EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Strasbourg den 13.11.2018
COM(2018) 744 final
2018/0385(COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet [ändrat genom direktiv 2018/XXX/EU] och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/XXX [Styrningen av energiunionen], på grund av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen
(Text av betydelse för EES)
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Detta förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om anpassning av direktiv 2012/27/EU [ändrat genom direktiv 2018/XXX/EU] om energieffektivitet och förordning (EU) 2018/XXX [Styrningen av energiunionen] är nödvändigt mot bakgrund av Förenade kungarikets kommande utträde ur Europeiska unionen.
Förenade kungariket anmälde den 29 mars 2017 sin avsikt att utträda ur unionen i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen. Detta innebär att om inte något annat datum fastställs i ett ratificerat avtal om utträde kommer unionens hela primär- och sekundärrätt att upphöra att vara tillämplig på Förenade kungariket från och med den 30 mars 2019 kl. 00:00 (centraleuropeisk tid) (nedan kallad utträdesdagen). Förhandlingar pågår med Förenade kungariket i syfte att nå ett avtal om utträde.
I enlighet med artikel 50.3 i fördraget om Europeiska unionen får Europeiska rådet, i samförstånd med Förenade kungariket, enhälligt besluta att fördragen upphör att gälla vid en senare tidpunkt.
Detta förslag omfattar Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet [ändrat genom direktiv 2018/XXX/EU] och förordning (EU) 2018/XXX [Styrningen av energiunionen]. De siffror avseende energianvändning 2030 som anges i de båda rättsakterna omfattar 28 medlemsstater (EU 28).
Genom direktiv 2012/27/EU, ändrat genom direktiv 2018/XXX/EU, fastställs ett energieffektivitetsmål för unionen till minst 32,5 % för 2030 och åläggs medlemsstaterna att fastställa vägledande nationella energieffektivitetsbidrag. Medlemsstaterna ska då beakta unionens energianvändning för 2030. Enligt förordning (EU) 2018/XXX [Styrningen av energiunionen] ska medlemsstaterna när de fastställer unionens energieffektivitetsmål för 2030 ta hänsyn till unionens energianvändning för 2030. Energianvändningen på unionsnivå har också betydelse för Europeiska kommissionens bedömning av framstegen mot att tillsammans uppnå unionens mål.
Det ändrade direktivet om energieffektivitet översätter unionens överordnade energieffektivitetsmål för 2030 på minst 32,5 % till absolutvärden på högst 1 273 Mtoe primärenergianvändning och högst 956 Mtoe slutlig energianvändning för unionens 28 medlemsstater. Dessa värden har framräknats genom att 2007 års Primes-referensscenarioprognoser för EU år 2030 minskas med 32,5 %. Respektive prognoser för EU 27 utan Förenade kungariket ger absoluta energianvändningsnivåer på högst 1 128 Mtoe primärenergianvändning och högst 846 Mtoe slutlig energianvändning för 2030.
I och med Förenade kungarikets utträde måste unionens energianvändningssiffror för 2030 alltså anpassas till situationen med 27 medlemsstater. Eftersom denna ändring grundas på uppgifter från samma underliggande energimodell, kan detta betraktas som en teknisk anpassning.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den rättsliga grunden för förslaget är fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 192.1 och 194.2. Dessa utgör också rättslig grund för direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet [ändrat genom direktiv 2018/XXX/EU] och förordning (EU) 2018/XXX [Styrningen av energiunionen] som ändras genom detta förslag. Eftersom fördraget innehåller en särskild energirelaterad rättslig grund är det lämpligt att använda den.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna iakttas till fullo. Åtgärder på unionsnivå är nödvändiga enligt subsidiaritetsprincipen (artikel 5.3 i EU-fördraget) eftersom detta rör tekniska anpassningar av rättsakter som har antagits av unionen.
•Proportionalitetsprincipen
Förslaget överensstämmer med principen om proportionalitet (artikel 5.4 i EU-fördraget) eftersom det inte går utöver vad som är nödvändigt för att nå de mål som eftersträvas. Genom de föreslagna ändringarna anpassas den nuvarande lagstiftningsramen till en tidsram för 2030 och säkerställs konsekvens. De föreslagna delarna är begränsade till de aspekter som kräver åtgärder på unionsnivå.
•Val av instrument
Eftersom förslaget ändrar ett befintligt direktiv och en befintlig förordning är Europaparlamentets och rådets ändringsbeslut det instrument som är lämpligt.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
Eftersom föreliggande förslag är av rent teknisk art och inte medför några politiska valsituationer skulle samråd med berörda parter eller konsekvensbedömningar ha varit meningslösa.
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
•Samråd med berörda parter
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
•Konsekvensbedömning
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
•Grundläggande rättigheter
Ej tillämpligt.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Förslaget har inga konsekvenser för unionens budget.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
•Förklarande dokument (för direktiv)
Eftersom förslaget är av rent teknisk art behövs inga förklarande dokument om införlivandet.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Ej tillämpligt.
2018/0385 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet [ändrat genom direktiv 2018/XXX/EU] och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/XXX [Styrningen av energiunionen], på grund av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 192.1 och 194.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
med beaktande av Regionkommitténs yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
1) Den 29 mars 2017 anmälde Förenade kungariket till Europeiska rådet sin avsikt att utträda ur unionen, i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen. Om inget annat datum antingen föreskrivs i ett avtal om utträde eller enhälligt fastställs av Europeiska rådet i samförstånd med Förenade kungariket, kommer unionsrätten följaktligen att upphöra att gälla för Förenade kungariket från och med den 30 mars 2019. Förenade kungariket kommer då att bli ett tredjeland.
2) Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, ändrat genom direktiv 2018/XXX/EU, ska medlemsstaterna fastställa vägledande nationella energieffektivitetsbidrag till unionens energieffektivitetsmål på minst 32,5 % för 2030. Medlemsstaterna ska då beakta unionens energianvändning för 2030.
3) Enligt förordning (EU) 2018/XXX [Styrningen av energiunionen] ska medlemsstaterna när de fastställer sitt bidrag till unionens 2030-mål för energieffektivitet ta hänsyn till unionens energianvändning för 2030. Energianvändningen på unionsnivå har också betydelse för Europeiska kommissionens bedömning av framstegen mot att tillsammans uppnå unionens mål.
4) På grund av Förenade kungarikets utträde ur unionen är det nödvändigt med en teknisk anpassning av de beräknade siffrorna för Europeiska unionens energianvändning för 2030 för att återspegla en union med 27 medlemsstater (EU 27). De prognoser som gjorts för unionens överordnade mål på minst 32,5 % visar att primärenergianvändningen bör uppgå till 1 273 miljoner ton oljeekvivalenter (Mtoe) och den slutliga energianvändningen till 956 Mtoe år 2030 för unionen med 28 medlemsstater. Motsvarande prognoser för EU 27 utan Förenade kungariket visar att primärenergianvändningen bör uppgå till 1 128 Mtoe och den slutliga energianvändningen till 846 Mtoe år 2030. Därför bör siffrorna för energianvändningsnivåerna år 2030 anpassas.
5) Samma prognoser för energianvändningen år 2030 har också betydelse för artiklarna 6 och 29 i förordning (EU) 2018/XXX [Styrningen av energiunionen].
6) Direktiv 2012/27/EU [ändrat genom direktiv 2018/XXX/EU] och förordning (EU) 2018/XXX [Styrningen av energiunionen] bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Artikel 3.5 i direktiv 2012/27/EU [ändrat genom direktiv 2018/XXX/EU] ska ersättas med följande:
”5. Varje medlemsstat ska fastställa vägledande nationella energieffektivitetsbidrag i riktning mot unionens mål för 2030 som avses i artikel 1.1 i detta direktiv, i enlighet med artiklarna [4] och [6] i förordning (EU) XX/20XX [Styrningen av energiunionen]. Medlemsstaterna ska, när de fastställer sina nationella vägledande energieffektivitetsbidrag, ta hänsyn till att unionens energianvändning 2030 får vara högst 1 128 Mtoe primärenergi och högst 846 Mtoe slutlig energi. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bidrag till kommissionen som en del av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner såsom avses i, och i enlighet med, det förfarande som fastställs i artiklarna [3] och [7]–[12] i förordning (EU) XX/20XX [Styrningen av energiunionen].”.
Artikel 2
Förordning (EU) 2018/XXX [Styrningen av energiunionen] ska ändras på följande sätt:
(a)I artikel 6.1 första stycket ska
i)”1 273 Mtoe” ersättas med ”1 128 Mtoe”, och
ii)”956 Mtoe” ersättas med ”846 Mtoe”.
(b)I artikel 29.3 ska första stycket ersättas med följande:
”På energieffektivitetsområdet, som en del av den bedömning som avses i punkt 1, ska kommissionen bedöma framstegen mot att tillsammans nå målet, dvs. en högsta energianvändning på unionsnivå på 1 128 Mtoe när det gäller primärenergianvändning och 846 Mtoe när det gäller slutlig energianvändning år 2030 i enlighet med artikel 3.5 i direktiv 2012/27/EU [ändrat genom direktiv 2018/XXX/EU].”
Artikel 3
Artiklarna 1 och 2 i detta beslut påverkar inte de tidsfrister som anges i artikel 28 i direktiv 2012/27/EU [ändrat genom direktiv 2018/XXX/EU] och artikel 59 i förordning (EU) 2018/XXX [Styrningen av energiunionen].
Artikel 4
Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och ska tillämpas från och med den dag som följer på den dag då unionsrätten upphör att gälla för Förenade kungariket.
Utfärdat i Strasbourg den
På Europaparlamentets vägnar
På rådets vägnar
Ordförande
Ordförande