(-1b)

Unionens geopolitiska kontext har förändrats dramatiskt under det senaste årtiondet. Situationen i Europas grannregioner är instabil, och unionen konfronteras med en komplex och svårhanterad närmiljö där nya hot såsom hybrid- och it-angrepp växer fram i kombination med mer konventionella utmaningar på väg tillbaka. I denna situation anser både medborgarna i Europa och deras politiska ledare att mer måste göras kollektivt på försvarsområdet.

(-1c)

Försvarssektorn präglas av ökande kostnader för försvarsutrustning och höga kostnader för forskning och utveckling (FoU), och dessa kostnader begränsar inledandet av nya försvarsprogram och påverkar direkt konkurrenskraften och innovationskapaciteten för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Mot bakgrund av denna kostnadseskalering bör utvecklingen av en ny generation större försvarssystem och ny försvarsteknik stödjas på unionsnivå i syfte att öka samarbetet mellan medlemsstaterna kring investeringar i försvarsmateriel.

(1)

I den europeiska försvarshandlingsplan som antogs den 30 november 2016 åtog sig kommissionen att komplettera, stimulera och befästa medlemsstaternas samarbetsinriktade insatser för att utveckla försvarsteknisk och försvarsindustriell kapacitet som svar på säkerhetsutmaningar, liksom att främja en konkurrenskraftig, innovativ och effektiv europeisk försvarsindustri i hela unionen och utanför den, och därmed också stödja skapandet av en mer integrerad försvarsmarknad i Europa och främja spridningen på den inre marknaden av europeiska försvarsprodukter och europeisk försvarsteknik, så att beroendet av källor utanför EU minskar . Där föreslogs i synnerhet att en europeisk försvarsfond (nedan kallad fonden) skulle inrättas för att stödja investeringar i gemensam forskning och gemensam utveckling i fråga om försvarsprodukter och försvarsteknik, och därmed främja synergieffekter och kostnadseffektivitet, och att medlemsstaternas gemensamma inköp och underhåll av försvarsutrustning skulle främjas. Denna fond skulle komplettera den nationella finansiering som redan används för detta ändamål och skulle fungera som incitament för medlemsstaterna att samarbeta och öka sina försvarsinvesteringar. Fonden skulle stödja samarbete under hela livscykeln för försvarsprodukter och försvarsteknik.

(2)

Fonden skulle bidra till upprättandet av en stark, konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell ▌bas och gå hand i hand med unionens initiativ för en mer integrerad europeisk försvarsmarknad, särskilt de två direktiv (2) om upphandling respektive överföring av försvarsrelaterade produkter inom EU som antogs 2009.

(3)

I enlighet med ett integrerat tillvägagångssätt och i syfte att bidra till ökad konkurrenskraft och innovationskapacitet inom unionens försvarsindustri bör en europeisk försvarsfond inrättas. Fonden bör syfta till att stärka konkurrenskraften, innovationen, effektiviteten och det tekniska oberoendet hos unionens försvarsindustri och därigenom bidra till unionens strategiska oberoende genom stöd till gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaterna och samarbete mellan företag, forskningscentrum, nationella förvaltningar, internationella organisationer och universitet i hela unionen i forskningsfasen och i utvecklingsfasen för försvarsprodukter och försvarsteknik. För att uppnå mer innovativa lösningar och en öppen inre marknad bör fonden stödja och underlätta ett utökat gränsöverskridande samarbete med små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag inom försvarsindustrin.

Inom unionen kartläggs brister som rör gemensam kapacitet på försvarsområdet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, särskilt genom ▌kapacitetsutvecklingsplanen , medan man i den överbryggande strategiska forskningsagendan också identifierar gemensamma mål för försvarsforskningen . Andra unionsprocesser, såsom den samordnade årliga försvarsöversikten och permanent strukturerat samarbete , kommer att stödja genomförandet av relevanta prioriteringar genom kartläggning och vidareutveckling av möjligheter till fördjupat samarbete i syfte att förverkliga EU:s ambitioner på säkerhets- och försvarsområdet. När så är lämpligt får hänsyn tas även till regionala och internationella prioriteringar, däribland inom ramen för Nato, om de är förenliga med unionens prioriteringar och inte hindrar någon medlemsstat eller något associerat land från att delta, samtidigt som man också tar hänsyn till att onödig överlappning bör undvikas.

(4)

Forskningsfasen är ▌avgörande ▌, eftersom den är en förutsättning för den europeiska industrins kapacitet och oberoende för produktutveckling och medlemsstaternas oberoende som slutanvändare av försvarsprodukter och försvarsteknik. Forskningsfasen kopplad till utveckling av försvarskapacitet kan innebära stora risker, särskilt risker som hänger samman med låg mognadsgrad och banbrytande teknik. Utvecklingsfasen, som vanligtvis följer på forskningsfasen , medför också stora risker och kostnader som hämmar det fortsatta utnyttjandet av forskningsresultaten och har en negativ inverkan på konkurrenskraften och innovationen inom unionens försvarsindustri. Fonden bör därför främja kopplingen mellan forskningsfasen och utvecklingsfasen.

(5)

Fonden bör inte stödja grundforskning, som i stället bör stödjas genom andra program, men kan omfatta försvarsinriktad grundläggande forskning som sannolikt kommer att utgöra grunden för en lösning på erkända eller förväntade problem eller tillvaratagande av möjligheter.

(6)

Fonden skulle kunna stödja åtgärder som omfattar både nya produkter och ny teknik samt uppgradering av befintliga produkter och befintlig teknik . Åtgärder för uppgradering av befintliga försvarsprodukter och befintlig försvarsteknik bör vara stödberättigade endast om redan befintlig information som behövs för att genomföra åtgärden inte är föremål för någon begränsning av icke-associerade tredjeländer eller enheter i icke-associerade tredjeländer på ett sådant sätt att åtgärden inte kan genomföras . Vid ansökan om unionsfinansiering bör de rättliga enheterna vara skyldiga att lämna relevant information som styrker avsaknaden av begränsningar. Om sådan information saknas bör unionsfinansiering inte vara möjlig.

(6a)

Fonden bör ge ekonomiskt stöd till åtgärder som gynnar utvecklingen av banbrytande försvarsteknik. Eftersom banbrytande teknik kan bygga på koncept eller idéer från icke-traditionella aktörer på försvarsområdet bör fonden ge utrymme för tillräcklig flexibilitet när det gäller samråd med intressenter och genomförandet av sådana åtgärder.

(7)

För att unionens och dess medlemsstaters internationella skyldigheter ska respekteras vid genomförandet av denna förordning bör åtgärder som rör produkter eller teknik som det enligt internationell rätt är förbjudet att använda, utveckla eller framställa inte stödjas ekonomiskt genom fonden. I detta avseende bör även stödberättigande för åtgärder som avser nya försvarsprodukter eller ny försvarsteknik ▌vara beroende av utvecklingen i internationell rätt. Utan att det påverkar möjligheten att tillhandahålla finansiering för åtgärder för utveckling av system för tidig varning och motåtgärder för försvarsändamål bör åtgärder för att utveckla dödliga autonoma vapen utan möjlighet till meningsfull mänsklig kontroll över urvals- och uppdragsbeslut vid anfall mot människor inte heller berättiga till finansiellt stöd från fonden.

(8)

Svårigheten att komma överens om krav för konsoliderad försvarskapacitet och gemensamma tekniska specifikationer eller standarder hämmar det gränsöverskridande samarbetet mellan medlemsstaterna och mellan rättsliga enheter som är etablerade i olika medlemsstater. Avsaknaden av sådana krav, specifikationer och standarder har medfört ökad uppsplittring av försvarssektorn, teknisk komplexitet, fördröjningar och kostnadsökningar , onödig överlappning samt minskad interoperabilitet. En överenskommelse om gemensamma tekniska specifikationer bör vara en förutsättning för åtgärder som omfattar en högre grad av teknisk mognad. ▌Verksamhet ▌som utmynnar i krav på gemensam försvarskapacitet ▌samt verksamhet som syftar till att stödja utarbetandet av en gemensam definition av tekniska specifikationer eller standarder bör också kunna få stöd genom fonden , i synnerhet om den främjar interoperabilitet .

(9)

Eftersom syftet med fonden är att främja konkurrenskraft , effektivitet och innovation inom unionens försvarsindustri genom stöd och komplement till samarbetsinriktad försvarsforskning och teknisk verksamhet samt att minska riskerna i utvecklingsfasen av samarbetsprojekt, bör åtgärder kopplade till forskningen om och utvecklingen av en försvarsprodukt eller försvarsteknik kunna få stöd från fonden. Detta bör också gälla för uppgradering, inklusive interoperabilitet, av befintliga försvarsprodukter och befintlig försvarsteknik.

(10)

Eftersom syftet med fonden i synnerhet är att fördjupa samarbetet mellan rättsliga enheter och EU:s medlemsstater bör en åtgärd kunna finansieras ▌om den genomförs genom samarbete inom ett konsortium mellan minst tre rättsliga enheter som är baserade i minst tre olika medlemsstater eller associerade länder. Minst tre av dessa stödberättigade ▌enheter som är etablerade i minst två olika medlemsstater eller associerade länder bör varken direkt eller indirekt stå under ▌ kontroll av samma enhet eller kontrollera varandra. I detta sammanhang avses med kontroll förmågan att utöva ett avgörande inflytande på en rättslig enhet, antingen direkt eller indirekt via en eller flera andra rättsliga enheter. Med hänsyn till de särdrag som kännetecknar banbrytande försvarsteknik, liksom studier, skulle denna verksamhet kunna utföras av en enda rättslig enhet. För att öka samarbetet mellan medlemsstaterna kan fonden också stödja gemensam förkommersiell upphandling.

(11)

I enlighet med [hänvisning som vid behov ska uppdateras i enlighet med ett nytt beslut om utomeuropeiska länder och territorier: artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU (3)] bör enheter som är etablerade i utomeuropeiska länder och territorier kunna få finansiering enligt fondens regler och mål och eventuella arrangemang som är tillämpliga på den medlemsstat till vilken det utomeuropeiska landet eller territoriet är kopplat.

(12)

Eftersom fonden syftar till att öka konkurrenskraften och effektiviteten ▌inom unionens försvarsindustri bör endast enheter som är etablerade i unionen eller i associerade länder som inte kontrolleras av icke-associerade tredjeländer eller icke-associerade enheter i tredjeländer i princip kunna få stöd. I detta sammanhang avses med kontroll förmågan att utöva ett avgörande inflytande på en rättslig enhet, antingen direkt eller indirekt via en eller flera andra rättsliga enheter. För att säkerställa skyddet av väsentliga säkerhets- och försvarsintressen i unionen och dess medlemsstater bör dessutom infrastruktur, anläggningar, tillgångar och resurser som används av stödmottagarna och deras underleverantörer i de åtgärder som ekonomiskt stöds genom fonden inte vara belägna på icke-associerade tredjeländers territorier , och deras strukturer för verkställande ledning bör vara etablerade i unionen eller i ett associerat land . I enlighet därmed kan en enhet som är etablerad i ett icke-associerat tredjeland eller en enhet som är etablerad i unionen eller i ett associerat land men har sina strukturer för verkställande ledning i ett icke-associerat tredjeland inte vara en stödberättigad mottagare eller underleverantör som deltar i åtgärden. För att slå vakt om unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhets- och försvarsintressen bör dessa villkor för stödberättigande gälla också för finansiering som tillhandahålls genom upphandling, genom undantag från artikel 176 i budgetförordningen.

(13)

▌Under vissa omständigheter bör det vara möjligt att medge undantag från principen att stödmottagare och deras underleverantörer som deltar i en åtgärd som stöds ekonomiskt genom fonden inte ▌kontrolleras av icke-associerade tredjeländer eller icke-associerade enheter i tredjeländer. I detta sammanhang bör rättsliga enheter som är etablerade i unionen eller i ett associerat land och som kontrolleras av ett icke-associerat tredjeland eller en icke-associerad enhet i ett tredjeland kunna vara stödberättigade som mottagare eller underleverantörer som deltar i åtgärden, förutsatt att stränga villkor som rör unionens och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen är uppfyllda. Sådana rättsliga enheters deltagande bör inte stå i strid med fondens mål. De sökande bör tillhandahålla all relevant information om den infrastruktur och de anläggningar, tillgångar och resurser som ska användas i åtgärden. Medlemsstaternas invändningar rörande försörjningstryggheten bör också beaktas i detta avseende.

(13-a)

Inom ramen för EU:s restriktiva åtgärder, som antas på grundval av artikel 29 i EU-fördraget och artikel 215.2 i EUF-fördraget, får inga tillgångar eller ekonomiska resurser göras tillgängliga, direkt eller indirekt, till eller till förmån för utsedda juridiska personer, enheter eller organ. Sådana utsedda enheter och enheter som ägs eller kontrolleras av dem kan därför inte stödjas ekonomiskt genom fonden.

(13a)

Unionsfinansiering bör beviljas efter konkurrensutsatta ansökningsomgångar som utlyses i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (nedan kallad budgetförordningen)  (4) . Under vissa vederbörligen motiverade och exceptionella omständigheter får unionsfinansiering dock även beviljas i enlighet med artikel 195 e i budgetförordningen. Begreppet exceptionella omständigheter bör tolkas strikt, eftersom tilldelning av finansiering i enlighet med artikel 195 e i budgetförordningen utgör ett undantag från den allmänna regeln om konkurrensutsatta ansökningsomgångar. För att bidrag ska kunna beviljas utan en ansökningsomgång bör kommissionen, biträdd av en kommitté med företrädare för medlemsstaterna (nedan kallad kommittén), göra en bedömning av i vilken utsträckning den föreslagna åtgärden överensstämmer med fondens mål i fråga om gränsöverskridande industriell samverkan och konkurrens längs hela leveranskedjan.

(14)

Om ett konsortium vill delta i en stödberättigande åtgärd och unionens ekonomiska stöd ska lämnas i form av ett bidrag bör konsortiet utse en av sina medlemmar till samordnare och huvudsaklig kontaktpunkt.

(15)

Om en åtgärd som ekonomiskt stöds genom fonden leds av en projektledare som utsetts av medlemsstaterna eller associerade länder, bör kommissionen samråda med projektledaren innan den verkställer utbetalningen till stödmottagarna , så att projektledaren kan se till att stödmottagarna håller tidsfristerna. Projektledaren bör lämna ▌synpunkter till kommissionen om framstegen med åtgärden, så att kommissionen kan bekräfta huruvida villkoren för att verkställa utbetalningen är uppfyllda.

(15a)

Kommissionen bör genomföra fonden genom direkt förvaltning för största möjliga ändamålsenlighet och effektivitet samt säkerställa full överensstämmelse med andra unionsinitiativ. Därför bör kommissionen förbli ansvarig för urvals- och tilldelningsförfarandena, även när det gäller etikbedömningar. Kommissionen får dock i motiverade fall anförtro vissa genomförandeuppgifter för särskilda åtgärder som får ekonomiskt stöd genom fonden till sådana organ som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen. Detta kan till exempel vara fallet när en projektledare har utsetts av medlemsstater som samfinansierar en åtgärd, förutsatt att kraven i budgetförordningen är uppfyllda. Ett sådant anförtroende skulle bidra till att effektivisera förvaltningen av medfinansierade åtgärder och säkerställa en smidig samordning av finansieringsavtalet med det kontrakt som undertecknats mellan konsortiet och den projektledare som utsetts av de medlemsstater som samfinansierar åtgärden.

(16)

För att de finansierade åtgärderna ska bli ekonomiskt bärkraftiga måste de sökande visa att de kostnader för åtgärden som inte täcks av unionens finansiering täcks genom andra finansieringssätt.

(17)

Olika typer av finansiella lösningar bör stå till medlemsstaternas förfogande för gemensam utveckling och gemensamt förvärv av försvarskapacitet. ▌Kommissionen skulle kunna tillhandahålla olika typer av lösningar som medlemsstaterna skulle kunna utnyttja på frivillig grund för att hantera de finansieringsutmaningar som samarbetsinriktad utveckling och upphandling innebär. Utnyttjandet av sådana finansiella lösningar skulle ytterligare kunna främja inledandet av gemensamma och gränsöverskridande försvarsprojekt och effektivisera försvarsutgifterna, även för projekt som stöds genom fonden .

(18)

Med hänsyn till särdragen för försvarsindustrin, där efterfrågan nästan uteslutande kommer från medlemsstaterna och de associerade länderna, som också kontrollerar allt förvärv av försvarsrelaterade produkter och försvarsrelaterad teknik, inklusive export, fungerar försvarssektorn på ett unikt sätt som inte följer de konventionella regler och affärsmodeller som styr mer traditionella marknader. Industrin kan därför inte bedriva några omfattande egenfinansierade forsknings- och utvecklingsprojekt på försvarsområdet, och medlemsstaterna och de associerade länderna finansierar ofta alla kostnader för forskning och utveckling. I syfte att uppnå målen med fonden, särskilt att ge incitament till samarbete mellan rättsliga enheter från olika medlemsstater och associerade länder, med beaktande av försvarssektorns särdrag, bör upp till 100 procent av de stödberättigande kostnaderna täckas för åtgärder som genomförs före fasen för utveckling av prototyper.

(19)

Prototypfasen är en avgörande fas där medlemsstaterna eller de associerade länderna vanligtvis fattar beslut om sin samlade investering och inleder förvärvsprocessen för sina framtida försvarsprodukter eller sin framtida försvarsteknik. Detta är skälet till att medlemsstaterna och de associerade länderna i denna specifika fas kommer överens om de nödvändiga åtagandena, inklusive kostnadsdelning och äganderätt till projektet. För att deras åtaganden ska bli trovärdiga bör unionens ekonomiska stöd genom fonden normalt sett inte överstiga 20 procent av de stödberättigande kostnaderna.

(20)

För åtgärder efter prototypfasen bör finansiering med upp till 80 procent föreskrivas. Dessa åtgärder, som ligger närmare den slutliga produkt- och teknikutformningen, kan ändå medföra betydande kostnader.

(21)

Intressenter inom försvarssektorn har särskilda indirekta kostnader, såsom kostnader för säkerhet. De är dessutom verksamma på en särskild marknad där de – utan efterfrågan från några köpare – inte kan få tillbaka kostnaderna för FoU som inom den civila sektorn. Det är därför motiverat att medge en schablonsats på 25 procent samt en möjlighet att ▌ta ut indirekta kostnader som beräknats enligt stödmottagarnas vanliga bokföringsmetoder, om dessa metoder godtas av deras nationella myndigheter för jämförbar verksamhet på försvarsområdet , som har meddelats kommissionen. ▌

(21a)

Åtgärder med deltagande av gränsöverskridande små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag hjälper till att öppna upp leveranskedjorna och bidrar till fondens mål. Sådana åtgärder bör därför vara berättigade till en högre finansieringsgrad som gynnar alla deltagande enheter.

(22)

För att de finansierade åtgärderna ska bidra till konkurrenskraften och effektiviteten i den europeiska försvarsindustrin är det viktigt att medlemsstaterna ▌avser att gemensamt upphandla slutprodukten eller använda tekniken, särskilt genom gemensam gränsöverskridande upphandling, där medlemsstaterna organiserar sina upphandlingsförfaranden gemensamt, i synnerhet med hjälp av ett centralt upphandlingsorgan.

(22a)

För att de åtgärder som stöds ekonomiskt genom fonden ska bidra till konkurrenskraften och effektiviteten i den europeiska försvarsindustrin bör de vara marknadsorienterade, efterfrågestyrda och kommersiellt bärkraftiga på medellång till lång sikt. Kriterierna för stödberättigande för utvecklingsåtgärder bör därför ta hänsyn till huruvida medlemsstaterna har för avsikt, bland annat genom ett samförståndsavtal eller en avsiktsförklaring, att upphandla den slutliga försvarsprodukten eller använda tekniken på ett samordnat sätt. Tilldelningskriterierna för utvecklingsåtgärder bör också ta hänsyn till huruvida medlemsstaterna politiskt eller rättsligt åtar sig att gemensamt använda, äga eller underhålla den slutliga försvarsprodukten eller försvarstekniken.

(23)

Innovation och teknisk utveckling inom unionens försvarsindustri bör främjas på ett sätt som är förenligt med unionens säkerhets- och försvarsintressen. Åtgärdernas bidrag till dessa intressen och till de forsknings- och kapacitetsprioriteringar på försvarsområdet som medlemsstaterna gemensamt kommit överens om bör följaktligen vara ett kriterium för tilldelning. ▌

(24)

Stödberättigande åtgärder som utformas inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet inom unionens institutionella ramar bör säkerställa ett förstärkt och fortlöpande samarbete mellan rättsliga enheter i de olika medlemsstaterna och därigenom direkt bidra till fondens mål. Om sådana projekt väljs ut bör de därför vara berättigade till en högre finansieringsgrad.

(25)

Kommissionen kommer att beakta den övriga verksamhet som finansieras genom ramprogrammet Horisont Europa i syfte att undvika onödig överlappning och säkerställa korsbefruktning och synergier mellan civil forskning och försvarsforskning.

(26)

It-säkerhet och it-försvar blir allt större utmaningar, och kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik har framhållit behovet att skapa synergier mellan åtgärder som gäller it-försvar inom ramen för fonden och unionsinitiativ för it-säkerhet, till exempel de som togs upp i det gemensamma meddelandet om it-säkerhet. I synnerhet bör det europeiska kompetenscentrum för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning som ska inrättas sträva efter synergier mellan it-säkerhet på det civila respektive det försvarsrelaterade området. Det skulle aktivt kunna stödja medlemsstaterna och andra relevanta aktörer genom rådgivning, utbyte av sakkunskap och underlättande av samverkan med avseende på projekt och åtgärder samt, på medlemsstaternas begäran, fungera som projektledare i förhållande till fonden .

(27)

Ett integrerat tillvägagångssätt bör säkerställas genom att man sammanför verksamhet som omfattas av den förberedande åtgärd för försvarsforskning som kommissionen inlett i den mening som avses i artikel 58.2 b i ▌budgetförordningen och det program för utveckling av den europeiska försvarsindustrin som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1092  (5), i syfte att harmonisera villkoren för deltagandet, skapa en mer enhetlig uppsättning instrument samt öka de innovativa, samverkansinriktade och ekonomiska effekterna, samtidigt som onödig överlappning och uppsplittring undviks. Med detta integrerade tillvägagångssätt skulle fonden också kunna bidra till ett bättre utnyttjande av resultaten från försvarsforskning och överbrygga klyftan mellan forskningsfasen och utvecklingsfasen med beaktande av försvarssektorns särdrag samt främja alla former av innovation, inklusive banbrytande innovation ▌. I tillämpliga fall kan positiva spridningseffekter förväntas också på det civila området.

(28)

Där så är lämpligt med tanke på åtgärdens särdrag bör fondens ▌mål ▌också ▌uppnås med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom ramen för ▌ InvestEU.

(29)

Det ekonomiska stödet bör användas för att hantera marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt, och åtgärderna bör inte överlappa eller tränga ut privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Åtgärderna bör ha ett tydligt ▌mervärde för unionen .

(30)

Typerna av finansiering av och metoderna för genomförande av fonden bör väljas ut med hänsyn till i vilken utsträckning de kan leda till att målen med de särskilda åtgärderna kan förverkligas och resultat kan uppnås, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader samt finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(31)

Kommissionen bör upprätta årliga ▌arbetsprogram i enlighet med fondens mål och med beaktande av de första lärdomarna från det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och den förberedande åtgärden för forskning inom försvarsområdet . Kommissionen bör vid upprättandet av arbetsprogrammen biträdas av kommittén . Kommissionen bör sträva efter att finna lösningar som vinner största möjliga stöd inom kommittén. I samband med detta kan kommittén sammanträda i konstellationen med nationella försvars- och säkerhetsexperter i syfte att tillhandahålla kommissionen specifikt stöd, bland annat för att ge råd avseende skyddet av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter inom ramen för åtgärderna. Det är medlemsstaterna som ska utse sina respektive företrädare i kommittén. Kommittéledamöterna bör ges faktisk möjlighet att i god tid granska utkasten till genomförandeakt och framföra sina åsikter.

(31a)

Kategorierna i arbetsprogrammen bör innehålla funktionskrav i syfte att klargöra för industrin vilka funktioner och uppgifter som ska genomföras av de förmågor som kommer att utvecklas. I kraven bör de förväntade resultaten tydligt anges, men de bör inte vara inriktade på specifika lösningar eller specifika enheter och inte förhindra konkurrens i samband med ansökningsomgångar.

(31b)

Under utarbetandet av arbetsprogrammen bör kommissionen också, genom lämpliga samråd med kommittén, se till att de förslagna forsknings- eller utvecklingsåtgärderna inte leder till onödigt dubbelarbete. I detta sammanhang kan kommissionen göra en förhandsbedömning av eventuell överlappning med befintlig kapacitet eller redan finansierade forsknings- eller utvecklingsprojekt inom unionen.

(31bb)

Kommissionen bör se till att arbetsprogrammen är sammanhållna under försvarsprodukternas och försvarsteknikens hela industriella livscykel.

(31bc)

Arbetsprogrammen bör också säkerställa att en trovärdig andel av den totala budgeten gynnar åtgärder som gör det möjligt för små och medelstora företag att delta över nationsgränserna.

(31c)

För att man ska kunna dra nytta av dess sakkunskap inom försvarssektorn kommer Europeiska försvarsbyrån att få status som observatör i kommittén. Med hänsyn till försvarsområdets särdrag bör även Europeiska utrikestjänsten bistå kommittén.

(32)

I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på antagandet av arbetsprogrammet och tilldelningen av medel till de utvecklingsåtgärder som väljs ut. Vid genomförandet av utvecklingsåtgärder bör försvarssektorns särdrag beaktas, särskilt medlemsstaternas och/eller de associerade ländernas ansvar för planeringen och inköpsprocessen. Dessa genomförandebefogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) ▌nr 182/2011 (6).

(32a)

Efter en utvärdering av förslagen med hjälp av oberoende experter, vars säkerhetsreferenser bör valideras av de berörda medlemsstaterna, bör kommissionen välja ut de åtgärder som ska stödjas ekonomiskt genom fonden. Kommissionen bör inrätta en databas över oberoende experter. Databasen bör inte offentliggöras. De oberoende experterna bör utses på grundval av sin kompetens, erfarenhet och kunskap, med beaktande av de uppgifter som de ska tilldelas. När kommissionen utser de oberoende experterna bör den i möjligaste mån vidta lämpliga åtgärder för att sträva efter en balanserad sammansättning inom expertgrupperna och bedömningspanelerna i fråga om en variation av kompetens, erfarenhet, kunskap, geografisk spridning och könsfördelning, med beaktande av situationen på området för åtgärden. En lämplig rotering av experter och en lämplig balans mellan privat och offentlig sektor bör också eftersträvas. Medlemsstaterna bör underrättas om utvärderingsresultaten tillsammans med den rangordnade förteckningen över utvalda åtgärder och framstegen inom de finansierade åtgärderna. I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på antagandet och genomförandet av arbetsprogrammet samt antagandet av tilldelningsbesluten. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(32b)

De oberoende experterna bör inte bedöma, ge råd om eller bistå i frågor där de har en intressekonflikt, särskilt med avseende på den ställning de innehar. De bör i synnerhet inte inneha en ställning där de kan använda den mottagna informationen till skada för det konsortium som de utvärderar.

(32bb)

▌När de sökande föreslår nya försvarsprodukter eller ny försvarsteknik eller en uppgradering av befintliga försvarsprodukter eller befintlig försvarsteknik bör de hålla sig till etiska principer, såsom de som rör människors välfärd och skyddet av det mänskliga genomet, vilka också återspeglas i relevant nationell lagstiftning, unionsrätt och internationell rätt, däribland Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna samt, i tillämpliga fall, dess protokoll. Kommissionen bör se till att förslag granskas systematiskt för att fastställa vilka åtgärder som ger upphov till allvarliga etiska frågor och hänskjuta dem till en etikbedömning.

(33)

I syfte att stödja en öppen inre marknad bör gränsöverskridande små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag uppmuntras att delta, antingen som medlemmar i konsortier, underleverantörer eller enheter i leveranskedjan . ▌

(34)

Kommissionen bör sträva efter att upprätthålla en dialog med medlemsstaterna och industrin i syfte att säkerställa fondens framgång. I egenskap av medlagstiftare och nyckelaktör bör Europaparlamentet också engageras i detta avseende.

(35)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för Europeiska försvarsfonden som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i [det nya interinstitutionella avtalet] mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (7), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet. Kommissionen bör se till att de administrativa förfarandena är så enkla som möjligt och medför minsta möjliga ytterligare kostnader.

(36)

Om inte annat anges är budgetförordningen tillämplig på fonden. I den förordningen fastställs bestämmelser för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(37)

De övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer i synnerhet förfarandet för upprättande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande, och föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. De regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget rör också skyddet av unionens budget i händelse av allmänna brister i medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen, eftersom iakttagandet av rättsstatsprincipen är en grundförutsättning för sund ekonomisk förvaltning och effektiv EU-finansiering.

(38)

I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (8), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95 (9), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (10) och rådets förordning (EU) 2017/1939 (11) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter , däribland bedrägerier, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) i synnerhet utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten ▌utreda och lagföra ▌brott som skadar unionens ekonomiska intressen, såsom föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (12). Enligt budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten för de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och se till att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(39)

Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, enligt vilket programmen kan genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(40)

Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 behöver denna förordning utvärderas på grundval av information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor undviks, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav kan vid behov omfatta mätbara indikatorer som ligger som grund för att utvärdera förordningens effekter på plats. Kommissionen bör göra en interimsutvärdering senast fyra år efter det att fonden börjat genomföras , bland annat i syfte att lägga fram förslag till lämpliga ändringar av den nuvarande förordningen, samt en slutlig utvärdering vid slutet av perioden för genomförandet av fonden, där den granskar den finansiella verksamheten med avseende på det ekonomiska utfallet och, i den mån det är möjligt vid den tidpunkten, resultaten och genomslaget. I detta sammanhang bör den slutliga utvärderingsrapporten också bidra till att identifiera de områden där unionen är beroende av tredjeländer för utvecklingen av försvarsprodukter och försvarsteknik. Denna slutliga rapport bör också innehålla en analys av de små och medelstora företagens och de medelstora börsnoterade företagens gränsöverskridande deltagande i projekt som stöds ekonomiskt genom fonden och deras deltagande i den globala värdekedjan , liksom av fondens bidrag till att avhjälpa de brister som identifierats i kapacitetsutvecklingsplanen, och bör innehålla information om stödmottagarnas ursprung, antalet medlemsstater och associerade länder som deltar i enskilda åtgärder samt fördelningen av de immateriella rättigheter som genererats . Kommissionen kan även föreslå ändringar av denna förordning som en reaktion på ny händelseutveckling under genomförandet av fonden.

( 40a)

Kommissionen bör regelbundet övervaka genomförandet av fonden och årligen rapportera om de framsteg som gjorts, bland annat om hur identifierade erfarenheter och lärdomar som dragits av det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och den förberedande åtgärden för forskning inom försvarsområdet beaktas vid genomförandet av fonden. Kommissionen bör för detta ändamål införa nödvändiga arrangemang för övervakning. Denna rapport bör läggas fram för Europaparlamentet och rådet och bör inte innehålla känslig information.

(41)

Denna fond kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 procent av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av fonden och på nytt bedömas i samband med halvtidsutvärderingen av den.

(42)

Eftersom fonden stöder enbart forsknings- och utvecklingsfaserna när det gäller försvarsprodukter och försvarsteknik bör unionen i princip inte ha äganderätt eller immateriella rättigheter när det gäller de produkter eller den teknik som de finansierade åtgärderna utmynnar i, såvida inte unionens bidrag ges genom offentlig upphandling. När det gäller forskningsåtgärder bör dock intresserade medlemsstater och associerade länder ha möjlighet att utnyttja resultaten av de finansierade åtgärderna för att delta i uppföljande samarbetsutveckling ▌.

(43)

Unionens ekonomiska stöd bör inte påverka överföringen av försvarsrelaterade produkter inom unionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG (13) och inte heller exporten av produkter, utrustning eller teknik. Medlemsstaternas export av militär utrustning och militär teknik regleras av den gemensamma ståndpunkten 944/2008/Gusp.

(44)

Användningen av känslig bakgrundsinformation , inbegripet data, sakkunskap eller uppgifter som genererats före eller utanför fondens verksamhet, eller obehöriga personers tillgång till ▌resultat som genereras i samband med åtgärder som ekonomiskt stöds genom fonden kan leda till negativa konsekvenser för unionens eller en eller flera medlemsstaters intressen. Hanteringen av känsliga uppgifter bör därför regleras av ▌relevant unionsrätt och nationell lagstiftning .

(44a)

För att säkerställa skyddet för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter på erforderlig nivå bör miniminormerna för industrisäkerhet följas när säkerhetsskyddsklassificerade finansieringsavtal undertecknas. För detta ändamål, och i enlighet med kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444, ska kommissionen förmedla säkerhetsinstruktionerna för programmet, inbegripet handboken om säkerhetsskyddsklassificering, för att ge råd till de experter som utsetts av medlemsstaterna.

(45)

För att effektkedjeindikatorerna ska kunna kompletteras eller ändras, om det anses nödvändigt, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen. ▌Det är av särskild vikt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå, och att samråden anordnas i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(46)

Kommissionen bör förvalta fonden med vederbörlig hänsyn till kraven på sekretess och säkerhet, särskilt i fråga om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter.