EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.1.2019

COM(2019) 22 final

BILAGOR

till

diskussionsunderlaget

Mot ett hållbart EU 2030

BILAGA I Junckerkommissionen bidrag till hållbarhetsmålen

I Agenda 2030 för hållbar utveckling, som Förenta nationerna antog den 25 september 2015, anges en global ram för hållbar utveckling till och med 2030. Den inbegriper 17 högt satta mål för hållbar utveckling och 169 delmål som de inblandade länderna och aktörerna kan gå vidare med.

EU bidrog aktivt till utformningen av FN:s Agenda 2030 och har tillsammans med medlemsstaterna åtagit sig att vara en föregångare i genomförandet av den, både i EU och genom stöd till insatser i omvärlden, i synnerhet de mest behövande länderna, genom sin yttre politik.

Viktiga aspekter av hållbarhetsmålen finns med i alla Junckerkommissionens tio prioriteringar: sysselsättning, tillväxt och investeringar (prioritering 1), den digitala inre marknaden (prioritering 2), tryggare, billigare och hållbarare energi (prioritering 3), en fördjupad och mer rättvis inre marknad (prioritering 4), en fördjupad och mer rättvis ekonomisk och monetär union (prioritering 5), öppen och rättvis handel (prioritering 6), rättvisa och grundläggande rättigheter (prioritering 7), migration (prioritering 8), ett starkare EU i världen (prioritering 9) samt ett EU i demokratisk förändring (prioritering 10).

Ända sedan Junckerkommissionen tillträdde i november 2014 har den satt hållbar utveckling i centrum för både övergripande satsningar och sektorsspecifika strategier och initiativ med hjälp av verktygen för bättre lagstiftning. Alla kommissionens konsekvensbedömningar före lagstiftningsförslag inbegriper en analys av de sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna så att vederbörlig hänsyn tas till hållbar utveckling. Dessutom innehåller alla EU:s senaste handelsavtal ett kapitel om hållbar utveckling för att främja hållbar tillväxt och utveckling och anständiga arbetsvillkor för alla.

Junckerkommissionen har sått fröna för nästa generations politik för en hållbar europeisk framtid, bl.a. den europeiska pelaren för sociala rättigheter, det europeiska samförståndet om utveckling, den globala strategin för utrikes- och säkerhetspolitiken, den värdebaserade strategin Handel för alla, det strategiska engagemanget för jämställdhet, det europeiska området för utbildning, paketet om den cirkulära ekonomin, paketen och rörlighet och ren energi, strategin för blå tillväxt, investeringsplanen för Europa, planen för hållbar finansiering, agendan för städerna i EU och handlingsplanen för naturen, för att bara ta några exempel. Kommissionen har också föreslagit en starkare koppling mellan EU:s stöd och rättsstatsprincipen, rekommenderat att alla EU-finansierade forsknings- och innovationsverksamhet ska bedömas efter deras inverkan på miljö och samhälle och förordat högre mål för klimatrelaterade utgifter i EU:s budget i framtiden. Nu senast lade kommissionen fram EU:s långsiktiga vision om en välmående, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi som ska vara på plats senast 2050, vilket förutsätter en strukturell omställning av EU:s ekonomi där tillväxt och sysselsättning förenas med klimatneutralitet. Detta kräver banbrytande lösningar och investeringar i forskning och innovation.

Den här rapporten ger en överblick över Junckerkommissionens bidrag till FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Här redovisas de viktigaste politiska insatserna och de åtgärder som vidtagits för vart och ett av hållbarhetsmålen.

Även om den här bilagan främst handlar om Junckerkommissionens initiativ, har naturligtvis många andra EU-initiativ som tagits innan den nuvarande kommissionen tillträdde bidragit till hållbarhetsmålen. Stadgan om EU:s grundläggande rättigheter, EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020, paketet om ren luft, det fortsatta genomförandet av företagens sociala ansvar, det europeiska sjukförsäkringskortet, reglerna om hållbar användning av bekämpningsmedel och EU:s tobaksregler är bara några exempel.

I fokus

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som antogs i november 2017, omfattar 20 principer som syftar till att främja konvergens uppåt för bättre arbets- och levnadsförhållanden i Europa. Den bidrar till att bekämpa fattigdom av alla slag och att säkerställa rättvisa, tillräckliga och hållbara välfärdssystem. Den stöder lika möjligheter och tillträde till arbetsmarknaden, däribland jämställdhet och rättvisa arbetsvillkor, och främjar social inkludering och social trygghet. Pelaren åtföljs av en social resultattavla, som i kombination med andra verktyg används för att övervaka pelaren.  

Principerna och rättigheterna i pelaren bidrar också till ett hållbart EU, genom att tillhandahålla aktivt stöd för att trygga sysselsättning och rättvisa löner som möjliggör en värdig levnadsstandard, och genom att bidra till att utrusta människor med de färdigheter som krävs på 2000-talet, ge dem tillgång till jobb av hög kvalitet och motverka den åldrande befolkningens inverkan på arbetsmarknaden och systemen för social trygghet. Pelaren bidrar också till innovation och konkurrenskraft, och främjar social rättvisa, lika möjligheter, dialog mellan arbetsmarknadens parter och tillgång till omsorg av god kvalitet, inklusive hälso- och sjukvård av hög kvalitet till rimligt pris för alla, barnomsorg och långvarig vård och omsorg, bostadsbidrag och andra grundläggande tjänster.

EU:s insatser för jämställdhet

Kommissionen antog 2015 ”Strategiskt engagemang för jämställdhet 2016–2019”. Detta utgör ramen för kommissionens fortsatta arbete för jämställdhet och kvinnors egenmakt. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter bekräftar EU:s åtagande att främja likabehandling och lika möjligheter för kvinnor och män på alla områden. Kommissionen lade 2017 fram ett heltäckande paket för balans mellan arbete och privatliv med lagstiftning och andra åtgärder, för att uppmuntra fler kvinnor att delta på arbetsmarknaden.

EU:s handlingsplan för jämställdhet 2016–2020 är EU:s ram för att främja jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt i förbindelserna med länder utanför EU och i internationella forum. Handlingsplanen för jämställdhet omsätts i praktiken i EU:s reviderade grannskapspolitik och utvecklingspolitik.

EU:s ungdomsstrategi

I maj 2018 lade kommissionen fram den nya ungdomsstrategin ”Engagera, sammanföra och stärka ungdomar”, som godkändes av rådet i november 2018. Den nya ramen för samarbete på ungdomsområdet (2019–2027) går ut på att föra EU närmare ungdomarna och hjälpa till att ta itu med frågor som berör dem. EU:s nya ungdomsstrategi går ut på att uppmuntra unga människors delaktighet i samhällslivet och demokratin (engagera), skapa kontakter mellan ungdomar i och utanför EU för att främja volontärarbete, studier utomlands, solidaritet och förståelse mellan kulturerna (sammanföra) samt stödja ungdomars egenmakt genom incitament till innovationer inom ungdomsverksamhet liksom stöd till ungdomsverksamhetens kvalitet och erkännande (stärka). De föreslagna instrumenten för att nå strategins mål inbegriper en förnyad ungdomsdialog, nationell verksamhetsplanering samt en rådsarbetsplan för ungdomsfrågor för 2019–2020.

Kommissionen hjälper också EU-länderna att öka sysselsättningen bland ungdomar. Över 3,5 miljoner ungdomar registreras varje år stöd inom ungdomsgarantin och erbjuds sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik.

Sammankoppling av EU-finansiering och respekt för rättsstatsprincipen

Kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram 2021–2027 bygger på principerna om välstånd, hållbarhet, solidaritet och trygghet.

Förslaget innehåller en ny mekanism för att stärka kopplingen mellan EU:s finansiering och rättsstatsprincipen. Utbredda brister i rättsstatsprincipen i en medlemsstat får allvarliga konsekvenser för sund ekonomisk förvaltning och effektiv EU-finansiering. Detta är inte ett sätt att straffa utan ett budgetverktyg för att skydda EU:s budget, garantera en sund ekonomisk förvaltning och främja rättsstatsprincipen.

Investeringsplanen för Europa (Junckerplanen)

Sedan den globala finanskrisen har investeringarna i EU legat på en låg nivå. Investeringsplanen för Europa (Junckerplanen) ska undanröja hinder för investeringar, öka synligheten för och ge tekniskt stöd till investeringsprojekt samt använda nya och befintliga finansiella resurser smartare.

I juli 2018 nådde Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) inom Junckerplanen det ursprungliga målet på 315 miljarder euro, och i december 2018 hade den mobiliserat 371 miljarder euro i ytterligare investeringar i hela EU sedan 2015. Den har redan gett stödd till över 750 000 jobb. Det antalet ser ut att öka till 1,4 miljoner jobb 2020. Fler än 850 000 små och medelstora företag gynnas av bättre tillgång till finansiering. Minst 40 % av Efsis finansiering i delen för infrastruktur och innovation stöder projektkomponenter som bidrar till klimatåtgärder i enlighet med Parisavtalet.

Horisont 2020 – EU:s ramprogram för forskning och innovation

Horisont 2020 är världens största program för att främja samarbete inom vetenskap, teknik och innovation i och utanför EU.

Nästan 77 miljarder euro har anslagits på sju år (2014–2020) till Horisont 2020 (det nuvarande ramprogrammet för forskning och innovation) utöver de nationella och privata investeringar som dessa medel kommer att attrahera. Mer än 60 % av dessa anslag investeras i hållbar utveckling. Ännu större anslag föreslås för det efterföljande programmet Horisont Europa.

Horisont 2020 ska bidra till att skapa smart och hållbar ekonomisk tillväxt för alla. Målet är att EU ska producera vetenskap och teknik av världsklass som är till nytta för ekonomin, samhället och miljön, river hinder för innovation och gör det lättare för den offentliga och den privata sektorn att samarbeta för att finna lösningar på de stora utmaningar som samhället står inför.

Finansiering av hållbar tillväxt

Eftersom vår planet i allt större utsträckning står inför oförutsägbara konsekvenser av klimatförändring och resursutarmning krävs brådskande åtgärder för anpassning till en mer hållbar modell. Uppskattningsvis 180 miljarder euro per år i ytterligare investeringar behövs för att uppnå EU:s mål för 2030 som man enades om i Paris, inklusive en minskning av växthusgasutsläppen med 40 %.

Därför antog kommissionen i mars 2018 en handlingsplan för hållbar finansiering för att stärka finanssektorns bidrag till en välfungerande ekonomi som även uppfyller miljömässiga och sociala mål. På så sätt gör EU det möjligt för finanssektorn att lägga hela sin tyngd bakom hållbarhetsmålen.

SustainableFinanceEU

Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin

I en cirkulär ekonomi behålls värdet av produkter, material och resurser i ekonomin så länge som möjligt och avfallsgenereringen minimeras (t.ex. livsmedelsavfall, plast, marint avfall). De stora fördelarna med en cirkulär ekonomi är bl.a. nya konkurrensfördelar, minskat behov av knappa resurser, lägre energiförbrukning och lägre utsläpp av koldioxid.

Kommissionens åtgärder sedan handlingsplanen för den cirkulära ekonomin antogs 2015 stöder den cirkulära ekonomin i alla länkar i värdekedjan. Med paketet om cirkulär ekonomi sänder EU en tydlig signal till näringsidkarna och samhället om vägen framåt. Åtgärder på EU-nivå kan driva fram investeringar, skapa lika villkor och undanröja hinder på den inre marknaden.

En ren planet för alla – en långsiktig vision om en välmående, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi 2050

Den långsiktiga visionen om en välmående, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi 2050, som kommissionen antog i november 2018, visar hur EU kan bana väg för klimatneutralitet genom att modernisera energisystemet, investera i realistiska tekniska lösningar, ge medborgarna egenmakt och vidta samordnade åtgärder på de viktigaste områdena, som industripolitik, finanspolitik, cirkulär ekonomi och forskning – och samtidigt trygga social rättvisa och stödja en rättvis omställning. I full överensstämmelse med hållbarhetsmålen innehåller visionen också ett antal strategiska byggstenar för omställningen till ett klimatneutralt EU.

Syftet med den långsiktiga visionen är att staka ut vägen för EU:s klimatpolitik och inleda en ingående debatt om hur EU ska förbereda sig inför 2050 med målet att senast 2020 lägga fram en ambitiös långsiktig EU-strategi till FN:s ramkonvention om klimatförändringar.

Parisavtalet om klimatåtgärder – Paketet om ren energi för alla i EU

EU spelade en avgörande roll för det första heltäckande, rättsligt bindande klimatavtalet i Paris, som innehåller en global handlingsplan för att ta itu med klimatförändringarna. EU har åtagit sig att minska sina växthusgasutsläpp med 40 % fram till 2030 jämfört med 1990.

EU har visat vägen med paketet om ren energi för alla i EU, för att främja omställningen till ren energi och modernisera energisystemen så att Parismålen kan nås.

Omställningen till ren energi och åtgärderna mot klimatförändringar kommer att i grunden förändra hur vi producerar och konsumerar energi. Omställningen påverkar olika branscher och regioner på olika sätt. Koldioxidintensiva branscher som kolgruvor kommer att bli mindre lönsamma och fasas förr eller senare ut.

Kommissionen har därför tagit särskilda initiativ för att möta de sociala och ekonomiska utmaningar som drabbar kolgruveregionerna. De ska stödja utvecklingen av omställningsstrategier, konkreta projekt för strukturell diversifiering och teknikövergångar. Stödåtgärder för 41 regioner med kolbrytning i tolv medlemsstater går ut på att vända omställningen till en möjlighet att främja innovation, investeringar och ny kompetens.

Europa på väg

I strategin för utsläppssnål rörlighet har kommissionen under 2017 och 2018 antagit tre paket inom Europa på väg. Europa på väg innehåller ett flertal initiativ som ska göra trafiken säkrare, uppmuntra smarta vägavgifter, minska koldioxidutsläpp, luftföroreningar och trängsel på vägarna, minska krånglet för företagen, bekämpa irreguljärt arbete och se till att arbetstagarna har rätt villkor och vilotider. De långsiktiga fördelarna med dessa åtgärder sträcker sig långt utanför transportsektorn genom att de främjar tillväxt och nya arbetstillfällen, stärker den sociala rättvisan, ökar konsumenternas valmöjligheter och gör att EU tydligt slår in på vägen mot nollutsläpp.

I det sista paketet inom Europa på väg fastställs en positiv agenda som syftar till att göra det möjligt för alla i EU att dra nytta av säkrare trafik, mindre förorenande fordon och mer avancerade tekniska lösningar, och samtidigt stödja näringslivets konkurrenskraft i EU. Därför ingår en integrerad politik för framtidens trafiksäkerhet med åtgärder för säkra fordon och vägar, de första koldioxidkraven någonsin för tunga fordon, en strategisk åtgärdsplan för utveckling och tillverkning av batterier i EU samt en framsynt strategi för uppkopplad och automatisk rörlighet.

EU:s plaststrategi

Friska hav är en förutsättning för vår existens. De är en viktig källa till livsmedel och inkomster för cirka 40 % av världens befolkning. I slutändan tillhandahålls och regleras vårt klimat, vårt vatten och vårt syre av haven.

EU:s agenda för internationell världshavsförvaltning är en övergripande ram för att stärka den internationella havsförvaltningen och se till att världshaven är säkra, trygga och rena och används på ett lagligt och hållbart sätt. En av de åtgärderna i den här agendan är bekämpning av marint skräp.

I maj 2018 föreslog kommissionen nya EU-omfattande regler mot de tio engångsplastprodukter som påträffas oftast på stränder och i hav i EU, samt förlorade och kvarlämnade fiskeredskap. Dessa utgör tillsammans 70 % av allt skräp i havet.

Andra initiativ med anknytning till plast är bl.a. åtgärder mot nedskräpning, en mer cirkulär plastekonomi, krafttag mot havsbaserade källor till marint skräp samt bättre kunskap om och övervakning av marint skräp.

EU:s handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet

Fågeldirektivet och habitatdirektivet är EU:s flaggskeppsinitiativ inom naturskyddet. Genom dem upprättades det största samordnade nätet av skyddade områden med hög biologisk mångfald i världen (Natura 2000), som bidrar till EU:s ekonomi genom bl.a. vattenrening, bindning av koldioxid, pollinering och turism (ekosystemtjänster) som motsvarar 1,7–2,5 % av EU:s BNP.

I april 2017 antog kommissionen en handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet för att se till att lagstiftningen genomförs fullt ut i praktiken och därigenom stärker skyddet av naturen, vilket både allmänheten och ekonomin tjänar på.

Enligt planen ska 15 åtgärder ha vidtagits 2019, uppdelade på fyra prioriteringar: bättre vägledning, ökad kunskap och mer samstämmighet med övergripande socioekonomiska mål, utveckling av politisk delaktighet och bättre efterlevnad, ökade investeringar i Natura 2000 och bättre synergier med EU:s finansieringsinstrument samt bättre kommunikation och kontaktarbete för att engagera allmänheten, berörda parter och samhällsgrupper.

EU-agendan för städer

Städerna i EU står i centrum för många av dagens ekonomiska, miljömässiga och sociala utmaningar. Över 70 % av befolkningen i EU bor i tätorter, och cirka 85 % av EU:s BNP genereras i städer. 

EU-agendan för städer, som lades fram i maj 2016, är central för att se till att städerna fungerar som katalysatorer för innovativa och hållbara lösningar som underlättar omställningen till koldioxidsnåla och motståndskraftiga samhällen. Agendan för städer är en gemensam satsning av kommissionens, medlemsstaterna och de europeiska städerna för att se till att politikens konsekvenser för städerna beaktas bättre. Den syftar också till att förstärka städernas resiliens genom att förebygga katastrofer och klimatrelaterade risker.

Agendan kompletteras genom kommissionens initiativ för långsiktiga energi- och klimatåtgärder på lokal nivå, t.ex. borgmästaravtalet. Med detta europeiska initiativ som förebild ingicks 2016 det globala borgmästaravtalet för klimat och energi, som samlar 10,28 % av världens befolkning i en allians för att stödja åtgärder mot klimatförändringarna och gå över till ett utsläppssnålt samhälle.

Kompetensagendan för Europa

Med den nya kompetensagendan för Europa investerar EU i människor så att de kan möta framtiden med tillförsikt. Genom att genomföra de tio åtgärderna i kompetensagendan kan kommissionen bidra till att rusta människorna med rätt kompetens för att hålla jämna steg med förändringarna i samhället och på arbetsmarknaden. EU gör också kompetensen mer synlig och jämförbar, och samlar in upplysningar om kompetensbehoven i olika yrken och sektorer i Europa. Kommissionen har också gett stöd till EU-länderna för att intensifiera stödet till vuxna som har bristfälliga grundläggande färdigheter. Initiativ har tagits för att förbereda människorna på den digitala revolutionen och framtidens arbete. Slutligen har kommissionen startat den europeiska veckan för yrkeskompetens för att öka medvetenheten om de många möjligheter som yrkesutbildning erbjuder. Sedan 2016 har dessa framgångsrika årliga kampanjer hjälpt miljontals ungdomar och vuxna upptäcka att yrkesutbildning kan vara lika bra som andra utbildningar.

En hållbar bioekonomi i EU för att stärka sambandet mellan ekonomin, samhället och miljön

Vi lever i en värld med begränsade resurser. Globala utmaningar, som klimatförändringar och mark- och ekosystemförstörelse, tillsammans med en växande befolkning, tvingar oss att försöka hitta nya sätt att producera och konsumera våra biologiska resurser som respekterar vår jords ekologiska gränser. Bioekonomin i EU har en omsättning på 2,3 biljoner euro och sysselsätter 8,2 % av arbetskraften, så den är en viktig del av EU:s ekonomi.

Den uppdaterade strategin för bioekonomi omfattar 14 åtgärder för ett mera innovativt, resurseffektivt och konkurrenskraftigt samhälle där livsmedelssäkerhet förenas med hållbart utnyttjande av biologiska förnybara resurser, samtidigt som miljöskyddet säkerställs. Den ska stärka de biobaserade sektorerna och utveckla ny teknik för att ta vara på biologiskt avfall, skapa nytta för landsbygden och säkerställa att bioekonomin arbetar inom planetens ekologiska gränser.

EU:s sammanhållningspolitik

Sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste investeringspolitik, som främst har i uppgift att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning genom minskade skillnader de olika regionernas utveckling. Den är ett av de mest övergripande politikområdena, som bidrar till de flesta, om än inte alla, av de 17 hållbarhetsmålen.

Dessutom kommer viktiga övergripande principer och mål, som hållbar utveckling, undanröjande av ojämlikhet, främjande av jämställdhet, integrering av genusperspektivet och bekämpning av diskriminering, att integreras i alla etapper av politiken. Partnerskapsprincipen prioriteras, vilket innebär att nationella, regionala och lokala aktörer är engagerade och tar ansvar för att omsätta EU:s prioriteringar i praktiken genom samfinansierade projekt.

Europeiskt område för utbildning

EU har som mål att senast 2025 ha inrättat ett europeiskt utbildningsområde där ”utbildning, studier och forskning inte hindras av gränser. En kontinent där det har blivit normalt att tillbringa en tid i en annan medlemsstat – för att studera eller arbeta – och där alla utöver sitt modersmål talar två andra språk. En kontinent där människorna har en stark känsla för sin identitet som européer, för det europeiska kulturarvet och dess mångfald.”

I enlighet med den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter är målet att göra innovativt, inkluderande och livslångt lärande tillgängligt för alla. De första konkreta åtgärderna går bl.a. ut på att utveckla europeiska universitet, se till att kvalifikationer från gymnasial och postgymnasial utbildning och studietid utomlands erkänns automatiskt i alla EU-länder, förbättra språkundervisningen, främja förskolor och barnomsorg av hög kvalitet, stödja inhämtandet av nyckelkometens samt stärka det digitala inlärandet.

EU:s plattform om livsmedelssvinn och livsmedelsavfall

I EU försvinner uppskattningsvis 20 % av alla producerade livsmedel som svinn eller avfall, samtidigt som 43 miljoner människor inte har råd med en måltid av god kvalitet varannan dag. Hushållen alstrar över hälften av allt livsmedelsavfall i EU: 70 % av livsmedelsavfallet uppkommer i hushållen, hos livsmedelstjänsterna eller i detaljhandeln.

Det finns inte en enda orsak med en enda lösning, eftersom livsmedelskedjan är ett komplext och dynamiskt system. Att hantera livsmedelssvinnet förutsätter att man arbetar tillsammans med alla viktiga aktörer från den offentliga och privata sektorn för att bättre kartlägga, mäta, förstå och finna lösningar för att hantera livsmedelssvinnet.

EU:s forum om livsmedelssvinn och livsmedelsavfall inrättades 2016 och består av internationella organisationer, medlemsstater och berörda parter. Det ska fastställa god praxis och verka för att förebygga livsmedelssvinn. Med stöd av forumet antog kommissionen riktlinjer för att underlätta livsmedelsdonationer (2017) och driver ett treårigt EU-pilotprojekt för att främja den praktiska tillämpningen av dem. EU utfärdade 2018 riktlinjer för att i högre grad utfodra djur med livsmedel som är säkra men inte längre får saluföras som människoföda. Kommissionen tittar också på sätt att förbättra användningen av och uppfattningarna om bäst-före-datum i livsmedelskedjan och hos konsumenterna, för att minska livsmedelssvinnet.

Det europeiska samförståndet om utveckling

EU och medlemsstaterna antog 2017 det nya europeiska samförståndet om utveckling. Det är en gemensam vision för utvecklingspolitiken. Det nya samförståndet avspeglar den nya ramen för yttre åtgärder och utgör en uppdatering av utvecklingspolitiken för att följa FN:s Agenda 2030 och hållbarhetsmålen. Det underlättar också ett samordnat genomförande av Parisavtalet och agendan för anständigt arbete.

Samförståndet är uppbyggt kring de fem prioriteringar som Agenda 2030 bygger på: människor, vår planet, välstånd, fred och partnerskap. Att utrota fattigdomen är fortfarande det främsta målet. Dessutom integreras de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna på hållbar utveckling. Samförståndet stärker den viktiga kopplingen mellan utrikespolitiska områden som humanitärt bistånd, utvecklingsbistånd och handelspolitik samt insatser för att upprätthålla fred och säkerhet och hantera migration, miljö och klimatförändringar.

Mot en ny allians mellan Afrika och Europa

EU är Afrikas främsta partner när det gäller handel, investeringar och utveckling. EU stod för 36 % av Afrikas varuhandel 2017, EU:s investeringar utgör 40 % av de utländska direktinvesteringarna i Afrika och var 2016 värda 291 miljarder euro. Enbart under 2016 fick Afrika 55 % av sitt offentliga utvecklingsbistånd, 23 miljarder euro, från EU och dess medlemsstater.

För att gå vidare med detta partnerskap presenterade kommissionen i september 2018 den nya alliansen mellan Afrika och Europa alliansen för hållbara investeringar och jobb .

Alliansen innehåller viktiga åtgärdsområden för EU och dess afrikanska partnerländer för att attrahera privata investerare, förbättra företagsklimatet, stödja utbildning och kompetens samt öka handeln.

Alliansen kompletterar det långvariga politiska partnerskapet, men utgör en omställning bort från ett förhållande mellan givare och mottagare mot en allians av jämlika parter. Den bygger på det gemensamma åtagande att främja investeringar, nya jobb och handel som gjordes vid det femte toppmötet mellan Afrikanska unionen och Europeiska unionen 2017.

”Afrika behöver inte välgörenhet, utan ett balanserat partnerskap, ett verkligt partnerskap. Och vi i EU behöver detta partnerskap lika mycket.”

Jean-Claude Juncker,
kommissionens ordförande
tal om tillståndet i unionen 2018

EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitik

Den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik är en vision för EU:s engagemang i världen. Hållbarhetsmålen genomsyrar allt arbete för att genomföra den globala strategin.

EU hjälper till att bygga fredliga och inkluderande samhällen. I dagens läge med krympande medborgerligt och demokratiskt utrymme har EU återigen bekräftat sitt odelade stöd för demokrati, mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning i hela världen.

Detta åtagande tar olika former, t.ex. politisk och strategisk dialog och ekonomiskt stöd genom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter. EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019) utgör en ram för kontakterna med länder utanför EU. Under årens lopp har EU inlett dialoger om mänskliga rättigheter med allt fler länder utanför EU för att samarbeta kring mänskliga rättigheter och förbättra situationen i detta avseende i de länderna, garantera tillgång till rättslig prövning.

Dessutom stöder EU program för att stärka insyn i och ansvarsutkrävande från offentliga institutioner, inbegripet parlament, domstolar och polisiära organ, och för att stödja nationella människorättsinstitutioner. EU arbetar också för att stärka partnerländernas resiliens som ett sätt hantera labila situationer, och stöder konfliktförebyggande och fredsskapande initiativ bl.a. genom att förbättra partnerländernas styrning av säkerhetssektorn för att bidra till att förebygga kriser och främja människors säkerhet.

Handel för alla: mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik

Dagens ekonomiska system, som är i grunden globalt och digitalt, bygger på internationella värdekedjor där varor och tjänster allt oftare köps och säljs över gränserna.

Kommissionen inser att EU:s handels- och investeringspolitik behöver kunna möta vår tids utmaningar och underlätta utbytet av idéer, kunskap och innovation. Kommissionen erkänner också att en effektiv handelspolitik bör vara förenlig med hållbar utveckling och utrikespolitiken i stort, liksom de yttre målen för EU:s interna politik, så att de förstärker varandra. Kommissionen betonar att handeln ska säkerställa lika villkor och samtidigt främja grundläggande principer som mänskliga rättigheter, anständiga arbetsvillkor, hållbar utveckling i hela världen och reglering och offentliga tjänster av hög kvalitet på hemmamarknaden.

Med den värdebaserade strategin ”Handel för alla: mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik” visar kommissionen att EU:s handelspolitik är till för alla, att handelspolitiken måste skapa tillväxt, sysselsättning och innovation men att den också måste vara förenlig med principerna för den europeiska modellen. Den måste helt enkelt vara ansvarsfull. 

Nästa långtidsbudget – ett sätt att integrera hållbarhet

Kommissionens förslag till EU:s nästa fleråriga budgetram 2021–2027 bygger på principerna om välstånd, hållbarhet, solidaritet och trygghet. Hållbar utveckling är kärnan i förslagen. Det är en övergripande prioritering, inte bara en rubrik eller ett enskilt program. Hållbarhet främjas genom och arbetas in i många program och finansieringsinstrument. Några exempel från kommissionens förslag till nästa budgetram:

·En betydande omstrukturering av EU:s instrument för yttre åtgärder för att skapa större enhetlighet mellan instrumenten, utnyttja stordriftsfördelar och synergi mellan programmen och förenkla hanteringen. Detta kommer att göra EU bättre rustat att eftersträva sina mål och föra fram sina mål, intressen, strategier och värderingar i världen. Det föreslagna nya instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete med en budget på nästan 90 miljarder euro är anpassat till FN:s Agenda 2030 och dess hållbarhetsmål. Med den nya europeiska fredsbevarande resursen, med anslag på 10,5 miljarder euro kan EU också öka sin förmåga att förebygga konflikter, bygga fred och stärka den internationella säkerheten.

·Banbrytande lösningar för att stödja övergången till en hållbar utveckling kommer att kräva rekordstora investeringar i forskning och innovation genom Horisont Europa, EU:s hittills största program för forskning och innovation med en föreslagen budget på 100 miljarder euro.

·Ett mer ambitiöst mål för integrering av klimatpolitik i EU:s alla program, med siktet inställt på att 25 % av EU:s utgifter ska bidra till klimatpolitiken, inbegripet målen för omställning till ren energi. Detta mål är satt till 35 % av den totala budgeten i det föreslagna ramprogrammet för forskning och innovation Horisont Europa, som är utformat i enlighet med hållbarhetsmålen.

·En reformerad sammanhållningspolitik får anslag på över 370 miljarder euro, den största budgeten av alla EU:s politikområden och initiativ 2021–2027, och ska mobilisera betydande ytterligare nationella och privata investeringar med fokus på hållbar tillväxt, övergång till en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi, miljö och resurseffektivitet samt social inkludering. Den reformerade sammanhållningspolitiken kommer att låta EU uppfylla målen i Parisavtalet och bidra till att lokalanpassa hållbarhetsmålen, eftersom de genomförs i nära samarbete med regionala och lokala myndigheter. Att investera i människor får hög prioritet i den framtida Europeiska socialfonden (ESF+) som bidrar till den europeiska pelaren för sociala rättigheter med en föreslagen budget på 101 miljarder euro.

·Ett förslag för att katalysera viktiga strategiska investeringar genom den nya, integrerade investeringsfonden InvestEU, kan bli avgörande för EU:s framtida välstånd och dess ledarskap i fråga om hållbar utveckling. Med anslag från EU-budgeten på 15,2 miljarder euro ska InvestEU få fram mer än 650 miljarder euro i ytterligare investeringar i hela EU.

·En förenklad och moderniserad gemensam jordbrukspolitik med en budget på sammanlagt 365 miljarder euro ska trygga tillgången till säkra, bra, näringsrika och varierade livsmedel till rimligt pris för de 500 miljoner konsumenterna i EU. Den nya gemensamma jordbrukspolitiken ska lägga större vikt vid miljö och klimat. Alla jordbrukare som får areal- och djurbaserat stöd ska uppfylla en rad krav på klimatförändringar, vatten, mark, biologisk mångfald, landskap, folkhälsa, växtskydd samt djurs hälsa och välbefinnande.

·Det utbyggda miljöprogrammet Life, med en budget på 5,5 miljarder euro, inriktas på projekt till stöd för miljö- och klimatåtgärder, däribland en ny del för stöd till omställningen till ren energi.

·Det föreslås att budgeten för nästa omgång av Erasmusprogrammet ska fördubblas till 30 miljarder euro, så att fler kan studera, praktisera, volontärarbeta och få arbetslivserfarenhet utomlands.

·Fonden för ett sammanlänkat Europa ska åren 2021–2027 utveckla smart, hållbar, säker och trygg infrastruktur för transporter för alla, energi och digitala nät, med en föreslagen budget på 42,3 miljarder euro. Synergieffekter mellan de tre sektorerna ska främjas, och det ska bli enklare att investera med enhetliga villkor för stöd och synlighet. Minst 60 % av medlen från fonden för ett sammanlänkat Europa ska bidra till klimatåtgärder.

·Den digitala omställningen är en viktig drivkraft för övergången till ett koldioxidsnålt cirkulärt samhälle och näringsliv, något som krävs för att uppnå hållbarhetsmålen. Det föreslagna programmet digitala Europa är tänkt att få en budget på 9,2 miljarder euro och ska verka för detta, t.ex. genom att stödja storskaliga högpresterande datorsystem och artificiell intelligens, vilket skapar nya möjligheter för hållbar utveckling och minskade koldioxidutsläpp. 

·Europeiska havs- och fiskerifonden ska förenklas och bli mer målinriktad, och föreslås få ett anslag på 6,14 miljarder euro för den gemensamma fiskeripolitiken, EU:s havspolitik och internationella åtaganden om förvaltning av världshaven, särskilt inom Agenda 2030.

Junckerkommissionens främsta hållbarhetsrelaterade initiativ

Hållbarhetsmål 1: Ingen fattigdom

·Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den sociala resultattavlan

·Förstärkning av Europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska och sociala politiken

·Rekommendationen om långtidsarbetslöshet

·Rekommendation om tillgång till socialt skydd för alla

·EU-ram för nationella strategier för integrering av romer

· En europeisk tillgänglighetslag

·Handlingsplan för att åtgärda löneklyftan mellan kvinnor och män

·En strategi för resiliens vid EU:s yttre åtgärder

·Det europeiska samförståndet om utveckling

·Handlingsplan för Sendairamen för katastrofriskreducering 2015-2030

·EU:s reviderade grannskapspolitik och EU:s utvidgningsstrategi, strategin för västra Balkan

·Strategin Handel för alla

·Den uppdaterade strategin för handelsstöd

Hållbarhetsmål 2: Ingen hunger

·Den gemensamma jordbrukspolitiken

·Den gemensamma fiskeripolitiken

·Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin

·Flerpartsplattformen om livsmedelssvinn och livsmedelsavfall

·Regler om ekologiskt jordbruk

·Initiativet Livsmedel 2030 som ska utarbeta en samlad agenda för forskning och innovation för hållbar livsmedelsförsörjning och kost

·En hållbar bioekonomi i EU för att stärka sambandet mellan ekonomin, samhället och miljön

·Det europeiska samförståndet om utveckling

·EU:s reviderade grannskapspolitik och EU:s utvidgningsstrategi, strategin för västra Balkan

·Arbetsgrupp för Afrikas landsbygd

·Strategin Handel för alla

Hållbarhetsmål 3 Hälsa och välmående

·Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den sociala resultattavlan

·Rapporterna om hälsotillståndet i EU

·Digital omvandling av vård och omsorg, för bättre vård och omsorg till fler med bättre och effektivare metoder

·EU:s One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens

·Uppdateringar av reglerna om carcinogena och mutagena ämnen

·EU:s samarbete om sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination

·Styrgruppen för främjande av hälsa, förebyggande av sjukdomar och hantering av icke-överförbara sjukdomar

·Nya regler om medicintekniska produkter

·EU:s normer för luftföroreningar och åtgärder för att hjälpa nationella, regionala och lokala aktörer att bekämpa luftföroreningar

·En ren planet för alla – en långsiktig vision om en välmående, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi 2050

·Strategisk handlingsplan för trafiksäkerhet

·Det europeiska samförståndet om utveckling

·Forskningspartnerskap med Afrika om hiv/aids, tuberkulos och andra smittsamma sjukdomar

·EU:s reviderade grannskapspolitik och EU:s utvidgningsstrategi, strategin för västra Balkan

·Strategin Handel för alla

Hållbarhetsmål 4: utbildning av hög kvalitet

·Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den sociala resultattavlan

·Europeiskt område för utbildning senast 2025

·Ny EU-agenda för högre utbildning.

·Ny kompetensagenda för Europa

·Ungdomsstrategin 2019–2027

·Handlingsplan för digital utbildning

·Rekommendationer om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet, om automatiskt ömsesidigt erkännande av examensbevis samt resultat av studieperioder utomlands, om att förbättra språkundervisningen och språkinlärningen, om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet, om nyckelkompetenser för livslångt lärandesamt om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna

·Förstärkning av Europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska och sociala politiken

·EU:s åtgärder om utbildning vid katastrofer och långvariga kriser

·Det europeiska samförståndet om utveckling

·EU:s reviderade grannskapspolitik och EU:s utvidgningsstrategi, strategin för västra Balkan

·Ny allians mellan Afrika och EU

Hållbarhetsmål 5: Jämställdhet

· Strategiskt engagemang för jämställdhet 2016–2019

·Paketet för balans mellan arbete och privatliv

·Handlingsplan för att åtgärda löneklyftan mellan kvinnor och män

·Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den sociala resultattavlan

·Förstärkning av Europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska och sociala politiken

·Kvinnor och transporter

·Handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i yttre förbindelser

·Det europeiska samförståndet om utveckling

·Fokus (EU och FN) på att utrota våld mot kvinnor och flickor

·EU:s reviderade grannskapspolitik och EU:s utvidgningsstrategi, strategin för västra Balkan

·Strategin Handel för alla

Hållbarhetsmål 6: Rent vatten och sanitet

·Förslag om reviderade regler om dricksvatten

·Förslag om minimikrav för återanvändning av vatten

·Det europeiska samförståndet om utveckling

·EU:s reviderade grannskapspolitik och EU:s utvidgningsstrategi, strategin för västra Balkan

·Den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik

Hållbarhetsmål 7: Ren energi till överkomligt pris

·Strategin för en energiunion

·Paketen inom Europa på väg

·Paketet ”Ren energi för alla i Europa”

·En ren planet för alla – en långsiktig vision om en välmående, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi 2050

·Ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030

·Storskaligt initiativ inom Horisont 2020 för digital omvandling i energisektorn genom sakernas internet

·Strategisk energiteknisk plan

·EU:s batteriallians

·Mission Innovation

·Omställningsstöd för kolregioner

·Observationsgruppen för energifattigdom

·Initiativet för ren energi till öarna i EU

·Sammanhållningspolitiken

·Handlingsplan för hållbar finansiering

·Strategi för låga utsläpp

·Det europeiska samförståndet om utveckling

·Strategin för energi i Afrika

·Europeiskt och globalt borgmästaravtal för klimat och energi

·EU:s reviderade grannskapspolitik och EU:s utvidgningsstrategi, strategin för västra Balkan

·Den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik

Hållbarhetsmål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

·Investeringsplanen för Europa (Junckerplanen)

·Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den sociala resultattavlan

·Förstärkning av Europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska och sociala politiken

·EU:s nya industripolitiska strategi

·Förnyad agenda för forskning och innovation och programmet Horisont 2020

·Sammanhållningspolitiken

·Regler om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor

·Uppdatering av reglerna om utstationering av arbetstagare

·Förslag till inrättande av en europeisk arbetsmyndighet

·Uppdateringar av reglerna om carcinogena och mutagena ämnen

·Rekommendation om tillgång till socialt skydd för alla

·Rekommendationen om långtidsarbetslöshet

·En ren planet för alla – en långsiktig vision om en välmående, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi 2050

·Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin

·Den externa investeringsplanen, med Europeiska fonden för hållbar utveckling

·Det europeiska samförståndet om utveckling

·EU:s reviderade grannskapspolitik och EU:s utvidgningsstrategi, strategin för västra Balkan

·Strategin Handel för alla

·Den uppdaterade strategin för handelsstöd

·Den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik

·Ny allians mellan Afrika och EU

Hållbarhetsmål 9: Industri, innovation och infrastruktur

·EU:s förnyade industripolitiska strategi och förteckningen över råvaror av avgörande betydelse

·Rundabordskonferensen ”Industri 2030”

·Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin

·En ren planet för alla – en långsiktig vision om en välmående, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi 2050

·Förnyad forsknings- och innovationsagenda samt programmet Horisont 2020, inbegripet fokus på digitalisering av indusrin i EU

·Sammanhållningspolitiken

·Strategin för den digitala inre marknaden

·Handlingsplan för hållbar finansiering

·Paketet ”Ren energi för alla i Europa”

·Observationsgruppen för energifattigdom

·Strategin för företagens sociala ansvar

·Paketen inom Europa på väg

· Kvinnor och transporter

·Fonden för ett sammanlänkat Europa

·Initiativ för europeiska processorer

·Strategi för utsläppssnål rörlighet

·EU-planen för externa investeringar

·Det europeiska samförståndet om utveckling

·EU:s reviderade grannskapspolitik och EU:s utvidgningsstrategi, strategin för västra Balkan

·Strategin Handel för alla

·Ny allians mellan Afrika och EU

Hållbarhetsmål 10: Minskad ojämlikhet

·Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den sociala resultattavlan

·Förstärkning av Europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska och sociala politiken

·En europeisk tillgänglighetslag

·Rekommendation om tillgång till socialt skydd för alla

·Paketet för balans mellan arbete och privatliv

·Regler om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i hela EU

·Sammanhållningspolitiken

·EU-ram för nationella strategier för integrering av romer

·Den europeiska migrationsagendan

·EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019)

·Det europeiska samförståndet om utveckling

·EU:s reviderade grannskapspolitik och EU:s utvidgningsstrategi, strategin för västra Balkan

·Strategin Handel för alla

·Den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik

Hållbarhetsmål 11: Hållbara städer och samhällen

·EU-agendan för städer

·Strategi för utsläppssnål rörlighet

·Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den sociala resultattavlan

·Förnyad forsknings- och innovationsagenda samt programmet Horisont 2020, inbegripet storskaligt initiativ om digital omvandling i smarta städer och samhällen.

·Gemensamt meddelande om motståndskraft

·Sammanhållningspolitiken

·En ren planet för alla – en långsiktig vision om en välmående, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi 2050

·Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin

·Europeiskt och globalt borgmästaravtal för klimat och energi

·Stärkt katastrofhantering i EU (rescEU) och EU:s omlagda civilskyddsmekanism

·Handlingsplan för Sendairamen för katastrofriskreducering 2015-2030

·Det europeiska samförståndet om utveckling

·EU:s reviderade grannskapspolitik och EU:s utvidgningsstrategi, strategin för västra Balkan

·EU-städernas pris för rättvis och etisk handel

Hållbarhetsmål 12: Ansvarsfull konsumtion och produktion

·Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, inkl. övervakningsram, och den europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin

·En ren planet för alla – en långsiktig vision om en välmående, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi 2050

·Flerpartsplattformen om livsmedelssvinn och livsmedelsavfall

·Nya EU-regler om avfall, inbegripet åtgärder mot livsmedelssvinn och livsmedelsavfall

·EU:s plaststrategi

·Storskaligt initiativ inom Horisont 2020 för digital och hållbar omvandling i jordbruks- och livsmedelssektorn

·En hållbar bioekonomi i EU för att stärka sambandet mellan ekonomin, samhället och miljön

·Arbetsplan för ekodesign och energimärkning

·EU-agenda för delningsekonomin

·Strategin för företagens sociala ansvar

·Regler om konfliktmineraler

·Det europeiska samförståndet om utveckling

·EU:s reviderade grannskapspolitik och EU:s utvidgningsstrategi, strategin för västra Balkan

·Strategin Handel för alla

Hållbarhetsmål 13: Klimatåtgärder

·Parisavtalet om klimatförändringar träder i kraft

·En ren planet för alla – en långsiktig vision om en välmående, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi 2050

·Ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030

·EU:s system för handel med utsläppsrätter

·Paketet ”Ren energi för alla i Europa”

·Paketen inom Europa på väg

·Strategi för utsläppssnål rörlighet

·Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin

·Agendan för världshavsförvaltning

·Förteckning över råvaror av avgörande betydelse

·Europeiskt och globalt borgmästaravtal för klimat och energi

·Stärkt katastrofhantering i EU (rescEU) och EU:s omlagda civilskyddsmekanism

· Handlingsplan för Sendairamen för katastrofriskreducering 2015-2030  

·Det europeiska samförståndet om utveckling

·EU:s reviderade grannskapspolitik och EU:s utvidgningsstrategi, strategin för västra Balkan

·Strategin Handel för alla

·Den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik

Hållbarhetsmål 14: Liv till havs

·EU:s plaststrategi

·Agendan för internationell världshavsförvaltning

·EU:s strategi för blå tillväxt

·Nya regler om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor

·Förslag om översyn av EU:s system för fiskerikontroll

·Kamp mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske

·En ren planet för alla – en långsiktig vision om en välmående, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi 2050

·Det europeiska samförståndet om utveckling

·EU:s reviderade grannskapspolitik och EU:s utvidgningsstrategi, strategin för västra Balkan

·Strategin Handel för alla

·Den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik

Hållbarhetsmål 15: Liv på land

·Handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet

·EU pollinatörsinitiativ

·Nya regler om invasiva främmande arter

·Nya regler om ekologiskt jordbruk

·EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter

·En ren planet för alla – en långsiktig vision om en välmående, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi 2050

·Det europeiska samförståndet om utveckling

·EU:s reviderade grannskapspolitik och EU:s utvidgningsstrategi, strategin för västra Balkan

·Strategin Handel för alla

Hållbarhetsmål 16: Fred, rättvisa och starka institutioner

·Den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik

·Det europeiska samförståndet om utveckling

·Strategin Handel för alla

·EU:s reviderade grannskapspolitik och EU:s utvidgningsstrategi, strategin för västra Balkan

·Ny allians mellan Afrika och EU

·Den europeiska säkerhetsagendan

·Handlingsplan för att skydda offentliga utrymmen

·Åtgärder mot olagligt material på nätet

·EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati

·Strategin för företagens sociala ansvar

·Europeiska åklagarmyndigheten

·Bestämmelser om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

·Regler om skattetransparens och åtgärder mot skatteflykt

·Skärpta bestämmelser om processuella rättigheter för misstänkta och åtalade personer

·Reviderade regler om skjutvapen

·Åtgärder för fria och rättvisa val till Europaparlamentet

·Åtgärdsplan mot desinformation

·Förstärkning av Europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska och sociala politiken

·En ren planet för alla – en långsiktig vision om en välmående, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi 2050

Hållbarhetsmål 17: Partnerskap för målen

·EU:s agenda för bättre lagstiftning

·Flerpartsplattform för genomförandet av hållbarhetsmålen i EU

·Initiativ om nästa steg för en hållbar framtid i EU

·Årlig övervakningsrapport om EU:s framsteg mot hållbarhetsmålen

·Den europeiska pelaren för sociala rättigheter

·EU:s hälsopolitiska forum

·Europeiska solidaritetskåren

·En ny start för dialogen mellan arbetsmarknadens parter

·Initiativet ”Öka intäkterna, effektivisera utgifterna”

·Handlingsplan för hållbar finansiering

·EU:s externa investeringsplan, inklusive Europeiska fonden för hållbar utveckling

·Förteckning över råvaror av avgörande betydelse

·En ren planet för alla – en långsiktig vision om en välmående, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi 2050

·Internationellt samarbete mellan städer

·Initiativet om smart finansiering för smarta byggnader

·Förstärkning av Europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska och sociala politiken

·Det europeiska samförståndet om utveckling

·EU:s reviderade grannskapspolitik och EU:s utvidgningsstrategi, strategin för västra Balkan

·Strategin Handel för alla

·Den uppdaterade strategin för handelsstöd

·Den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik

BILAGA II EU:s resultat med hållbarhetsmålen

EU är ett av världens bästa ställen att leva på, och EU:s medlemsstater är redan ledande med att genomföra hållbarhetsmålen. Men inget land i världen har nått alla de överenskomna målen, och en närmare bedömning av EU:s resultat med hållbarhetsmålen visar också att även vi i EU måste fortsätta på alla fronter.

De 17 hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 är nära sammankopplade med varandra och utformade så att de utgör en helhet, och därför är det särskilt viktigt att de arbetas in i alla aktörers åtgärder för att de ska ge resultat i praktiken. Det är viktigt att skapa mer synergieffekter och större samstämmighet mellan olika politikområden, och utveckla en gynnsam rättslig, ekonomisk och beteendemässig miljö för att omsätta dem i praktiken.

Vi måste prioritera att göra våra produktions-, distributions- och konsumtionsmönster mer hållbara, ta itu med klimatförändringen och stärka våra insatser för att skydda våra hav, ekosystem och biologisk mångfald, eftersom de naturliga system som stöder livet på vår planet allt oftare påfrestas till bristningsgränsen. Bekämpning av fattigdom, social exkludering, ojämlikhet och bristande jämställdhet måste intensifieras för att garantera välstånd och välbefinnande för alla, trygga social och politisk stabilitet och bevara stödet för EU-projektet. Vi måste fortsätta att främja och stödja rättsstatsprincipen, demokratin, de grundläggande rättigheterna och en stark regelbaserad multilateralism inom världshandeln.

Denna rapport ger en bild av EU:s resultat med hållbarhetsmålen. För varje mål finns en översikt över var EU står just nu, hur tendensen ser ut och hur EU klarar sig i en global jämförelse. Dessutom ges en lägesbild över vad som förväntas hända i EU fram till 2030 och vad som driver på och vad som kan hindra omställningen till ett hållbart EU. Hållbar utveckling måste vara en gemensam satsning där alla i samhället är med. Därför presenteras också flera konkreta exempel för att lyfta fram bra lösningar från olika aktörer på olika nivåer.

I en global jämförelse återfinns sju EU-27-länder i tio-i-topp i det globala hållbarhetsindexet, och alla EU-27-länder ligger bland de 50 bästa av de 156 länderna i indexet 1 . De senaste fem åren har EU som helhet har gjort framsteg med nästan alla hållbarhetsmål. De största framstegen har gjorts i fråga om mål 3 – Säkerställa friska levnadsår och främja välbefinnande för alla i alla åldrar, och mål 4 – Säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja möjligheter till livslångt lärande för alla, som bägge är mål där EU-27-länderna som helhet gör bäst ifrån sig i den globala rankningen. I genomsnitt har EU-27-länderna högst resultat i rankningen med mål 1 – Utrota fattigdom i alla dess former överallt. Däremot har EU glidit tillbaka med mål 10 – Minska ojämlikheten inom och mellan länder, där betydande skillnader råder mellan medlemsstaterna. Det bör noteras att även om framsteg gjorts innebär det inte nödvändigtvis att de nuvarande resultaten med målet i fråga är tillfredsställande för EU. Exempelvis gjordes avsevärda framsteg med mål 12 – Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster, men det är också det hållbarhetsmål där EU-27-länderna har näst lägst genomsnittspoäng i den globala rankningen, så mycket återstår att göra. I genomsnitt har EU-27-länderna lägst poäng i rankningen för mål 14 – Bevara och utnyttja haven och de marina resurserna för hållbar utveckling.

Framsteg med hållbarhetsmålen i ett EU-sammanhang 2

BILAGA III Sammanfattning av flerpartsplattformens bidrag till diskussionsunderlaget ”Mot ett hållbart EU 2030”

Brev från plattformens medlemmar

Bryssel den 11 oktober 2018

Till nuvarande och framtida ledare för Europeiska kommissionen och andra EU-institutioner.

Till alla med ett starkt intresse av människors hållbara levnadssätt och den miljömässiga, sociala, ekonomiska och politiska utvecklingen i EU.

Till EU:s medborgare och väljare.

Genom den här nya plattformen och med vår rapport vill vi sända en tydlig signal till ledare och andra människor i och utanför Europeiska unionen: det är hög tid att formulera och genomföra en visionär och långtgående strategi för ett hållbart EU 2030.

Det är viktigt att framhålla att ingen av plattformens medlemmar förväntas ställa sig bakom varenda rekommendation eller åsikt i denna rapport och de har rätt att tycka annorlunda om de frågor som behandlas.

Vi har dock på kort tid strävat efter att bygga vidare på och respektera våra olika bakgrunder och åsikter, för att dra åt samma håll för ett bättre, hållbart EU.

Genom starka gemensamma värderingar, politiska förbättringar och förslag till innovativa åtgärder förankrar vi våra rekommendationer i tusentals människors erfarenheter och ansträngningar i den offentliga sektorn, det civila samhället och den privata sektorn. De har det gemensamma syftet att omsätta målen för hållbar utveckling i praktiska lösningar för människornas bästa och bevara vår miljö för dagens och morgondagens släktled.

I vår rapport erbjuds olika perspektiv och några svåra avvägningar mellan miljömässiga, ekonomiska, sociala och politiska aspekter på hållbar utveckling. Några av dem har vi klarat av, medan andra kräver klargöranden och konsensusskapande.

Vi är övertygade om att människornas och ledarnas förtroende för och engagemang i en ständig omvandling av EU kommer att ge resultat. Det förutsätter en öppen kultur av dialog och partnerskap på alla nivåer, där varje partner kan vara, och lita på att de andra parterna är, med om att utforma ett EU som bryr sig om och verkar för alla. Det förutsätter också en övergripande strategi för ett hållbart EU för EU:s alla politikområden och program, och det kommer att påskynda våra enskilda och gemensamma satsningar och leda till hållbar trygghet, välstånd och värdighet för alla.

Vi är stolta över det arbete som vi uträttat hittills, även om vi anser att det är angeläget att göra mycket mer. Så kan dialogen om hållbarhet och samarbetet inom denna plattform – både mellan de berörda parterna och med EU-institutionerna – snabbt förbättras och utökas.

Sammanfattning av ”Europa på väg mot en hållbar framtid:
Bidrag från flerpartsplattformen för hållbar utveckling till diskussionsunderlaget Mot ett hållbart EU 2030”, oktober 2018

Flerpartsplattformen för genomförandet av målen för hållbar utveckling i Europeiska unionen (flerpartsplattformen för hållbar utveckling) inrättades i maj 2017 för att ge råd och stöd till Europeiska kommissionen och alla andra som verkar för att genomföra målen för hållbar utveckling i EU.

På grundval av starka gemensamma värderingar arbetade vi, i egenskap av företrädare för den offentliga sektorn, den privata sektorn och det civila samhället, för att lägga fram välövervägda rekommendationer om hur målen för hållbar utveckling kan omsättas i praktiska lösningar till nytta för dagens och morgondagens generationer i och utanför EU. Våra rekommendationer ät tänkta att inspirera och vara vägledande för kommissionens diskussionsunderlag om ett hållbart EU 2030.

Med tanke på den ambitiösa agendan och med tanke på hur universella och odelbara målen för hållbar utveckling är, kan ingen enda lösning förespråkas. För att nå målen krävs en omfattande genomgång, en kartläggning av de områden där ändringar behövs samt en sammanhållen politik som ger varaktiga sociala, ekonomiska, politiska och miljömässiga fördelar, där kopplingarna mellan alla mål erkänns och utnyttjas. Våra rekommendationer utgör ett ambitiöst och konsensusbaserat bidrag till detta mål.

Först och främst rekommenderar vi att EU utvecklar och genomför en visionär och omdanande övergripande strategi för ett hållbart EU 2030, som ska ligga till grund för EU:s politik och program. För att få avsedd verkan bör en sådan strategi inbegripa både medelfristiga och långfristiga mål och med EU:s vision för ett hållbart EU efter 2030-agendan.

När 2030-agendan genomförs behöver Europeiska kommissionen och alla andra berörda parter respektera centrala principer, hålla åtaganden enligt internationella avtal, förbinda sig att omvandla den sociala och ekonomiska modellen, prioritera och påskynda åtgärder för de fattigaste och mest marginaliserade i samhället (”inte låta någon hamna på efterkälken”), erkänna planetens gränser, respektera de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen samt säkerställa en konsekvent politik för hållbar utveckling.

Vi lämnar också några övergripande rekommendationer. Vi rekommenderar EU att lägga om sin styrning för att säkerställa en konsekvent politik för hållbar utveckling. Kommissionens ordförande, biträdd av en särskild projektgrupp, bör ansvara för 2030-agendan, stå för effektiv samordning och rapportera om genomförandet av den under det årliga talet om tillståndet i unionen. Vi behöver också insatser av regioner, städer, enskilda, lokalsamhällen, företag och det civila samhället i dess mångfald för att genomföra målen för hållbar utveckling och Parisavtalet. EU bör förespråka en lokalt anknuten strategi för förverkligandet av målen för hållbar utveckling, och möjliggöra en dubbelriktad dialog där regionala och lokala myndigheter, det civila samhället och yrkesorganisationer involveras i EU-strategier och nationella strategier på ett kombinerat sätt. Vi erbjuder oss också att bedöma nyttan med denna plattform – både dess sammansättning och uppdrag – och diskutera hur den framöver på bästa sätt kan bidra till våra förslag om en inkluderande och öppen strategi för ett hållbart EU 2030. Slutligen bör ytterligare ansträngningar göras för att se till att politiken för hållbar utveckling är samstämmig, dvs. att all EU-politik bör bidra till hållbar utveckling i och utanför EU.

Vi har också några särskilda rekommendationer om hur EU:s befintliga verktygslåda kan förstärkas. Agendan för bättre lagstiftning kan bli mer effektiv genom att målen och principerna för hållbar utveckling byggs in i den politiska beslutsprocessen. EU:s beslutsfattare bör bättre utnyttja och ytterligare förbättra riktlinjerna för konsekvensbedömningar för att arbeta in den hållbara utvecklingen i den normala processen. En samordningscykel för ett hållbart EU bör inrättas, med handlingsplaner för hållbar utveckling på EU-nivå samt rekommendationer och rapporter om hållbar utveckling från medlemsstaterna och Europeiska kommissionen. Den europeiska planeringsterminen bör vägledas av strategin för ett hållbart EU 2030 och inbegripa en kontroll av hållbarheten. De offentliga finanserna i EU, inbegripet den fleråriga budgetramen, bör vara helt hållbara och hantering av miljömässiga, sociala och politiska risker bör arbetas in i budgetförordningen. Hållbara finanspolitiska reformer bör genomföras i medlemsstaterna, medan företagens skatteflykt och skattedumpning bör åtgärdas och Addis Abeba-handlingsplanen genomföras fullständigt. Som underlag för framtidens beslutsfattande bör EU vidareutveckla en integrerad och deltagarstyrd ram för övervakning, ansvarsutkrävande och översyn med en heltäckande uppsättning indikatorer på hållbar utveckling i EU och kvalitativa analyser.

Vi lämnar även några rekommendationer för enskilda sektorer. Hållbarheten bör avspeglas på ett konsekvent sätt i alla EU:s politiska insatser och initiativ. I denna rapport framhåller vi dock fem EU-politikområden med särskilt stor betydelse för hållbarhetsmålen:

1.    Hållbar konsumtion och produktion bör främjas och regleras ytterligare, med särskild vikt lagd vid globala försörjningskedjor. Vi behöver också de juridiska, politiska och ekonomiska åtgärder som ligger till grund för denna omställning. EU:s resursanvändning behöver minskas, en resursförvaltningskonvention bör ingås och indikatorer för konsumtion bör utvecklas. Hållbarhet bör vara ett inslag i den europeiska industristrategin för 2030.

2.    EU bör investera i forskning och innovation, mänsklig kompetens, anställbarhet och social inkludering. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör genomföras fullt ut. Den sociala ekonomin bör främjas, medan investeringar i hälsa och välbefinnande bör utökas och hållbarhet bör bli ett tvärvetenskapligt begrepp. Utbildning av hög kvalitet bör garanteras, stöd till barn och ungdomar bör prioriteras och regler för säkra vägar för asylsökande och migranter bör införas, samtidigt som integrations- och inkluderingspolitiken stärks.

3.    Klimat- och energipolitik. EU bör anpassa sina klimat- och energimål till det överenskomna målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader Celsius jämfört med före industrialiseringen, och samtidigt öka motståndskraften. Fossila bränslen bör fasas ut, medan investeringar i energieffektivitet och ren energi ökar och spridningen av naturbaserade lösningar främjas. Trängseln i trafiken bör minska, medan hållbar infrastruktur och heltäckande planer för rörlighet bör uppmuntras. Dessutom bör EU hjälpa utvecklingsländerna att anpassa sig till och hantera klimatförändringarna.

4.    Livsmedel, jordbruk och markanvändning, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken. EU bör se till att alla EU:s investeringar i jordbruket är anpassade till EU:s fördrag för att säkerställa en hög nivå av skydd för människors hälsa, tryggad livsmedelsförsörjning samt skydd och förbättring av miljön. Offentligt inkomststöd bör stödja livsmedelsproduktion och tillhandahållande av kollektiva nyttigheter och ekosystemtjänster, samtidigt som man garanterar en rimlig levnadsstandard för jordbrukarna och gör det möjligt att övergå till hållbara jordbruks- och livsmedelssystem. Investeringar i och forskning om miljövänliga och ekonomiskt lönsamma metoder bör prioriteras och de globala värdekedjor bör göras hållbara.

5.    Sammanhållningspolitiken är ett viktigt EU-investeringsinstrument för att stödja målen för hållbar utveckling. Sammanhållningspolitiken bör främja hållbarhetsmålens lokala förankring genom direkt stöd till regional och lokal förvaltning, stödja EU:s stadsagenda, främja sociala mål ytterligare och i högre grad styra investeringarna till grönare, mer hållbar infrastruktur, även på landsbygden.

Eftersom det brådskar med insatser uppmanar vi enträget kommissionen att snabbt följa upp våra rekommendationer så att EU fullständigt och raskt kan ta vara på de möjligheter som en hållbar utveckling innebär för våra samhällen. Genomförandet av våra rekommendationer förutsätter en inkluderande, deltagarstyrd strategi och vi åtar oss att lämna vårt fulla stöd. Vårt viktigaste mål är att se till att hållbar utveckling blir ett permanent inslag i EU:s beslutsfattande.

Flerpartsplattformens fullständiga bidrag till diskussionsunderlaget om ett hållbart EU 2030 finns på    
https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/sdg_multi-stakeholder_platform_input_to_reflection_paper_sustainable_europe2.pdf  

(1)

 Resultaten i rankningen i det här stycket bygger på 2018 SDG Index and Dashboards Report från Sustainable Development Solutions Network (SDSN) och Bertelsmann Stiftung, medan tendenserna i EU bygger på 2018 års upplaga av Eurostatrapporten Hållbar utveckling inom Europeiska unionen: övervakningsrapport om framstegen med att uppnå målen för hållbar utveckling i ett EU-sammanhang – upplaga 2018 .

(2)

 Eurostat (2018), ”Hållbar utveckling i Europeiska unionen – övervakningsrapport om framstegen med att uppnå målen för hållbar utveckling i ett EU-sammanhang – upplaga 2018”

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.1.2019

COM(2019) 22 final

Diskussionsunderlag

Mot ett hållbart EU 2030

Mot ett hållbart EU 2030

Innehållsförteckning

Förord av kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans och vice ordförande Jyrki Katainen    

1    Hållbar utveckling för ett bättre liv för människorna: EU:s konkurrensfördelar    

2    EU:s och världens utmaningar    

3    Mot ett hållbart EU 2030    

3.1    Politik för en hållbar framtid    

3.1.1    Från en linjär till en cirkulär ekonomi    

3.1.2    Hållbarhet från jord till bord    

3.1.3    Framtidssäkra energikällor, byggnader och transporter    

3.1.4    En socialt rättvis övergång    

3.2    Övergripande faktorer som möjliggör omställningen till hållbarhet    

3.2.1    Utbildning, vetenskap, teknik, forskning, innovation och digitalisering    

3.2.2    Finansiering, prissättning, beskattning och konkurrens    

3.2.3    Ansvarsfullt företagande, företagens sociala ansvar och nya affärsmodeller    

3.2.4    Öppen och regelbaserad handel    

3.2.5    Styrning och politisk samstämmighet på alla nivåer    

4    EU som global föregångare inom hållbar utveckling    

5    Framtidsscenarier    

Förord av kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans och vice ordförande Jyrki Katainen

Vi i EU kan vara stolta över vad vi uträttat. Genom integration och nära samarbete har vi skapat rekordhögt välstånd, goda sociala förhållanden och stora möjligheter för alla som bor i EU. Vi har stadfäst våra gemensamma principer och värderingar som demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i våra fördrag och byggt en helgjuten och fri Europeisk union. 

Framgången beror på att människorna i EU har höga krav. Vår starka demokratiska kultur sporrar till hetsiga debatter, och det med rätta. Ty nu är ingen tid att luta sig tillbaka i liknöjdhet och låta historien rulla på. Det finns ett fortsatt behov av att höja levnadsstandarden för alla i EU, för att bättre kunna skydda, försvara och sätta människorna i centrum och värna dem mot olika hot som terrorism och klimatförändringar. 

Världen är stadd i förändring, och vi står mitt i den fjärde industriella revolutionen. Allt förändras för alla. Att inte låtsas om det är att avhända sig alla former av sunt förnuft. Frågan är om vi ska vara offer för förändringarna, eller om vi ska ta till oss och styra dem. Vi i EU står inför allvarliga utmaningar som miljöförstöring, klimatförändringar, en åldrande befolkning, migration, ojämlikhet och ansträngda offentliga finanser. Allmänheten oroar sig för sin och sina barns framtid. Vi tar på oss en miljöskuld som påverkar allt. Morgondagens generationer blir tvungna att betala tillbaka denna skuld med hög ränta, om vi inte gör mer nu. 

Det är EU:s skyldighet att tjäna européerna, inte tvärtom. EU måste hjälpa människorna att förverkliga sina drömmar och snabbt och effektivt ta itu med deras problem. Först och främst måste man ställa diagnos på situationen och inse onekliga fakta. Dessa fakta bör dock inte göra oss oroliga och räddhågsna, utan sporra oss till handling. 

Många av dessa problem överskrider nationsgränserna och sätter våra jobb, vårt välstånd, vår levnadsstandard, vår frihet och vår hälsa i fara. Ingen enskild stat eller nation kan effektivt lösa dessa problem på egen hand. Vi behöver en lösning i EU-skala, eftersom EU när det är enat och beslutsamt är en global kraft att räkna med. Til syvende og sidst räcker det inte ens med en EU-lösning, utan vi behöver en agenda med globalt genomslag, och den agendan uttrycks bäst i de 17 mål för hållbar utveckling som 193 länder ställt sig bakom, däribland EU och dess medlemsstater. Dessa hållbarhetsmål stakar ut en väg för att övervinna de utmaningar vi står inför och förbättra vår livsmiljö, vår ekonomi och våra liv.

Hållbar utveckling är en komplex fråga, men en enkel tanke: det är fråga om att se till att vår ekonomiska tillväxt låter oss upprätthålla en modell som ger rättvisa resultat för alla människor, och se till att människorna inte förbrukar mer resurser än Jorden kan erbjuda. Detta innebär att vi måste modernisera vår ekonomi och ta till oss hållbara konsumtions- och produktionsmönster, korrigera obalanserna i vårt livsmedelssystem och se till vi färdas, producerar och använder energi och utformar våra byggnader på ett hållbart sätt. För att göra detta måste vi också se till att vår forskning, finansiering, beskattning och styrning bidrar till att nå hållbarhetsmålen.

Detta är inte en fråga om vänster eller höger, utan en fråga om rätt och fel. Som tur är har EU en god utgångspunkt, på grund av sina stora konkurrensfördelar. EU har utvecklat några av världens högsta miljönormer, fört en ambitiös klimatpolitik och kämpat för Parisavtalet om klimatförändringar. Genom sin yttre politik och en öppen, regelbaserad handelsagenda har EU också spridit sina hållbara lösningar till omvärlden.

EU bygger på tanken att världsfreden inte kan upprätthållas utan kreativa insatser som står i proportion mot de faror som hotar den, som Robert Schuman uttryckte det så väl för nästan 70 år sedan. I dag kan vi till ”världsfred” lägga till orden ”vårt folks välbefinnande och överlevnad”.

Hållbarhetsagendan är en positiv agenda, för det handlar om att förbättra människors liv. EU har allt som behövs för att ta itu med den största utmaningen någonsin. Vi kan klara av detta med förenade krafter. Vad vi behöver är allas beslutsamhet och politiska vilja att inte ge tappt. Där andra drar sig tillbaka, måste EU gå vidare, stärka sin konkurrenskraft, investera i hållbar tillväxt och visa vägen för resten av världen.

Det räcker inte att ha en vision, utan vi måste också komma överens om en konkret väg att ta oss dit. Detta diskussionsunderlag är vårt bidrag till denna debatt.

Vi kunde inte ha sammanställt det utan det ovärderliga bidraget från de europeiska berörda parterna. Det civila samhället, näringslivet och den akademiska världen ingår i detta samtal. Flerpartsforumet för hållbarhetsmålen, som kommissionen tillsatte 2017, har varit mycket bra på att samla in övergripande idéer.

De frågor som ställs i detta diskussionsunderlag är avsedda att bidra till en debatt mellan medborgare, berörda parter, regeringar och institutioner de kommande månaderna som en del av debatten om EU:s framtid och EU:s strategiska agenda 2019–2024 och om den nya Europeiska kommissionens prioriteringar.

1Hållbar utveckling för ett bättre liv för människorna: EU:s konkurrensfördelar

Vid Förenta nationernas generalförsamling i september 2015 ställde sig länder i hela världen bakom Agenda 2030 för hållbar utveckling (Agenda 2030) och dess 17 mål för hållbar utveckling, där man enades om en konkret ”att-göra-lista för människorna och vår planet” 1 . Världens ledare förband sig att utrota fattigdom, skydda vår planet och se till att alla människor åtnjuter fred och välstånd. Hållbarhetsmålen utgör tillsammans med Parisavtalet om klimatförändringar färdplanen till en bättre värld och den globala grunden för internationellt samarbete om hållbar utveckling och dess ekonomiska, sociala, miljömässiga och förvaltningstekniska aspekter. EU var en av de drivande krafterna bakom agendan, och har åtagit sig att genomföra den fullständigt.

Hållbar utveckling – dvs. utveckling som tillgodoser de nuvarande generationernas behov utan att äventyra de kommande generationernas möjligheter att tillgodose sina behov – har djupa rötter i EU-projektet. Den europeiska integrationen och EU:s politik har bidragit till att komma till rätta med fattigdomen och svälten efter kriget, och har skapat ett område med frihet och demokrati där EU-medborgarna kan nå aldrig tidigare skådade nivåer av välstånd och välbefinnande.

EU har hela tiden strävat efter mer inkluderande samhällen som bygger på demokrati och rättsstat, vilket framgår av artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen 2 . EU:s sociala normer och hälsonormer är bland de högst satta i världen, och Europa är den kontinent som har den högsta förväntade livslängden. Vår sociala marknadsekonomi har skapat välstånd och garanterat trygghet genom starka välfärdssystem. Betydande investeringar i forskning och innovation har drivit fram ny teknik och nya produktionsmodeller som möjliggör en mer hållbar resursanvändning och spridning av digital teknik. Sunda budgetar och moderna ekonomier är avgörande, och framsteg mot en sund budgetpolitik och strukturreformer har minskat skuldsättningen och lett till fler nya jobb. Sysselsättningen i åldrarna 20–64 uppgick under det tredje kvartalet 2018 till 73,5 %, vilket är högst någonsin i EU. Allt detta har haft en positiv inverkan på produktiviteten och tillväxten i EU. Även om ekonomiska, sociala och regionala skillnader mellan EU:s medlemsstater och mellan regionerna kvarstår 3 , har EU:s sammanhållningspolitik hjälpt alla att växa och minska dessa skillnader över hela kontinenten (konvergens uppåt). EU har dessutom fastställt några av världens strängaste sociala och miljömässiga normer, har infört några av de mest ambitiösa strategierna till skydd av människors hälsa och har blivit världsledande i kampen mot klimatförändringarna. EU:s medlemsstater har gjort anmärkningsvärda framsteg på många områden av Agenda 2030, och som en följd av detta är EU en av de bästa platserna i världen att leva, kanske till och med den bästa platsen.

Ingenting är dock givet för evigt. Vår demokrati, vår ekonomi och vår naturliga miljö måste hela tiden värnas för att vi ska befästa våra landvinningar, ta oss över finanskrisens skadeverkningar, frikoppla förbättringar av vår hälsa, vår välfärd och vårt välbefinnande från miljöförstöring, bekämpa social ojämlikhet och hantera utmaningar som sträcker sig bortom gränserna.

Vi står mitt i den fjärde industriella revolutionen, och förändringarna kommer att påverka alla. Frågan är om vi ska kunna utforma vårt svar i enlighet med våra värderingar och intressen. EU och medlemsstaterna har stora konkurrensfördelar, så vi har förmågan att ta ledningen och modernisera våra ekonomier, trygga vår naturliga miljö och förbättra välbefinnandet och hälsan för alla i EU. Detta kommer att kräva att vi ställer oss bakom hållbarhetsmålen, samtidigt som vi satsar ännu mer på kompetens, innovation och ny teknik för att driva på omställningen av ekonomin och samhället i hållbar riktning.

Vi måste fundera på hur vi kan utveckla våra produktions- och konsumtionsmönster. Vi måste agera nu för att hejda den globala uppvärmningen och förlusten av ekosystem och biologisk mångfald, eftersom det hotar vårt välbefinnande och våra möjligheter till hållbar tillväxt, ja hotar själva livet på jorden. Vi har de resurser som krävs för att göra det, men vi har ingen tid att förlora. Ojämlikhet och skillnader mellan regioner är fortfarande utbredda, trots de framsteg som gjorts. Att åtgärda det är viktigt i ett rättvist samhälle men också en fråga om att skydda och stärka den sociala sammanhållningen och trygga den sociala och politiska stabiliteten i och mellan EU:s medlemsstater.

Dessutom är en välrenommerad och fungerande regelbaserad multilateral världsordning det bästa motmedlet mot djungelns lag i en anarkistisk värld där kärnvapen, extremism och resursknapphet grasserar. Farliga nationalistiska tankegångar, ”mitt land först”, tilltar, och det kan leda till tvister och konflikter. Flera länder har börjat backa från sina globala åtaganden för människors välfärd, säkerhet, miljöskydd och klimatåtgärder, vilket stör den regelbaserade världsordningen.

Hållbarhetsmålen är inga självändamål, utan fungerar som karta och kompass. De erbjuder det nödvändiga långsiktiga perspektivet, längre än mandatperioder och kortsiktiga vinster. De hjälper oss att upprätthålla stabila demokratier, bygga upp moderna och dynamiska ekonomier och bidra till en värld med högre levnadsstandard och minskad ojämlikhet där ingen lämnas på efterkälken, samtidigt som man respekterar vår planets gränser och bevarar den för kommande generationer.

Junckerkommissionen har ända sedan den tillträdde satsat på att arbeta in hållbar utveckling i sina politikområden 7 och har redan banat väg för nästa generations hållbara politik, bl.a. den europeiska pelaren för sociala rättigheter, samförståndet om utveckling, den värdebaserade strategin Handel för alla, det strategiska engagemanget för jämställdhet, det europeiska området för utbildning, paketet om den cirkulära ekonomin, paketen om Europa på väg och energiunionen, strategin för blå tillväxt, strategin för bioekonomi, investeringsplanen för Europa, planen för hållbar finansiering, agendan för städerna i EU och handlingsplanen för naturen, för att bara ta några exempel.

Junckerkommissionen har också föreslagit att EU:s finanser ska bli mer hållbara genom en stärkt koppling mellan EU:s stöd och rättsstatsprincipen, samt genom ett ambitiösare mål på 25 % för klimatrelaterade utgifter i EU:s framtida budget.

Junckerkommissionen lade nyligen fram en långsiktig strategisk vision om en välmående, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi i EU 2050 8 . Visionen banar väg för en strukturomvandling av ekonomin i EU i riktning mot hållbar tillväxt och sysselsättning.

Alla dessa politiska strategier kommer att behöva genomföras helt och fullt i praktiken. De kommer också att behöva kompletteras med andra åtgärder, eftersom alla politiska insatser är beroende av varandra och påverkar varandra, samtidigt som man beaktar nya utmaningar, nya fakta och ny bevisning allteftersom de framkommer. Dialog mellan arbetsmarknadens parter och frivilliga åtgärder från den privata sektorn har också en viktig roll att spela i detta avseende.

EU har utomordentligt goda förutsättningar att ta ledningen. Ett politiskt vakuum uppstår till följd av andra stormakters tillbakadragande. Detta är därför ett viktigt tillfälle för EU att visa ledarskap och staka ut den väg som andra kan följa.

I maj i år väljer EU:s medborgare ett nytt Europaparlament. En ny kommission tillträder i höst. Slutdatumet för Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla 9 närmar sig snabbt. Vi måste därför blicka framåt mot nästa femåriga politiska cykel för EU och nästa fleråriga budgetram, som löper 2021–2027. Europeiska rådet 10 välkomnade kommissionens avsikt att lägga fram detta diskussionsunderlag för att bana väg för en heltäckande genomförandestrategi under 2019. Detta diskussionsunderlag är startskottet till en diskussion om vidareutveckling av EU:s vision för hållbar utveckling och sektorspolitikens inriktning efter 2020, för att verka för hållbarhetsmålen på lång sikt 11 . Kommissionen vill bidra till en verkligt allsidig och framåtblickande debatt om EU:s framtid, och hållbar utveckling är oupplösligt knuten till den framtiden.

2EU:s och världens utmaningar

Efter reformer på alla nivåer har EU:s ekonomiska fundament återhämtat sig från finanskrisen 12 . De senaste prognoserna 13 visar dock på behovet av att öka tillväxten, minska skuldsättningen och upprätthålla budgetdisciplinen för hålla ekonomin sund. Om vi inte vidtar åtgärder för att öka den ekonomiska motståndskraften och sammanhållningen, kan strukturella svagheter de närmaste åren leda till en avmattning och allvarliga risker för en nedgång. Om vi däremot genomför de nödvändiga strukturreformerna kan vi skapa större välbefinnande och en starkare framtid, bl.a. genom investeringar i forskning och innovation, offentliga tjänster, välfärdssystem och miljöskydd. Åtgärder både på EU-nivå och i medlemsstaterna behövs för framtidssäkra offentliga finanser och pensionssystem, bl.a. i form av stabila skatteinkomster på den inre marknaden.

Dessutom finns det många utmaningar som har blivit allt mer akuta, och hotar vår välfärd och vårt ekonomiska välstånd. Alla dessa utmaningar är komplexa och hänger samman med varandra, vilket innebär att om vi tar itu med en utmaning kan det få positiva följder för de andra.

Den allvarligaste bristen i fråga om hållbarhet och vår största utmaning är den miljöskuld vi håller på att ta på oss genom att överutnyttja och utarma våra naturresurser och därigenom hota vår förmåga att tillgodose behoven hos framtida generationer inom planetens gränser. Globalt äventyras mänsklighetens existens genom trycket på viktiga resurser som sötvatten och odlingsbar mark. I dag använder mänskligheten motsvarigheten till 1,7 jordklot 14 . Världsförbrukningen av materiella resurser fjortondubblades från 1900 till 2015, och spås mer än fördubblas mellan 2015 och 2050 15 , så världen närmar sig med stormsteg ett antal avgörande punkter. Utöver denna påfrestning på miljön är det också en allvarlig utmaning för EU:s ekonomi, som är beroende av råvaror från världsmarknaden.

Biologisk mångfald och ekosystem hotas i allt högre grad av mänsklig verksamhet: på bara 40 år har världens populationer av ryggradsdjur minskat med i genomsnitt 60 % 16 . De tropiska skogarna förstörs snabbt: en areal som ungefär motsvarar Greklands storlek försvinner varje år. Detta är inte någon annans problem. I EU är det bara 23 % av arterna och 16 % av livsmiljöerna som är vid god hälsa. Animaliska livsmedel kräver särskilt mycket mark 17 , och den ökade efterfrågan på fisk och skaldjur sätter ett betydande tryck på de marina ekosystemen 18 .

De globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i alarmerande takt, främst på grund av ökad energiförbrukning men även på grund av överkonsumtion av resurser och förstöring av ekosystem. Transporterna står för 27 % av EU:s utsläpp av växthusgaser, och många stadsområden överskrider EU:s överenskomna gränser för luftföroreningar. Livsmedelsproduktionen är fortfarande en storkonsument av vatten och energi och släpper ut mycket föroreningar: den står för cirka 11,3 % av EU:s utsläpp av växthusgaser. I EU får fossila bränslen fortfarande offentliga subventioner på omkring 55 miljarder euro per år, eller ca 20 % av EU:s bränsleimport räknat i värde, trots EU:s ambitiösa åtgärder för minskade koldioxidutsläpp och åtaganden om utfasning av subventionerna inom G7 och G20 19 .

På det hela taget har EU lyckats minska sina egna utsläpp och frikoppla dem från ekonomisk tillväxt, och därmed kraftigt bidra till den globala insatsen, även med utsläppen i EU:s import och export medräknade 20 . Både på EU-nivå och global nivå behövs dock ytterligare insatser.

Om inget görs kan klimatförändringarna och försämringen av naturkapital få förödande konsekvenser för ekonomi och livskvalitet i hela världen, och naturkatastrofer kan bli vanligare och intensivare, och därigenom riskera fler människoliv. Att vända dessa negativa tendenser är visserligen kostsamt och kräver en stark kollektiv insats, men det blir mycket dyrare och ger mycket värre sociala konsekvenser att inte göra något alls 21 .

Bortsett från den globala utmaningen vacklar även EU:s sociala modell, en hörnsten i det europeiska projektet. Tekniska, strukturella och demografiska förändringar i en globaliserad värld håller på att förändra arbetets natur och ifrågasätter vår solidaritet, urholkar löftet att varje generation kan hoppas att ärva en bättre värld än den föregående, och detta kan också öka hotet mot EU:s kärnvärden om demokrati, rättsstat och grundläggande rättigheter.

För närvarande riskerar cirka 22,5 % av EU:s befolkning att drabbas av fattigdom eller social utestängning, och 6,9 % av alla i EU lider fortfarande av allvarlig materiell fattigdom. Inkomstojämlikheten i EU-länderna sjönk 2017 för första gången sedan finanskrisen. Inkomstojämlikheten är dock fortfarande för stor, och rikedomen fortsätter att koncentreras i toppen. Detta får många sociala konsekvenser, och leder till skillnader i välbefinnande och livskvalitet. EU-länderna står också inför ett antal utmaningar med att säkerställa energi till rimligt pris för alla i EU, då miljontals människor har svårt att hålla sina hem varma 22 . Omkring 43 miljoner människor i EU har inte råd med ett mål mat av god kvalitet varannan dag 23 , vi slänger ungefär 20 % av vår livsmedelsproduktion 24 och över hälften av EU:s vuxna befolkning är överviktig 25 , vilket medför allvarliga hälsorisker. En annan hälsorisk är antimikrobiell resistens, som kan orsaka över 10 miljoner dödsfall per år de kommande årtiondena 26 .

Än råder ingen fullständig jämställdhet mellan kvinnor och män. Trots att sysselsättningen bland kvinnor ligger på historiskt höga nivåer och fler kvinnor har beslutande ställning än någonsin tidigare, stagnerar utvecklingen och går till och med bakåt på andra områden 27 . Tolv EU-länder har gått bakåt de senaste tio åren när det gäller balansen mellan könen för tid som ägnats åt omsorg, hushållsarbete och sociala aktiviteter. Klyftor i sysselsättning och lön kvarstår 28 .

Det är en stor bedrift att EU har den högsta förväntade livslängden i världen. Men allt fler äldre och en krympande befolkning i arbetsför ålder innebär också utmaningar för vår socioekonomiska modell. En åldrande befolkning i kombination med längre livslängd och ökad sannolikhet för kroniska sjukdomar kan få långtgående konsekvenser för de offentliga finanserna och vårdkostnaderna. Detta ökar även risken för ojämlikhet mellan generationerna.

Ojämlikheten och den minskade sociala rörligheten medför en risk för vår övergripande ekonomiska utveckling 29 och vår sociala sammanhållning. EU har överlag goda resultat när det gäller inkomstojämlikhet, men inte lika goda när det gäller lika möjligheter. Ojämlika möjligheter kan hindra delar av befolkningen från att integreras i samhället och på arbetsmarknaden, något som bromsar tillväxtutsikterna. Att åtgärda ojämlikhet är avgörande för att allmänheten ska stödja omställningen till ett hållbart samhälle. Den alltmer lockande isolationismen och nationalismen kan tyda på att alltför många européer inte känner sig skyddade i en värld som de upplever som alltmer orättvis. Det är dock uppenbart att ingen medlemsstat på egen hand är stor eller stark nog för att kunna hantera de gränsöverskridande utmaningarna, men förenade i EU kan vi erbjuda skydd.

Den globala ojämlikheten är också ytterst alarmerande. Eftersom det finns stora skillnader i befolkningstillväxt och levnadsstandard i världen, och eftersom de globala temperaturerna fortsätter att stiga och ekosystemen fortsätter att försvinna, kommer vi ofrånkomligen att se en ökning av påtvingade folkomflyttningar och migration i hela världen. Det uppskattas exempelvis att 2050 kommer hundratals miljoner människor att ha behövt fly från sina hem på grund av klimatförändringar och miljöförstöring 30 . Detta är ett tydligt exempel på hur många olika komplexa frågor hänger samman med varandra, och varför de kräver ett helhetsgrepp. Det finns helt enkelt inte någon enkel patentlösning på de stora, svåra utmaningarna.

Det är en enorm uppgift att modernisera vår ekonomiska modell, ta itu med de sociala frågor vi står inför och fortsätta att främja och värna ett starkt, regelbaserat multilateralt samarbete. De är de byggstenar som behövs för social stabilitet, så att våra ekonomier kan blomstra och vår hälsa bli bättre. Våra fria samhällen kräver en dynamisk ekonomi med uthålliga investeringar i viktig möjliggörande teknik och i utbildning. För en bättre framtid för alla behöver vi en ny form av hållbar tillväxt, som bygger på tanken att de naturliga gränserna under 2000-talet är mycket annorlunda än under det föregående århundradet. Vi ser denna utmaning an med tillförsikt.

Hållbarhetsmålen är globala mål som alltså definitionsmässigt gäller alla delar av världen, och vi måste ta oss an dem med det i åtanke. Och vi måste arbeta med ett internationellt perspektiv, föregå med gott exempel, fastställa globala standarder och få med oss länder, branscher och människor i denna strävan. I egenskap av världens största inre marknad, den största handelspartnern och investeraren på världsmarknaden och den största givaren av utvecklingsbistånd, kan EU få mycket stor inverkan på hur väl Agenda 2030 utfaller. EU har redan på många sätt fört den mest moderna politiken i världen för att främja hållbarhet. Denna utveckling måste fortsätta, men vi måste öka tempot för att EU ska ha blivit hållbart 2030. Vi har inte råd att skicka ansvaret vidare till nästa generation, och vår tid att handla blir allt kortare. De beslut som vi fattar eller inte fattar de närmaste åren blir avgörande för om vi ska kunna vända utvecklingen.

3Mot ett hållbart EU 2030

Hållbar utveckling handlar om att förbättra människors levnadsstandard genom att ge människor verkliga valmöjligheter, skapa en gynnsam miljö och sprida kunskap och informera bättre. Detta bör leda till en situation där vi lever gott inom planetens gränser 31 genom smartare resursanvändning och en modern ekonomi som tjänar vår hälsa och vårt välbefinnande.

Vi bör därför fortsätta på den väg vi valt: en omställning till en koldioxidsnål, klimatneutral, resurseffektiv och biologiskt mångfaldig ekonomi i fullständig överenstämmelse med FN:s Agenda 2030 och de 17 hållbarhetsmålen. Denna omställning måste komma alla till del, utan att någon hamnar på efterkälken, så att jämlikhet och inkludering garanteras. Vår ekonomiska tillväxt måste vara mindre beroende av icke-förnybara resurser och i så hög grad som möjligt bygga på hållbart förvaltade förnybara resurser och ekosystemtjänster.

EU har redan startat omställningen. Mellan 2000 och 2015 ökade sysselsättningen snabbare i den gröna sektorn än i ekonomin som helhet 32 . Koldioxidsnål teknik håller på att bli en viktig handelsvara, som EU drar fördel av i form av en betydande positiv handelsbalans. Under åren 2012–2015 uppgick EU:s export av ren energiteknik till 71 miljarder euro, vilket var 11 miljarder euro mer än importen. EU har redan visat att det är möjligt att få ekonomin att växa och samtidigt minska koldioxidutsläppen.

EU kan sätta standarden för resten av världen om vi tar ledningen med hållbarhetsmålen och omställningen till en hållbar ekonomi, bl.a. genom smarta investeringar i innovation och viktig möjliggörande teknik. EU blir då först med att dra nytta av omställningen. EU får också den starkaste konkurrensfördelen på morgondagens globala marknad. Detta kommer att bidra till att bygga upp starkare medlemsstater i ett starkare EU, hjälpa människor att sträva efter sina livsmål i frihet och välbefinnande, och därmed förverkliga EU:s vision.

Grön tillväxt gynnar alla 33 , både producenter och konsumenter. Om man når hållbarhetsmålen för livsmedel, jordbruk, energi, material, städer samt hälsa och välbefinnande skapas uppskattningsvis drygt 10 biljoner euro i marknadsmöjligheter 34 . EU:s ambition att skapa en resurseffektiv och klimatneutral ekonomi kommer att visa att en grön omställning kan förenas med ökat välstånd. För att lyckas måste EU och dess medlemsstater ta ledningen inom vetenskap, teknik och modern infrastruktur. Vi måste också verka för att nya affärsmodeller växer fram, få bort hindren på den inre marknaden och ta vara på ny teknik som artificiell intelligens. Viktiga övergripande möjliggörande faktorer, som forskning, innovation, finansiering, prissättning, beskattning, ansvarsfullt företagande, nya företagsmodeller och utbildning, skapar de rätta förutsättningarna för hållbara förändringar om de är inriktade på en innovativ, grön, inkluderande och socialt rättvis ekonomisk omställning. 

För att nå dit måste vi fortsätta att investera i människor och i de system som ligger till grund för vårt samhälle. Det har visat sig att det inte fungerar att agera styckevis och delt. Vi måste utforma strategier som är heltäckande och integrerade. Exempelvis kan inte miljöfrågor lösas enbart med miljöpolitik, om den ekonomiska politiken fortsätter att främja fossila bränslen, ineffektiv resursanvändning eller ohållbar produktion och konsumtion. På samma sätt räcker det inte med bara socialpolitik för att komplettera den fjärde industriella revolutionen och stödja de arbetstagare som påverkas av övergången till ett koldioxidsnålt samhälle. Det är också mycket viktigt med en stark utbildningspolitik och satsningar på forskning och utveckling för att bygga upp den nödvändiga motståndskraften i våra samhällen.

Det behövs åtgärder på alla nivåer. EU-institutionerna, medlemsstaterna och regioner måste vara med i verksamheten. Städer, kommuner och landsbygdsområden bör alla bli drivkrafter för förändring. Enskilda, företag, arbetsmarknadens parter och forskarna måste samarbeta. EU och medlemsstaterna måste verka tillsammans med sina internationella partner. För att vi ska lyckas måste vi dra åt samma håll på alla nivåer.

3.1Politik för en hållbar framtid

Det är därför av yttersta vikt att alla aktörer i EU prioriterar omställningen till hållbarhet. De måste vidareutveckla de övergripande politiska strategier som EU antagit de senaste åren. Stora delar av EU:s politiska insatser är redan nu inriktade på att uppnå hållbarhetsmålen, men de har ännu inte genomförts av medlemsstaterna på ett integrerat sätt. T.ex. uppgår kostnaderna för att inte genomföra gällande EU-miljölagstiftning till uppskattningsvis 50 miljarder euro per år i hälsokostnader och direkta kostnader för miljön. Att helt följa EU:s miljöregler skulle inte bara innebära stora fördelar för miljön och människors hälsa utan också bidra till att skapa arbetstillfällen 35 .

På samma sätt är det inte bara fråga om att påskynda och expandera de hållbara lösningarna, utan också om att bygga broar och öka samstämmigheten mellan olika strategier på alla nivåer. Politisk samstämmighet är en förutsättning för att vi ska kunna nå hållbarhetsmålen och garantera en långsiktig grön och inkluderande tillväxt i EU.

Enligt den tydliga kunskapsbasen om de viktigaste hållbarhetsutmaningarna och möjligheterna för EU, är det viktigt att fokusera på produktion och konsumtion av material, produkter, livsmedel, energi, rörlighet och den bebyggda miljön 36 , med beaktande av de sociala följderna av förändringarna på dessa områden. Det är här som hållbara förändringar behövs som mest, och kan vara mest fördelaktiga för EU:s ekonomi, samhälle och miljön, med starka positiva globala spridningseffekter. Dessa områden är inte isolerade, utan de är starkt sammankopplande och stärker varandra. 

3.1.1Från en linjär till en cirkulär ekonomi

Ökad tillgång till billigare material och produkter har gjort våra liv lättare och bidragit till högre levnadsstandard och livskvalitet i EU. Vår konsumtionskultur har dock lett till överdriven resursutvinning och ett ökande tryck på naturkapital och klimat 37 .

Vi måste se till att vi kan fortsätta med hållbar ekonomisk tillväxt och förbättra den levnadsstandard som människor efterfrågar. Det förutsätter nya konstruktioner av material och produkter så att vi är rustade för att återanvända, reparera och återvinna mer. Det minskar i sin tur inte bara avfallsmängderna utan också behovet av nya resurser som utvinns till höga ekonomiska och miljömässiga kostnader. När en produkt, ett par jeans, en smarttelefon, en livsmedelsförpackning, en möbel eller vad det nu kan vara, når slutet av sin livscykel innebär en verkligt cirkulär ekonomi att merparten av materialvärdet bevaras, så att det som tidigare betraktades som avfall kan användas igen i nya produkter.

Omställningen till en cirkulär ekonomi, inbegripet till en cirkulär bioekonomi, är en enorm möjlighet att skapa konkurrensfördelar på hållbar grund. Om principerna för cirkulär ekonomi tillämpas i alla sektorer och branscher gynnar det EU miljömässigt och socialt, och kan dessutom generera en ekonomisk nettovinst på 1,8 biljoner euro fram till 2030 38 , över 1 miljon nya arbetstillfällen i EU fram till 2030 39 och på ett avgörande sätt minska utsläppen av växthusgaser 40 . Eftersom EU:s produkter är kraftigt beroende av resurser från andra delar av världen, kan även omställningen till en cirkulär ekonomi hjälpa EU att minska miljömässiga, sociala och ekonomiska påfrestningar i hela världen och öka EU:s strategiska oberoende.

EU är den ekonomi som är bäst positionerad att dra fördel av omställningen till en cirkulär ekonomi genom att göra cirkulära produkter till ett centralt varumärke, vilket skapar konkurrensfördelar. För att upprätthålla denna fördel behöver vi dock intensifiera våra ansträngningar. I handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, som Junckerkommissionen antog 2015, finns åtgärder för att styra EU i riktning mot en cirkulär ekonomi och göra EU världsledande i detta avseende. Planen omfattar åtgärder för att ändra konsumtions- och produktionsmönstren genom fokus på produkternas konstruktion (hållfasthet, reparerbarhet, återanvändning och återvinnbarhet) avfallshantering (förebyggande, materialåtervinning, energiåtervinning och undvikande av deponering) samt ökad konsumentmedvetenhet. Nästan alla delar av handlingsplanen har redan genomförts, men fler åtgärder måste vidtas för att bygga upp en verkligt cirkulär ekonomi i EU.

EU:s förnyade strategi för bioekonomi 2018 kompletterar paketet om cirkulär ekonomi, och förbättrar och expanderar den hållbara användningen av förnybara resurser och låter förnybara råvaror och industriella biprodukter omvandlas till biobaserade produkter, t.ex. bränsle, kemikalier, kompositmaterial, möbler och gödselmedel.

Det är nu viktigt att omsätta dessa strategier i praktiken, och fortsätta att prioritera nya åtgärder på alla förvaltningsnivåer i EU. Exempelvis behöver den långtgående moderniseringen av EU:s avfallsregler tillämpas i praktiken av medlemsstaterna. Livscykelanalyser av produkter bör bli normen, och ramen för ekodesign – som inrättats för att skapa effektivare produkter med minskad energi- och resursförbrukning – bör vidgas så mycket som möjligt. Det arbete som inletts med kemikalier, giftfri miljö, miljömärkning och miljöinnovation, råvaror av avgörande betydelse samt gödselmedel behöver påskyndas. Att stimulera marknaden för returråvaror måste förbli högprioriterat. Ett framgångsrikt arbete med en cirkulär plastekonomi förblir ett viktigt fokusområde, och ytterligare resurs- och föroreningsintensiva industrier som livsmedel, textilier och elektronik måste också stödjas och ges incitament att bli cirkulära. De biobaserade sektorerna måste expandera och stärkas, samtidigt som vi skyddar våra ekosystem och undviker att naturresurserna överexploateras. Framöver bör vi göra den cirkulära ekonomin till ryggraden i EU:s industristrategi, och möjliggöra cirkularitet i nya sektorer och ge konsumenterna möjlighet att fatta väl underbyggda beslut och främja den offentliga sektorns insatser genom hållbar offentlig upphandling. Tiden är mogen, och allmänhetens tydliga stöd för EU:s plaststrategi visar att det finns en ökande förståelse för att fortsätta på den inslagna vägen.

3.1.2Hållbarhet från jord till bord 

EU:s jordbrukssektor och landsbygd är avgörande för EU-medborgarnas välbefinnande. Jordbruket och livsmedelsindustrin i EU är en av världens största livsmedelsproducenter och tryggar livsmedelsförsörjningen och skapar miljontals jobb i EU. EU:s jordbrukare är också de viktigaste förvaltarna av naturmiljön, då de har hand om naturresurserna på 48 % av EU:s landareal, medan skogsbrukarna har hand om ytterligare 40 %. På EU:s landsbygd finns även innovativa sektorer som bioekonomin. Dessutom fungerar vår landsbygd som viktiga områden för rekreation och turism. Men i takt med medeltemperaturen fortsätter att stiga och den naturliga miljön fortsätter att förstöras, är det jord- och skogsbrukare som drabbas mest direkt.

EU:s jordbruk har gjort verkliga framsteg med klimat och miljö, och minskat sina utsläpp av växthusgaser med 20 % och nitraterhalterna i vattendragen med 17,7 % sedan 1990. Utmaningarna kvarstår dock. Om vi ska kunna modernisera vår ekonomi, skydda miljön och höja kvaliteten på våra livsmedel, måste obalanser i livsmedelskedjan rättas till, bl.a. i fråga om jordbruk och fiske, i livsmedelsindustrin, och inom transport, distribution och konsumtion.

Hållbarhetsmålen är rätt väg att gå. Det uppskattas att ett global livsmedels- och jordbrukssystem som överensstämmer med hållbarhetsmålen 2030 kan ha skapat nytt ekonomiskt värde på över 1,8 biljoner euro 43 . Det kan tillhandahålla näringsrika livsmedel till rimliga priser för en växande världsbefolkning, generera högre inkomster, bidra till att återställa skogar, sötvattenresurser och ekosystem, och vara mycket mer motståndskraftigt mot klimatrisker 44 . Hållbara metoder för jordbruk och livsmedelsproduktion förväntas skapa mer än 200 miljoner heltidsjobb i hela världen fram till 2050 45 .

Även här håller allmänhetens efterfrågan på att utvecklas. Konsumenterna sätter allt större värde på livsmedel som framställts med mer övergripande fördelar för samhället, exempelvis ekologiska varor, produkter med geografiska beteckningar, närodlade livsmedel med lägre koldioxidutsläpp och innovativa utsläppssnåla livsmedelslösningar. Ekologiskt jordbruk, med tonvikt på miljöskydd och djurskydd, har ökat stadigt i alla EU-länder sedan 2005 och förväntas fortsätta att öka 46 .

I egenskap av världens största exportör och importör av jordbruksprodukter och livsmedel 47 är EU väl positionerat att dra nytta av denna ekonomiska möjlighet och bli världsledande inom hållbara livsmedel. För att nå dit behöver vi en heltäckande strategi och verkliga förändringar av vårt sätt att producera, bearbeta, konsumera och distribuera livsmedel genom att påskynda omställningen till ett hållbart livsmedelssystem som bygger på den cirkulära ekonomins principer där produktion av innovativa, sunda, miljövänliga, djurvänliga, säkra och näringsrika livsmedel är ett av våra viktigaste varumärken.

Kommissionen har föreslagit en moderniserad gemensam jordbrukspolitik där medlemsstaternas nationella planer behöver återspegla de starka hållbarhetsprinciper som byggs in i jordbrukspolitiken. Den gemensamma fiskeripolitiken har lett till ett betydligt hållbarare fiske i EU. Den gemensamma fiskeripolitiken måste emellertid också genomföras korrekt, vilket inbegriper hållbar förvaltning av alla fiskbestånd och utveckling av ett hållbart vattenbruk.

I detta sammanhang är det viktigt att genomdriva en mer återhållsam användning av antimikrobiella medel för att minska risken för ytterligare antimikrobiell resistens hos djur och människor 49 , genomföra EU:s handlingsplan mot livsmedelssvinn, öka fokus på djurskyddskraven, verka för hållbar användning av bekämpningsmedel och ta vara på biologiskt avfall, restprodukter och biprodukter som värdefulla resurser. Att skapa insyn i värdekedjorna och ge incitament till tillverkare och butiker att erbjuda och konsumenterna att välja hållbara livsmedel och hälsosam kost kan uppmuntras genom lämpliga och innovativa åtgärder, bl.a. bättre utbildning och konsumentinformation för möjliggöra verkliga, sunda valmöjligheter till överkomliga priser. Att gå över till en mer hållbar konsumtion av animaliska produkter skulle dessutom innebära betydande fördelar för konsumenternas hälsa och för miljön 50 .

3.1.3Framtidssäkra energikällor, byggnader och transporter

Ren energi är nyckeln till en hållbar framtid. Vi behöver producera, lagra och konsumera energi på ett hållbart sätt för att minska vår miljöpåverkan och skydda hälsan för alla i EU.

EU är redan en av de mest koldioxideffektiva ekonomierna i världen. Förnybar energi är en naturlig del av EU:s energimix, och mer än hälften av EU:s elförsörjning är klimatneutral. Energieffektivitetsåtgärder, t.ex. energimärkning, har minskat energiförbrukningen under senare tid 51 . När konsumenter köper hushållsapparater väljer de allt oftare energieffektiva alternativ. Det finns nästan 1,5 miljoner jobb inom förnybar energi och energieffektivitet i EU. 

Med energiunionen har kommissionen infört en av de mest heltäckande politiska ramarna för energiomställning och ekonomisk modernisering, där klimat, energi, transport, forskning och andra politikområden förenas. I enlighet med energiunionsförordningen gör EU:s mål på minst 32 % förnybar energi av den totala energiförbrukningen och minst 32,5 % energieffektivitet 2030 det möjligt för oss att gå längre än våra åtaganden enligt Parisavtalet och minska växthusgasutsläppen med åtminstone 40 % fram till 2030, jämfört med utsläppen 1990.

Efter 2030 krävs det mer för att följa Parisavtalets anda och bokstav och ta vara på energiomställningens hela ekonomiska potential. EU kan avsevärt sänka sitt kostsamma beroende av fossila bränslen, sänka sin räkning för importerade fossila bränslen på cirka 260 miljarder euro, öka sin självständighet på energiområdet och bidra till en rättvisare energimarknad. Det är mycket viktigt att fortsätta att knyta samman energimarknaden genom att bygga ut de sammankopplingar som saknas och underlätta gränsöverskridande energihandel. Omställningen till ren energi kan även stödjas av vindkraft till havs och havsenergi. Som ledande inom detta område bör EU bevara sitt försprång.

Eftersom byggnader i dag står för cirka 40 % av energiförbrukningen är det nödvändigt att främja energisnålare byggnader genom renovering och modernisering. Detta har redan börjat. T.ex. står den del av miljöindustrin som särskilt sysslar med renovering av byggnader för över 3,4 miljoner arbetstillfällen i EU. Att minska byggnadernas energiförbrukning kräver ökad användning av effektiv och ren elektrisk uppvärmning men även smartare byggnader och apparater och bättre isoleringsmaterial som helt följer principerna för cirkulär ekonomi. Energieffektivitetsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda ska höja livskvaliteten genom att göra husen bättre isolerade och ventilerade och alltså bättre att bo i, och byggnadsbeståndet ska vara fossilfritt 2050. Sådana åtgärder leder till billigare boende och mer pengar i plånboken. Det måste dock finnas sätt att hjälpa människorna att över huvud taget göra denna omställning.

En annan viktig drivkraft för omställningen till en ren, resurseffektiv och koldioxidneutral framtid är transportsektorn, som omfattar rörlighet i städer, transeuropeiska nät, vägtransporter, sjöfart och luftfart. Transport- och rörlighetstjänsterna sysselsätter omkring 11 miljoner människor, och efterfrågan på rörlighet är i dag hög. Men dagens transporter orsakar luftföroreningar, buller, trängsel och trafikolyckor. Sektorn står redan nu för nästan en fjärdedel av EU:s växthusgasutsläpp, och utsläppen ökar. I handlingsplanen för utsläppssnål rörlighet, som kommissionen lade fram 2016, och de förslag inom paketet ”Europa på väg” som följde, finns flera åtgärder för att göra transportsystemet mer hållbart. Åtgärderna är inriktade på att minska utsläppen av växthusgaser och sända en signal till EU:s företag att investera i rena transporter. Även detta kommer att bidra till sysselsättning och tillväxt. Vi måste prioritera rena och billiga alternativ, med målet att endast ha utsläppsfria fordon på vägarna i EU och ta vara på digital teknik för att bidra till att minska bränsleförbrukningen. Även EU:s satellitnavigeringssystem kan bidra till att minska utsläppen, t.ex. inom luftfart och vägtransporter.

Städerna ligger långt framme när det gäller omställningen till hållbar rörlighet. Genom hållbar stadsplanering, där fysisk planering och kartläggning av efterfrågan på rörlighet och infrastruktur ingår, har städerna en viktig roll att spela. Städerna bör också få hjälp att använda digitalisering, automatisering och andra innovativa lösningar och bör verka för aktiva och delade transporter, såsom gång, cykling, samåkning och bilpooler.

Dessutom är det viktigt att titta på fordonskonstruktion, uttjänta fordon och transportinfrastruktur för att se till att möjligheterna med omställningen till den cirkulära ekonomin tillvaratas maximalt. Uttjänta fordon innehåller många värdefulla material. EU:s regler om uttjänta fordon ålägger tillverkarna att konstruera och tillverka nya fordon utan farliga ämnen, på ett sätt som gör det enkelt att återanvända och återvinna materialen i ett gammalt fordon i nya produkter.

Men mer kan och bör göras, t.ex. använda återvunnet material i fordon och transportinfrastruktur och satsa på effektivare återvinning. Till exempel kan ökad insamling och återvinning av bilbatterier i EU minska beroendet av importerade material och bidra till att hålla kvar värdet av de återvunna materialen i EU:s ekonomi. Ytterligare incitament, både juridiska och ekonomiska, blir viktiga för att man ska kunna dra full nytta av den cirkulära ekonomins potential inom transportsektorn.

3.1.4En socialt rättvis övergång 

Solidaritet och välstånd är både goda ting i sig själva och utgör dessutom grunden för våra fria, demokratiska samhällen. Omställningen till ekologiskt hållbar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft kan endast bli framgångsrik om den också är inkluderande. Hållbarhetsomställningen handlar därför också om att främja sociala rättigheter och välbefinnande för alla och på så sätt bidra till social sammanhållning i medlemsstaterna och i EU som helhet.

Omställningen till ett hållbart samhälle kan få mycket positiva spridningseffekter för det sociala välbefinnandet. Förutom att lägga grunden för anständiga jobb får den också betydande hälsofördelar. Det är allmänt känt att god hälsa är något som är nära kopplat till hur det står till i naturmiljön Skadeverkningarna av luft- och vattenföroreningar är ett bra exempel på det. Hållbara livsmedelssystem kan förse alla med näringsrika livsmedel av hög kvalitet.

Att skapa synergieffekter och modernisera vår ekonomi innebär ibland också svåra avvägningar. Under omställningen till en hållbar ekonomi kommer nya arbetstillfällen att skapas, samtidigt som traditionella yrken kan försvinna eller omvandlas på grund av bl.a. digitalisering och automatisering, vilket kan leda till tillfällig friktion på arbetsmarknaden. När det gäller arbetsmarknaden är det exempelvis än så länge oklart exakt vilka konsekvenser artificiell intelligens kommer att få. 

Trots att många hushåll har svårt att få ekonomin att gå ihop, inser allmänheten alltmer att vi måste ändra hur vi producerar och konsumerar. De här utmaningarna drabbar dock medel- och låginkomsttagarna relativt sett hårdare, och dessutom kan kostnaderna för att uppgradera exempelvis hus, bilar eller kompetens innebära en större börda för dem.

Omställningen får följder för anställda i de företag som påverkas, ibland för hela regioner. En grundläggande princip för att möjliggöra omställningen är att ingen får hamna på efterkälken. Vi kan helt enkelt inte lyckas med omställningen till ett hållbart samhälle på bekostnad av grupper av personer, samhällen, branscher eller regioner. Alla medlemmar i samhället måste garanteras lika möjligheter att bidra till en hållbar framtid i EU och bör gynnas av omställningen. Vi måste särskilt ge kvinnor möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden och eftersträva ekonomiskt oberoende.

För att lyckas få in vårt samhälle på en hållbar väg måste vi se till att vi för en politik som hjälper alla i EU att göra denna förändring, bl.a. genom att ge dem rätt kompetens. Exempelvis lanserade kommissionen initiativet för kolregioner i omställning, som bidrar till strategier och projekt för hållbar social, ekonomisk och teknisk omställning i vissa regioner i EU, och som kommer att utökas till kolintensiva regioner. Sådana initiativ i ett tidigt skede som går omställningen i förväg bör förstärkas och tjäna som förebild i andra sektorer där omställningar krävs. Bilbranschen och vissa delar av livsmedelsbranschen är några exempel.

En socialt inkluderande och rättvis omställning är också avgörande för att allmänheten ska acceptera de åtgärder som krävs och för att omställningen ska bli framgångsrik för alla. Det förutsätter ett högre, mer rättvist deltagande på arbetsmarknaden, där tonvikten läggs på arbetets kvalitet och arbetsförhållanden. Det är också viktigt att minoriteters rättigheter skyddas.

I detta sammanhang kan ordnad och laglig migration skapa möjligheter för ekonomin i EU, bl.a. genom att motverka de demografiska förändringarna, både i migranternas ursprungsländer och destinationsländer. Integration och full delaktighet i samhället – kulturellt, socialt och ekonomiskt – för alla migranter som lagligen uppehåller sig i EU är ett gemensamt ansvar och avgörande för den sociala sammanhållningen 52 .

Hållbarhetsomställningen förutsätter också investeringar i effektiva och heltäckande system för social trygghet, inklusive tjänster av god kvalitet som utbildning, livslångt lärande, barnomsorg, fritidsverksamhet, hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg, eftersom det är avgörande för att skapa lika möjligheter för alla och främja ekonomisk och social konvergens. Särskilt hälso- och sjukvårdssystemen måste förändras så att de är lätt tillgängliga för alla till rimliga priser, ger lätt tillgång till läkemedel, är mer patientcentrerade och starkt inriktade på att främja hälsa och förebygga sjukdomar. De bör också ha mer och bättre planering och prognoser för vårdpersonal och bredare användning av kostnadseffektiv digital teknik 53 .

Sociala investeringar måste därför vara högt prioriterade för EU och medlemsstaterna. Diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension 54 är en viktig hållpunkt, där man i detalj redovisar hur våra sociala modeller kan anpassas till de utmaningar vi står inför. Den viktigaste ramen för EU framöver är den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som EU-institutionerna tillkännagav i november 2017. Pelaren är tänkt att fungera som vägledning för en förnyad process för att förbättra levnads- och arbetsförhållandena. Pelaren innehåller viktiga principer och rättigheter i fråga om anställningar och socialpolitik. Vi måste nu fokusera på att genomföra pelaren. Framöver måste vi också se till att pelaren genomförs så att den bidrar till att rusta människorna med rätt kompetens för rätt arbeten som är inriktade på den gröna ekonomiska omställningen.

Omställningen till hållbarhet kommer också att behöva fortsätta att hjälpa medlemsstaterna och regionerna konvergera uppåt, samtidigt som man undviker att förvärra de regionala orättvisorna och klyftorna i EU inom och mellan stads- och landsbygdsområden.

Även om 75 % av territoriet i EU är landsbygd, bor över två tredjedelar av EU:s befolkning i städer. De står för upp till 85 % av EU:s BNP och 60–80 % av energianvändningen, och måste ofta lösa problem som trängsel i trafiken, bostadsbrist, luftföroreningar och åldrande infrastruktur 55 . Att genomföra och utveckla EU:s stadsagenda bör förbli prioriterat, och synergieffekter med annan politik och andra instrument bör intensifieras.

Landsbygden är även den viktigaste leverantören av livsmedel, energi och material, och har därför avgörande betydelse för omställningen till ett hållbart samhälle. Bioekonomin är ett exempel som kan lämna ett stort bidrag till omställningen till en koldioxidsnål ekonomi och samtidigt skapa arbetstillfällen på landsbygden. Hållbar turism och hållbara livsmedelssystem är andra bra exempel på ekonomiska möjligheter på landsbygden, som rör skydd och främjande av kulturarvet och naturen.

Enbart EU-åtgärder, som sammanhållningspolitik, landsbygdsutveckling och EU:s åtgärder för smarta byar, räcker inte: alla aktörer, även nationella och regionala, behöver dra sitt strå till stacken för att påskynda omställningen till ett hållbart samhälle och tillämpa lagstiftning och använda andra metoder för att stärka landsbygden och värna om lika levnadsvillkor.

3.2Övergripande faktorer som möjliggör omställningen till hållbarhet

3.2.1Utbildning, vetenskap, teknik, forskning, innovation och digitalisering

Utbildning, vetenskap, teknik, forskning och innovation är förutsättningar för att uppnå en hållbar ekonomi i EU som uppfyller hållbarhetsmålen 56 . Vi måste fortsätta att öka medvetenheten, utvidga våra kunskaper och höja vår kompetens. Vi bör investera mer på dessa områden, och anpassa dem till hållbarhetsmålen.

Utbildning och livslångt lärande behövs för att skapa en hållbarhetskultur. EU:s ledare har enats om verka för att ett europeiskt utbildningsområde ska ha införts 2025 för att ta vara på potentialen i utbildning och kultur som en drivkraft för nya jobb, ekonomisk tillväxt och social rättvisa. Utbildning är både ett viktigt mål i sig och en ovärderlig hjälp för att uppnå en hållbar utveckling. Att förbättra lika tillgång till inkluderande utbildning av hög kvalitet under alla livets skeden, från förskola till högre utbildning och vuxenutbildning, måste därför prioriteras. Utbildningsanstalter på alla nivåer bör uppmuntras att låta hållbarhetsmålen bli vägledande för deras verksamhet och få stöd att inte bara lära ut utan även aktivt praktisera hållbarhetskompetens. Reformer och modernisering av utbildningssystemen, t.ex. gröna skolor och gröna universitet och ny kompetens för den digitala ekonomin, bör också sättas upp på dagordningen.

Förbättring av IKT-kunskaperna och den grundläggande digitala kompetensen, enligt EU:s handlingsplan för digital utbildning 57 , och artificiell intelligens 58 bör vara prioriterade frågor framöver. Att ta vara på den digitala omvandlingen för att uppfylla hållbarhetsmålen måste självklart prioriteras. EU är fast beslutet att utveckla sin kapacitet och sitt kunnande inom viktig digital teknik, t.ex. konnektivitet, sakernas internet, it-säkerhet, blockkedjor och högpresterande datorsystem, och samtidigt ta hänsyn till den digitala infrastrukturens potentiella negativa externa effekter. 

Artificiell intelligens är ett område där EU ligger bakom Kina och USA 59 . EU måste komma ikapp snabbt för att kunna dra ekonomiska fördelar och samtidigt ta ledningen när det gäller att forma de nödvändiga nya etiska regler som bör åtfölja denna nya teknik. På så sätt kan EU se till att artificiell intelligens blir en nettofördel för människors liv och arbete. Genom att kunna behandla stora datamängder omedelbart har artificiell intelligens potential att öka produktiviteten stort på många områden, t.ex. hälso- och sjukvård, energi, jordbruk, utbildning och miljöskydd. I jordbruket använder t.ex. forskare redan i dag artificiell intelligens och stordata för att förutsäga avkastningen flera månader före skörd, vilket kan hjälpa jordbrukarna att öka produktiviteten, fatta välgrundade beslut om sådd och i förlängningen skapa en tryggare livsmedelsförsörjning 60 .

Forskning och innovation är viktiga förändringsfaktorer. De är verktyg för att analysera förändringarnas inverkan och medel för att se till omställningar leder till en ökning av vårt välbefinnande. De låter oss också spara pengar. Ökade investeringar i innovation och teknisk utveckling i dag hjälper oss på längre sikt att sänka kostnaderna för att nå våra långsiktiga politiska mål, t.ex. i fråga om klimat och miljö. EU har intelligensen, kompetensen och kreativiteten. Genom att bygga vidare på den styrka som mängden forskare och innovatörer utgör, är EU starkt positionerat att ta ledningen i utvecklingen och sätta in banbrytande lösningar för grön tillväxt för alla som fungerar både i EU och i övriga världen.

För att ta vara på denna potential måste dock EU:s medlemsstater öka sina forskningsanslag. EU har enats om att senast 2020 bör 3 % av EU-ländernas BNP investeras i forskning, utveckling och innovation, men vi är fortfarande långt från att nå detta mål.

På EU-nivå uppmuntrar ramprogrammen för forskning och innovation hållbar konkurrenskraft och tillväxt och hållbara investeringar. För att påskynda omställningen till ett hållbart samhälle måste forskning och innovation kompletteras med en strategisk inställning till investeringar så att innovativa lösningar kan komma ut på marknaden, eftersom de ofta kräver kapitalintensiva och riskfyllda investeringar. Instrument som Europeiska fonden för strategiska investeringar har inrättats för att bidra till att minska riskerna med sådana investeringar och därmed göra dem mer attraktiva för privata aktörer. Det nyligen föreslagna Europeiska innovationsrådet skulle kunna bidra genom att hjälpa innovatörer, uppstartsföretag, småföretag och forskare i toppklass att lyckas med riskabla innovationsprojekt, expandera internationellt och dra nytta av intellektuell korsbefruktning. 

EU och medlemsstaterna kan dels fokusera på att finansiera banbrytande och disruptiv teknik och innovativa företag som har potential att bli marknadsledare i EU och i världen inom omställningen till hållbarhet, dels satsa på att dessa innovationer sprids effektivt och snabbt. Särskild uppmärksamhet bör ägnas hållbara och innovativa jordbruks- och livsmedelssystem, ren teknik, människors och djurs hälsa, ekosystemlösningar samt resurseffektiva produkter och produktionsmetoder. Det behövs också en stödjande rättslig ram för att stimulera ett effektivt utnyttjande av innovation för hållbar utveckling.

EU och medlemsstaterna kommer också att behöva främja starkare kopplingar mellan forskare och näringsliv. EU:s forsknings-, utvecklings- och innovationsnav och företagskuvöser är viktiga för att stödja hållbar utveckling, så att forskare och näringsliv kan mötas, utbyta bästa praxis och stimuleras att vara innovativa. Storföretagen kan visserligen driva sin egen forskning internt, men det kan ofta inte små och medelstora företag. Starkare och mer direkta kontakter med forskarvärlden kan överbrygga denna klyfta.

3.2.2Finansiering, prissättning, beskattning och konkurrens

Kostnaderna för att inte göra någonting alls är enorma på medellång och lång sikt. Samtidigt innebär omställningen till hållbarhet stora investeringar på kort sikt och en genomgripande förändring av finanssystemet. Att uppnå hållbarhetsmålen beräknas kosta omkring 4,5–6 biljoner euro globalt 61 . Omkring 180 miljarder euro i ytterligare investeringar behövs för att uppnå EU:s mål för 2030 som man enades om i Paris, däribland en minskning av växthusgasutsläppen med 40 %. Offentliga medel måste styras bättre och smartare till att bidra till hållbarhetsmålen, men vi kan inte tillgodose våra behov utan att den privata sektorn också ställer om till en hållbar ekonomi. Att få fram finansiering för omställningen måste kombineras med att man fasar ut finansieringen av projekt som motverkar målet om grön ekonomisk tillväxt för alla.

Syftet med investeringsplanen för Europa är att mobilisera privat finansiering för det allmännas bästa. Planen inleddes 2015 och dess finansieringsdel, Europeiska fonden för strategiska investeringar, har hittills mobiliserat 370 miljarder euro i totala investeringar på viktiga områden som är nödvändiga för moderniseringen av EU:s ekonomi. Det är bl.a. fråga om förnybar energi, energieffektivitet, forskning, utveckling och innovation samt social infrastruktur, som subventionerade eller billiga bostäder. För nästa budgetram 2021–2027 föreslår kommissionen att anslagen till den sociala sektorn ska fördubblas, bl.a. för socialt företagande, och att endast hållbar infrastruktur ska finansieras. Europeiska investeringsbanksgruppen är redan nu världens största multilaterala givare av klimatfinansiering, och avsätter minst 25 % av sina investeringar till begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

Kommissionen har, på grundval av rekommendationer från en expertgrupp på hög nivå, lagt fram en färdplan för att stärka finansieringens betydelse för att uppnå en välfungerande ekonomi som ger resultat i fråga om miljömässiga och sociala mål. Handlingsplanen för hållbar finansiering 62 och de lagstiftningsförslag som åtföljer den ska hjälpa investerarna att fatta välgrundade investeringsbeslut på grundval av tydliga kriterier för vad som är en hållbar investering. Det torde underlätta snabbare och större investeringar i hållbara projekt i och utanför EU, och ge investerarna incitament att avveckla investeringar som inte är hållbara.

Ytterligare uppmärksamhet bör ägnas åt att ansluta hållbar finansiering till den reala ekonomin, så att investerarnas ökade efterfrågan på hållbara produkter och tjänster motsvaras av ett ökat utbud. Effektiv prissättning av externa kostnader blir avgörande i detta avseende. Mer ansträngningar bör också göras för att informera EU-medborgarna om finanssystemet, så att de blir mer medvetna om verksamheten i de företag de finansierar och vet hur de ska ställa fondförvaltarna till svars om deras pengar inte förvaltas på ett hållbart sätt.

För att skydda myndigheternas ekonomiska kapacitet att investera i hållbarhetsomställningen krävs också åtgärder för hållbara finanspolitiska reformer på alla nivåer. Vi bör skärpa kampen mot skatteundandragande och bolagsskatteflykt. Gränsöverskridande samarbete behövs för åtgärda de skatteparadis som undergräver skattebasen i både EU och utvecklingsländerna.

Mer grundläggande bör EU:s skattesystem och prissättning utformas för att återspegla verkliga kostnader, lösa våra allvarligaste sociala och miljömässiga problem och leda till beteendeförändringar i hela ekonomin. Hållbar konkurrens är beroende av priser som återspeglar de verkliga kostnaderna för produktion och användning, med andra ord att externa kostnader internaliseras 63 .

Tillsynsmyndigheter, företagsledare och det civila samhället måste samarbeta för lika spelregler som är förenliga med hållbarhetsmålen och stimulerar en utveckling som leder till att hållbara produkter och tjänster blir det billigaste alternativet.

Det bör inbegripa ändringar av de offentliga finanserna, så att medlemsstaterna minskar skatterna på arbete och höjer skatterna på kapital, föroreningar, underprissatta resurser och andra externa miljöeffekter 64 . Principerna om att ”användaren betalar” och ”förorenaren betalar” måste tillämpas för att förebygga och åtgärda miljöförstöring, och för att undvika att bördan läggs på skattebetalarna. Intäkterna från skatter på arbete är för närvarande åtta gånger högre än intäkterna från miljöskatter i EU, och under årens lopp har endast ett begränsat antal EU-länder minskat sin andel skatter på arbete och ökat andelen miljöskatter.

Vi måste också se till att omställningen blir socialt rättvis, att kostnaderna för omställningen fördelas rättvist mellan skattebetalarna och att alla betalar sin skäliga del. Det nödvändiga skatteomläggningen och avskaffandet av kontraproduktiva ekonomiska stimulanser, t.ex. subventioner av fossila bränslen, kan få regressiva effekter och drabba de fattiga hårdare. De politiska beslutsfattarna måste därför sätta in alla till buds stående medel under omställningen, t.ex. aktiva arbetsmarknadsåtgärder och utbildning, i kombination med åtgärder för att göra skattesystemen och skattemixen mer progressiva och värna om de mest utsatta grupperna 65 .

Framöver kommer harmoniserade skatter på negativa sociala och miljömässiga externa effekter på EU:s inre marknad också att vara viktigt för att göra det möjligt för EU att ställa om till en mer effektiv och hållbar ekonomi och garantera lika villkor för företagen 66 . Exempelvis motsäger i dag EU:s regler om energibeskattning fortfarande EU:s miljö- och klimatmål 67 , vilket inte gynnar uppfyllelsen av de överenskomna politiska målen. Att övergå från enhällighet i rådet, i enlighet med kommissionens meddelande Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik 68 , är en förutsättning för förändring.

Dessutom är konkurrenspolitiken är en viktig del av de politiska insatserna och hållbarhetsomställningen. Konkurrenspolitiken bidrar till ekonomisk demokrati och jämlikhet. Den skapar förutsättningar för överkomliga priser, kvalitet och urval, och begränsar befäst ekonomisk makt som inte bygger på kvalitet. Erfarenheten 69 visar att konkurrenspolitiken gynnar fattigare hushåll relativt sett mer än rikare hushåll, och leder till en effektivare resursallokering och stimulerar innovation, särskilt vid forskningsfronten.

3.2.3Ansvarsfullt företagande, företagens sociala ansvar och nya affärsmodeller 

Näringslivet har en viktig roll att spela i hållbarhetsomställningen. De senaste årtiondena har allt fler företag, både frivilligt och på uppmaning av myndigheterna, börjat betrakta miljömässigt och socialt ansvar som en central del av verksamheten. Ett växande antal företag ser hållbarhetsmålen som en viktig del av strategierna för konkurrenskraft och expansion. De har tagit till sig insikten att ansvarsfullt företagande kan leda till mer hållbara vinster och expansion, nya marknadsmöjligheter och långsiktigt värde för aktieägarna.

Med tanke på leveranskedjornas ökande komplexitet och globalisering är det viktigt att främja stränga hållbarhetsnormer även i länder utanför EU. EU-företagens och konsumenternas metoder och konsumtions- och produktionsmönster bör inte indirekt bidra till kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller miljöförstöring på andra håll i världen.

De senaste två åren har EU stärkt aktieägarnas 71 och investerarnas 72 rättigheter och hjälpt dem att bli medvetna om finansiella och andra aspekter av företagens resultat så att de bättre kan ställa företagen till svars. EU har också infört nya miljömässiga och sociala kriterier i sin lagstiftning om offentlig upphandling för att uppmuntra företagen att ta fram socialt ansvarsfulla varor och tjänster. EU har antagit en förordning om konfliktmineraler 73  för att se till att företagen i EU importerar vissa mineraler och metaller enbart från ansvarsfulla källor som inte använder tvångsarbetare och inte utnyttjar vinsten för att finansiera krig. I detta avseende är den nyligen antagna handlingsplanen för hållbar finansiering också relevant eftersom den ger finanssystemet anslutning till fler hållbara projekt 74 .

Det finns dock uppenbarligen utrymme att göra mer på alla nivåer. På EU-nivå kan man fastställa ett antal lämpliga åtgärder och konkreta sätt för hur mer hållbar verksamhet kan ge ytterligare resultat och stärka EU-företagens konkurrenskraft på detta område. Vi behöver överväga olika former av ytterligare incitament för företagen att integrera hållbarhetsmålen i verksamheten, bl.a. utforska potentialen i ny teknik och den cirkulära ekonomin. Både i sina interna och externa åtgärder behöver EU fortsätta att verka för internationellt överenskomna riktlinjer och principer om ansvarsfullt företagande, t.ex. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Detta är också viktigt för att säkerställa lika spelregler på världsmarknaden.

I framtiden kan delningsekonomin – där konsumenterna kan handla direkt med varandra – ge ett viktigt bidrag till hållbar tillväxt och framväxten av mer hållbara affärsmodeller, om den uppmuntras och utvecklas på ett ansvarsfullt sätt. Dagens lapptäcke av olika juridiska åtgärder i EU innebär dock osäkerhet för traditionella aktörer, nya tjänsteleverantörer och konsumenter, och bromsar delningsekonomins framväxt i EU och de nya och innovativa tjänster som hör till den.

Socialt företagande – som syftar till att lösa problem i lokalsamhället – kan spela en viktig roll för att möta hållbarhetens utmaningar och samtidigt främja tillväxt för alla och nya lokala jobb, delat välstånd och social inkludering. Dagens sociala företag tenderar att vara koncentrerade i särskilda nischer, särskilt lokala, och har svårt att expandera i övriga EU. Finansiering är fortfarande ett betydande problem, och därför anslår EU mer medel till sociala företag. Precis som för delningsekonomin kan även krångliga regler eller avsaknad av regler och lokala begränsningar vara i vägen. I Frankrike infördes till exempel en särskild rättslig ram 2014 som är anpassad till sektorns särdrag, och den gav nya impulser till dessa företag.

3.2.4Öppen och regelbaserad handel

Öppen och regelbaserad handel är ett av de bästa verktygen för att öka vårt och våra partnerländers välstånd, vår levnadsstandard och vår planets och våra demokratiers hållbarhet. Om vi ska lyckas uppnå ett hållbart EU i en hållbar värld är det viktigt att vi utnyttjar våra multilaterala institutioner och bilaterala och multilaterala handelsavtal för att forma de globala standarderna.

Protektionistism och en tanke om ”mitt land först” leder ofta till konflikter. Dessutom är de allvarliga hinder för att bygga en hållbar planet – ett typexempel på ett mål som förutsätter internationellt samarbete. Av flera skäl är det ett vitalt intresse för EU att kraftfullt stödja och upprätthålla det multilaterala systemet.

I samband med omställningen till ett hållbart samhälle måste vi samarbeta ännu mer aktivt med likasinnade partner för att förhandla fram progressiva nya regler som tar hänsyn till Agenda 2030. I agendan erkänns det regelbaserade multilaterala handelssystemets avgörande betydelse, med Världshandelsorganisationen (WTO) i centrum, för hållbarhetsmålen. EU:s pågående konstruktiva insatser för att modernisera Världshandelsorganisationen är därför av avgörande betydelse.

Om dagens stormakter drar sig ur internationella handelsavtal, öppnas möjligheter för EU. Vårt EU, med världens mest utvecklade inre marknad och nära en halv miljard konsumenter, kan gå in där andra går ur, och det har vi också gjort. Det leder också till handel på nya, mer hållbara premisser. Alla EU:s nya handels- och investeringsavtal innehåller nu ett kapitel om hållbar utveckling som värnar och främjar sociala och miljömässiga standarder. Det ekonomiska partnerskapsavtalet med Japan, som undertecknades i juli 2018, är det första avtal där åtagandena enligt Parisavtalet preciseras. I september 2018 kom EU och Kanada överens om att arbeta med handel och klimatförändringar inom ramen för det övergripande avtalet om ekonomi och handel (Ceta). I samband med moderniseringen av vårt associeringsavtal med Chile förhandlar EU om bestämmelser om jämställdhet.

Kommissionen har föreslagit 15 punkter för att förbättra genomförandet och tillämpningen av kapitlen om handel och hållbar utveckling i EU:s handelsavtal 76 . Fokus ligger på stärkt samarbete med olika aktörer, effektivare tillämpning, inbegripet skärpt tillämpning av kapitlet om hållbar utveckling inom den befintliga tvistlösningsmekanismen, samt förbättrad kommunikation och öppenhet.

Som en del av sina insatser för att stödja utvecklingsländerna beviljar EU ensidigt handelsförmåner inom ramen för det allmänna preferenssystemet. Förmånerna beviljas på villkor att mottagarländerna följer grundläggande internationella konventioner om mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, miljöskydd och god samhällsstyrning, och de ger därmed incitament för utvecklingsländerna att bygga upp sina modeller för ekonomisk tillväxt på hållbar grund. Om konventionerna allvarligt och systematiskt överträds, kan kommissionen tillfälligt dra in handelsförmånerna.

3.2.5Styrning och politisk samstämmighet på alla nivåer 

En verklig hållbarhetsomställning till nytta för alla i EU genom uppfyllelse av hållbarhetsmålen förutsätter ett helhetsgrepp. EU, medlemsstaterna och partnerländerna måste beakta kopplingarna mellan hållbarhetens olika utmaningar och möjligheter, och främja samstämmighet mellan olika politikområden, sektorer och beslutsnivåer.

Respekt för rättsstatsprincipen, demokratin och de grundläggande rättigheterna är vår identitet. Detta är icke förhandlingsbara principer och värderingar, stadfästa i EU-fördragen, och de utgör den grund vi bygger på. De är också en integrerad del av Agenda 2030 och hållbarhetsmålen. Samma sak gäller principerna om fred, rättvisa och starka institutioner, som EU alltid har varit en stark förespråkare för. Dessa principer och gemensamma värderingar verkställer inte sig själva, utan det är EU, medlemsstater och i själva verket alla i EU som måste upprätthålla, värna och stärka dem. Arbetsmarknadens parter har en viktig uppgift i detta avseende. Partnerskapet med dem behöver upprätthållas och stärkas för att effektivt förvalta processen och sörja för en samstämmig politik.

Utöver dessa grundläggande principer är det viktigt med en konsekvent politik på alla områden, som bygger på planering, evidensbaserad politik, delaktighet, effektivitet, respekt för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna samt mätning och övervakning. Bättre lagstiftning och bättre styre på alla nivåer har också avgörande betydelse i detta avseende. Grundliga konsekvensbedömningar är nödvändiga för alla alternativ, och kompromisser mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga politiska målen måste hållas så små som möjligt och deras effekter begränsas. Brister i genomförandet av dem som äventyrar en långsiktig politisk samstämmighet bör också åtgärdas på ett effektivt och systematiskt sätt.

Hållbarhetsmålen är utformade som ett odelbart helt, och de flesta målen spänner över flera politikområden. Därför behöver ett bättre samarbete mellan förvaltningarna kompletteras med bättre samstämmighet mellan de olika politikområdena. Livsmedel, energi och vattenresurser hänger nära samman med varandra. Samma sak gäller för exempelvis transporter, luftkvalitet och hälsa. Ett sådant helhetsgrepp kräver sektorsövergripande projekt på alla nivåer som inriktas på sambanden mellan hållbarhetsmålen. Kommissionen har gjort det genom ett arbetssätt där man bryter genom stuprörstänket hos kommissionsledamöterna och kommissionens tjänstemän.

Politisk samstämmighet ska inte bara tillämpas internt utan också på den interna politikens inverkan på de yttre åtgärderna och omvänt. Vi måste se till att vi inte exporterar vår miljöpåverkan eller skapar ojämlikhet, fattigdom och instabilitet i andra delar av världen. Vi som EU-invånare är fullt medvetna om att negativa konsekvenser på andra håll slår tillbaka på vår egen ekonomi och vårt eget samhälle, t.ex. genom att förvärra orsakerna till migration. EU stöder helhjärtat en konsekvent utvecklingspolitik som säkerställer att effekterna av EU:s interna politik på utvecklingsländerna beaktas systematiskt. Övervakning av detta har integrerats i kommissionens övergripande uppföljning av Agenda 2030 77 .

För en framgångsrik politik behöver vi tydliga och mätbara mål, så att framstegen kan mätas och resultaten göras offentliga. Sådana mål kan sättas upp och ett övervakningssystem kan inrättas som nästa steg på EU-nivå. Europeiska rådet välkomnade kommissionens avsikt att lägga fram detta diskussionsunderlag för att bana väg för en heltäckande strategi för att genomföra Agenda 2030 under 2019, där detta kan ingå.

Att genomföra hållbarhetsmålen kräver också ett effektivt samarbete på EU-nivån och nationell, regional och lokal nivå. Rekommendationerna i kommissionens meddelande En starkare roll för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU:s beslutsfattande (23 oktober 2018, COM 2018) 703 final), som bygger på arbetet i arbetsgruppen för subsidiaritet, proportionalitet och göra mindre men göra det effektivare, är ett sätt att göra det 78 . Kommissionen och de andra EU-organen kan bl.a. underlätta utbyte av bästa praxis mellan städer och regioner och slå fast grunderna i en gränsöverskridande regional strategi för genomförandet av hållbarhetsmålen.

Det civila samhället, den privata sektorn och högskolevärlden måste naturligtvis också delta i samtalet och genomförandeåtgärderna. Flerpartsforumet för hållbarhetsmålen, som kommissionen tillsatte 2017 79 , har varit mycket bra på att samla in övergripande idéer. Forumets inlägg har varit ett värdefullt bidrag till kommissionens arbete, och det bifogas detta diskussionsunderlag. Expertgruppen på hög nivå om hållbara finanser är ett annat positivt exempel på sektorsövergripande samarbete som var avgörande när kommissionens handlingsplan om hållbar finansiering utarbetades.

För komplexa utmaningar med många olika konkurrerande intressen, kan flerpartsforum främjas ytterligare för att arbeta med sambanden mellan de olika hållbarhetsmålen.

I skalans andra ände gäller att modellen med flernivåstyre kräver att EU:s insatser är väl anpassade till de globala styrformerna. När vi genomför hållbarhetsmålen måste vi ta itu med många utmaningar som inte hejdas av nationsgränser. Därför krävs ett starkare inslag av världstillvändhet, i nära samarbete med EU:s partner från hela världen på alla nivåer. Inom FN spelar det politiska högnivåforumet en viktig roll, särskilt för att bevaka utvecklingen. I egenskap av multilateralismens banerförare kan EU gå i spetsen för en lämplig rapportering om framstegen mot hållbarhetsmålen och insistera på att alla parter strikt tillämpar och övervakar dem.

4EU som global föregångare inom hållbar utveckling

EU och FN är naturliga partner i ansträngningarna att skapa en säkrare och bättre värld för alla. Vi behöver inte fler murar, utan globala regler som alla följer. Det regelbaserade systemet är den bästa garantin för en hållbar ekonomi och ett hållbart samhälle. Bara multilateral diplomati kan leda till lösningar på världens utmaningar. EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken erkänner hållbarhetsmålens betydelse som en övergripande prioritering, och samordnade insatser krävs av EU och medlemsstaterna i förbindelserna med omvärlden.

I och med att våldsamma konflikter återuppstår runt om i världen, särskilt de senaste fem åren, påminns vi återigen om att freden och säkerheten i EU också är beroende av EU:s förmåga att bidra till att bygga upp och bevara freden på andra håll i världen. Vår erfarenhet av att bygga upp fred på hemmaplan ger oss mjuk makt och trovärdighet som en global aktör för hållbar fred och välstånd.

EU måste också fortsätta att utbyta hållbara lösningar på globala problem, eftersom vår politik bara får begränsad inverkan på planeten om andra driver motstridiga strategier. Genom att hjälpa och uppmuntra andra att följa våra åtgärder kan vi i EU verka för rättvisa spelregler, så att alla konkurrerar på lika villkor. Att sprida våra lösningar i övriga världen leder dessutom till fler jobb och högre hållbar tillväxt, inte bara i partnerländerna utan också i EU.

För att nå framgång i en grön och inkluderande ekonomisk omställning måste vi få med våra globala partner och argumentera för att en global hållbarhetsmodell som bygger på våra grundläggande värderingar och principer är det bästa sättet att uppnå gemensamt välstånd och en hållbar planet. EU:s interna arbete om hållbarhetsmålen och anknytningen till EU:s utrikespolitik är alltså två sidor av samma mynt. Det ligger i EU:s intresse att spela en ledande roll i genomförandet av Agenda 2030, även i omvärlden genom EU:s yttre åtgärder.

EU och medlemsstaterna är världens största givare av humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. EU har kollektivt förbundit sig att öka sin andel av offentligt utvecklingsbistånd till minst 0,7 % av EU:s bruttonationalinkomst per år. Genom samarbetet med 150 partnerländer runt om i världen är EU:s utvecklingssamarbete både ett sätt att lyfta människor ur fattigdom och säkerställa värdighet och jämlikhet, liksom ett sätt skapa fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen. Krisernas långvariga karaktär gör att EU behöver fortsätta sina gemensamma ansträngningar för att både tillgodose humanitära behov och bekämpa de bakomliggande orsakerna till fattigdom, folkfördrivningar, bräckliga samhällen och instabilitet.

Det europeiska samförståndet om utveckling lägger uttryckligen om EU:s insatser för att följa Agenda 2030, främst för att utrota fattigdom. Ett av dess trumfkort är att det är ett gemensamt åtagande av EU och medlemsstaterna att samarbeta bättre, bl.a. genom mer gemensam programplanering och mer effektiv samordning på fältet. Denna nya inriktning bör förbättras ytterligare med EU:s externa finansieringsinstrument, som uttryckligen är avsett att stödja genomförandet av hållbarhetsmålen.

Vi kommer att fortsätta vårt aktiva engagemang med partnerländerna genom politisk dialog, med utgångspunkt i hållbarhetsmålen, tillsammans med ekonomiskt bistånd och utvecklingssamarbete. EU:s nya partnerskap med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet efterträder det nu gällande Cotonouavtalet, och bör verka för ökat välstånd genom att uppfylla hållbarhetsmålen. Framöver bör det vara särskilt viktigt för EU och medlemsstaterna att upp bygga ett starkt partnerskap och samarbete med Afrika på lika villkor. EU har ett starkt intresse av ett Afrika som utvecklas ekonomiskt och politiskt, med bättre möjligheter för tillväxt, lokal sysselsättning, nya affärsmodeller och handelsförbindelser med EU som bägge parter tjänar på. Samtidigt kan EU:s samarbete med de mer avancerade utvecklingsländerna inom många olika sektorer ha en betydande inverkan på den globala hållbara utvecklingen.

Att få med den privata sektorn fullt ut och öka hållbara investeringar även utanför EU:s gränser fortsätter att prioriteras. Den europeiska yttre investeringsplanen är ett föredöme för hur man använder offentliga medel för att få fram privata investeringar i hållbar utveckling i partnerländerna – till att börja med i Afrika och EU:s grannskap 80 . Den nya alliansen mellan Afrika och EU för hållbara investeringar och sysselsättning, som lanserades i september 2018, har stor potential att bidra till hållbara investeringar, och kan bidra till upp till 10 miljoner nya jobb i Afrika enbart de närmaste fem åren.

Eftersom utvecklingsländerna har särskilt svårt att få tillgång till tillräcklig finansiering för sina behov av hållbar infrastruktur och energieffektivitet, kan finansmarknadernas globala karaktär erbjuda stora möjligheter för att stödja alla länder i deras omställning genom att tillgodose de lokala behoven med global finansiering. Att samordna initiativ och verktyg för hållbar finansiering över nationsgränserna kan garantera gränslösa, kompatibla marknader för finansiella instrument, uppnå stordriftsfördelar och undvika fragmentering. Det kan leda till nya stora investeringsmöjligheter för företagen och finanssektorn i hela världen.

EU siktar på att leda loppet när det gäller att samordna de internationella insatserna för ett finanssystem som främjar hållbar tillväxt på global nivå. För att öka samarbetet och utnyttja synergieffekterna vore det lämpligt att bygga upp ett internationellt nätverk av både utvecklade länder och utvecklingsländer som är beslutna att främja hållbar finansiering. En samstämmig internationell strategi och arkitektur, som bygger på insatser av institutioner som Världsbanken, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, kan bidra till att expandera den hållbara finansieringen och attrahera internationella investerare till hållbara investeringar i hela världen. Ny finansteknik och innovativa finanslösningar erbjuder ytterligare möjligheter att skapa kontakter mellan globala investerare och hållbara projekt.

Klimatförändringar och miljöförstöring framstår i allt högre grad som ett av de största hoten mot fred och säkerhet i världen, och utan beslutsamma åtgärder blir de en ännu viktigare källa till globala risker som folkfördrivningar och migration. EU måste visa vägen, bl.a. genom att strikt genomföra Parisavtalet och arbeta för internationella insatser för att minska koldioxidutsläppen i transportsektorn. EU kan också ta initiativ till bindande globala avtal om cirkulär ekonomi, resursanvändning och biologisk mångfald.

Att ta ledningen i omställningen till en grön och inkluderande ekonomi, i kombination med ett starkt stöd för internationella regler, gör det möjligt för oss att skriva den internationella regelboken och ger oss enorma konkurrensfördelar på världsmarknaden.

5Framtidsscenarier

EU har åtagit sig att fullständigt genomföra FN:s Agenda 2030. Med en ny femårscykel på väg är det dags att enas om hur vi ska hålla vårt gemensamma åtagande. EU-institutionerna behöver bestämma sig för vilka strukturer, verktyg och strategier de ska använda för att eftersträva och nå hållbarhetsmålen och hjälpa och vägleda våra partner. Det finns olika idéer om hur man bäst kan uppnå detta, och varje institution, parlamentet, rådet och kommissionen, har sitt eget ansvar i enlighet med fördragen och våra internationella åtaganden.

Europeiska rådet välkomnade i oktober 2018 kommissionens avsikt att lägga fram ett diskussionsunderlag för att bana väg för en heltäckande genomförandestrategi under 2019.

I det här diskussionsunderlaget presenteras tre olika scenarier enligt Europeiska rådets uppmaning, för att vara vägledande för diskussionerna om hur hållbarhetsmålen kan uppnås på bästa sätt och vilken arbetsfördelning som är mest ändamålsenlig. Det är avsett att fungera som underlag för en diskussion bland allmänheten, de berörda parterna, regeringarna och institutionerna de kommande månaderna och ge inspiration till EU:s strategiska agenda 2019–2024 och nästa kommissionsordförandes prioriteringar.

Alla tre scenarierna bygger på antagandet att det är allmänt förankrat hos medlemsstaterna, näringslivet och det civila samhället att ett fördjupat engagemang krävs för att EU och världen ska kunna skapa en hållbar framtid och nå hållbarhetsmålen 2030 för en modern ekonomi, en ren miljö och medborgarnas välfärd på en beboelig planet.

Det råder också enighet om att även om hållbarheten kräver åtgärder inom EU, kan vi bara nå verklig framgång genom globala lösningar. För att EU ska fortsätta vara välmående behöver dessutom stora delar av utvecklingsländerna stöd för att komma i kapp ekonomiskt och socialt. På samma sätt bidrar stöd till utvecklingsländernas ekonomiska framsteg i riktning mot hållbarhetsmålen också till många av EU:s strategiska intressen, t.ex. minskad irreguljär migration. Hållbarhetsmålen, som 193 stater ställt sig bakom, är den bästa, mest aktuella, globala och övergripande grunden för vårt arbete.

Debatten i EU handlar nu om vad man ska göra och hur man ska göra det. I de här tre scenarierna beskrivs olika åtgärder, men de utgår från antagandet att EU har stora konkurrensfördelar och kan bli ledande i världen och skaffa sig ett försprång. Scenarierna är varken begränsande eller bindande. De är avsedda att erbjuda olika idéer och uppmuntra till debatt och tankearbete. Slutresultatet blir antagligen en kombination av delar från alla tre scenarierna.

Scenario 1: En övergripande EU-strategi för hållbarhetsmålen som är vägledande för EU:s och medlemsstaternas åtgärder

Ett sätt att möta de utmaningar som vi står inför är att på högsta politiska EU-nivå ställa sig bakom de globalt överenskomna hållbarhetsmålen som övergripande strategiska mål för EU och medlemsstaterna. Det följer rekommendationen från flerpartsforumet för hållbarhetsmålen.

I detta scenario är Agenda 2030 och hållbarhetsmålen vår karta och kompass, och är alltså avgörande för den strategiska ramen för EU och medlemsstaterna.

Strategiska åtgärder av EU och medlemsstaterna, även av regionala och lokala myndigheter, genomförs och samordnas effektivt. Ett gemensamt angreppssätt på alla förvaltningsnivåer uppmuntras, i nära samarbete med alla berörda parter. Här ingår ett starkt inslag i EU:s förbindelser med omvärlden för att främja internationella åtgärder för hållbarhet.

Det innebär även att en europeisk process för samordning av politiken för hållbar utveckling inrättas för att regelbundet bedöma och övervaka framstegen, något som återspeglar hållbarhetsmålens övergripande karaktär och sammanhang med varandra, även i kommissionens interna förvaltning.

Scenario 2: Kommissionen fortsätter att arbeta in hållbarhetsmålen i all relevant EU-politik, men ingen kontroll av att medlemsstaterna efterlever dem

Enligt detta scenario fortsätter hållbarhetsmålen att ge inspiration till vårt politiska beslutsfattande om EU:s politiska inriktning, och vägleda utvecklingen av EU:s tillväxtstrategi efter 2020, även om det inte är obligatoriskt för medlemsstaterna att kollektivt uppfylla hållbarhetsmålen inom EU.

För kommissionen innebär det att en kommissionär ges brett ansvar för hållbarhet. Den kommissionären fortsätter att arbeta tillsammans med de andra kommissionärerna i ett särskilt projektteam där alla kommissionärer ingår. För att garantera en konsekvent politik måste ett nära samarbete med andra grupper av kommissionärer eftersträvas.

Genom sin agenda för bättre lagstiftning fortsätter kommissionen att eftersträva en inkluderande och evidensbaserad beslutsprocess. I kombination med en starkare integrering av hållbarhetsmålen i den europeiska planeringsterminen i enligt med EU:s strategi för tillväxt efter 2020 stärks konsekvensen i EU:s politik, och det säkerställs att EU närmar sig hållbarhetsmålen.

Detta upplägg ger dock medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna mer utrymme att besluta om och i så fall hur de ska anpassa sin verksamhet för att på ett konsekvent sätt uppfylla hållbarhetsmålen.

Scenario 3: Större fokus på yttre åtgärder medan EU:s hållbarhetsambitioner ligger kvar på dagens nivå

Yttre åtgärder prioriteras för hållbarhetsmålen. Eftersom EU redan är ledande inom flera aspekter av hållbarhetsmålen, läggs mer tonvikt på att hjälpa resten av världen hinna i kapp, samtidigt som förbättringar eftersträvas inom EU.

Vår sociala marknadsekonomi har blivit till ett varumärke för EU, och har gjort det möjligt för ekonomierna i EU-länderna att skapa rikedomar och ett utbrett välstånd tack vare starka system för social trygghet. EU har redan i dag några av världens strängaste miljönormer, och våra företag ligger före sina globala konkurrenter. EU ses också som frihetens och demokratins banerförare, med stabila institutioner som bygger på rättsstatsprincipen och ett livskraftigt civilt samhälle. EU kan därför bestämma sig för att mer kraftfullt verka för sina miljömässiga och sociala standarder och styrformer i multilaterala förhandlingar och handelsavtal.

EU kan också intensifiera sitt samarbete med viktiga internationella organisationer och forum, t.ex. FN, Internationella arbetsorganisationen, Världshandelsorganisationen, G20 och tillsynsorganen för multilaterala miljöavtal, för att främja EU:s värdebaserade externa politiska dagordning.

EU:s stöd till multilateralism med FN i centrum och till öppna och tillförlitliga internationella förbindelser fortsätter att prioriteras.

(1)

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon vid antagandet av utvecklingsagendan för tiden efter 2015, New York, 25 september 2015, https://www.un.org/press/en/2015/sgsm17111.doc.htm , läst 3 december 2018.

(2)

 EUT C 202, 7.6.2016.

(3)

Min region, mitt Europa, vår framtid: Sjunde rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, 2017.

Finns på https://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docoffic/official/reports/cohesion7/7cr.pdf . 

(4)

 World Happiness Report 2018, John F. Helliwell, Richard Layard, Jeffrey D. Sachs.

(5)

Eurostat, livskvalitetsindikatorer.  https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Quality_of_life_indicators  

(6)

Finns på https://www.youthforum.org/youth-progress-index .  

(7)

I bilaga III till detta diskussionsunderlag redovisas mer ingående Junckerkommissionens viktigaste bidrag till Agenda 2030 och Parisavtalet.

(8)

COM(2018) 773 final.

(9)

KOM(2010) 2020 slutlig.

(10)

EUCO 13/18 – Europeiska rådets slutsatser, III.12, 18 oktober 2018.

(11)

COM(2016) 739 final.

(12)

Årlig tillväxtöversikt 2018, COM(2017) 690 final.

(13)

 Europeiska ekonomiska höstprognosen 2018, offentliggjord den 8 november 2018. Finns på https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/economy-finance/ip089_en_0.pdf . 

(14)

Global Footprint Network, https://www.footprintnetwork.org/our-work/ecological-footprint/.

(15)

Europeiska kommissionen, resultattavla för råvaror 2018.

(16)

Världsnaturfonden. 2018. Living Planet Report - 2018: Aiming Higher. Grooten, M. och Almond, R.E.A.(red.). Världsnaturfonden, Gland, Schweiz.

(17)

Europeiska miljöbyrån (2017), ”Food in a green light. A systems approach to sustainable food”.

(18)

SWD(2016) 319 final.

(19)

 COM(2019) 1.

(20)

Djupanalys till kommissionens meddelande COM(2018) 773, avsnitt 5.6.2.3.

(21)

Dante Disparte, "If You Think Fighting Climate Change Will Be Expensive, Calculate the Cost of Letting It Happen", 12 June 2017, Harvard Business Review, https://hbr.org/2017/06/if-you-think-fighting-climate-change-will-be-expensive-calculate-the-cost-of-letting-it-happen .

(22)

Eurostat, ”Hållbar utveckling i Europeiska unionen – övervakningsrapport om framstegen med att uppnå målen för hållbar utveckling i ett EU-sammanhang”, 2018.

(23)

  https://ec.europa.eu/food/safety/food_waste_en  

(24)

Eurostat, ”Hållbar utveckling i Europeiska unionen – övervakningsrapport om framstegen med att uppnå målen för hållbar utveckling i ett EU-sammanhang”, 2018.

(25)

Eurostat, ”Hållbar utveckling i Europeiska unionen – övervakningsrapport om framstegen med att uppnå målen för hållbar utveckling i ett EU-sammanhang”, 2018.

(26)

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), 2016, ”Antimicrobial resistance and our food systems: challenges and solutions”, http://www.fao.org/3/a-i6106e.pdf  

(27)

Europeiska jämställdhetsinstitutet (2017), Jämställdhetsindex 2017 – Att mäta jämställdhet i Europeiska unionen 2005–2015, pressmeddelande 11 oktober 2017, https://eige.europa.eu/news-and-events/news/gender-equality-index-2017-progress-snails-pace.

(28)

Europeiska kommissionen, 2018 Report on equality between women and men in the EU.

(29)

OECD(2015), In It Together: Why Less Inequality Benefits All, OECD Publishing, Paris.

(30)

Internationella organisationen för migration, ”Migration, Environment and Climate Change: Assessing the Evidence”, 2009.

(31)

 Det sjunde miljöhandlingsprogrammet Finns på https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32013D1386 .

(32)

Eurostat, Environmental economy – statistics on employment and growth. Finns på https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/pdfscache/10420.pdf . Miljöekonomin kan indelas i två kategorier av verksamheter och produkter: miljöskydd, som är all verksamhet som rör förebyggande, minskning och undanröjande av föroreningar och alla andra former av miljöförsämring, samt resursförvaltning, som är att bevara och upprätthålla beståndet av naturresurser och därigenom hindra att de tar slut.

(33)

S. Fankhauser, A. Bowen m.fl. ”Who will win the green race? In search of environmental competitiveness and innovation”, 2013.

(34)

Business and Sustainable Development Commission, ”Better Business Better World, The report of the Business & Sustainable Development Commission”, januari 2017 (s. 12).

(35)

Översyn av genomförandet av EU:s miljölagstiftning 2017.

(36)

Några exempel: Mellanstatliga panelen för klimatförändringar, ”Global warming of 1.5 °C: an IPCC special report on the impacts of global warming of 1.5 °C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty”, 2018; Sachs, J., Schmidt-Traub, G., Kroll, C., Lafortune, G., Fuller, G. (2018): SDG Index and Dashboards Report 2018. New York: Bertelsmann Stiftung och Sustainable Development Solutions Network (SDSN); ”Europe moving towards a sustainable future”, inlägg från flerpartsforum om hållbarhetsmålen till EU:s diskussionsunderlag, oktober 2018.

(37)

Eurostat, ”Hållbar utveckling i Europeiska unionen – övervakningsrapport om framstegen med att uppnå målen för hållbar utveckling i ett EU-sammanhang”, 2018.

(38)

 ”Growth within: A circular economy vision for a competitive Europe”, Ellen MacArthur Foundation och McKinsey Center for Business and Environment, 2015.

(39)

Mot ett kretsloppssamhälle – Avfallshantering i EU, 2017, Europaparlamentets utredningstjänst

(40)

Sitra, ”The circular economy - a powerful force for climate mitigation”, 2018. Finns på https://www.sitra.fi/en/publications/circular-economy-powerful-force-climate-mitigation/ .  

(41)

 COM(2018) 28 final.

(42)

 COM(2018) 340 final.

(43)

Business and Sustainable Development Commission, ”Better Business Better World, The report of the Business & Sustainable Development Commission”, januari 2017.

(44)

Business and Sustainable Development Commission, ”Better Business Better World, The report of the Business & Sustainable Development Commission”, januari 2017.

(45)

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), ”Green jobs”, http://www.fao.org/rural-employment/work-areas/green-jobs/en/ .

(46)

Eurostat, ”Hållbar utveckling i Europeiska unionen – övervakningsrapport om framstegen med att uppnå målen för hållbar utveckling i ett EU-sammanhang”, 2018.

(47)

Europeiska kommissionen, ”Monitoring Agri-trade Policy, MAP 2018-1, Agri-food trade in 2017: another record year for EU agri-food trade”.

(48)

https://ec.europa.eu/commission/publications/natural-resources-and-environment  

(49)

  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52017DC0339&rid=1  

(50)

Djupgående analys till stöd för kommissionens meddelande COM (2018) 773 En ren jord åt alla En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi.

Köttproduktionen är en av de verksamheter som kräver mest mark per producerad joule. Omställningen och den minskade köttkonsumtionen kommer att frigöra mark.

(51)

 Kylskåp har blivit betydligt energisnålare de senaste tio åren (det gäller även tvättmaskiner, diskmaskiner och tv-apparater, för att ta några exempel). Det innebär också att människor köper effektivare produkter. Tio-i-topplista baserad på uppgifter från GFK. Finns på: topten.eu  

(52)

 COM(2016) 377.

(53)

Vi spenderade 2017 upp till 9,6 % av EU:s BNP på hälso- och sjukvård, så det är allt viktigare att vårdbudgeten används effektivt och slöseri motverkas.

(54)

COM(2017) 206, Diskussionsunderlag om EU:s sociala dimension, 26 april 2017.

(55)

FN:s hållbarhetsmål 11: Göra städer och samhällen inkluderande, trygga, resilienta och hållbara. Finns på https://www.un.org/sustainabledevelopment/cities/ .

(56)

”The Role of Science, Technology and Innovation Policies to Foster the Implementation of the Sustainable Development Goals”, rapport från expertgruppen för uppföljning av Rio+20 och hållbarhetsmålen.

(57)

COM(2018) 22 final.

(58)

I november 2018 startade kommissionen AI Watch för att bevaka AI-utvecklingen i EU och omvärlden och tillhandahålla en kunskapsgrund för ytterligare åtgärder.

(59)

Europeiska kommissionen, ”USA-China-EU plans for AI: where do we stand?”, januari 2018. Finns på https://ec.europa.eu/growth/tools-databases/dem/monitor/sites/default/files/DTM_AI%20USA-China-EU%20plans%20for%20AI%20v5.pdf . 

(60)

Jiaxuan You, Xiaocheng Li, Melvin Low, David B. Lobell, Stefano Ermon, ”Sustainability and Artificial Intelligence Lab, Combining Remote Sensing Data and Machine Learning to Predict Crop Yield”. Finns på http://sustain.stanford.edu/crop-yield-analysis .

(61)

Förenta nationernas konferens för handel och utveckling Finns på http://www.eurasia.undp.org/content/rbec/en/home/blog/2017/7/12/What-kind-of-blender-do-we-need-to-finance-the-SDGs  .html.

(62)

https://ec.europa.eu/info/publications/180524-proposal-sustainable-finance_en

(63)

Business and Sustainable Development Commission, ”Better Business Better World, The report of the Business & Sustainable Development Commission”, januari 2017.

(64)

Business and Sustainable Development Commission, ”Better Business Better World, The report of the Business & Sustainable Development Commission”, januari 2017. 

(65)

Tax Policies in the European Union: 2018 Survey. Finns på

https://ec.europa.eu/taxation_customs/business/company-tax/tax-good-governance/european-semester/tax-policies-european-union-survey_en . I december 2018 drog kommissionen igång en studie av megatrender (klimatförändring, digitalisering, åldrande befolkning osv.) och deras inverkan på EU:s ekonomier, särskilt hållbarheten i EU:s skattesystem.

(66)

COM(2019) 8 final.

(67)

 COM(2019) 8 final.

(68)

COM(2019) 8 final.

(69)

 Dierx, Adriaan, Ilzkovitz, Pataracchia, Ratto, Thum-Thysen och Varga (2017), “Does EU competition policy support inclusive growth?”, Journal of Competition Law & Economics, Vol. 13, No. 2.; OECD:s faktablad om hur konkurrenspolitike påverkar makroekonomiska utfall (oktober 2014); Fabienne Ilzkovitz och Adriaan Dierx, “Ex-post economic evaluation of competition policy enforcement: A review of the literature”, GD Konkurrens, juni 2015.

(70)

  http://ec.europa.eu/competition/state_aid/scoreboard/index_en.html

(71)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828 av den 17 maj 2017 om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang (EUT L 132, 20.5.2017, s. 1).

(72)

 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy (EUT L 330, 15.11.2014, s. 1).

(73)

Förordning (EU) 2017/821 om konfliktmineraler (EUT L 130, 19.5.2017, s. 1).

(74)

  https://ec.europa.eu/info/publications/180524-proposal-sustainable-finance_en#investment . En mer heltäckande bild av EU:s senaste framsteg i fråga om företagens sociala ansvar/ansvarsfullt företagande samt företag och mänskliga rättigheter kommer att läggas fram i början av 2019 med anledning av EU:s industridagar.

(75)

Kamerun, Elfenbenskusten, Ghana och SADC-länderna Botswana, Lesotho, Moçambique, Namibia, Sydafrika och Swaziland.

(76)

 Icke-officiellt dokument från kommissionen. Finns på  http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2018/february/tradoc_156618.pdf .

(77)

Framstegen beskrivs i 2019 års EU-rapport om en konsekvent politik för utveckling, som offentliggörss tillsammans med detta diskussionsunderlag: Kommissionens arbetsdokument, SWD(2019) 20.

(78)

COM(2018) 703 final. Finns på https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1548334597268&uri=CELEX:52018DC0703 och https://ec.europa.eu/commission/priorities/democratic-change/better-regulation/task-force-subsidiarity-proportionality-and-doing-less-more-efficiently_en 

(79)

Finns på https://ec.europa.eu/info/strategy/international-strategies/global-topics/sustainable-development-goals/multi-stakeholder-platform-sdgs_sv .  

(80)

Med över 37 miljarder euro mobiliserade sedan starten i september 2017 är planen på god väg att nå målet för 2020 på 44 miljarder euro i investeringar i hållbar utveckling.