EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 13.2.2019

COM(2019) 81 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om implicita förpliktelser som kan påverka de offentliga budgetarna

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om implicita förpliktelser som kan påverka de offentliga budgetarna

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.    Bakgrund    

2.    Översikt över Eurostats uppgiftsinsamling enligt rådets direktiv 2011/85/EU    

2.1.    Rapportering enligt artikel 14.3 i direktiv 2011/85/EU    

2.2.    Tidhållighet    

2.3.    Indikatorer    

2.3.1.    Offentliga garantier    

2.3.2.    Offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen    

2.3.3.    Den offentliga sektorns nödlidande lån    

2.3.4.    Skulder i offentliga bolag    

3.    Resultat av Eurostats uppgiftsinsamling om villkorade skulder    

3.1.    Uppgifternas fullständighet och täckning    

3.1.1.    Offentliga garantier    

3.1.2.    Offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen    

3.1.3.    Nödlidande lån    

3.1.4.    Skulder i offentliga bolag    

3.2.    Uppgifternas jämförbarhet    

4.    Annan uppgiftsinsamling av Eurostat    

4.1.    Offentliga villkorade skulder till finanssektorn    

4.2.    Andra källor till uppgifter    

5.    Slutsatser    

1.Bakgrund

I artikel 11 i förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen 1 (nedan kallat ENS 2010) föreskrivs att kommissionen senast 2018 ska lämna ytterligare en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av i vilken grad den information om förpliktelser som offentliggjorts av kommissionen (Eurostat) avspeglar samtliga implicita förpliktelser, inbegripet ansvarsförbindelser, utanför den offentliga sektorn. Den tidigare rapporten från kommissionen (Eurostat) i denna fråga offentliggjordes 2015 2 och i den presenterades då befintlig information om offentliga-privata partnerskap och andra implicita förpliktelser, inklusive ansvarsförbindelser, utanför den offentliga sektorn.

Dessa ansvarsförbindelser, eller med ett annat uttryck villkorade skulder, innebär som namnet antyder ett potentiellt, inte faktiskt, betalningsansvar. Betydelsen av att samla in den här typen av uppgifter anges uttryckligen i punkt 5.11 i bilaga A till ENS 2010: ”Även om villkorade tillgångar och villkorade skulder inte registreras i räkenskaperna är de viktiga för politiska ändamål och för analys, och information om dessa behöver därför samlas in och presenteras som kompletterande upplysningar. Även om det i slutändan inte görs några betalningar för villkorade tillgångar och villkorade skulder kan en hög andel sådana tyda på en icke önskvärd risknivå hos de enheter som erbjuder dem.”

Det bör också framhållas att villkorade skulder inte ingår i den offentliga sektorns skuld enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 479/2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott 3 .

I denna rapport ges en uppdaterad översikt över de uppgifter som Eurostat har tillgång till. Tonvikten ligger på de uppgifter om villkorade skulder som Eurostat samlat in i samband med den förstärkning av EU:s ekonomiska styrning som infördes 2011 (det s.k. sexpacket), särskilt den uppgiftsinsamling som föreskrivs i rådets direktiv 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk 4 . I artikel 14.3 i detta direktiv fastställs nya statistikkrav på medlemsstaterna:

”För alla offentliga undersektorer ska medlemsstaterna offentliggöra relevanta uppgifter om ansvarsförbindelser med potentiellt stor påverkan på offentliga budgetar, inklusive offentliga garantier, förväntade förluster på lån och ansvarsförbindelser i samband med offentliga företags verksamhet, inklusive deras omfattning. Medlemsstaterna ska också offentliggöra information om den offentliga sektorns ägande i privata och offentligägda företag avseende belopp som är ekonomiskt signifikanta.”

De uppgifter som samlas in enligt detta direktiv är den viktigaste källan till information om offentliga villkorade skulder i medlemsstaterna. Eurostat samlar även in andra uppgifter (tilläggstabellen för uppgifter om finanskrisen och frågeformuläret i förfarandet vid alltför stora underskott) med begränsad och/eller konfidentiell information om vissa slag av villkorade skulder. Omfattningen av informationen från dessa källor redovisas också i den här rapporten.

2.Översikt över Eurostats uppgiftsinsamling enligt rådets direktiv 2011/85/EU

2.1.Rapportering enligt artikel 14.3 i direktiv 2011/85/EU

Det fanns en bred enighet för införandet av direktivets statistikkrav i den arbetsgrupp som tillsattes av Eurostat i samarbete med medlemsstaterna och kommissionens generaldirektorat för ekonomi och finans 5 . I arbetsgruppens slutrapport finns bl.a. en uppsättning mallar och noter om metoder, de obligatoriska uppgifternas omfattning, periodicitet och tidsfrister för medlemsstaternas och Eurostats offentliggörande av uppgifter om villkorade skulder.

I rapporten anges att Eurostat ska samla in och offentliggöra vissa indikatorer som avser villkorade skulder, nämligen offentliga garantier, offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen, skulder i offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn (offentliga bolag) samt nödlidande lån (offentliga tillgångar). Medlemsstaterna bör offentliggöra samma indikatorer nationellt, och dessutom offentliggöra uppgifter om den offentliga sektorns aktieinnehav.

De erforderliga ändringarna av Eurostats insamlingssystem infördes genom ett tillägg till frågeformuläret i förfarandet vid alltför stora underskott, i enlighet med artikel 8.2 d i rådets förordning (EG) nr 479/2009. Mallar och anvisningar för tillämpningen finns i Eurostats beslut av den 22 juli 2013 6 . Enligt beslutet ska också uppgifter om skulder i offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn (offentliga bolag) sammanställas av Eurostat utifrån de uppgifter som redan samlats in på frågeformuläret om offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn, som infördes 2011 7 .

Alla indikatorer ska rapporteras till Eurostat i miljoner nationell valuta i alla enskilda offentliga undersektorer. Metadata om uppgifternas fullständighet, definitioner, skattningar och aktualitet ska lämnas till Eurostat tillsammans med uppgifterna.

2.2.Tidhållighet

Tillägget om villkorade skulder och potentiella skyldigheter till frågeformuläret i förfarandet vid alltför stora underskott ska lämnas till Eurostat av den nationella statistikmyndigheten varje år före den 31 december år T. Uppgifterna ska omfatta minst fyra år (T-1 till T-4) och, på frivillig grund, revideringar av historiska data (T-5 och äldre). Frågeformuläret om offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn bör omfattas av samma tidsfrist och bör avse år T-1 (eller T-2 om senare data inte är tillgängliga).

2.3.Indikatorer

I detta avsnitt presenteras de överenskomna begreppen och definitionerna för offentliggörande av uppgifter om villkorade skulder, medan avsnitt 3 handlar om hur medlemsstaterna tillämpat dessa i sin uppgiftslämning till Eurostat. Det bör betonas att indikatorerna nedan är heterogena och representerar olika typer av potentiell påverkan på offentliga finanser. I vissa fall kan samma finanspolitiska risker dessutom återspeglas av två eller flera indikatorer. När till exempel staten går i borgen för skulder i offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn omfattas de potentiella riskerna av uppgifter för garantier och skulder i offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn. Att värdera den totala risken för de offentliga finanserna genom att addera indikatorerna skulle därför kunna medföra att den potentiella påverkan överskattas.

2.3.1.Offentliga garantier

Eurostat samlar in uppgifter om utestående belopp på garantier ställda av den offentliga sektorn. Endast garantier som ställs till enheter utanför den offentliga sektorn ingår i rapporteringen. En uppdelning efter undersektor finns tillgänglig utom för socialförsäkringsmedel, som inte är av relevans för de flesta medlemsstaterna. Uppgifter anges med nominellt belopp.

Uppgifterna avser både engångsgarantier och standardiserade garantier. Med engångsgaranti menas en individuell garanti där garanterna inte kan göra en tillförlitlig skattning av risken att garantin tas i anspråk. Engångsgarantier hänger samman med skuldinstrument (t.ex. lån eller obligationer). Uppgifterna är uttryckta i total stock av skulder som garanteras av offentliga förvaltningsenheter, exklusive skulder som den offentliga sektorn redan tagit på sig, enligt ENS 2010-räkenskaperna. Kompletterande uppdelningar finns tillgängliga för engångsgarantier som ges till offentliga bolag och finansiella företag.

Standardiserade garantier är garantier som ställs i stort antal, vanligtvis för rätt små belopp, med identiska villkor. Det är inte möjligt att exakt skatta risken för att ett enskilt lån inte återbetalas, men det är möjligt att skatta hur många av ett sådant stort antal lån som inte kommer att återbetalas. Exempel på detta är bolånegarantier och studentlånegarantier. Uppgifter om standardiserade garantier avser den totala stock av tillgångar som omfattas av detta instrument.

2.3.2.Offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen

Med offentlig-privata partnerskap 8 utanför den offentliga sektorns balansräkning menas att tillgångarna inte betraktas som ekonomiskt ägda av den offentliga sektorn, och den fasta bruttoinvesteringen bokförs inte som en offentlig utgift vid den tidpunkt den uppstår.

Eurostat samlar in uppgifter om totala befintliga skulder utanför balansräkningen. De ska uttryckas som justerat kapitalvärde som motsvarar det ursprungliga avtalade kapitalvärdet, gradvis avskrivet enligt en ekonomisk värdeminskning som beräknas på grundval av skattningar eller faktiska uppgifter. Det justerade kapitalvärdet återspeglar tillgångens nuvärde vid tidpunkten för rapportering. Beloppet utgör en skattning av den fasta bruttoinvesteringens och skuldens inverkan om det allmänna skulle behöva ta över tillgångarna under avtalets löptid. Uppgifter samlas in för den offentliga sektorn och alla undersektorer och redovisas som nominellt värde.

2.3.3.Den offentliga sektorns nödlidande lån

Information samlas in om stockarna av nödlidande lån (offentliga tillgångar) som tillhandahållits av den offentliga sektorn. Ett lån anses som nödlidande när räntebetalningar eller amorteringar är minst 90 dagar försenade, eller när räntebetalningar som motsvarar minst 90 dagar har kapitaliserats, refinansierats eller senarelagts enligt överenskommelse, eller om betalningarna är mindre än 90 dagar försenade men det finns andra anledningar (t.ex. att en låntagare har ansökt om konkurs) att betvivla att skulden kommer att gäldas till fullo. Uppgifter anges med nominellt belopp. Den sammanlagda uppgiften för den offentliga sektorn och uppgifter efter undersektor finns tillgängliga.

2.3.4.Skulder i offentliga bolag

Offentliga bolag är enheter vars allmänna inriktning kan bestämmas av den offentliga förvaltningen (punkt 20.18 i bilaga A till ENS 2010) 9 . Dessa offentligstyrda enheter (offentliga bolag) klassificeras för det mesta utanför den offentliga sektorn eftersom de agerar som marknadsenheter.

Skulder i offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn (offentliga bolag) definieras som stocken av skulder i slutet av året, vanligtvis på grundval av företagens bolagsredovisning. Medlemsstaterna kan välja vilket alternativ de använder för rapporteringen, antingen bolagsredovisning (inklusive alla skulder från företagets finansiella redovisning) eller nationalräkenskaper (exklusive övriga skulder). Om uppgifterna är tillgängliga kan uppgifter om ansvar för Maastrichtskulder också rapporteras.

Uppgifterna omfattar offentligstyrda enheter som uppger skulder på mer än 0,01 % av BNP och som enligt ENS 2010 räknas som icke-finansiella bolag, finansiella bolag och övriga världen. Uppgifterna rapporteras för enskilda enheter, inte som konsoliderad redovisning för grupper av företag.

Uppgifterna är uppdelade efter skulder hos enheter som sysslar med finansiell verksamhet 10 och skulder hos enheter som sysslar med annan verksamhet, däribland icke-finansiella bolag som går med förlust. Dessutom framgår den kontrollerande undersektorn inom den offentliga sektorn av uppgifterna.

3.Resultat av Eurostats uppgiftsinsamling om villkorade skulder

De första uppgifterna lämnades i december 2014 och sedan dess har regelbundna uppgiftsinsamlingar lämnats varje år. Eurostat har systematiskt övervakat medlemsstaternas anpassning till arbetsgruppens riktlinjer, framhävt områden som kan förbättras och uppmuntrat medlemsstaterna att höja uppgifternas kvalitet. I punkterna nedan presenteras statusen vad gäller fullständighet och täckning, med beaktande av resultaten av 2017 års datainsamling.

Alla medlemsstater lämnade in tillägget om villkorade skulder och potentiella skyldigheter till Eurostat omkring sista rapporteringsdagen i slutet av december 2017. Den 29 januari 2018 offentliggjorde Eurostat uppgifterna, angivna i miljoner nationell valuta och som andel av BNP 11 , i sin databas 12 tillsammans med metadata och landsspecifika fotnoter 13 . Ett pressmeddelande gavs också ut 14 . De främsta resultaten finns i bilaga 1 till denna rapport.

3.1.Uppgifternas fullständighet och täckning

Alla medlemsstater lämnade ett ifyllt tillägg om villkorade skulder och potentiella skyldigheter samt ett svar på frågeformuläret om offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn. Uppgifternas fullständighet varierar efter indikator och medlemsstat.

3.1.1.Offentliga garantier

Alla medlemsstater lämnade uppgifter om den offentliga sektorns totala garantier för de obligatoriska åren 2013–2016. Uppgifternas fullständighet och täckning anses vara bra för de flesta medlemsstaterna. För tre medlemsstater (Grekland, Frankrike och Italien) krävs fortfarande bättre tillgänglighet och fullständighet vad gäller uppgifter för undersektorn lokal förvaltning.

För Tjeckien är uppgifterna för företag i den offentliga sektorn inte helt fullständiga, men alla betydande bolag omfattas. För Ungern finns uttömmande budgetuppgifter för de centrala och lokala förvaltningarna samt stora omklassificerade statligt ägda företag. Däremot har ingen uppgiftsinsamling lämnats in från nyligen omklassificerade lagstadgade garantifonder och omklassificerade små offentliga bolag som är antingen statsägda eller ägs av lokala förvaltningar samt icke-vinstdrivande organisationer om utfärdade garantier. Det finns inte heller någon plan för att samla in vare sig administrativa eller statistiska uppgifter från omklassificerade små enheter. Uppgifterna för Finland är inte helt konsoliderade för lokal förvaltning.

För vissa medlemsstater – Danmark, Kroatien och Polen – finns inga uppgifter tillgängliga för den lokala förvaltningens standardiserade garantier. Påverkan på beloppen väntas dock inte vara betydande för den totala garantinivån.

3.1.2.Offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen

Alla medlemsstater lämnade in uppgifter om offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen för den obligatoriska perioden 2013–2016. Uppgifternas fullständighet och täckning anses vara bra för de flesta av medlemsstaterna. Förbättringar behövs för Slovenien och Förenade kungariket, där det saknas uppgifter för lokal förvaltning, även om beloppen inte förväntas vara betydande. För Finland är uppgiftstäckningen eventuellt inte heller uttömmande för lokal förvaltning.

3.1.3.Nödlidande lån

Fullständigheten och täckningen vad gäller uppgifter om nödlidande lån måste fortfarande förbättras väsentligt. För den begärda perioden 2013–2016 tillhandahölls uppgifter av 24 medlemsstater. Belgien, Frankrike, Kroatien och Cypern lämnar däremot fortfarande inte in uppgifter om den offentliga sektorns nödlidande lån.

Uppgiftstäckningen är inte heller uttömmande för Italien, Portugal och Finland. För Grekland täcker inte uppgifterna socialförsäkringssektorn, medan uppgiftstäckningen för Spanien och Förenade kungariket inte är fullständig för lokal förvaltning. Beloppen väntas dock inte vara betydande.

3.1.4.Skulder i offentliga bolag

Alla medlemsstater besvarade Eurostats frågeformulär om offentligstyrda enheter, som är grunden för beräkning av dataserier om skulder i offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn. För de flesta medlemsstater avser uppgifterna 2016, utom för Tjeckien, Frankrike, Tyskland och Österrike, samt delvis Italien och Malta, där uppgifterna avser 2015. Merparten medlemsstater lämnade uttömmande uppgifter om alla styrande undersektorer i den offentliga sektorn, men i vissa fall behövs fortfarande förbättringar.

För Frankrike och Irland är uppgifternas täckning inte helt fullständig för lokal förvaltning. I fråga om Grekland och Belgien finns det också några små offentligstyrda enheter som inte ingår i materialet. Dock väntas beloppen inte vara betydande. För Polen omfattar uppgifterna inte enheter med under tio anställda.

3.2.Uppgifternas jämförbarhet

Uppgifter om villkorade offentliga skulder är landsspecifika och nära knutna till medlemsstatens ekonomiska, finansiella och juridiska särdrag. Stora framsteg har gjorts i uppgiftsinsamlingen när det gäller uppgifternas täckning och fullständighet. Trots detta är uppgiftstäckningen ännu inte helt uttömmande för vissa medlemsstater, enligt beskrivningen ovan och enligt fotnoter som offentliggjorts tillsammans med uppgifter från medlemsstaterna.

Allmänt sett är jämförbarheten för offentliga garantier, nödlidande lån och offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen tillfredsställande, medan jämförbarheten är begränsad för skulder i offentligstyrda bolag.

Utöver problemen med uppgiftstäckningen bör även andra aspekter beaktas när medlemsstaternas uppgifter för denna indikator analyseras. För det första är uppgifterna om offentligstyrda bolags skulder inte konsoliderade, vilket innebär att en del av de här enheternas skulder kan vara till fordringsägare i samma grupp av bolag och dessa belopp kan inte identifieras i det rapporterade materialet. För det andra gäller insamlingen av uppgifter enbart skulder, utan en motsvarande redovisning av tillgångarna. Detta är mycket viktigt för finansinstitut, som för det mesta har betydande belopp i både tillgångar och skulder. Dessutom har vissa medlemsstater fler offentligt styrda enheter som är involverade i finansiella tjänster än andra, och de rapporterar därför högre skulder än medlemsstater med endast några få eller inga sådana enheter. En stor del av de skulder som redovisas av finansinstituten i vissa medlemsstater avser inlåning i de offentliga bankerna från hushåll eller andra typer av privata eller offentliga enheter.

Det ska också framhållas att medlemsstaterna i sammanställningen av de offentligstyrda bolagens skulder kunde välja vilket alternativ de skulle använda i redovisningen, antingen bolagsredovisning eller nationalräkenskaper. Enligt definitionerna i sedvanlig bolagsredovisning inkluderade medlemsstaterna alla skulder från företagets bokföring, även under rubriken ”övriga skulder”. Merparten medlemsstater rapporterade skulderna enligt detta alternativ. Ett antal medlemsstater (Spanien, Belgien, Nederländerna och Slovakien) rapporterade emellertid skulder enligt Maastrichtmodellen, särskilt uppgifter om skulder för sedlar, mynt och inlåning, skuldebrev samt lån (enligt definitionen i ENS 2010), exklusive övriga skulder.

4.Annan uppgiftsinsamling av Eurostat

4.1.Offentliga villkorade skulder till finanssektorn

Från och med oktober 2009 samlar Eurostat regelbundet in (vid halvårsrapporteringarna i förfarandet vid alltför stora underskott 15 ) uppgifter om den offentliga sektorns villkorade skulder på tilläggstabellen för rapportering av offentliga insatser till stöd för finansinstitut 16 . Där finns uppgifter om faktisk och potentiell inverkan på den offentliga sektorns underskott och skuld till följd av stöd till finansinstitut.

Uppgifterna om offentliga villkorade lån med anknytning till finanssektorn offentliggörs på Eurostats webbplats 17 för varje EU-medlemsstat, med en tabell med aggregerade uppgifter för EU och euroområdet. Uppgifterna omfattar åren 2007–2017.

4.2.Andra källor till uppgifter

I över tio år har vissa uppgifter om offentliga garantier och offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen också samlats in av Eurostat på frågeformulären i förfarandet vid alltför stora underskott (som inte är offentliga) tillsammans med den övriga rapporteringen i förfarandet. Uppgifterna är inte avsedda för offentliggörande utan för Eurostats interna kvalitetssäkring av förfarandet. Dessutom samlas aggregerade uppgifter om offentliga garantier in på det årliga frågeformuläret om den offentliga skuldens struktur, som offentliggörs på Eurostats webbplats omkring sex månader efter referensperiodens slut 18 .

5.Slutsatser

Insamlingen av uppgifter om villkorade skulder enligt rådets direktiv 2011/85/EU har ökat tillgången till information om den offentliga sektorns implicita förpliktelser. Innan direktivet genomfördes samlade Eurostat bara in ofullständiga, mestadels icke-offentliga uppgifter om garantier och offentlig-privata partnerskap utanför balansräkningen. Efter arbetsgruppens rapport började medlemsstaterna nationellt offentliggöra och tillhandahålla Eurostat relevant information på ett enhetligt och heltäckande sätt. Sedan den första uppgiftsinsamlingen 2014 har ett antal medlemsstater granskat och reviderat uppgifterna för att bättre anpassa dem till arbetsgruppens riktlinjer. I den stora merparten medlemsstater finns numera fullständiga uppgifter med god täckning tillgängliga för de flesta av indikatorerna. Eurostat sätter stort värde på de ansträngningar som gjorts av medlemsstaterna och välkomnar det uppnådda resultatet. 

Som nämnts ovan är uppgifterna dock ännu inte helt fullständiga i vissa fall. Framför allt behövs fortfarande framsteg när det gäller uppgifter om nödlidande lån och skulder i offentligstyrda enheter som inte räknas till den offentliga sektorn. Eurostat kommer tillsammans med medlemsstaterna att fortsätta arbetet med att få fram fullständiga uppgifter för dessa indikatorer.

Vidare kunde tillgången till metadata förbättras, så att användarna blir bättre informerade om nationella särdrag, revideringar och ändringar från år till år. Möjligheten att utvidga den nuvarande metadatamallen inför framtida uppgiftsinsamlingar kommer att undersökas.

Sammanfattningsvis är villkorade skulder ett utmanande statistikområde, men trots det har stora förbättringar uppnåtts under de senaste åren. Den nya uppgiftsinsamlingen är ett steg i rätt riktning mot ytterligare öppenhet i de offentliga finanserna i EU, genom att den ger en mer rättvisande bild av EU-medlemsstaternas finansiella ställning. Tillgången till jämförbara och harmoniserade uppgifter om offentliga villkorade lån är en viktig bedrift som ger EU en ledande ställning på det här området i ett internationellt sammanhang.

Bilaga 1. Den offentliga sektorns totala villkorade skulder och nödlidande lån i EU:s medlemsstater 2016 (% av BNP)

”:” = uppgifter saknas, ”—” ej tillämpligt

(1)

 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen, EUT L 174, 26.6.2013, s. 1.

(2)

  http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1435910317596&uri=CELEX:52015DC0314

(3)

 Rådets förordning (EG) nr 479/2009 av den 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, EUT L 145, 10.6.2009, s. 1.

(4)

 Rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk, EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.

(5)

Under 2012 hölls tre möten i arbetsgruppen: den 29 juni, den 5 september och den 6 november.

(6)

  http://ec.europa.eu/eurostat/documents/1015035/2041337/ESTAT-decision-Suppl-on-conting-liab-EDP-Q.pdf/0b35165a-ee53-470a-a15a-7beaa98aac8b

(7)

Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik tillstyrkte frågeformuläret 2011. Uppgifter samlas in på årsbasis, och de första uppgifterna överlämnades i december 2012.

(8)

Offentlig-privata partnerskap enligt definitionen i punkt 20.276 i bilaga A till ENS 2010 och den mer ingående beskrivningen i Eurostat Manual on Government Deficit and Debt , del VI.4.

(9)

En uppsättning kriterier används för att avgöra om den offentliga förvaltningen har kontrollen (mer om kriterierna i punkt 20.309 i bilaga A till ENS 2010).

(10)

Skulder för enheter som bedriver finansiell verksamhet omfattar följande Nace-kategorier: (64) Finansiella tjänster utom centralbanksverksamhet, (65) Försäkringsverksamhet, (66) Stödtjänster till finansiella tjänster.

(11)

BNP-uppgifter som lämnades i oktoberrapporteringen 2017 i förfarandet vid alltför stora underskott används för beräkning av indikatorer.

(12)

  http://ec.europa.eu/eurostat/web/government-finance-statistics/data/database

(13)

  http://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/gov_cl_esms.htm och   https://ec.europa.eu/eurostat/documents/1015035/6611302/Contingent-Liabilities-Footnotes.pdf

(14)

   https://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/8624398/2-29012018-AP-EN.pdf/ee504046-6ccc-4b79-8dfb-7a5e1d38328f

(15)

http://ec.europa.eu/eurostat/web/government-finance-statistics/excessive-deficit-procedure/edp-notification-tables  

(16)

En tilläggstabell samlas in enligt Eurostats beslut av den 15 juli 2009 om statistisk redovisning av offentliga insatser till stöd för finansinstitut och finansmarknader under finanskrisen. Mer information finns i Eurostat supplementary table for reporting government interventions to support financial institutions. Background note (April 2018): https://ec.europa.eu/eurostat/documents/1015035/8441002/Background-note-on-gov-interventions-Apr-2018.pdf/54c5e531-688b-427b-80a1-46e471f3a54b

(17)

http://ec.europa.eu/eurostat/web/government-finance-statistics/excessive-deficit/supplemtary-tables-financial-crisis  

(18)

Se http://ec.europa.eu/eurostat/data/database , samlingen gov_dd_sgd.