EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52018PC0472

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av Fonden för inre säkerhet

COM/2018/472 final

Bryssel den13.6.2018

COM(2018) 472 final

2018/0250(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Fonden för inre säkerhet

{SWD(2018) 347 final}
{SWD(2018) 348 final}
{SEC(2018) 315 final}


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte med förslaget

På senare år har säkerhetshoten i Europa intensifierats och diversifierats. De har tagit formen av terrorangrepp, nya typer av organiserad brottslighet och it-brottslighet. Säkerhet har en utpräglat gränsöverskridande dimension, och därför krävs ett starkt och samordnat svar från EU:s sida. Utöver de inre säkerhetsutmaningarna står Europa inför komplexa externa hot som ingen medlemsstat kan bemöta på egen hand. Åtgärder på EU-nivå har resulterat i en snabb reaktion som formulerades i 2015 års säkerhetsagenda. Säkerhet kommer fortsatt att vara en avgörande fråga för EU under de kommande åren och Europas medborgare förväntar sig att unionen och de nationella regeringarna skapar säkerhet i en föränderlig och osäker värld.

De utmaningar som unionen står inför, i synnerhet i form av den internationella terrorismen, kan inte hanteras av enskilda medlemsstater på egen hand eller utan ekonomiskt och tekniskt stöd från EU. I en tid då terrorism och andra grova brott är gränsöverskridande har EU-medlemsstaterna ett fortsatt ansvar gentemot sina medborgare för att trygga allmän säkerhet, i full överensstämmelse med EU:s grundläggande rättigheter, men EU kan också stödja dessa åtgärder. På detta område anges i fördragen behovet av att säkerställa en hög säkerhetsnivå, bland annat genom förebyggande åtgärder och genom samordning och samarbete mellan polis, rättsliga myndigheter och andra behöriga myndigheter.

De decentraliserade byråerna, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) och Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) har viktiga operativa, samordnande och stödjande funktioner vid genomförandet av EU:s prioriteringar, mål och insatser på säkerhetsområdet.

Fonden för inre säkerhet har inrättats för att underlätta gränsöverskridande samarbete och utbyte av information mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och andra berörda myndigheter, särskilt genom att göra interoperabiliteten mellan EU:s informationssystem för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering effektivare och mer ändamålsenlig samt genom att såväl underlätta gemensamma operativa insatser för stöd till utbildning, uppförande av säkerhetsrelaterade faciliteter, insamling och behandling av passageraruppgifter, i enlighet med relevanta delar av EU:s regelverk, samt till förvärv av nödvändig teknisk utrustning. Syftet är att intensifiera gränsöverskridande operativt samarbete för att förebygga, upptäcka och utreda gränsöverskridande brottslighet och stödja de ansträngningar som syftar till att stärka kapaciteten för att förebygga sådan brottslighet, inbegripet, terrorism i synnerhet genom ökat samarbete mellan myndigheter, civila samhällsorganisationer och privata partner från hela EU.

I sitt meddelande En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum 1 , föreslår kommissionen en ökning av unionens finansiering av den inre säkerheten med faktorn 1,8 – jämfört med nuvarande period 2014–2020 – för att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom unionen och samtidigt stärka de centraliserade byråernas roll på detta område. Detta förslag täcker dock inte anslagen till byråerna och reglerar endast Fonden för inre säkerhet, som kommer att bidra till att en hög säkerhetsnivå säkerställs i unionen. Finansieringsramen för Fonden för inre säkerhet under perioden 2021–2027 ska vara 2,5 miljarder EUR (i löpande priser).

Den största utmaning som detta förslag syftar till att komma till rätta med är behovet av större flexibilitet i förvaltningen av den framtida fonden, jämfört med nuvarande programperiod, men även behovet av verktyg för att säkerställa att finansieringen styrs till EU:s prioriteringar och åtgärder med betydande mervärde för unionen. Nya mekanismer för tilldelningen av finansiering mellan delad, direkt och indirekt förvaltning behövs för att beakta nya utmaningar och prioriteringar.

Finansieringen genomförs genom delad förvaltning av medlemsstaterna och direkt/indirekt förvaltning av kommissionen.

Centralt för fördelningen av finansieringen är flexibilitet vid fastställandet av rätt genomförandemetod och vilka områden som behöver tilldelas finansiering, samtidigt som man upprätthåller en kritisk massa av förskottsfinansiering för strukturella och stora, fleråriga investeringar i linje med medlemsstaternas behov av att ytterligare utveckla sina migrationssystem. Tilldelningen av medel kommer också att till fullo beakta medlemsstaternas behov för att bli helt förenliga med unionens regelverk och behovet av att inrikta investeringarna på prioriteringar som är viktiga för EU.

Tilldelningen av de ekonomiska medlen till medlemsstaternas program kommer att ske enligt en fördelningsnyckel med tre kriterier: 1) bruttonationalprodukt, 2) territoriets storlek och 3) landets befolkning. Enligt förslaget ska de olika kriterierna viktas enligt följande: 45 % omvänd proportioner till bruttonationalprodukten, 40 % i proportion till storleken på befolkningen och 15 % i proportion till storleken på den berörda medlemsstatens territorium.

Andelen avsedd för medlemsstaternas program utgör 60 % av det totala anslaget till fonden. enligt förslaget ska medlemsstaterna förses med 50 % av anslagen i början av programperioden, samtidigt som möjligheten att regelbundet höja anslaget bibehålls. Enligt planen görs ett fast tillägg på 10 % av finansieringsramen efter halva tiden (teknisk justering av fördelningsnyckeln med förbehåll för ekonomiska resultat, dvs. att en medlemsstat bör ha lämnat in betalningsansökningar som omfattar minst 10 % av de initiala betalningsbemyndigandena).

Återstående 40 % av den totala finansieringsramen bör förvaltas genom den tematiska delen, som regelbundet kommer att finansiera ett antal prioriteringar som fastställs i kommissionens finansieringsbeslut. Denna del ger flexibilitet i förvaltningen av fonden genom att medlen till tekniskt bistånd utbetalas på kommissionens initiativ och till följande delar:

stöd till särskilda åtgärder, varigenom tilläggsfinansiering tillhandahålls för vissa åtgärder med högt EU-mervärde genom medlemsstaternas nationella program,

stöd till unionsåtgärder, som förvaltas genom direkt och indirekt förvaltning, och

bistånd i nödsituationer.

Programplaneringen av åtgärder inom den tematiska delen skulle genomföras genom årliga och fleråriga arbetsprogram, som antagits genom kommissionens genomförandebeslut. Genom den tematiska delen blir det möjligt att inrikta sig på nya prioriteringar eller vidta brådskande åtgärder samt att genomföra dem med den metod som är bäst lämpad för att uppnå det strategiska målet.

Genomförandet av instrumentet kräver ytterligare förenklingar, särskilt genom säkerställande av ett sammanhängande tillvägagångssätt med regler som är tillämpliga på förvaltningen av andra unionsfonder (det s.k. ”enhetliga regelverket”), som ger bättre vägledning om förvaltnings- och kontrollsystem och revisionskrav samt säkerställer att reglerna för stödberättigande vid delad förvaltning medger ett fullständig utnyttjande av förenklade kostnadsalternativ. Det är också viktigt att maximera mervärdet för EU på insatsområdena och att införa en förbättrad övervaknings- och utvärderingsram för att stärka den prestationsbaserade förvaltningen av fonderna.

I detta förslag föreskrivs den 1 januari 2021 som första tillämpningsdatum, och förslaget läggs fram för en union med 27 medlemsstater, i enlighet med Förenade kungarikets anmälan om dess avsikt att utträda ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, som mottogs av Europeiska rådet den 29 mars 2017.

Förenlighet med befintliga bestämmelser på politikområdet

Fonden för inre säkerhet bygger vidare på de föregående instrumentens investeringar och resultat:

i) Programmet för ”säkerhet och skydd av friheter”, som bestod av särskilda program för ”förebyggande och bekämpning av organiserad brottslighet” och för ”förebyggande, beredskap och konsekvenshantering när det gäller terrorism och andra säkerhetsrelaterade risker” under perioden 2007–2013.

ii) Instrumentet för polissamarbete, förebyggande och bekämpning av brottslighet samt krishantering (ISF-P), som infördes genom förordning (EU) nr 513/2014 2 och som utgjorde en del av Fonden för inre säkerhet för perioden 2014–2020 och

iii)den narkotikapolitiska delen av det program som inrättas genom förordning (EU) nr 1382/2013 3 under perioden 2014–2020.

Dessa instrument bidragit till EU:s övergripande strategi på området inre säkerhet, t.ex. om polissamarbete, förebyggande och bekämpning av brottslighet (även terrorism och förstärkt samordning och samarbete mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol), krishantering (skydd av människor och kritisk infrastruktur) och bekämpning av narkotikasmuggling.

Arbetet inom ramen för Fonden för inre säkerhet måste vara förenligt med Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) och Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN). Fonden kommer att verka i full komplemntaritet med dessa organ. I sitt meddelande En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum 4 föreslår kommissionen att ett belopp på 1 128 000 000 EUR (i löpande priser) tilldelas unionens organ på säkerhetsområdet. Denna förordning täcker inte finansieringen av dessa byråer. Deras finansiering fastställs under det vanliga årliga budgetförfarandet.

Förenlighet med unionens övriga strategier

Säkerhetshotens omfattning och betydelse samt nya och övergripande karaktär kräver ett samordnat svar från EU:s sida och tillämpning av alla EU-instrument. Säkerheten är en övergripande fråga, och Fonden för inre säkerhet kan inte erbjuda ett effektivt svar på EU-nivå utan synergier med andra finansieringsinstrument. Därför berörs säkerheten i flera unionsprogram. Först och främst kommer säkerheten att beröras i samverkan och överensstämmelse med Asyl- och migrationsfonden och Fonden för integrerad gränsförvaltning (som består av Instrumentet för gränsförvaltning och visering samt Instrumentet för tullkontrollutrustning). Övervakning, dvs. upptäckt av smuggling av olagliga varor, sprängämnen, prekursorer, olaglig migration och säkerhetskontroller vid de yttre gränserna, är avgörande för att bevara EU:s övergripande säkerhet. Ett annat centralt synergielement i migrations- och gränsstrategierna kommer att bli resultatet av utbyggnaden av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån till fullt operativ status, med en fast styrka på 10 000 gränsbevakningstjänstemän 5 .

Dessutom är det viktigt med synergi och överensstämmelse med sammanhållningsfonderna, med säkerhetsforskningen inom Horisont Europa, programmet Det digitala Europa, programmet Rättsliga frågor och programmet Rättigheter och värden. De inneboende sambanden mellan säkerhet och rättvisa på fältet kommer också att leda till särskilda synergier mellan Fonden för inre säkerhet och programmet Rättsliga frågor avseende adekvat skydd för brottsoffer, finansiering av gemensamma utredningsgrupper och rättslig utbildning för att säkerställa driftskompatibilitet med det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister, förbättra förhållandena i fängelser och samarbetet i frågor som rör rättvisa och säkerhet, inbegripet rättsliga organ såsom Eurojust och den europeiska åklagarmyndigheten. På narkotikapolitikens område finns synergier med Europeiska socialfonden+, i synnerhet dess hälsoaspekt. Synergieffekter kommer att eftersträvas också på områdena säkerhet för infrastruktur och offentliga platser, it-säkerhet och förebyggande av radikalisering. ESF+ kan spela en viktig roll för att förebygga radikalisering genom att bättre integrera Eruf liksom InvestEU kan spela en viktig roll för att öka säkerheten för investeringar i infrastruktur i hela unionen och it-säkerheten kan åtgärdas genom att öka säkerheten i it-systemen. Liksom säkerhetsfrågan är denna fråga ett gränsöverskridande och sektorsövergripande fenomen och ett viktigt inslag i programmet Det digitala Europa, varför synergier med Fonden för inre säkerhet också måste garanteras.

Säkerhet i globala frågor och insatser utanför unionens gränser kan få betydande återverkningar på den inre säkerheten i unionen. Därför kommer åtgärder i, och med anknytning till, tredjeländer fortsatt att erhålla stöd genom fonden, men bör genomföras i fullständig synergi och överensstämmelse med andra åtgärder utanför unionen, som erhåller stöd genom unionens instrument för extern finansiering, inbegripet Instrumentet för stöd inför anslutningen. Vid genomförandet av dessa åtgärder bör i synnerhet fullständig överensstämmelse eftersträvas med principerna och de allmänna målen för unionens yttre åtgärder och utrikespolitik rörande landet eller regionen i fråga. Vad gäller den yttre dimensionen, bör fonden öka samarbetet med tredjeländer på områden av intresse för unionens inre säkerhet, såsom kampen mot terrorism och radikalisering, samarbete med tredjeländers brottsbekämpande myndigheter i kampen mot terrorismen (vilket även inbegriper utsändning av personal och gemensamma utredningsgrupper), grov och organiserad brottslighet och korruption samt människohandel och smuggling av migranter. Säkerhetsfrågorna har också en nära koppling till försvarsområdet, där unionen måste ta ett större ansvar för att skydda sina intressen, värden och det europeiska sättet att leva.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

EU:s rätt att agera på området inrikes frågor grundar sig i artikel 3.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det fastslås att ”unionen ska erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder vidtas avseende kontroller vid yttre gränser, asyl, invandring samt förebyggande och bekämpande av brottslighet”.

Unionsåtgärder är berättigade till följd av de mål som avses i artikel 67 i EUF-fördraget, där det fastställs hur ett område med frihet, säkerhet och rättvisa ska skapas. Noteras bör även artikel 80 i EUF-fördraget, där det framhålls att dessa unionsstrategier och genomförandet av dem ska styras av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, även i finansiellt avseende, mellan medlemsstaterna.

Föreliggande förordning bygger på artiklarna 82.1, 84 och 87.2 i EUF-fördraget, vilka utgör förenliga rättsliga grunder mot bakgrund av de särskilda rättsliga omständigheter som gäller beslutsfattande enligt avdelning V i EUF-fördraget.

Genom denna förordning kommer finansiellt stöd att tillhandahållas på grundval av EU:s gemensamma politik (strategier, program och handlingsplaner), lagstiftning, praktiskt samarbete samt hot- och riskbedömningar. Följaktligen bör programmet för ekonomiskt stöd på detta politikområde (ISF-P) upphävas med verkan från och med den 1 januari 2021, om inte annat följer av övergångsbestämmelserna.

För att förbättra samordningen och harmonisera genomförandet av stöd inom ramen för delad förvaltning, i det huvudsakliga syftet att förenkla genomförandet av politiken, antog kommissionen den 29 maj 2018 dessutom ett förslag till en förordning om gemensamma bestämmelser 6 . Den del av Fonden för inre säkerhet som genomförs med delad förvaltning omfattas av dessa gemensamma bestämmelser.

De olika fonderna med delad förvaltning har kompletterande mål och förvaltas på samma sätt, varför det i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser] fastställs en rad gemensamma principer, såsom partnerskap. Förordningen innehåller också de gemensamma delarna för strategisk planering och programplanering, inbegripet bestämmelser om partnerskapsavtal som kommer att slutas med varje medlemsstat, och fastställer en gemensam strategi avseende fondernas prestationsinriktning. Därför innefattar den också villkor och arrangemangen för övervakning, rapportering och utvärdering. I förordningen fastställs också gemensamma bestämmelser avseende regler om stödberättigande, finansiell förvaltning och förvaltnings- och kontrollarrangemang.

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Hanteringen av säkerhetshoten innebär utmaningar som inte kan hanteras av medlemsstaterna på egen hand. Generellt är detta ett område där unionsinsatser och mobilisering av medel från EU:s budget ger ett tydligt mervärde.

På säkerhetens område blir grov och organiserad brottslighet, terrorism och andra säkerhetsrelaterade hot alltmer gränsöverskridande. Gränsöverskridande samarbete och samordning mellan brottsbekämpande myndigheter är avgörande om dessa hot ska kunna förhindras och åtgärdas, t.ex. genom informationsutbyte, gemensamma utredningar, driftskompatibel teknik samt gemensamma risk- och hotbedömningar. Ekonomiskt stöd genom denna förordning kommer att bidra till att stärka den nationella och europeiska kapaciteten på dessa politikområden, underlätta inrättandet av en unionsram för att visa solidaritet och en plattform för utvecklingen av gemensamma it-system som stöder dessa strategier.

Arbetet med EU:s säkerhet kräver att medlemsstaterna bidrar med betydande resurser och stor kapacitet. Bättre operativt samarbete och samordning som inbegriper sammanslagning av medlemsstaternas resurser ger stordriftsfördelar och synergier, vilket säkerställer ett effektivare utnyttjande av offentliga medel och ökar solidariteten, det ömsesidiga förtroendet och det delade ansvaret för gemensamma EU-strategier. Detta är särskilt relevant på säkerhetsområdet, där ekonomiskt stöd för alla former av gränsöverskridande gemensamma insatser är av största vikt för att förbättra samarbetet mellan polis, tull, gränsbevakning och rättsliga myndigheter.

När det gäller den yttre dimensionen av politikområdet inrikes frågor, står det klart att antagandet av åtgärder och sammanslagningen av resurser på EU-nivå avsevärt kommer att öka det inflytande som EU behöver för att övertyga andra länder om att samarbeta med EU i de säkerhetsrelaterade frågor som främst ligger i EU:s och medlemsstaternas intresse.

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen, eftersom finansieringen till större delen kommer att genomföras med gemensam förvaltning i enlighet med medlemsstaternas institutionella behörigheter, samtidigt som det till fullo erkänns att insatser bör ske på lämplig nivå och att unionens roll inte bör gå utöver vad som är nödvändigt.

Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen och omfattas av utrymmet för att vidta åtgärder på området med frihet, säkerhet och rättvisa i enlighet med avdelning V i EUF-fördraget. Målen och motsvarande finansieringsnivåer står i proportion till vad fonden syftar till att uppnå. De åtgärder som planeras genom detta förslag rör den europeiska dimensionen av polissamarbetet.

Val av instrument

Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en fond för inre säkerhet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

I förslaget beaktas resultaten från utvärderingarna av de föregående finansieringsinstrumenten för polissamarbete. Det bygger på efterhandsutvärderingen av CIPS och ISEC, vilka var de instrument som användes under programperioden 2007–2013, och interimsutvärderingen av Fonden för inre säkerhet, Instrumentet för polissamarbete, förebyggande av och kamp mot brottslighet samt krishantering, vilket är den fond som används under den pågående perioden (2014–2020). Med avseende på de olika utvärderingskriterierna har följande iakttagelser gjorts:

Instrumentet för polissamarbete har i huvudsak varit effektivt och har bidragit till en hög säkerhetsnivå i unionen genom att förebygga och bekämpa gränsöverskridande, grov och organiserad brottslighet, inbegripet terrorism, samt genom att stärka samordningen och samarbetet mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter. Det har också bidragit till att förbättra medlemsstaternas förmåga att effektivt hantera säkerhetsrelaterade risker och kriser och, i mindre utsträckning, skydda människor och kritisk infrastruktur mot terrorattacker och andra säkerhetsrelaterade incidenter. Det finns belägg för att instrumentet har bidragit till att förbättra samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna och EU:s organ och för att förbättra medlemsstaternas förmåga att utarbeta övergripande hot- och riskbedömningar, även om det har finansierat relativt få projekt på nationell nivå och unionsnivå. Flera unionsåtgärder har finansierats inom området tidig varning och samarbete om förebyggande av kriser (t.ex. Atlasnätverket).

Hittills har Fonden för inre säkerhet – polisdelen gjort begränsade framsteg i fråga om att stärka medlemsstaternas administrativa och operativa förmåga att skydda kritisk infrastruktur, skydda offer, utveckla utbildningsprogram och utbytesprogram samt vidtar åtgärder tillsammans med länder utanför EU och internationella organisationer, även om de flesta projekt som rör dessa operativa mål fortfarande pågår.

Inom gränserna för tillgängliga data tyder utvärderingen med avseende på effektiviteten överlag på att resultaten av instrumentet uppnåddes till rimliga kostnader, räknat i både personalresurser och ekonomiska resurser. Vissa medlemsstater har infört nationella effektivitetsåtgärder. De flesta medlemsstater står dock inför problem med EU:s riktlinjer, gemensamma indikatorer och rapportering/övervakningsplan. Trots förbättrande förenklingar kan den upplevda administrativa börda anses ha undergrävt effektiviteten.

Gemensamma förfaranden för de tre fonderna (Fonden för inre säkerhet – polisdelen, Fonden för inre säkerhet – gränser och viseringar och asyl-, migrations- och Integrationsfonden har visat sig leda till förenklingar. De få medlemsstater som utnyttjade det förenklade kostnadsalternativet medgav att det var ett effektivt sätt att minska den administrativa bördan. Förenklingsåtgärderna och åtgärderna för att minska den administrativa bördan har endast delvis nått sina mål. Trots förbättrande förenklingar finns det i detta skede få belägg för någon betydande minskning av den administrativa bördan. Övervakning, rapportering och kontroll uppfattas alltjämt som betungande och medlemsstater har begärt ytterligare vägledning om hur EU:s krav uppfylls. Rapporteringskraven och det faktum att vissa indikatorer uppfattas som ovidkommande angavs också som exempel på ytterligare administrativa börda.

De ursprungliga syftena och målen är fortfarande relevanta i efterdyningarna av migrations- och säkerhetskrisen. Lämpliga mekanismer har inrättats för att möta de föränderliga behoven på såväl programplanerings- som genomförandestadierna. Den flexibilitet som instrumentet erbjuder (möjligheten att överföra medel mellan olika mål) har bidragit till att hantera de föränderliga behoven, men medlemsstaterna skulle uppskatta den ökade flexibilitet som skulle följa om antalet nationella mål minskades och de lägsta anslagsnivåerna per mål övergavs.

Fonden anses utmärkas av överensstämmelse och dess mål anses komplettera andra nationella strategier. Under utformnings-, programplanerings- och genomförandestadierna säkerställdes fondens överensstämmelse och komplementaritet med unionens övriga finansieringsinstrument. Samordningsmekanismer har införts för att säkerställa överensstämmelse och komplementaritet i genomförandestadiet. Övervakningskommitténs och de ansvariga myndigheternas roll är viktig för att säkerställa överensstämmelse. Olika genomförandemetoder har kompletterat varandra. Det tycks dock finnas visst utrymme för förbättringar avseende EU:s organ och den inre sammanhållningen, eftersom det endast finns begränsad medvetenheten bland stödmottagare om åtgärder och projekt inom ramen för Fonden för inre säkerhet.

På det hela taget har instrumentet medfört ett EU-mervärde i fråga om förbättrat gränsöverskridande samarbete, utbyte av kunskaper och bästa praxis, tillit mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter samt tillämpning och genomförande av viktiga EU-strategier (effekter på genomförandet). Det har också bidragit till att bredda åtgärdernas tillämpningsområde och höja deras kvalitet i fråga om investeringar på underprioriterade eller mycket specialiserade områden. Förvärv av modern utrustning har stärkt de nationella myndigheternas förmåga att utföra specialiserade insatser med ett bredare tillämpningsområde. Instrumentet har också lett till en breddning av de olika typerna av kunskapsutbyte och fortbildning för personal inom brottsbekämpande myndigheter (breddeffekter). Det har bidragit till en harmonisering av den brottsförebyggande forskningen på EU-nivå, möjliggjort ökade investeringar och en inriktning på långsiktiga åtgärder på detta område. Det har också möjliggjort omfattande investeringar, särskilt i it-system, fortbildning och specialiserad utrustning (volymeffekter). Frånvaro av finansiering från Fonden för inre säkerhet – polisdelen skulle ha inverkat mycket negativt på kvaliteten i EU:s svar på migrationskrisen och medlemsstaternas förmåga att samarbeta och genomföra lösningar (rolleffekter).

Instrumentets hållbarhet har säkerställts genom överensstämmelse och komplementaritet mellan dess åtgärder och de åtgärder som vidtas inom ramen för nationella prioriteringar eller EU:s krav. Övergripande åtgärder och mekanismer för att säkerställa hållbarhet infördes på programplanerings- och genomförandestadiet, såväl under delad som direkt förvaltning. Det är dock svårt att under pågående genomförande fastställa om effekterna på målgrupperna och särskilda områden kommer blir ihållande.

Samråd med berörda parter

Två öppna offentliga samråd med särskild inriktning på EU-fonderna på området migration och säkerhet hölls den 10 januari–9 mars 2018. Överlag var de svarande angelägna att betona behovet av en förenkling av tillhandahållandet av finansieringsinstrument för inrikes frågor, större flexibilitet (särskilt i fråga om förmågan att hantera migrations- och säkerhetsrelaterade kriser) samt ökad finansiering och mer stöd på områden med en hög nivå av ansvarsfördelning (t.ex. asyl- och gränsförvaltning) och/eller samarbete mellan medlemsstaterna och med organ på området inrikes frågor. Svaren visade att dessa åtgärder kan förbättra instrumentens ändamålsenlighet och effektivitet och öka EU-mervärdet. De berörda parterna lyfte också fram behovet av större inrikespolitiskt inflytande i tredjeländer.

Medlemsstaternas ansvariga myndigheter rådfrågades inom ramen för kommittén för Amif och Fonden för inre säkerhet. Medlemsstaterna lämnade synpunkter på de viktigaste finansieringsprioriteringarna, problemen, fondernas struktur och genomförandemetoder. Vidare rådfrågades andra viktiga berörda parter och stödmottagare av finansiering från Amif och Fonden för inre säkerhet genom direkt och indirekt förvaltning, såsom internationella organisationer och det civila samhällets organisationer, liksom organ på området inrikes frågor.

Berörda parter höll med om att, för att maximera EU-mervärdet, bör EU:s utgifter återspegla de prioriteringar och politiska åtaganden som görs på EU-nivå och stödja genomförandet av EU:s regelverk för inrikes frågor. De ansåg att tillräcklig finansiering bör göras tillgänglig för att möta aktuella och nya utmaningar. Tillräcklig finansiering bör också erbjudas organen på området inrikes frågor, i linje med deras ökande verksamhet. De berörda parterna var eniga om behovet av att göra fondernas struktur flexiblare. De ansåg att de fleråriga nationella programmen bör bibehållas för att ge så mycket flexibilitet det blir möjligt att reagera på föränderliga omständigheter. De icke-statliga organisationerna ansåg att man också bör fortsätta med direkt förvaltning.

Dessa samråd bekräftade en allmän enighet bland de centrala berörda parterna om behovet av att vidmakthålla ett bredare tillämpningsområde för EU-finansiering, även när det gäller den externa dimensionen, vilket ökar effekterna av politiken för inrikes frågor, leder till förenkling av genomförandet och en större flexibilitet, i synnerhet för att reagera på nödsituationer.

Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Arbetet med att utarbeta de framtida finansieringsinstrumenten för inrikes frågor inleddes 2016, och fortsatte 2017 och 2018. Som en del av detta arbete utfördes en studie om budgetramen under 2017 till stöd för den konsekvensbedömning som inleddes i september 2017. Dessa studier är en sammanställning av tillgängliga resultat från utvärderingar av de befintliga finansieringsinstrumenten och från samråden med berörda parter, och de utreder de problem, mål och politiska alternativ – även deras sannolika konsekvenser – som tas upp i konsekvensbedömningen.

Konsekvensbedömning

En konsekvensbedömning med avseende på föreliggande förslag har gjorts. Konsekvensbedömningen omfattade följande: Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet och Fonden för integrerad gränsförvaltning, som består av Instrumentet för gränsförvaltning och visering samt Instrumentet för tullkontrollutrustning. Sammanfattningen av konsekvensbedömningen och det positiva yttrandet från nämnden för lagstiftningskontroll finns på följande webbplats: http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/?fuseaction=ia .

I konsekvensbedömningen behandlades olika alternativ för genomförandet av finansieringen, med hänsyn till överensstämmelse och komplementaritet med EU:s övriga finansieringsinstrument, den externa dimensionen av migrations- och säkerhetsfinansieringen, flexibilitet i en stabil ekonomisk miljö (också den tematiska delen), genomförandeformer (delad, direkt och indirekt förvaltning), möjligheten att tillhandahålla bistånd i nödsituationer samt mekanismen för halvtidsöversyn. Det rekommenderade alternativet är en blandning av alternativ som bygger på resultaten och rekommendationerna från efterhandsutvärderingen av de tidigare fonderna (programperioden 2007–2013) och halvtidsutvärderingarna av de nuvarande fonderna (programperioden 2014–2020).

I konsekvensbedömningen beaktas rekommendationerna från nämnden för lagstiftningskontroll. I tabellen nedan sammanfattas de viktigaste övervägandena och rekommendationerna till förbättring som mottagits för Asyl- och migrationsfonden, Instrumentet för gränsförvaltning och visering (en del av fonden för integrerad gränsförvaltning) och Fonden för inre säkerhet och hur rapporten från konsekvensbedömningen har ändrats för att avspegla dem.

De viktigaste övervägandena från nämnden för lagstiftningskontroll

Ändringar i konsekvensbedömningsrapporten

I rapporten förklaras inte hur ökade EU-befogenheter på dessa områden [för inrikes frågor] och byråernas utvidgade roll kommer att påverka systemet som helhet.

För Asyl- och migrationsfonden, Instrumentet för gränsförvaltning och visering (en del av fonden för integrerad gränsförvaltning) och Fonden för inre säkerhet har rapporten ändrats för att förklara hur EU:s ökade befogenheter och byråernas tydligare roll påverkar de respektive fondernas roll (avsnitt 3.2). Genom sin centrala roll i genomförandet av unionens migrations- och säkerhetsstrategier kommer byråerna för inrikes frågor att spela en viktig roll under programplaneringen av nationella program, medan deras övervakning ligger till grund för halvtidsöversynen. Ett utvidgat mandat för fonderna skulle inte syfta till att ersätta de uppgifter som för närvarande utförs av medlemsstaterna, utan snarare till att förbättra och uppgradera unionens och medlemsstaternas åtgärder på områdena migration, gränsförvaltning och säkerhet.

Ytterligare överväganden och rekommendationer till förbättring

Ändringar i konsekvensbedömningsrapporten

1) Rapporten bör beröra de huvudsakliga ändringarna av programstrukturen och prioriteringarna jämfört med den pågående programperioden. Dessutom bör omfattningen av den externa delen av programmet klargöras i rapporten, dvs. dess komplementaritet med de externa instrumenten.

Rapporten har reviderats för att visa de viktigaste ändringarna av programstrukturen, jämfört med den pågående programperioden (avsnitt 3.2), och för att klargöra omfattningen av den externa delen och dess komplementaritet med de externa instrumenten (avsnitt 3.3). Fondernas mål är baserade på deras föregångare som i allmänhet ansågs vara tillräckligt omfattande för att stödja genomförandet av EU:s politiska prioriteringar och ge mervärde för EU. Anpassningar av prioriteringar och åtgärder som återspeglar den politiska utvecklingen och behovet av synergier med andra EU-fonder. insatser med en extern dimension kommer att utformas och genomföras i samstämmighet med EU:s yttre åtgärder och utrikespolitik, i synnerhet med EU:s externa instrument.

2) Rapporten bör också förklara hur utvidgningen av EU:s befogenheter och byråernas större roll påverkar respektive programs roll. Ökar den behovet av åtgärder på nationell nivå, för delegering till byråerna, eller nedprioriteras vissa insatser?

Se de ändringar av rapporten som gäller de viktigaste övervägandena från nämnden för lagstiftningskontroll ovan.

3) Nämnden har förståelse för att den nya mekanismen för prestationsreserver ännu var under utveckling när rapporten utarbetades. I slutversionen bör den utvalda mekanismen dock uppdateras, klargöras och motiveras mot bakgrund av erfarenheter från andra EU-fonder (som muntligen förklarades för nämnden).

Rapporten har reviderats för att uppdatera och förklara valet av mekanism, med beaktande av erfarenheter från andra EU-fonder och utvecklingen inom ramen för utarbetandet av den framtida förordningen om gemensamma bestämmelser för delad förvaltning (avsnitt 4.1.4). Det rekommenderade alternativet innehåller ingen särskild prestationsreserv. En miniminivå för genomförandet av budgeten anges för tilldelning av tilläggsfinansiering i den tekniska justeringen efter halva tiden, medan prestationselement skulle tas i beaktande vid tillhandahållande av ytterligare medel via den tematiska delen.

4) I rapporten bör det klargöras hur den nya nödsituationsmekanismen kommer att fungera inom finansieringsramarna för var och en av de tre fonderna för migration och säkerhet, och att användningen av bistånd i nödsituationer bör vara begränsad till följd av den nya flexibilitet som möjliggörs genom den tematiska delen. Den bör innehålla en förklaring till varför den nya mekanismen är ett bättre alternativ än nödsituationsfinansieringen under den föregående programperioden.

Rapporten har reviderats för att klargöra hur den nya nödsituationsmekanismen kommer att fungera (avsnitt 4.1.3). Bistånd i nödsituationer som ges genom fonderna bör vara ett komplement till reserven för katastrofbistånd (under EU:s budget) och användas i tydligt definierade situationer. Den inbyggda flexibiliteten i den tematiska delen förväntas göra att användningen av bistånd i nödsituationer blir mer begränsad än under den pågående programperioden. Bistånd i nödsituationer kan genomföras genom delad, direkt eller indirekt förvaltning.

5) Övervakningsarrangemangen beskrivs inte tillräckligt ingående. Rapporten bör visa hur framsteg inom ramen för programmen kommer att definieras och mätas.

Rapporten har reviderats (avsnitt 5.1) för att beskriva mätningen av framstegen inom ramen för programmen. Den kommer att bygga på de mål kommissionen och medlemsstaterna har fastställt, enligt överenskommelse i de nationella programmen, och en efterföljande mätning av framstegen utifrån dessa mål, genom output- och resultatindikatorer som ingår i lagstiftningsförslagen. Rapporteringskrav för delad förvaltning fastställs i förordningen om gemensamma bestämmelser.

Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förordningen om gemensamma bestämmelser 7 (som är gemensam för alla politikområden med delad förvaltning) kommer att säkerställa en förenkling av fonden genom att gemensamma regler, så långt möjligt, tillämpas för genomförandet av programmen. Dessutom kommer medlemsstaterna att uppmuntras att använda ännu mer förenklade kostnadsalternativ. Revisionsstrategin kommer att förenklas för att fokusera mer på ett riskbaserat urval och följa principen om samordnad revision för att minska den administrativa bördan.

Ytterligare förenkling vid direkt förvaltning kommer att uppnås genom användning av gemensamma kommissionsövergripande it-verktyg (förvaltningssystemet för e-bidrag).

Grundläggande rättigheter

Ekonomiskt stöd från unionens budget är helt nödvändigt för genomförandet av Fonden för inre säkerhet till stöd för medlemsstaterna i deras ansträngningar att säkerställa en hög säkerhetsnivå i unionen, i synnerhet genom att ta itu med terrorism och radikalisering, grov och organiserad brottslighet och it-brottslighet samt genom att stödja och skydda brottsoffer samtidigt som åtgärder vidtas med full respekt för de grundläggande rättigheterna. Dessa mål kommer att eftersträvas i full överensstämmelse med unionens åtaganden i fråga om grundläggande rättigheter. Detta kommer att bli föremål för noggrann övervakning under genomförandet av fonden.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Kommissionens förslag om en flerårig budgetram omfattar 2 500 000 000 EUR (i löpande priser) till Fonden för inre säkerhet för perioden 2021–2027.

Genomförandet kommer att ske genom delad, direkt eller indirekt förvaltning. Finansieringsramen ska användas enligt följande: 60 % kommer att tilldelas medlemsstaternas program, som ska genomföras genom delad förvaltning, medan 40 % kommer att tilldelas den tematiska delen och utnyttjas för särskilda åtgärder på nationell eller transnationell nivå, unionsåtgärder och bistånd i nödsituationer. Finansieringsramen för den tematiska delen kommer också att användas till tekniskt bistånd på kommissionens initiativ.

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Övervaknings- och utvärderingsramen kommer att förbättras, bland annat genom en bättre spårningsmetod för investeringar från relevanta EU-fonder, för att stimulera snabba resultat och säkerställa att utvärderingar kan bidra på ett effektivt sätt vid eventuella framtida revideringar av politiska insatser. Detta kommer att ske genom bättre indikatorer, närmare samarbete med relevanta partner samt mekanismer för att uppmuntra till prestationer. Kommissionen kommer att göra en halvtidsöversyn och en efterhandsutvärdering. Dessa utvärderingar kommer att genomföras i enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016, där de tre institutionerna bekräftar att utvärderingar av befintlig lagstiftning och politik bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. I utvärderingarna kommer fondens praktiska effekter att bedömas på grundval av indikatorer och mål samt på en ingående analys av i vilken utsträckning fonden kan anses vara relevant, ändamålsenlig och effektiv samt ge ett tillräckligt europeiskt mervärde och hänga samman med EU:s övriga strategier. De kommer att inbegripa tillvaratagna erfarenheter för att identifiera eventuella brister, problem eller möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller deras resultat och att bidra till att maximera effekterna av dem.

I fråga om rapporteringen förväntas medlemsstaterna rapportera om genomförandet av sina program i enlighet med de former som anges i denna förordning och i förordningen om gemensamma bestämmelser.

Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Kapitel I – Allmänna bestämmelser i föreslaget till förordning innehåller dess syfte, tillämpningsområde och centrala definitioner. Däri fastställs också målen med denna förordning och omfattningen av det stöd som ska tillhandahållas. Det föreslagna tillämpningsområdet för dessa artiklar bygger i stor utsträckning på nuvarande förordning om Fonden för inre säkerhet – polisdelen, samtidigt som hänsyn tas till nya politiska initiativ, såsom den europeiska säkerhetsagendan, kampen mot terrorism, grov och organiserad brottslighet och it-brottslighet samt den nya interoperabilitetsagendan.

Kapitel II – Budget- och genomföranderam innehåller allmänna principer för det stöd som ges enligt denna förordning och förmedlar vikten av konsekvens och komplementaritet med relevanta EU-finansieringsinstrument. I kapitlet fastslås vidare genomförandemodeller för de åtgärder som stöds av förordningen: delad, direkt och indirekt förvaltning. Den föreslagna blandningen av genomförandemodeller bygger på de positiva erfarenheterna av denna kombination vid genomförandet av det nuvarande finansieringsinstrumentet.

I det första avsnittet av kapitlet fastställs finansieringsramen. I förslaget anges ett belopp för fondens finansieringsram och dess användning genom olika genomförandesätt.

I de andra, tredje och fjärde avsnitten beskrivs fondens genomföranderam, till exempel program från kommissionen och medlemsstaterna. Villkoren för de åtgärder som stöds inom ramen för förordningen anges också, t.ex. sådana som rör förvärv av utrustning och utbildningsverksamhet. I avsnittet anges närmare bestämmelser om halvtidsöversynen av medlemsstaternas program och om genomförandet av särskilda åtgärder, unionsåtgärder, bistånd i nödsituationer, tekniskt bistånd, blandfinansieringsinsatser och driftsstöd.

Det femte och sista avsnittet innehåller nödvändiga bestämmelser om medlemsstaternas prestationsrapporter, övervakning och utvärdering.

Kapitel III – Övergångs- och slutbestämmelser innehåller bestämmelser om att kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter, samt bestämmelser om kommittéförfarandet. Datumet för den föreslagna förordningens ikraftträdande är fastställt, och det fastslås att förordningen ska vara till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater i enlighet med fördragen från och med den 1 januari 2021.

2018/0250 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Fonden för inre säkerhet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 82.1, 84 och 87.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 8 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 9 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Värnandet av den inre säkerheten, som är en av medlemsstaternas behörigheter, är en gemensam uppgift till vilken EU:s institutioner, berörda EU-organ och medlemsstaterna bör lämna gemensamma bidrag. Under perioden 2015–2020 fastställde kommissionen, Europeiska unionens råd och Europaparlamentet gemensamma prioriteringar, vilka anges i den europeiska säkerhetsagendan av den 15 april 2015 10 och som bekräftades av rådet i den förnyade strategin för inre säkerhet från juni 2015 11 och av Europaparlamentet och rådet i deras resolution från juli 2015 12 . Syftet med den gemensamma strategin var att tillhandahålla en strategisk ram för arbetet på unionsnivå på området inre säkerhet. I strategin fastställdes vad som främst måste åtgärdas för att garantera en ändamålsenlig unionsreaktion på säkerhetshot under perioden 2015–2020, nämligen att komma till rätta med terrorismen och förebygga radikalisering, störa den organiserade brottsligheten och bekämpa it-brottsligheten.

(2)I Romförklaringen, som undertecknades den 25 september 2017, bekräftade ledarna för 27 medlemsstater sin beslutsamhet att verka för ett tryggt och säkert Europa, att bygga en union där alla medborgare känner sig trygga och kan röra sig fritt, där våra yttre gränser är säkra och där migrationspolitiken är effektiv, ansvarsfull och hållbar och respekterar internationella normer; ett Europa som är fast beslutet att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet.

(3)Vid Europeiska rådets möte den 15 december 2016 efterlystes fortsatta resultat i fråga om interoperabiliteten mellan EU:s informationssystem och databaser. Vid Europeiska rådets möte den 23 juni 2017 underströks behovet av att förbättra interoperabiliteten mellan databaser, och den 12 december 2017 antog kommissionen ett förslag till förordning om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU:s informationssystem (polissamarbete och rättsligt samarbete, asyl och migration (COM(2017) 794 final) 13 .

(4)Unionens mål att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa enligt artikel 67.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör uppnås såväl genom åtgärder för förebyggande och bekämpning av brottslighet som genom åtgärder för samordning och samarbete mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och andra nationella myndigheter, inbegripet med andra berörda unionsorgan samt berörda tredjeländer och internationella organisationer.

(5)För att uppnå detta mål bör åtgärder vidtas på unionsnivå till skydd för människor och varor från de alltmer gränsöverskridande hoten och till stöd för det arbete som utförs av medlemsstaternas ansvariga myndigheter. Bland annat terrorism, grov och organiserad brottslighet, rörlig brottslighet, narkotikahandel, korruption, it-brottslighet, människohandel och olaglig vapenhandel utgör alltjämt en utmaning mot unionens inre säkerhet.

(6)Finansieringen från unionens budget bör koncentreras till verksamhetsområden där unionens insatser kan ge ett mervärde jämfört med åtgärder som medlemsstaterna vidtar på egen hand. I enlighet med artiklarna 84 och 87.2 i EUF-fördraget bör finansieringen stödja åtgärder för att främja och stödja medlemsstaternas insatser på området förebyggande av brottslighet och stöd till polissamarbete som omfattar samtliga behöriga myndigheter i medlemsstaterna, särskilt med avseende på informationsutbyte, ökat operativt samarbete och stödinsatser för att stärka förmågan att bekämpa och förebygga brottslighet. Fondens medel får inte användas till driftskostnader och verksamhet med anknytning till medlemsstaternas väsentliga uppgifter avseende upprätthållandet av lag och ordning eller skyddet av den inre och nationella säkerheten på det sätt som avses i artikel 72 i EUF-fördraget.

(7)För att bevara Schengenområdet och stärka dess funktion är medlemsstaterna sedan den 6 april 2017 skyldiga att mot relevanta databaser genomföra systematiska kontroller av EU-medborgare som passerar EU:s yttre gränser. Kommissionen har också utfärdat en rekommendation till medlemsstaterna om att bättre utnyttja poliskontroller och gränsöverskridande samarbete. Solidaritet mellan medlemsstaterna, klarhet kring arbetsfördelningen, respekt för de grundläggande rättigheterna och friheterna och rättsstatsprincipen samt en tydlig inriktning mot det globala perspektivet och den nödvändiga överensstämmelsen med säkerhetens yttre dimension är viktiga principer för unionens och medlemsstaternas insatser för att utveckla en effektiv och verklig säkerhetsunion.

(8)För att bidra till utvecklingen och genomförandet av en effektiv och verklig säkerhetsunion, som syftar till att säkerställa en hög nivå av inre säkerhet i hela Europeiska unionen, bör medlemsstaterna ges tillräckligt ekonomiskt stöd från unionen genom inrättande och förvaltande av en särskild fond för inre säkerhet (nedan kallad fonden).

(9)Fonden bör genomföras i fullständig överensstämmelse med de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och med unionens internationella åtaganden avseende grundläggande rättigheter.

(10)I enlighet med artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) bör fonden stödja verksamhet som säkerställer skyddet för barn mot våld, utnyttjande, exploatering och vanvård. Fonden bör även stödja skyddsåtgärder och bistånd till barn som är vittnen och brottsoffer, särskilt till ensamkommande barn eller barn som av andra anledningar behöver en förmyndare.

(11)I enlighet med de gemensamma prioriteringar som fastställts på unionsnivå för att garantera en hög säkerhetsnivå i unionen kommer fonden att stödja åtgärder med inriktning på de främsta säkerhetshoten och särskilt på att bekämpa terrorism och radikalisering, grov och organiserad brottslighet samt it-brottslighet samt genom att stödja och skydda brottsoffer. Genom fonden säkerställs att unionen och dess medlemsstater är väl utrustade att också ta itu med nya och framväxande hot så en verklig säkerhetsunion kan förverkligas. Detta arbete bör bedrivas genom ekonomiskt stöd till bättre informationsutbyte, ökat operativt samarbete och förbättrad nationell och kollektiv kapacitet.

(12)Inom fondens övergripande ram bör det ekonomiska stöd som tillhandahålls genom fonden i synnerhet stödja polissamarbete och rättsligt samarbete samt förebyggande arbete mot grov och organiserad brottslighet, olaglig vapenhandel, korruption, penningtvätt, narkotikahandel, miljöbrott, utbyte av och tillgång till information, terrorism, människohandel, utnyttjande av olaglig invandring, sexuellt utnyttjande av barn, spridning av bilder på barn som utsätts för övergrepp och av barnpornografi samt it-brottslighet. Fonden bör också stödja skyddet av personer, offentliga platser och kritisk infrastruktur mot säkerhetsrelaterade incidenter samt även stödja effektiv hantering av säkerhetsrelaterade risker och kriser, också genom utveckling av gemensamma politiska svar (strategier, policycykler, program och handlingsplaner), lagstiftning och praktiskt samarbete.

(13)Fonden bör bygga vidare på sina föregångares resultat och investeringar: Programmet Förebyggande och bekämpande av brott och programmet Förebyggande, beredskap och konsekvenshantering när det gäller terrorism och andra säkerhetsrelaterade risker för perioden 2007–2013 och Instrumentet för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering som en del av Fonden för inre säkerhet för perioden 2014–2020, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 14 . Dessa bör utvidgas så att hänsyns tas till den senaste utvecklingen.

(14)Det finns ett behov av att maximera effekterna av unionens finansiering genom att mobilisera, sammanföra och förmera offentliga och privata finansiella medel. Fonden bör främja och uppmuntra ett aktivt och meningsfullt deltagande av civilsamhället, inbegripet icke-statliga organisationer, samt av berörd industri i utvecklingen och genomförandet av säkerhetspolitiken, i förekommande fall också med deltagande av andra berörda aktörer, EU:s byråer och andra unionsorgan samt tredjeländer och internationella organisationer med avseende på fondens mål.

(15)Inom den övergripande ram som utgörs av unionens strategi mot narkotika, enligt vilken ett balanserat förhållningssätt grundat på åtgärder förespråkas för att samtidigt minska både tillgång och efterfrågan, bör det ekonomiska bistånd som beviljas inom ramen för denna fond stödja alla insatser för att förebygga och bekämpa narkotikahandel (minskning av tillgång och efterfrågan) och särskilt åtgärder med inriktning mot produktion, framställning, utvinning, försäljning, transport, import och export av narkotika, inbegripet innehav och förvärv i syfte att bedriva narkotikahandel. Fonden bör särskilt omfatta de förebyggande aspekterna av narkotikapolitiken. För att skapa ytterligare synergier och tydlighet på det narkotikarelaterade området bör dessa inslag av narkotikarelaterade mål – som under perioden 2014–2020 omfattades av programmet Rättsliga frågor – ingå i fonden.

(16)För att se till att fonden ger högre inre säkerhet i hela Europeiska unionen, så att en verklig säkerhetsunion kan utvecklas, bör den användas på ett sätt som bidrar med mest mervärde till medlemsstaternas insatser.

(17)För att gynna solidariteten inom unionen, och i en anda av delat ansvar för säkerheten i denna, när brister eller risker konstaterats, särskilt efter en Schengenutvärdering, bör den berörda medlemsstaten på ett adekvat sätt ta itu med frågan genom utnyttjande av medel inom ramen för dess program för att genomföra de rekommendationer som antagits i enlighet med rådets förordning (EU) nr 1053/2013 15 .

(18)För att bidra till att fondens mål uppnås bör medlemsstaterna säkerställa att prioriteringarna i deras program avser fondens särskilda mål, att prioriteringarna väljs ut i enlighet med de genomförandeåtgärder som anges i bilaga II och att fördelningen av medel mellan målen säkerställer att det övergripande strategiska målet kan uppnås.

(19)Synergier, överenstämmelse och effektivitet bör eftersträvas med andra EU-fonder, och överlappningar mellan åtgärderna bör undvikas.

(20)Fonden bör överensstämma med och komplettera andra av unionens finansieringsprogram på säkerhetsområdet. Synergier kommer att eftersträvas och säkerställas, särskilt med Asyl- och migrationsfonden, Fonden för integrerad gränsförvaltning bestående av gränskontroll- och viseringsinstrumentet, inrättat genom förordning (EU) X, och Instrumentet för tullkontrollutrustning, inrättat genom förordning (EU) X, samt övriga sammanhållningspolitiska fonder som omfattas av förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser], säkerhetsforskningen inom programmet Horisont Europa, inrättat genom förordning (EU) X, programmet Rättigheter och värden, inrättat genom förordning X, programmet Rättsliga frågor, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning EU X, programmet Det digitala Europa, inrättat genom förordning EU X, och InvestEU-programmet, inrättat genom förordning EU X. Ändamålsenliga samordningssystem är mycket viktiga för möjligheten att nå de politiska målen på så effektiv väg som möjligt, utnyttja stordriftsfördelar och undvika överlappning mellan åtgärderna.

(21)De åtgärder i, och med anknytning till, tredjeländer som finansieras genom fonden bör genomföras i fullständig synergi och överensstämmelse med andra åtgärder utanför unionen som erhåller stöd genom unionens instrument för externt bistånd. Vid genomförandet av dessa åtgärder bör i synnerhet fullständig överensstämmelse eftersträvas med principerna och de allmänna målen för unionens yttre åtgärder och utrikespolitik rörande landet eller regionen i fråga. Vad gäller den yttre dimensionen, bör fonden öka samarbetet med tredjeländer på områden av intresse för unionens inre säkerhet, såsom kampen mot terrorism och radikalisering, samarbete med tredjeländers brottsbekämpande myndigheter i kampen mot terrorismen (vilket även inbegriper utsändning av personal och gemensamma utredningsgrupper), grov och organiserad brottslighet och korruption samt människohandel och smuggling av migranter.

(22)Finansieringen från unionens budget bör koncentreras till verksamhetsområden där unionens insatser kan ge ett mervärde, jämfört med de åtgärder som medlemsstater vidtar på egen hand. Säkerheten har en utpräglat gränsöverskridande dimension, och därför krävs ett starkt och samordnat svar från unionens sida. Det ekonomiska stöd som tillhandahålls enligt denna förordning kommer i synnerhet att bidra till att stärka kapaciteten på nationell nivå och unionsnivå på säkerhetsområdet.

(23)Om en medlemsstat har underlåtit att på säkerhetsområdet fullgöra sina skyldigheter enligt fördragen, om det finns en tydlig risk för att medlemsstaten allvarligt åsidosätter unionens värden i samband med tillämpningen av säkerhetslagstiftningen eller om det i en utvärderingsrapport inom ramen för Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism konstateras brister på det berörda området, kan denna medlemsstat anses inte följa unionens tillämpliga regelverk i fråga om tillämpningen av driftsstöd från denna fond.

(24)Fonden bör återspegla behovet av ökad flexibilitet och förenkling samtidigt som kraven på förutsägbarhet upprätthålls och en rättvis och transparent fördelning av resurserna säkerställs, så att de mål som fastställs i denna förordning kan uppnås.

(25)Föreliggande förordning bör fastställa de belopp som initialt ska tilldelas medlemsstaterna, beräknade på grundval av de kriterier som fastställs i bilaga I.

(26)De initiala beloppen bör ligga till grund för medlemsstaternas långsiktiga investeringar i säkerhet. För att ta hänsyn till förändringar av säkerhetshotet eller av utgångsläget bör ett tilläggsbelopp tilldelas medlemsstaterna efter halva tiden på grundval av de senast tillgängliga statistiska uppgifter som anges i fördelningsnyckeln och med hänsyn till programmens genomförandegrad.

(27)Eftersom utmaningarna på säkerhetsområdet ständigt förändras, finns det ett behov av att anpassa tilldelningen av medel till förändringarna i säkerhetshoten och avdela finansiering till de prioriteringar som ger det största mervärdet för unionen. För att reagera på akuta behov, strategiska förändringar och unionens prioriteringar, samt för att avdela finansiering till åtgärder med ett högt mervärde för unionen, kommer en del av finansieringen regelbundet att anslås till särskilda åtgärder, unionsåtgärder och bistånd i nödsituationer genom en tematisk del.

(28)Medlemsstaterna bör uppmuntras att utnyttja en del av sina programanslag till att finansiera de åtgärder som förtecknas i bilaga IV genom att nytta dras av ett större bidrag från unionen.

(29)En del av fondens tillgängliga medel skulle också kunna delas ut för genomförande av särskilda åtgärder som kräver samarbete mellan medlemsstaterna, eller om en ny händelseutveckling i unionen kräver att en eller flera medlemsstater får tillgång till tilläggsfinansiering. Dessa särskilda åtgärder bör fastställas av kommissionen i dess arbetsprogram.

(30)Fonden bör bidra till att täcka driftskostnader som rör inre säkerhet och gör att medlemsstaterna kan upprätthålla kapacitet som är avgörande för unionen som helhet. Detta stöd består av fullständig ersättning för ett antal specifika kostnader kopplade till målen enligt fonden och bör utgöra en väsentlig del av medlemsstaternas program.

(31)För att komplettera genomförandet av de politiska målen på nationell nivå genom medlemsstaternas program bör fonden också stödja åtgärder på unionsnivå. Sådana åtgärder bör ha övergripande strategiska syften inom fondens tillämpningsområde avseende politisk analys och innovation, gränsöverskridande ömsesidigt lärande och partnerskap samt testning av nya initiativ och åtgärder i hela unionen.

(32)För att stärka unionens förmåga att vidta omedelbara åtgärder vid säkerhetsrelaterade incidenter eller nya framväxande hot mot unionen bör det vara möjligt att ge bistånd vid nödsituationer utifrån den ram som fastställs i denna förordning. Stöd i nödsituationer bör därför inte enbart gå till beredskapsåtgärder och långsiktiga åtgärder, eller för att hantera situationer där brådskande åtgärder beror på otillräcklig administrativ organisation och operativ planering från de behöriga myndigheternas sida.

(33)För att säkerställa tillräckligt flexibla åtgärder och tillgodose framväxande behov bör sådana förutsättningar skapas att de decentraliserade byråerna kan förses med lämpliga kompletterande ekonomiska medel för att utföra vissa uppgifter. I fall där den arbetsuppgift som ska utföras är så brådskande att en ändring av byråernas budgetar inte kunnat slutföras i tid bör de decentraliserade byråerna vara godkända som mottagare av bistånd i nödsituationer, bland annat i form av bidrag som är förenliga med de prioriteringar och initiativ som på unionsnivå fastställs av EU-institutionerna.

(34)De strategiska målen för fonden kommer också att hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom de strategiska delarna av InvestEU. Det ekonomiska stödet bör utnyttjas till att hantera marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt, och åtgärderna bör inte överlappa eller tränga ut privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Åtgärderna bör ha ett tydligt europeiskt mervärde.

(35)I denna förordning fastställs en finansieringsram för Fonden för inre säkerhet, vilken ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt X i det interinstitutionella avtalet av den X mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning, 16 för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(36)Förordning (EU, Euratom) nr [nya budgetförordningen] 17 (nedan kallad budgetförordningen) är tillämplig på denna fond. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inbegripet regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier. För att säkerställa överensstämmelse i genomförandet av unionens finansieringsprogram ska budgetförordningen gälla de åtgärder som genomförs genom direkt eller indirekt förvaltning inom Fonden för inre säkerhet.

(37)För att åtgärder ska kunna genomföras genom delad förvaltning bör fonden ingå som en del av ett sammanhängande ramverk bestående av föreliggande förordning, budgetförordningen och förordning (EU) nr X 18 .

(38)Genom förordning (EU) nr X [förordningen om gemensamma bestämmelser] inrättas en ram för åtgärder inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl- och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet och Instrumentet för gränsförvaltning och visering som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och den innehåller i synnerhet regler om programplanering, övervakning, utvärdering, förvaltning och kontroll av EU:s medel som genomförs genom delad förvaltning. Vidare är det nödvändigt att specificera målen för Fonden för inre säkerhet i denna förordning, och att fastställa särskilda bestämmelser om verksamhet som kan finansieras genom detta instrument.

(39)Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till att uppnå målen för åtgärderna och åstadkomma resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa övervägande av utnyttjande av enhetsbelopp, schablonsatser och kostnader per enhet samt finansiering som inte är kopplad till sådana kostnader som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(40)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 19 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95 20 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 21 och rådets förordning (EU) 2017/1939 22 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med rådets förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 23 . I enlighet med budgetförordningen är varje person eller enhet som tar emot medel från unionen skyldig att fullt ut samarbeta för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som krävs samt säkerställa att tredjeparter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar motsvarande rättigheter.

(41)Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och reglerar i synnerhet förfarandet för budgetens uppställning och genomförande genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande, samt föreskriver kontroll av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget rör också skyddet av unionens budget i händelse av allmänna brister i medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen, eftersom rättsstatsprincipen är en grundförutsättning för sund ekonomisk förvaltning och effektiv EU-finansiering.

(42)I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU 24 är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering, med förbehåll för fondens regler och mål och eventuella ordningar som gäller den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(43)I enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget och i linje med kommissionens meddelande ”Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden” 25 , som godkändes av rådet i dess slutsatser av den 12 april 2018, bör de relevanta medlemsstaterna säkerställa att deras nationella strategier och program beaktar de särskilda utmaningar som de yttersta randområdena ställs inför vid migrationshanteringen. Fonden stöder dessa medlemsstater med tillräckliga medel för att hjälpa dessa regioner på lämpligt sätt.

(44)I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 26 behöver denna fond utvärderas på grundval av den information som samlats in till följd av särskilda övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, undviks. Dessa krav kan i förekommande fall innefatta mätbara indikatorer som kan användas som utgångspunkt för utvärdering av fondens faktiska konsekvenser. För att mäta fondens resultat bör indikatorer och relaterade mål fastställas för vart och ett av fondens särskilda mål.

(45)Detta program kommer att bidra till att klimatåtgärder integreras och ett övergripande mål på 25 % av EU-budgetens utgifter till stöd för klimatmålen uppnås, vilket återspeglar vikten av att motarbeta klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av fonden och omprövas i samband med relevant utvärderings- och översynsarbete.

(46)Genom dessa gemensamma indikatorer och finansiell rapportering bör kommissionen och medlemsstaterna övervaka fondens genomförande i enlighet med relevanta bestämmelser i förordning (EU) nr X [förordningen om gemensamma bestämmelser] och denna förordning.

(47)För att komplettera eller ändra icke väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i FEUF delegeras till kommissionen med avseende på förteckningen över åtgärder som berättigar till en högre grad av samfinansiering enligt uppräkningen i bilaga IV och på driftsstöd samt för att ytterligare utveckla den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

(48)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter 27 . Granskningsförfarandet bör tillämpas för genomförandeakter där det fastställs gemensamma skyldigheter för medlemsstaterna, särskilt när det gäller att förse kommissionen med information, medan det rådgivande förfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter som avser modaliteterna för att förse kommissionen med information inom ramen för programplanering och rapportering, eftersom de är av rent teknisk natur.

(49)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

(50)I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, [deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland / har Irland meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning].

(51)Det är lämpligt att anpassa tillämpningsperioden för denna förordning efter giltighetstiden för rådets förordning (EU, Euratom) nr X, i vilken den fleråriga budgetramen fastställs 28 .

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.Genom denna förordning inrättas Fonden för inre säkerhet (nedan kallad fonden).

2.I förordningen fastställs målen för fonden, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(a)blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom EU-budgeten, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från EU-budgeten sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.

(b) förebyggande av brottslighet: alla åtgärder som är avsedda att minska eller på annat sätt bidra till en minskning av brottsligheten och medborgarnas känsla av osäkerhet, på det sätt som avses i artikel 2.2 i rådets beslut 2009/902/RIF 29 .

(c)kritisk infrastruktur: en tillgång, ett nätverk, ett system eller delar av sådana som är en förutsättning för att upprätthålla centrala samhällsfunktioner och för människors hälsa, trygghet, säkerhet och ekonomiska eller sociala välbefinnande, och där driftsstörningar, avbrott eller förstörelse av dessa skulle få betydande konsekvenser i en medlemsstat eller i unionen om dessa funktioner inte skulle kunna upprätthållas.

(d)it-brottslighet: it-beroende brottslighet, dvs. brott som kan begås endast genom bruk av informations- och kommunikationstekniska (IKT) apparater och system, där apparaterna och systemen är verktyg antingen för att begå brott eller de huvudsakliga målen för brottet samt brott som möjliggörs av it-tekniken, dvs. gängse brott såsom sexuellt utnyttjande av barn som kan ökas i omfattning eller räckvidd genom användning av datorer, datornät eller andra former av IKT.

(e)Empact-åtgärder: åtgärder som vidtas inom ramen för Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot (Empact) 30 . Empact är en strukturerad behörighetsövergripande plattform för samarbete mellan de berörda medlemsstaterna, EU:s institutioner och organ samt tredjeländer, internationella organisationer och andra offentliga och privata partner som ska åtgärda sådana hot från organiserad och grov internationell brottslighet som prioriteras inom ramen för EU:s policycykel.

(f)EU:s policycykel: ett underrättelsebaserat och sektorsövergripande initiativ med inriktning på att bekämpa de främsta grova och organiserade brottshoten mot unionen genom främjande av samarbetet mellan medlemsstaterna, unionens institutioner, byråerna och i förekommande fall tredjeländer och internationella organisationer.

(g)utbyte av och tillgång till information: säker insamling, lagring, behandling, analys och utbyte av information som är relevant såväl för de myndigheter som avses i artikel 87 i EUF-fördraget som för Europol, när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra brott, särskilt gränsöverskridande organiserad brottslighet.

(h)rättsligt samarbete: rättsligt samarbete i straffrättsliga frågor.

(i)Det europeiska utbildningsprogrammet för tjänstemän inom brottsbekämpning: program som syftar till att ge brottsbekämpande personal erforderliga kunskaper och färdigheter att på ett ändamålsenligt sätt förebygga och bekämpa gränsöverskridande brottslighet genom effektivt samarbete, i enlighet med kommissionens meddelande av den 27 mars 2013 om inrättande av ett europeiskt utbildningsprogram för tjänstemän inom brottsbekämpningen 31 och vidare i enlighet med Cepolförordningen 32 .

(j)organiserad brottslighet: straffbart handlande med anknytning till deltagande i en kriminell organisation, i enlighet med rådets rambeslut 2008/841/RIF 33 .

(k) beredskap: varje åtgärd som syftar till att förebygga eller minska riskerna i samband med en eventuell terrorattack eller annan säkerhetsrelaterad incident.

(l) Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism: den kontroll av den korrekta tillämpningen av Schengenregelverket som fastställs i förordning (EU) nr 1053/2013, även på området för polissamarbetete .

(m)korruptionsbekämpning: omfattar alla områden som anges i Förenta nationernas konvention mot korruption, däribland förebyggande åtgärder, kriminalisering och brottsbekämpningsåtgärder, internationellt samarbete, återvinning av tillgångar, tekniskt bistånd och informationsutbyte.

(n)terrorism: alla de uppsåtliga handlingar och brott som definieras i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 om bekämpande av terrorism 34 .

Artikel 3

Fondens mål

1.Det strategiska målet med Fonden för inre säkerhet ska vara att bidra till en hög säkerhetsnivå i unionen, i synnerhet genom motverkande av terrorism och radikalisering, grov och organiserad brottslighet och it-brottslighet samt genom att bistå och skydda brottsoffer.

2.Inom ramen för de politiska mål som anges i punkt 1 ska fonden bidra till att följande särskilda mål uppnås:

(a)Öka informationsutbytet bland och inom unionens brottsbekämpande myndigheter och andra behöriga myndigheter och andra berörda unionsorgan samt med tredjeländer och internationella organisationer,

(b)intensifiera de gränsöverskridande gemensamma insatserna bland och inom unionens brottsbekämpande myndigheter och andra behöriga myndigheter när det gäller grov och organiserad brottslighet med en gränsöverskridande dimension, och

(c)stödja ansträngningarna att stärka kapaciteten när det gäller att bekämpa och förebygga brottslighet, inbegripet terrorism, särskilt genom ökat samarbete mellan myndigheter, civila samhällsorganisationer och privata partner i medlemsstaterna.

3.Inom ramen för de särskilda mål som fastställs i punkt 2 ska fonden genomföras via de genomförandeåtgärder som förtecknas i bilaga II.

4.Finansierade åtgärder ska genomföras i fullständig överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna och respekten för mänsklig värdighet. Åtgärderna ska i synnerhet vara förenliga med bestämmelserna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, unionens lagstiftning om uppgiftsskydd och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Medlemsstaterna ska i synnerhet, och så långt möjligt, visa särskild uppmärksamhet när de vidtar åtgärder för att hjälpa och skydda utsatta personer, särskilt barn och ensamkommande minderåriga.

Artikel 4

Stödets tillämpningsområde

1.Inom ramen för de mål som anges i artikel 3 och i enlighet med de genomförandeåtgärder som förtecknas i bilaga II ska fonden särskilt stödja de åtgärder som förtecknas i bilaga III.

2.För att uppnå målen för denna förordning får fonden stödja åtgärder som ligger i linje med unionens prioriteringar i den mening som avses i bilaga III i förhållande till och i tredjeländer, när så är lämpligt, i enlighet med artikel 5.

3.Följande åtgärder ska inte vara stödberättigande:

(a)Åtgärder som inskränker sig till upprätthållandet av allmän ordning på nationell nivå.

(b)Åtgärder som omfattar förvärv och underhåll av standardutrustning, transportmedel eller utrustning i standardutförande för brottsbekämpande organ och andra behöriga myndigheter som avses i artikel 87 i EUF-fördraget.

(c)Insatser med militära eller försvarsrelaterade ändamål.

(d)Utrustning där minst ett av ändamålen är tullkontroll.

(e)Tvångsmedel, inbegripet vapen, ammunition, sprängämnen och kravallbatonger, med undantag för fortbildningssyften.

(f)Belöning till uppgiftslämnare och flash money 35 utanför Empactinsatsernas ram.

I nödsituationer kan de icke stödberättigande åtgärder som anges i denna punkt anses stödberättigande.

Artikel 5

Stödberättigade enheter

1.Följande enheter kan vara berättigade till stöd:

(a)Rättsliga enheter etablerade i något av följande länder:

(a)En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den.

(b)Ett tredjeland som förtecknas i arbetsprogrammet på de villkor som anges där..

(b)Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.

2.Fysiska personer är inte berättigade till stöd.

3.Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland får i undantagsfall delta, när så är nödvändigt för att nå målen för en viss åtgärd.

4.Rättsliga enheter som ingår i konsortier bestående av minst två oberoende enheter, etablerade i olika medlemsstater eller utomeuropeiska länder eller territorier som är knutna till dessa stater eller i tredjeländer, är berättigade till stöd.

KAPITEL II

BUDGETRAM OCH GENOMFÖRANDERAM

AVSNITT 1:

Gemensamma bestämmelser

Artikel 6

Allmänna principer

1.Stöd som tillhandahålls enligt denna förordning ska komplettera nationella, regionala och lokala insatser, och ska inriktas på att tillföra ett mervärde till målen för denna förordnings.

2.Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att det stöd som tillhandahålls på grundval av denna förordning och av medlemsstaterna är förenligt med unionens relevanta verksamhet, politik och prioriteringar, och att det kompletterar övriga unionsinstrument.

3.Fonden ska genomföras genom delad, direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med artiklarna 62.1 a, b och c i budgetförordningen.

Artikel 7

Budget

1.Finansieringsramen för genomförandet av fonden under perioden 2021‒2027 ska vara 2 500 000 000 EUR i löpande priser.

2.Finansieringsramen ska användas enligt följande:

(a)1 500 000 000 EUR ska anslås till de program som genomförs genom delad förvaltning,

(b)1 000 000 000 EUR ska anslås till den tematiska delen.

3.Högst 0,84 % av finansieringsramen ska på kommissionens initiativ anslås till tekniskt bistånd för genomförandet av fonden.

Artikel 8

Allmänna bestämmelser om genomförande av den tematiska delen

1.Den finansieringsram som avses i artikel 7.2 b ska tilldelas på ett flexibelt sätt genom den tematiska delen genom delad, direkt och indirekt förvaltning i enlighet med arbetsprogrammen. Finansiering från den tematiska delen ska användas för dess beståndsdelar:

(a)särskilda åtgärder,

(a)unionsåtgärder och

(b)bistånd i nödsituationer.

Tekniskt bistånd på kommissionens initiativ ska också få stöd från finansieringsramen för den tematiska delen.

2.Finansiering från den tematiska delen ska ägnas prioriteringar med ett stort mervärde för unionen, eller användas för tillmötesgå brådskande behov, i enlighet med de överenskomna unionsprioriteringar som anges i bilaga II.

3.När finansiering från den tematiska delen beviljas medlemsstaterna med direkt eller indirekt förvaltning, ska det säkerställas att utvalda projekt inte påverkas av ett motiverat yttrande från kommissionen med avseende på en överträdelse enligt artikel 258 i EUF-fördraget som medför en risk för utgifternas laglighet och korrekthet eller för fullgörandet av projekten.

4.När finansiering från den tematiska delen genomförs genom delad förvaltning, ska kommissionen, för tillämpningen av artiklarna 18 och 19.2 i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser], bedöma om de planerade åtgärderna inte påverkas av ett motiverat yttrande från kommissionen med avseende på en överträdelse enligt artikel 258 i EUF-fördraget som medför en risk för utgifternas laglighet och korrekthet eller för fullgörandet av projekten.

5.Kommissionen ska, inom ramen för de årliga anslagen i unionens budget, fastställa det totala belopp som ska avsättas till den tematiska delen. Kommissionen ska anta finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel [110] i budgetförordningen för den tematiska delen, i vilka det anges vilka mål och åtgärder som ska stödjas och specificeras belopp för var och en av de beståndsdelar som anges i punkt 1. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i finansieringsbeslutet.

6.Efter antagandet av ett sådant finansieringsbeslut som avses i punkt 3 får kommissionen ändra de program som genomförs genom delad förvaltning i enlighet med detta.

7.Dessa finansieringsbeslut kan vara årliga eller fleråriga och får omfatta en eller flera beståndsdelar i den tematiska delen.

AVSNITT 2:

Stöd och genomförande genom delad förvaltning

Artikel 9

Tillämpningsområde

1.Detta avsnitt ska tillämpas på den del av finansieringsramen som avses i artikel 7.2 a och på de tilläggsmedel som ska genomföras genom delad förvaltning enligt kommissionens beslut för den tematiska del som avses i artikel 8.

2.Stöd enligt detta avsnitt ska genomföras genom delad förvaltning i enlighet med artikel 63 i budgetförordningen och förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser].

Artikel 10

Budgetmedel

1.Medel som avses i artikel 7.2 a ska tilldelas de nationella program som genomförs av medlemsstaterna genom delad förvaltning (nedan kallade programmen) preliminärt enligt följande:

(a)1 250 000 000 EUR till medlemsstaterna i enlighet med kriterierna i bilaga I,

(b)250 000 000 EUR till medlemsstaterna för justering av programtilldelningarna på det sätt som avses i artikel 13.1.

2.Om det belopp som avses i punkt 1 b inte tilldelas, får det återstående beloppet läggas till det belopp som avses i artikel 7.2 b.

Artikel 11

Samfinansieringssatser

1.Bidraget från unionens budget får inte överstiga 75 % av de totala stödberättigande utgifterna för ett projekt.

2.Bidraget från unionens budget får höjas till 90 % av de totala stödberättigande utgifterna för projekt som genomförs inom ramen för särskilda åtgärder.

3.Bidraget från unionens budget får höjas till 90 % av de totala stödberättigande utgifterna för åtgärder som förtecknas i bilaga IV.

4.Bidraget från unionens budget får höjas till 100 % av de totala stödberättigande utgifterna för driftsstöd.

5.Bidraget från unionens budget får höjas till 100 % av de totala stödberättigande utgifterna för bistånd i nödsituationer.

6.Genom kommissionens beslut om godkännande av ett program ska samfinansieringssatsen och det maximala stödbeloppet från fonden fastställas för de typer av åtgärder som avses i punkterna 1–5.

7.För varje särskilt mål ska det i kommissionens beslut fastställas huruvida samfinansieringssatsen för det särskilda målet ska tillämpas på:

(a)det totala bidraget, inbegripet offentliga och privata bidrag, eller

(b)endast det offentliga bidraget.

Artikel 12

Programmen

1.Varje medlemsstat ska säkerställa att de prioriteringar som fastställs i dess program är förenliga med och svarar mot unionens prioriteringar och utmaningar på säkerhetsområdet samt till fullo stämmer överens med unionens berörda regelverk och överenskomna unionsprioriteringar. När medlemsstaterna fastställer dessa prioriteringar för sina program ska de säkerställa att de genomförandeåtgärder som avses i bilaga II verkligen beaktas i programmet.

2.Kommissionen ska säkerställa att Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) och Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) i ett tidigt skede är knutna till utarbetandet av programmen på de områden där de har behörighet. Medlemsstaterna ska särskilt samråda med Europol om utformningen av sina åtgärder, i synnerhet när de inbegriper EU:s policycykel eller Empactåtgärder eller åtgärder som samordnas av det gemensamma it-brottscentret. Innan medlemsstaterna inbegriper fortbildning i sina program ska de överlägga med Cepol för att undvika överlappningar.

3.Kommissionen får involvera unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) och Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) i övervaknings- och utvärderingsuppgifter som anges i avsnitt 5, särskilt i syfte att säkerställa att de åtgärder som genomförs med stöd från fonden är förenliga med unionens relevanta regelverk och överenskomna unionsprioriteringar.

4.Högst 15 % av tilldelningen till en medlemsstats program kan utnyttjas till förvärv av utrustning, transportmedel eller uppförande av säkerhetsrelaterade faciliteter. Denna tröskel får överskridas endast i vederbörligen motiverade fall.

5.I sina program ska medlemsstaterna prioritera följande:

(a)Unionens prioriteringar och regelverket på säkerhetsområdet, särskilt informationsutbyte och interoperabilitet mellan it-system.

(b)Rekommendationer med ekonomiska konsekvenser som gjorts inom ramen för förordning (EU) nr 1053/2013 om Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism på området polissamarbete.

(c)Landsspecifika brister med ekonomiska konsekvenser som konstaterats vid behovsbedömningar, till exempel rekommendationerna i EU:s planeringstermin för området korruption.

6.I nödvändiga fall ska programmet ändras så att de rekommendationer som avses i punkt 5 beaktas. Beroende på den ekonomiska effekten av justeringen, får det ändrade programmet godkännas av kommissionen.

7.Medlemsstaterna ska i synnerhet eftersträva de åtgärder som förtecknas i bilaga IV. I fall av oförutsedda eller nya omständigheter, eller för att säkerställa ett effektivt genomförande av finansieringen, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 för att ändra bilaga IV.

8.Om en medlemstat beslutar att genomföra projekt tillsammans med eller i ett tredjeland, med stöd från fonden, ska den berörda medlemsstaten samråda med kommissionen innan projektet inleds.

9.Programplanering i den mening som avses i artikel 17.5 i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser] ska bygga på de insatsstyper som fastställs i tabell 1 i bilaga VI.

Artikel 13

Halvtidsöversyn

1.Kommissionen ska 2024 tilldela de berörda medlemsstaternas program det tilläggsbelopp som avses i artikel 10.1 b i enlighet med de kriterier som avses i punkt 2 i bilaga I. Finansieringen ska gälla för perioden från och med kalenderåret 2025.

2.Om minst 10 % av den initiala tilldelningen till ett program som avses i artikel 10.1 a inte täcks genom mellanliggande betalningsansökningar som lämnats in i enlighet med artikel 85 i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser], ska den berörda medlemsstaten inte vara berättigad till det tilläggsanslag för programmet som avses i punkt 1.

3.Fördelningen av medel från den tematiska delen från och med 2025 ska, i tillämpliga fall, beakta de framsteg som gjorts för att uppnå målen i den prestationsram som avses i artikel 12 i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser] och konstaterade brister i genomförandet.

Artikel 14

Särskilda åtgärder

1.Särskilda åtgärder är transnationella eller nationella projekt i enlighet med målen i denna förordning, för vilka en, flera eller samtliga medlemsstater får ett tilläggsanlag till sina program.

2.Medlemsstaterna får, utöver sin tilldelning beräknad i enlighet med artikel 10.1, ta emot finansiering för särskilda åtgärder, förutsatt att den är öronmärkt som sådan i programmet och utnyttjas till att bidra till genomförandet av målen för denna förordning, inbegripet till att täcka nya framväxande hot.

3.Finansieringen ska inte utnyttjas till andra åtgärder i programmet, förutom under vederbörligen motiverade omständigheter och om det godkänts av kommissionen genom ändringen av programmet.

Artikel 15

Driftsstöd

1.Driftsstödet är en del av en medlemsstats anslag som kan utnyttjas som stöd till de myndigheter som är ansvariga för att utföra de uppgifter och tjänster som utgör offentliga tjänster för unionen.

2.En medlemsstat får utnyttja högst 10 % av det belopp som tilldelats genom denna fond till sitt program för att finansiera driftsstöd till de myndigheter som är ansvariga för att utföra de uppgifter och tjänster som utgör offentliga tjänster för unionen.

3.En medlemsstat som utnyttjar driftsstöd ska följa unionens regelverk om säkerhet.

4.Medlemsstaterna ska i programmet och i de årliga prestationsrapporter som avses i artikel 26 motivera användningen av driftsstöd för att uppnå målen för denna förordning. Före godkännandet av programmet ska kommissionen bedöma utgångsläget i de medlemsstater som har tillkännagivit sin avsikt att begära driftsstöd, med beaktande av de uppgifter som lämnats av dessa medlemsstater samt rekommendationer från kvalitetskontroller och utvärderingsmekanismer, såsom Schengenregelverkets utvärderingsmekanism samt andra kontroll- och utvärderingsmekanismer.

5.Driftsstödet ska koncentreras till särskilda uppgifter och tjänster i enlighet med bilaga VII.

6.För att hantera oförutsedda eller nya omständigheter, eller för att säkerställa ett effektivt genomförande av finansieringen, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 för att ändra de särskilda uppgifterna och tjänsterna i bilaga VII.

Avsnitt 3

Stöd och genomförande genom direkt och indirekt förvaltning

Artikel 16

Tillämpningsområde

Stöd som avses i detta avsnitt ska genomföras antingen direkt av kommissionen i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c i den artikeln.

Artikel 17

Unionsåtgärder

1.Unionsåtgärder är gränsöverskridande projekt eller projekt av särskilt intresse för unionen, i enlighet med målen för denna förordning.

2.På kommissionens initiativ får fonden utnyttjas för att finansiera unionsåtgärder som gäller målen för denna förordning på det sätt som avses i artikel 3 och i enlighet med bilaga III.

3.Unionens åtgärder får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen, särskilt genom bidrag, priser och upphandling. De får också tillhandahålla finansiering i form av finansieringsinstrument inom blandfinansieringsinsatser.

4.Bidrag som genomförs enligt direkt förvaltning ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.

5.Utvärderingskommittén, som bedömer förslagen, får bestå av externa experter.

6.Bidrag till en ömsesidig försäkringsmekanism får täcka risken i samband med återbetalning av belopp från mottagarnas sida och ska uppfattas som en tillräcklig garanti enligt budgetförordningen. Bestämmelserna i [artikel X i] förordning X [den förordning som efterföljer förordningen om garantifonden] ska tillämpas.

Artikel 18

Blandfinansieringsinsatser

Blandfinansieringsinsatser som beslutas inom ramen för denna fond ska genomföras i enlighet med InvestEU-förordningen 36 och avdelning X i budgetförordningen.

Artikel 19

Tekniskt bistånd på kommissionens initiativ

Fonden får stödja åtgärder för tekniskt bistånd som genomförs på kommissionens initiativ eller vägnar. Dessa åtgärder får finansieras till 100 %.

Artikel 20

Revision

Revisioner av användningen av unionens medel som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än de som görs på uppdrag av unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i förordning (EU) nr [förordning om finansiella regler för unionens allmänna budget].

Artikel 21

Information, kommunikation och publicitet

1.Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla sammanhängande, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende fonden och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till målen för denna förordning.

Avsnitt 4

Stöd och genomförande enligt delad, direkt och indirekt förvaltning

Artikel 22

Bistånd i nödsituationer

1.Fonden ska tillhandahålla ekonomiskt stöd för att åtgärda brådskande och särskilda behov i händelse av en nödsituation till följd av en säkerhetsrelaterad incident eller ett nytt framväxande hot inom den här förordningens tillämpningsområde som har eller kan ha betydande skadlig inverkan på människors säkerhet i en eller flera medlemsstater.

2.Bistånd i nödsituationer får ges i form av bidrag direkt till de decentraliserade byråerna.

3.Bistånd i nödsituationer får tilldelas medlemsstaternas program utöver deras tilldelning beräknad i enlighet med artikel 10.1, förutsatt att det är öronmärkt som sådant i programmet. Finansieringen ska inte användas till andra åtgärder i programmet, utom under vederbörligen motiverade omständigheter, och om det godkänts av kommissionen genom ändringen av programmet.

4.Bidrag som genomförs under direkt förvaltning ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.

Artikel 23

Kumulativ, kompletterande och kombinerad finansiering

1.En åtgärd som har fått ett bidrag genom fonden kan också erhålla ett bidrag från något annat unionsprogram, inbegripet fonder under gemensam förvaltning, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader. Reglerna för varje bidragande unionsprogram ska tillämpas för dess respektive bidrag till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden, och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

2.Åtgärder som certifierats med en spetskompetensstämpel, eller som uppfyller de kumulativa, jämförbara villkoren att

(a)de har utvärderats i en inbjudan att lämna förslag inom ramen för fonden,

(b)de uppfyller minimikvalitetskraven i inbjudan att lämna förslag,

(c)de, på grund av budgetbegränsningar, inte får finansieras inom ramen för inbjudan att lämna förslag,

får ta emot stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med artikel 67.5 i förordning (EU) X [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel [8] i förordning (EU) X [finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken], förutsatt att åtgärderna är förenliga med målen för programmet i fråga. Bestämmelserna för den fond som ger stöd ska tillämpas.

Avsnitt 5

Övervakning, rapportering och utvärdering

Underavsnitt 1 Allmänna bestämmelser

Artikel 24

Övervakning och rapportering

1.I enlighet med rapporteringskraven i artikel [43.3 h. i iii] i budgetförordningen ska kommissionen inför Europaparlamentet och rådet lägga fram prestationsinformation i enlighet med bilaga V.

2.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 för att ändra bilaga V i syfte att göra nödvändiga anpassningar av den prestationsinformation som ska lämnas till Europaparlamentet och rådet. 

3.Indikatorerna för rapportering om programmets framsteg mot att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 3 fastställs i bilaga VIII. För outputindikatorer ska utgångsvärdet fastställas till noll. Delmålen för 2024 och målen för 2029 ska vara kumulativa.

4.Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in effektivt, på ett ändamålsenligt sätt och i god tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av medel från unionen och i tillämpliga fall från medlemsstaterna.

5.För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av instrumentets framsteg i riktning mot att uppnå dess mål ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 med avseende på att ändra bilaga VIII för att se över och komplettera indikatorerna, om det anses nödvändigt, och komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering, inbegripet för projektinformation som ska tillhandahållas av medlemsstaterna.

Artikel 25

Utvärdering

1.Kommissionen ska genomföra en halvtidsutvärdering och en efterhandsutvärdering av denna förordning, inbegripet av de åtgärder som vidtas inom ramen för denna fond.

2.Halvtidsutvärderingen och efterhandsutvärderingen ska genomföras i så god tid att de kan användas i beslutsprocessen i enlighet med den tidtabell som anges i artikel 40 i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser].

Underavsnitt 2 Regler för delad förvaltning

Artikel 26

Årliga resultatrapporter

1.Senast den 15 februari 2023, och senast samma datum varje efterföljande år till och med 2031, ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna den årliga prestationsrapporten i enlighet med artikel 36.6 i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Den rapport som lämnas in 2023 ska omfatta genomförandet av programmet till och med den 30 juni 2022.

2.Den årliga prestationsrapporten ska särskilt innehålla uppgifter om

(a)framstegen med att genomföra programmet och uppnå delmålen och målen, med hänsyn till de senaste uppgifter som krävs enligt artikel 37 i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser],

(b)eventuella frågor som påverkar programmets prestation och de åtgärder som vidtagits för att lösa dem,

(c)komplementariteten mellan de åtgärder som får stöd från fonden och det stöd som ges genom andra unionsfonder, särskilt i eller i förhållande till tredjeländer,

(d)programmets bidrag till genomförandet av relevanta delar av unionens regelverk och handlingsplaner,

(e)genomförandet av kommunikations- och synlighetsåtgärder,

(f)uppfyllandet av de nödvändiga villkoren och tillämpningen av dem under hela programperioden.

3.Kommissionen kan lämna synpunkter på den årliga prestationsrapporten inom två månader efter dagen för mottagandet. Om kommissionen inte lämnar några synpunkter inom denna tidsfrist, ska rapporten anses vara godkänd.

4.I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna artikel ska kommissionen anta en genomförandeakt, genom vilken mallen för den årliga resultatrapporten fastställs. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 29.2.

Artikel 27

Övervakning och rapportering

1.Övervakning och rapportering i enlighet med avdelning IV i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser] ska utgå från de insatstyper som fastställs i tabellerna 1, 2 och 3 i bilaga VI. För att hantera oförutsedda eller nya omständigheter, eller för att säkerställa ett effektivt genomförande av finansieringen, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att ändra bilaga VI i enlighet med artikel 28.

2.Indikatorerna ska användas i enlighet med artiklarna 12.1, 17 och 37 i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser].

KAPITEL III

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 28

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter tilldelas kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 12, 15, 24 och 27 ska tilldelas kommissionen till och med den 31 december 2028.

3.Europaparlamentet eller rådet får när som helst återkalla den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 12, 15, 24 och 27. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 12, 15, 24 och 27 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att göra några invändningar. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 29

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en samordningskommitté för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet och Instrumentet för gränsförvaltning och visering. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt, ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt. Detta ska inte tillämpas på den genomförandeakt som avses i artikel 26.4.

Artikel 30

Övergångsbestämmelser

1.Förordning (EU) nr 513/2014 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2021.

2.Utan att det påverkar punkt 1 ska denna förordning inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de berörda åtgärderna fram till dess att de har avslutats, enligt polisinstrumentet inom Fonden för inre säkerhet, som ska fortsätta att tillämpas på de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

3.Finansieringsramen för fonden får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för att säkerställa övergången mellan fonden och de åtgärder som antagits inom ramen för föregångaren, polisinstrumentet inom Fonden för inre säkerhet, upprättad genom förordning (EU) nr 513/2014.

Artikel 31

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar    På rådets vägnar

Ordförande    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.FÖRSLAGETS/INITIATIVETS RAM

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

1.3.Typ av förslag/initiativ

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

1.6.Planerad(e) metod(er) för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubrik(er) i den fleråriga budgetramen och budgetrubrik(er) i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.FÖRSLAGETS/INITIATIVETS RAM

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Fonden för inre säkerhet

1.2.Politikområde(n) som berörs (programkluster)

Rubrik 5 (Säkerhet och försvar), Avdelning 12: Säkerhet

1.3.Förslaget eller initiativet avser

 en ny åtgärd

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 37

 en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Fonden bör bygga vidare på de resultat och investeringar som görs med stöd av dess föregångare, nämligen stöd till EU:s övergripande strategier på området för inre säkerhet, såsom polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (skydd av människor och kritisk infrastruktur, offentliga platser), kampen mot narkotika.

Dessutom bör EU-finansieringen kunna utnyttjas i situationer som uppstår till följd av nya säkerhetshot eller andra situationer som kräver omedelbara åtgärder och som inte kan hanteras av medlemsstaterna på egen hand.

Utan att det påverkar den framtida politisk utvecklingen kommer eventuella framtida lagstiftningsförslag på detta område att omfatta en egen separat finansieringsöversikt över medel som kan täckas antingen av finansieringsramen för denna fond eller av någon annan ytterligare finansiering som finns tillgänglig i den fleråriga budgetramen.

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför, utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Förvaltningen av säkerhetshoten medför utmaningar som inte kan hanteras av medlemsstaterna på egen hand.

På säkerhetsområdet blir grov och organiserad brottslighet, terrorism och andra säkerhetsrelaterade hot allt mer gränsöverskridande. Gränsöverskridande samarbete och samordning mellan brottsbekämpande myndigheter är avgörande för att framgångsrikt förhindra och bekämpa denna brottslighet, t.ex. genom informationsutbyte, gemensamma utredningar, driftskompatibel teknik samt gemensamma risk- och hotbedömningar. Det ekonomiska stöd som tillhandahålls genom denna förordning bidrar särskilt till att stärka den nationella och den europeiska kapaciteten på dessa politikområden, vilket innebär att unionen lättare kan inrätta en ram för att visa unionssolidaritet och erbjuda en plattform för utvecklingen av gemensamma it-system som underbygger dessa strategier.

Arbetet med EU:s säkerhet kräver att medlemsstaterna bidrar med betydande resurser och stor kapacitet. Bättre operativt samarbete och samordning som omfattar sammanslagning av resurser t.ex. när det gäller utbildning och utrustning leder till stordriftsfördelar och synergier, vilket garanterar en effektivare användning av offentliga medel och ökar solidariteten, det ömsesidiga förtroendet och det delade ansvaret för EU:s gemensamma strategier bland medlemsstaterna. Detta är särskilt relevant på säkerhetsområdet, där ekonomiskt stöd för alla former av gränsöverskridande gemensamma insatser är av största vikt för att förbättra samarbetet mellan polis, tull, gränsbevakning och rättsliga myndigheter.

När det gäller den yttre dimensionen av politikområdet inrikes frågor, står det klart att antagandet av åtgärder och sammanslagningen av resurser på EU-nivå avsevärt kommer att öka det EU-inflytande som krävs för att övertyga tredjeländer om att samarbeta med EU i dessa säkerhetsrelaterade frågor som främst är av intresse för EU och medlemsstaterna.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare åtgärder av liknande slag

Interimsutvärderingen av ISF-P för programperioden 2014–2020 och utvärderingarna i efterhand av medel för perioden 2007–2013 (”förebyggande och bekämpande av brott” och ”förebyggande, beredskap och konsekvenshantering när det gäller terrorism och andra säkerhetsrelaterade risker”) gav de resultat som anges nedan. Det bör noteras att ISF-P är EU:s första finansieringsprogram på detta politikområde som genomföras genom delad förvaltning med medlemsstaterna. Tidigare fonder genomförs direkt av kommissionen.

Relevans, tillämpningsområde och storlek

Det breda tillämpningsområdet för den nuvarande Fonden för inre säkerhet – polis säkerställde att genomförandet av de nödvändiga åtgärderna skulle kunna stödjas på EU-nivå på säkerhetsområdet. Den flexibilitet som erbjuds genom fonden (möjligheten att överföra medel mellan mål) har bidragit till att hantera de föränderliga behoven, men medlemsstaterna skulle uppskatta ännu mer flexibilitet genom att fondernas minimianslag till mål avskaffades och antalet nationella mål minskades. Inte heller återspeglar medel som fastställts i början av programperioden på grundval av statistik förändringar i medlemsstaternas behov under genomförandeperioden. När ytterligare finansiellt stöd tillhandahålls under programperioden, lämnar den fördelningsnyckel som fastställs i början av perioden inte något utrymme för flexibilitet, vilket potentiellt skulle kunna påverka fondens ändamålsenlighet och effektivitet.

- Ändamålsenlighet

Den nuvarande Fonden för inre säkerhet – polisdelen anses vara ändamålsenlig och bidra till sina mål. Utvärderingarna visar att en kombination av genomförandemodeller på områdena säkerhet, migration och gränsförvaltning är ett ändamålsenligt sätt att uppnå fondernas mål. Den övergripande utformningen av genomförandemekanismerna bör bibehållas. Samtidigt visar utvärderingarna att det fortfarande råder anmärkningsvärd brist på flexibilitet, som måste balanseras med förutsägbarhet eftersom medlemsstaternas myndigheter och stödmottagarna behöver finansiell säkerhet och rättssäkerhet för att planera genomförandet av fonden under hela programperioden. I annat fall begränsas deras effektivitet. Den nuvarande Fonden för inre säkerhet – polisdelen innehåller inte någon finansieringsram som ska fördelas på de nationella programmen inom ramen för halvtidsöversynen, vilket begränsar möjligheten att förse de nationella programmen med tilläggsfinansiering. En annan begränsning är kopplad till det faktum att halvtidsöversynen kan användas endast vid en förutbestämd tidpunkt under genomförandeperioden. Migrationskrisen och de ökade säkerhetshoten i EU på senare år visar att det behövs flexibilitet från början av programperioden och framåt för att kunna reagera på förändringar på fältet. I halvtidsutvärderingarna noterades också behovet av en tydlig insatslogik – att mer fokuserade nationella program skulle öka effektiviteten genom att tillåta prioritering av vissa mål – och vikten av ett fullständigt övervaknings- och utvärderingssystem, för såväl direkt som delad förvaltning. Då den utformas på ett tidigt stadium säkerställs en konsekvent och enhetlig övervakning av framstegen och ändamålsenligheten redan från början.

- Effektivitet (inbegripet förenkling och minskning av den administrativa bördan)

Bland de berörda parterna har framsteg noterats i fråga om förenklingen av förfarandena. Innovativa åtgärder (förenklade kostnadsalternativ, flerårig programplanering) anses vara till nytta. Inrättandet av gemensamma bestämmelser om genomförandet av Amif och Fonden för inre säkerhet utgjorde ett stöd för länkarna i förvaltningen av de tre finansieringsinstrumenten, vilket ledde till ett nära samarbete – och i vissa fall enhetlighet – mellan de enheter som ansvarar för förvaltningen av de två fonderna.

Den administrativa bördan uppfattas fortfarande som alltför stor av både förvaltningarna och stödmottagarna, vilket undergräver fondernas effektivitet. Ett exempel är att även om tillämpningen av nationella regler för stödberättigande potentiellt kan minska den administrativa bördan är de regler för stödberättigande som tillämpas ibland alltför betungande. Förenklade kostnadsalternativ tillämpas inte fullt ut. Både för medlemsstaterna och kommissionen har också en relativt stor administrativ börda vid tillhandahållandet av bistånd i nödsituationer genom direkt förvaltning. Detta förutsätter att ett detaljerat bidragsavtal upprättas inom kort och mer detaljerade rapporteringskrav gentemot kommissionen för stödmottagarna (jämfört med delad förvaltning). Det behövs tekniskt bistånd på tillräckligt hög nivå för att möjliggöra en framgångsrik förvaltning av fonden och ytterligare ansträngningar för att förenkla tillgången till fonder för potentiella stödmottagare genom att tillhandahålla information om åtgärder och finansieringsmöjligheter. I den nuvarande Fonden för inre säkerhet – polisdelen finns det ingen mekanism för att förbättra prestationer, exempelvis genom ett system med incitament som ytterligare skulle öka fondens effektivitet och ändamålsenlighet. Utan en sådan mekanism skulle de medlemsstater som presterar väl vid genomförandet av fonden inte kunna belönas. Med en sådan mekanism hade fonden kunnat uppnå sina mål på ett effektivare sätt.

– Överensstämmelse

Fonden anses vara sammanhängande och dess mål kompletterar andra nationella strategier. Överensstämmelse och komplementaritet med unionens övriga finansieringsinstrument har säkerställts under utformningen, programplaneringen och genomförandet. Samordningsmekanismer har införts för att säkerställa överensstämmelse och komplementaritet i genomförandestadiet. Fondernas format (nationella program som syftar till långsiktig kapacitet, bistånd i nödsituationer för att minska det omedelbara trycket och unionsåtgärder utformade för att stödja gränsöverskridande samarbete) ansågs vara positivt. Ändå är det alltjämt svårt att säkerställa överensstämmelse och synergier på tre huvudområden: stöd till målen för asyl och integration genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, stöd till gränsförvaltning, samt återvändande- och återintegreringsåtgärder liksom utveckling av trygghetssystem i tredjeländer och slutligen garantier för överensstämmelse mellan EU-fondernas insatser på säkerhetsområdet.

1.4.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergier

Fondens mål på säkerhetsområdet kommer att underbyggas genom ett fullt ut samordnat antal finansieringsinstrument, som inbegriper både inre och yttre aspekter. Det är viktigt att undvika överlappning med finansieringen genom andra EU-instrument genom att skiljelinjer och effektiva samordningsmekanismer upprättas.

Den framtida Fonden för inre säkerhet kommer att fungera som unionens särskilda instrument på säkerhetsområdet. Komplementariteten kommer att säkerställas, i synnerhet med sammanhållningspolitiken, Fonden för integrerad gränsförvaltning som består av ett instrument för gränsförvaltning och visering och kontrollutrustning, delen för säkerhetsforskning inom Horisont Europa och det framtida programmet för rättigheter och värden. Synergier kommer att eftersträvas, särskilt i fråga om gränsförvaltning och tullkontrollutrustning, säkerhet för infrastruktur och offentliga platser, it-säkerhet och förebyggande av radikalisering. Ändamålsenliga samordningssystem är mycket viktiga för att man ska kunna nå de politiska målen på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt, utnyttja stordriftsfördelar och undvika överlappning mellan åtgärderna.

De åtgärder i och i förhållande till tredjeländer som finansieras genom fonden bör antas i synergi och överensstämmelse med andra åtgärder utanför unionen som finansieras genom unionens externa biståndsinstrument. Vid genomförandet av dessa åtgärder eftersträvas framför allt överensstämmelse med principerna och de allmänna målen för unionens yttre åtgärder och utrikespolitik rörande landet eller regionen i fråga. I fråga om den yttre dimensionen, ska fonden inriktas på stöd för att förbättra samarbetet med tredjeländer på områden av intresse för unionens inre säkerhet, i synnerhet kampen mot terrorism och radikalisering, handel och transportsäkerhet, samarbete med tredjeländers brottsbekämpande myndigheter i kampen mot terrorismen, vilket även inbegriper utsändning av personal, gemensamma utredningsgrupper, organiserad brottslighet och korruption samt människohandel och smuggling av migranter.

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

 begränsad varaktighet

   i kraft 1.1.2021–31.12.2027

   Budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 för betalningsbemyndiganden.

 obegränsad varaktighet

Genomförandet efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ

beräknas följas drift i full skala.

1.6.Planerad metod för genomförandet 38

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

   via genomförandeorgan 39

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

tredjeländer eller organ som de har utsett

internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

EIB och Europeiska investeringsfonden

organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

offentligrättsliga organ

privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Den föreslagna fonden ska genomföras genom delad, direkt eller indirekt förvaltning. Den största delen av medlen kommer att tilldelas de nationella programmen under delad förvaltning. Återstoden kommer att tilldelas en tematisk del och kan utnyttjas till särskilda åtgärder (som genomförs nationellt eller transnationellt av medlemsstaterna), unionsåtgärder (direkt/indirekt förvaltning) och bistånd i nödsituationer (delad, direkt eller indirekt förvaltning).

Tekniskt bistånd på kommissionens initiativ kommer att genomföras genom direkt förvaltning.

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Direkt/indirekt förvaltning:

Kommissionen kommer att direkt övervaka genomförandet av åtgärderna enligt de arrangemang som fastställs i respektive bidragsavtal, överenskommelser om medverkan med internationella organisationer, i tillämpliga fall, samt avtal med stödmottagarna.

Delad förvaltning:

Varje medlemsstat ska inrätta förvaltnings- och kontrollsystem för sitt program och säkerställa kvaliteten och tillförlitligheten i övervakningssystemet och uppgifterna om indikatorer, i enlighet med förordningen om gemensamma bestämmelser. För att göra det lättare att snabbt inleda genomförandet är det möjligt att förlänga befintliga välfungerande förvaltnings- och kontrollsystem till nästa programperiod.

I detta sammanhang kommer medlemsstaterna att uppmanas att inrätta en övervakningskommitté som kommissionen ska delta i som rådgivare. Övervakningskommittén kommer att sammanträda minst en gång om året. Den kommer att granska alla frågor som påverkar programmets framsteg mot att uppnå målen.

Medlemsstaterna kommer att översända en årlig prestationsrapport, som bör innehålla information om de framsteg som görs i genomförandet av programmet och för att uppnå delmål och mål. Rapporten bör även ta upp eventuella frågor som påverkar programmets prestation och beskriva de åtgärder som vidtagits för att lösa dem.

I slutet av perioden ska varje medlemsstat lämna in en slutlig prestationsrapport. Slutrapporten bör inriktas på de framsteg som gjorts med att förverkliga programmålen och ge en översikt över de viktigaste faktorer som påverkat programmets prestation, de åtgärder som vidtagits för att ta itu med dessa faktorer och en bedömning av hur effektiva de åtgärderna har varit. Dessutom bör den beskriva hur programmet har bidragit till att avhjälpa de brister som konstaterats i relevanta EU-rekommendationer till medlemsstaten, de framsteg som gjorts för att uppnå de mål som anges i prestationsramen, iakttagelserna från de relevanta utvärderingarna, uppföljningen av dessa iakttagelser och resultaten av kommunikationsåtgärderna.

Enligt förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser ska medlemsstaterna årligen översända ett garantipaket som inbegriper årsredovisning, förvaltningsförklaring och revisionsmyndighetens yttrande om förvaltnings- och kontrollsystemet samt om lagligheten och korrektheten i de utgifter som deklarerats i årsräkenskaperna. Detta garantipaket kommer att utnyttjas av kommissionen för att fastställa det belopp som ska belasta fonden för räkenskapsåret.

Ett översynsmöte kommer att ordnas mellan kommissionen och varje medlemsstat vartannat år för att granska prestationerna inom varje program.

Sex gånger om året översänder medlemsstaterna uppgifter för varje program, uppdelade efter särskilda mål. Dessa uppgifter avser kostnaderna för insatser och värdet av gemensamma output- och resultatindikatorer.

Generellt:

Kommissionen ska göra en halvtidsutvärdering och en efterhandsutvärdering av de åtgärder som genomförts inom ramen för denna fond, i enlighet med förordningen om gemensamma bestämmelser. Halvtidsutvärderingen bör särskilt bygga på halvtidsutvärderingen av program som medlemsstaterna lämnat in till kommissionen senast den 31 december 2024.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Både efterhandsutvärderingarna av de fonder för vilka GD Migration och inrikes frågor ansvarade 2007–2013 och interimsutvärderingarna av generaldirektoratets befintliga fonder visar att en kombination av olika genomförandemodeller på området migration och inrikes frågor har gjort det möjligt att på ett effektivt sätt uppnå fondernas mål. Den övergripande utformningen av genomförandemodellerna bibehålls och omfattar delad, direkt och indirekt förvaltning.

Genom delad förvaltning genomför medlemsstaterna program som bidrar till unionens politiska mål och är anpassade efter deras nationella förhållanden. Delad förvaltning säkerställer att ekonomiskt stöd finns tillgängligt i alla deltagande stater. Delad förvaltning möjliggör dessutom förutsebar finansiering och ger medlemsstaterna, som bäst känner till de utmaningar de står inför, möjlighet att planera sin långsiktiga finansiering i enlighet med detta. Tilläggsfinansiering för särskilda åtgärder (som kräver samarbete mellan medlemsstaterna eller extra medel till en eller flera medlemsstater på grund av ny utveckling i unionen) och för vidarebosättnings- och förflyttningsverksamhet kan genomföras genom delad förvaltning. En nyhet är att fonden också kan utnyttjas för bistånd i nödsituationer genom delad förvaltning, utöver direkt och indirekt förvaltning.

Genom direkt förvaltning stöder kommissionen andra åtgärder som bidrar till unionens gemensamma politiska mål. Åtgärderna gör det möjligt att ge skräddarsytt stöd för akuta och särskilda behov i enskilda medlemsstater (”bistånd i nödsituationer”), stödja transnationella nätverk och åtgärder, testa innovativ verksamhet som kan utökas inom ramen för nationella program och utföra studier av intresse för unionen som helhet (”unionsåtgärder”).

Genom indirekt förvaltning bibehåller fonden möjligheten att delegera budgetgenomförandet till bl.a. internationella organisationer och byråer på området inrikes frågor när det gäller särskilda åtgärder.

Med tanke på de olika målen och behoven föreslås en tematisk del inom ramen för fonden som ett sätt att balansera förutsägbarheten för den fleråriga tilldelningen av finansiering till de nationella programmen med flexibilitet när det gäller att periodvis betala ut medel till åtgärder med högt mervärde för unionen. Den tematiska delen kommer att användas för särskilda åtgärder inom och bland medlemsstaterna, unionsåtgärder, bistånd i nödsituationer, vidarebosättning och omplacering. Den kommer att säkerställa att medel kan tilldelas och överföras mellan de olika metoder, på grundval av en tvåårig programplaneringscykel.

Betalningsarrangemangen för delad förvaltning beskrivs i förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser, som föreskriver en årlig förfinansiering, följd av maximalt fyra mellanliggande betalningar per program och år, på grundval av de betalningsansökningar som skickats in av medlemsstaterna under räkenskapsåret. Enligt förslaget till förslag till förordning om gemensamma bestämmelser avräknas förhandsfinansieringen inom programmens sista räkenskapsår.

Kontrollstrategin kommer att bygga på den nya budgetförordningen och förordningen om gemensamma bestämmelser. Den nya budgetförordningen och förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser bör utvidga användningen av förenklade former av bidrag, såsom klumpsummor, schablonbelopp och enhetskostnader. Genom dessa förordningar införs också nya former av betalningar, som bygger på de resultat som uppnåtts, snarare än kostnaderna. Stödmottagarna kommer att kunna motta ett fast belopp, om de kan styrka att viss verksamhet, såsom utbildning eller tillhandahållande av bistånd i nödsituationer, har ägt rum. Detta förväntas minska kontrollbördan både för stödmottagarna och medlemsstaterna (t.ex. kontroll av fakturor och kvitton för kostnaderna).

När det gäller delad förvaltning, bygger förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser på förvaltnings- och kontrollstrategin för programplaneringsperioden 2014–2020, men några åtgärder införs i syfte att förenkla genomförandet och minska kontrollbördan för både stödmottagare och medlemsstater. Bland annat följande är nytt:

- Avskaffande av utseendeförfarandet (vilket torde göra det möjligt att påskynda genomförandet av programmen).

- Förvaltningskontroller (administrativa kontroller och kontroller på plats) som ska utföras av den förvaltande myndigheten på grundval av riskbedömningar (jämfört med 100 % administrativa kontroller som krävs under programperioden 2014–2020). Dessutom får de förvaltande myndigheterna, under vissa villkor, tillämpa proportionerliga kontrollstrategier i linje med nationella förfaranden.

- Villkor för att undvika flera olika revisioner av samma insats/utgift.

Programmyndigheterna kommer att lämna in ansökningar om mellanliggande betalningar till kommissionen på grundval av stödmottagarnas utgifter. Enligt förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser ska de förvaltande myndigheterna få rätt att utföra förvaltningskontrollerna på grundval av riskbedömningar, men också särskilda kontroller (t.ex. kontroller på plats av den förvaltande myndigheten och revisioner av insatser /utgifter av revisionsmyndigheten), efter det att utgifterna har deklarerats till kommissionen i ansökningarna om mellanliggande betalningar. För att minska risken för att ersättning utgår till icke stödberättigande utgifter, fastställs i förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser att kommissionens mellanliggande betalningar ska begränsas till högst 90 %, med tanke på att bara en del av de nationella kontrollerna har utförts i det här skedet. Kommissionen kommer att betala det återstående saldot efter det årliga avslutandet av räkenskaperna, efter mottagande av garantipaketet från programmyndigheterna. Eventuella oriktigheter som kommissionen eller revisionsrätten upptäcker efter det att det årliga garantipaketet har översänts kan leda till en finansiell nettokorrigering.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Delad förvaltning:

GD Migration och inrikes frågor har inte stött på några betydande risker för fel i sina utgiftsprogram. Detta bekräftas genom att revisionsrätten vid upprepade tillfällen inte haft några betydande brister att ta upp i sina årsrapporter. Dessutom har GD Migration och inrikes frågor redan reviderat sin rättsliga grund (förordning (EU) 2015/378 och delegerad förordning (EU) nr 1042/2014) för att i högre grad anpassa sig till sammanhållningspolitikens kontrollram och dess garantimodell och bibehålla en låg felnivå i sina utgiftsprogram. Dessa anpassningsinsatser fortsätter i och med föreliggande förslag, där kontrollramen stämmer överens med den som tillämpas av andra generaldirektorat som förvaltar sammanhållningspolitiken.

Vid delad förvaltning rör de allmänna riskerna i samband med genomförandet av de nuvarande programmen medlemsstaternas underutnyttjande av fonden och möjliga fel som beror på komplicerade regler och brister i förvaltnings- och kontrollsystemen. Genom förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser skulle regelverket förenklas genom en harmonisering av reglerna och förvaltnings- och kontrollsystemen i de olika fonderna med delad förvaltning. Det möjliggör även riskdifferentierade kontrollkrav (t.ex. riskbaserade förvaltningskontroller, möjlighet till proportionerliga kontrollarrangemang som grundar sig på nationella förfaranden samt begränsningar av revisionsarbetet i fråga om tidpunkt och/eller särskilda insatser).

Direkt/indirekt förvaltning:

En nyligen genomförd analys av de viktigaste orsakerna till och typerna av vanliga fel som upptäckts vid efterhandsrevisioner visar att de flesta förekomsterna av bristande efterlevnad uppstår till följd av dålig ekonomisk förvaltning av de bidrag som tilldelats stödmottagare, styrkande handlingar som fattas eller är otillräckliga, felaktig offentlig upphandling och icke-budgeterade kostnader.

Riskerna beror följaktligen främst på följande:

– Säkerställande av kvaliteten på utvalda projekt och deras efterföljande tekniska genomförande, otydliga eller ofullständiga riktlinjer till stödmottagarna eller otillräcklig övervakning.

– Risken för ineffektivt eller oekonomiskt utnyttjande av tilldelade medel, både i fråga om bidrag (komplexiteten i utbetalningen av faktiska stödberättigande kostnader i kombination med begränsade möjligheter att administrativt kontrollera stödberättigande kostnader) och upphandling (ibland för få ekonomiska aktörer med erforderlig specialkunskap, vilket försvårar prisjämförelser).

– Risken för att (särskilt) mindre organisationer saknar tillräcklig kapacitet att effektivt kontrollera utgifter samt säkerställa öppenhet när det gäller de transaktioner som utförs.

– Risken för att kommissionens rykte skadas om bedrägeri eller brottslig verksamhet upptäcks. Att tredje parter har ett internt kontrollsystem ger bara en partiell garanti på grund av det tämligen stora antalet heterogena entreprenörer och stödmottagare som alla har ett eget, ofta ganska begränsat, kontrollsystem.

De flesta av dessa risker förväntas minska tack vare bättre utformade ansökningsomgångar, riktlinjer till stödmottagare, målinriktade förslag, förbättrad användning av förenklade kostnader och ömsesidig tillit till revisioner och bedömningar som ingår i den nya budgetförordningen.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Delad förvaltning:

Medlemsstaternas kostnader för kontroller förväntas förbli desamma eller eventuellt sjunka. För den nuvarande programplaneringsperioden (2014–2020) beräknas medlemsstaternas kumulativa kostnader för kontroller utgöra omkring 5 % av det totala beloppet av utbetalningar som medlemsstaterna har ansökt om för 2017.

Denna procentandel förväntas minska tack vare effektivitetsvinster i genomförandet av programmen och ökade utbetalningar till medlemsstaterna.

Med det riskbaserade tillvägagångssättet avseende förvaltning och kontroll som införs i förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser, i kombination med en ökad satsning på att anta förenklade kostnadsalternativ, förväntas medlemsstaternas kostnader för kontrollerna sjunka ytterligare.

Direkt/indirekt förvaltning:

Kostnaden för kontrollerna uppgår till omkring 2,5 % av de betalningar som gjorts av GD Inrikes frågor. Den förväntas förbli konstant eller minska något ifall utnyttjandet av förenklade kostnadsalternativ ökar under nästa programperiod.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Ange förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategin för bedrägeribekämpning.

Förebyggande och upptäckt av bedrägeri är ett av målen med intern kontroll enligt budgetförordningen, och en viktig styrningsfråga som kommissionen måste beakta genom hela utgiftscykeln.

Dessutom syftar strategin för bedrägeribekämpning inom GD Migration och inrikes frågor till att förebygga, upptäcka och korrigera bedrägeri, genom att bl.a. säkerställa att dess interna bedrägerikontroller helt överensstämmer med kommissionens strategi mot bedrägerier och att dess metod för hantering av bedrägeririsken är anpassad för att fastställa områden med bedrägeririsk och lämpliga motåtgärder.

I fråga om delad förvaltning kommer medlemsstaterna att säkerställa lagligheten och korrektheten hos utgifter som ingår i de räkenskaper som lämnas till kommissionen. I detta sammanhang kommer medlemsstaterna att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter, inbegripet bedrägeri. Liksom i nuvarande programperiod (2014–2020) 40 kommer medlemsstaterna att bli skyldiga att införa förfaranden för att upptäcka oriktigheter och bedrägeri, och att rapportera oriktigheter till kommissionen, även såväl misstänkt som konstaterat bedrägeri på områdena under delad förvaltning. Åtgärder för att förebygga bedrägeri förblir en övergripande princip och skyldighet för medlemsstaterna.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubriker i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av
anslag

Bidrag

Rubrik nr 5: ”Säkerhet och försvar”

Diff./Icke-diff 41 .

från Efta-länder 42

från kandidatländer 43

från tredjeländer

i den mening som avses i artikel [21.2 b] i budgetförordningen

5

12.02.01 – Fonden för inre säkerhet (ISF) 44

Diff.

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

5

12.01.01 – Utgifter för stöd till Fonden för inre säkerhet (tekniskt stöd)

Icke-diff.

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

5

”Säkerhet och försvar”

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Efter 2027

TOTALT

Driftsanslag (uppdelade enligt de budgetrubriker som förtecknas under 3.1)

Åtaganden

1)

224,811

341,107

345,694

384,921

389,693

394,560

398,214

2 479,000.

Betalningar

2)

23,212

51,821

105,901

265,329

373,387

371,677

369,230

918,443

2 479,000.

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för programmet 45  

Åtaganden = Betalningar

3)

2,827

2,884

2,941

3,000

3,060

3,121

3,167

21,000

TOTALA anslag för ramanslagen för programmet

Åtaganden

=1+3

227,638

343,991

348,635

387,921

392,753

397,681

401,381

2 500,000

Betalningar

=2+3

26,039

54,705

108,842

268,329

376,447

374,798

372,397

918,443

2 500,000



Rubrik i den fleråriga
budgetramen

7

”Administrativa utgifter”

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt som laddas upp i DECIDE för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Efter 2027

TOTALT

Personalresurser

5,942

6,943

6,943

6,943

6,943

6,943

6,943

 

47,600

Övriga administrativa utgifter

0,202

0,202

0,202

0,202

0,202

0,202

0,202

 

1,412

TOTALA anslag under RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

6,144

7,145

7,145

7,145

7,145

7,145

7,145

 

49,012

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Efter 2027

TOTALT

TOTALA anslag
samtliga RUBRIKER
i den fleråriga budgetramen
 

Åtaganden

233,782

351,136

355,780

395,066

399,898

404,826

408,526

-

2 549,012

Betalningar

32,182

61,849

115,987

275,474

383,592

381,943

379,542

918,443

2 549,012

3.2.2.Sammanfattning av beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

   Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

5,942

6,943

6,943

6,943

6,943

6,943

6,943

47,600

Övriga administrativa utgifter

0,202

0,202

0,202

0,202

0,202

0,202

0,202

1,412

Delsumma RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

6,144

7,145

7,145

7,145

7,145

7,145

7,145

49,012

Utanför RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

Andra utgifter
av administrativ natur

2,827

2,884

2,941

3,000

3,060

3,121

3,167

21,000

Delsumma
För belopp utanför RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

2,827

2,884

2,941

3,000

3,060

3,121

3,167

21,000

TOTALT

8,971

10,029

10,086

10,145

10,205

10,266

10,312

70,012

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

[For guidance related to possible delegation of programme implementation tasks to executive agencies, see p. 8/9 above].

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

   Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

Huvudkontoret och kommissionens kontor i medlemsstaterna

38

45

45

45

45

45

45

Vid delegationer

2

2

2

2

2

2

2

För forskning

• Extern personal (i heltidsekvivalenter: kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, personal från bemanningsföretag och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) 

Rubrik 7

Finansieras från RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen 

- vid huvudkontoret

3

3

3

3

3

3

3

- vid delegationer

Som finansieras genom ramanslagen för programmet 

- vid huvudkontoret

- vid delegationer

För forskning

Annan (ange)

TOTALT

43

50

50

50

50

50

50

Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Personalen på 50 heltidsekvivalenter senast 2027 motsvarar den totala personal som krävs för genomförandet och förvaltningen av fonden. Den består av personal som redan arbetar för Fonden för inre säkerhet vid GD Migration och inrikes frågor (utgångsläge: 33 heltidsekvivalenter = 3 kontraktsanställda, 11 assistenter, 19 tjänstemän) i april 2018 plus ytterligare personal (+3 assistenter, +14 tjänstemän, varav 2 för delegationerna). Nedan följer en beskrivning av uppgifterna för detta personaltillskott.

Planering, programplanering, kontakt med byråer (+1 tjänsteman):

- ge underlag för budgetförfarandet

- utgöra en länk mellan fonder och byråer (t.ex. bidrag/överenskommelser om delegering till byråer)

Revisioner, Olaf, revisionsrätten (+3 tjänstemän):

- utföra kontroller enligt beskrivningen ovan (förhandskontroll, upphandlingskommitté, efterhandsrevisioner, internrevision och avslutande av räkenskaper),

- följa upp revisioner som sköts av tjänsten för internrevision och revisionsrätten.

Direkt förvaltning (+1 assistenter, +2 tjänstemän):

- bereda årliga arbetsprogram/finansieringsbeslut och fastställa årliga prioriteringar

- kommunicera med berörda aktörer (potentiella/faktiska stödmottagare, medlemsstater osv.),

förvalta förslags- och anbudsinfordringar samt efterföljande urvalsförfaranden,

- operativ förvaltning av projekt.

Delad förvaltning (inkl. TF) (+1 assistent, +3 tjänstemän):

- föra en politisk dialog med medlemsstaterna,

- förvalta nationella program,

- utarbeta riktlinjer åt medlemsstater,

- utveckla och hantera it-verktyg för förvaltning av bidrag och nationella program

Synergier med andra fonder (+1 tjänstemän):

- samordning med fonderna med en extern dimension,

- samordning inom ramen för förordningen om gemensamma bestämmelser,

- synergier och komplementaritet med andra fonder.

Ekonomisk förvaltning (+1 assistent):

- finansiell initiering och kontroll,

- bokföring,

- övervakning och rapportering av måluppfyllelse, bl.a. i den årliga verksamhetsrapporten och i rapporter från en delegerad utanordnare.

Personal för andra generaldirektorat som arbetar med finansiering (2 tjänstemän):

- handläggare som arbetar med genomförandet av fonderna (t.ex. utvärdering av tekniska rapporter från stödmottagare vid direkt förvaltning, översyn av årliga genomföranderapporter vid delad förvaltning och operativ projektförvaltning).

Extern personal

Uppgifterna motsvarar dem som utförs av tjänstemän och tillfälligt anställda, utom i fråga om uppgifter som inte kan skötas av extern personal.

Personal vid delegationerna

+ 2 AD: EU-delegationerna ska ha tillräcklig sakkunskap på området inrikes frågor för att kunna följa upp genomförandet av politiken på inrikesfrågornas område, särskilt dess yttre dimension. Denna sakkunskap skulle kunna tillhandahållas av anställda vid Europeiska kommissionen eller vid Europeiska utrikestjänsten.

3.2.3.Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet:

   innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

   innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen 

Medlemsstat

Medlemsstat

Medlemsstat

Medlemsstat

Medlemsstat

Medlemsstat

Medlemsstat

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering

fastställs senare

fastställs senare

fastställs senare

fastställs senare

fastställs senare

fastställs senare

fastställs senare

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

   Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

   Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

   Påverkan på egna medel

    Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter    

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:

Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 46

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Artikel ….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som tillämpats för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    COM(2018) 321 final av den 2 maj 2018.
(2)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av Fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av rådets beslut nr 2007/125/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 93).
(3)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1382/2013 av den 17 december 2013 om inrättande av ett program Rättsliga frågor för perioden 2014–2020.
(4)    COM(2018) 321 final, 2.5.2018.
(5)    ”En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum: Den fleråriga budgetramen för 2021–2027, COM(2018) 321, 2.5.2018.
(6)    COM(2018) 375 av den 29 maj 2018
(7)    Förordning EU X
(8)    COM(2015) 185 final av den 28 april 2015.
(9)    Rådets slutsatser om den 16 juni 2015 den förnyade strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen 2015–2020
(10)    Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om den europeiska säkerhetsagendan (2015/2697(RSP)).
(11)    COM(2017) 794 final.
(12)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av Fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av rådets beslut nr 2007/125/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 93).
(13)    Rådets förordning (EU) nr 1053/2013 av den 7 oktober 2013 om inrättande av en utvärderings- och övervakningsmekanism för kontroll av tillämpningen av Schengenregelverket och om upphävande av verkställande kommitténs beslut av den 16 september 1998 om inrättande av Ständiga kommittén för genomförande av Schengenkonventionen (EUT L 295, 6.11.2013, s. 27).
(14)    EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=u riserv:OJ.C_.2013.373.01.0001.01.ENG&toc=OJ:C:2013:373:TOC
(15)    Fullständig hänvisning
(16)    Fullständig hänvisning
(17)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
(18)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
(19)    Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på plats som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
(20)    Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
(21)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).
(22)    Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).
(23)    COM(2017) 623 final
(24)    Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016, EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(25)    EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(26)

   Rådets förordning (EU, Euratom) nr XXX.

(27)    Rådets beslut 2009/902/RIF av den 30 november 2009 om inrättande av ett europeiskt nätverk för förebyggande av brottslighet (EUCPN) och om upphävande av beslut 2001/427/RIF (EUT L 321, 8.12.2009, s. 44)
(28)    Slutsatser från rådet (rättsliga och inrikes frågor) av den 8 och 9 november 2010.
(29)    COM(2013) 172 om inrättande av ett europeiskt utbildningsprogram för tjänstemän inom brottsbekämpning.
(30)    Förordning (EU) 2015/2219 av den 25 november 2015 om Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol).
(31)    Rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet (EUT L 300, 11.11.2008, s. 42).
(32)    Direktiv (EU) 2017/741 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (EUT L 88 31.3.2017, s. 6).
(33)    Flash money är verkliga kontanter, vilka i samband med en brottsutredning visas upp som bevis på likviditet och solvens för misstänkta eller andra personer, vilka besitter information om tillgänglighet eller leverans eller agerar i egenskap av förmedlare, i syfte att genomföra ett fiktivt köp för att gripa misstänkta, upptäcka olagliga tillverkningsanläggningar eller på annat sätt avslöja en grupp inom den organiserade brottsligheten.
(34)    Fullständig hänvisning.
(35)    I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.
(36)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb:     https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx
(37)    Programmet kan (delvis) delegeras till ett genomförandeorgan, med förbehåll för resultatet av kostnads-nyttoanalysen och relaterade beslut som ska fattas, och för relaterade administrativa anslag för programgenomförande i kommissionen och genomförandeorganet som anpassas i enlighet med detta.
(38)    Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1042/2014 av den 25 juli 2014, bilaga I; kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1973 av den 8 juli 2015.
(39)    Diff. = differentierade anslag / Non-diff. = icke-differentierade anslag.
(40)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
(41)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater från västra Balkan.
(42)    I samband med interna samråd mellan kommissionens tjänsteavdelningar föreslog GD Budget ännu en uppdelning i särskilda mål. Eftersom den tematiska delen finns till, håller GD Migration och inrikes frågor inte med om detta förslag i detta skede.
(43)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(44)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter), ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus det relevanta avdraget för uppbördskostnader.
Top

Bryssel den13.6.2018

COM(2018) 472 final

BILAGOR

till

Förslag till
Europaparlamentets och rådets förordning

om inrättande av Fonden för inre säkerhet

{SWD(2018) 347 final}
{SWD(2018) 348 final}
{SEC(2018) 315 final}


BILAGA I

Kriterier för tilldelning av medel till de program som omfattas av delad förvaltning

De medel som avses i artikel 10 ska tilldelas medlemsstaterna enligt följande:

(1)I början av programperioden kommer varje medlemsstat att erhålla en engångstilldelning i form av ett fast belopp på 5 000 000 EUR för att säkerställa en kritisk massa för varje program och för att täcka behov som inte direkt uttrycks i nedan angivna kriterier.

(2)Återstoden kommer att fördelas enligt följande kriterier:

(a)45 % i omvänd proportion till deras bruttonationalprodukt (köpkraft per invånare).

(b)40 % i proportion till befolkningsstorleken.

(c)15 % i proportion till territoriets storlek.

Det initiala anslaget ska grunda sig på de senaste statistiska data från kommissionen (Eurostat) som omfattar närmast föregående kalenderår. För halvtidsöversynen ska referensuppgifterna vara de senaste statistiska årsdata från kommissionen (Eurostat) som omfattar det föregående kalenderåret och finns tillgängliga vid tidpunkten för halvtidsöversynen 2024.

BILAGA II

Genomförandeåtgärder

Fonden ska bidra till de särskilda mål som anges i artikel 3.2 a genom inriktning på följande genomförandeåtgärder:

(a)Säkerställa en enhetlig tillämpning av unionens regelverk om informationsutbyte som stödjer säkerheten, till exempel genom Prüm, EU PNR och SIS II, inbegripet genom genomförandet av rekommendationerna från kvalitetskontrolls- och utvärderingsmekanismer såsom Schengenregelverkets utvärderingsmekanism och andra mekanismer för kvalitetskontroll och utvärdering.

(b)Inrätta, anpassa och upprätthålla säkerhetsrelevanta unionsomfattande it-system och kommunikationsnät, inbegripet deras interoperabilitet, och utveckla lämpliga verktyg för att åtgärda fastställda brister.

(c)Öka den aktiva användningen av säkerhetsrelevanta verktyg, system och databaser för informationsutbyte på unionsnivå, för att säkerställa att dessa matas med data av hög kvalitet

(d)Om nödvändigt, stödja berörda nationella åtgärder för att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 3.2 a.

Fonden ska bidra till de särskilda mål som anges i artikel 3.2 b genom inriktning på följande genomförandeåtgärder:

(a)Öka de brottsbekämpande insatserna mellan medlemsstaterna, samt i tillämpliga falla med andra relevanta aktörer, i synnerhet för att underlätta och förbättra utnyttjandet av gemensamma utredningsgrupper, gemensamma patruller, förföljande över gränserna, övervakning och andra mekanismer för operativt samarbete inom ramen för EU:s policycykel (Empact), med särskild inriktning på gränsöverskridande insatser.

(b)Öka samordningen och samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter och andra behöriga myndigheter inom och mellan medlemsstaterna samt med andra relevanta aktörer, till exempel genom nätverk av specialiserade nationella enheter, nätverk och samarbetsstrukturer på unionsnivå samt unionscentra.

(c)Förbättra samarbetet mellan olika organ och på unionsnivå mellan medlemsstaterna, eller mellan medlemsstater, å ena sidan, och EU:s berörda organ och byråer, och å den andra, samt på nationell nivå mellan de nationella myndigheterna i varje enskild medlemsstat.

Fonden ska bidra till de särskilda mål som anges i artikel 3.2 c genom inriktning på följande genomförandeåtgärder:

(a)Öka de brottsbekämpande myndigheternas utbildning, övningar, ömsesidiga lärande, specialiserade utbytesprogram och utbyte av bästa praxis i och tillsammans med tredjeländer och andra berörda aktörer.

(b)Utnyttja samordningseffekter genom sammanslagning av resurser och kunskap bland medlemsstaterna och andra berörda aktörer, inbegripet det civila samhället, exempelvis genom inrättande av gemensamma centra för spetskompetens, utarbetande av gemensamma riskbedömningar eller gemensamma operativa stödcentra för gemensamt utförda insatser.

(c)Främja och utveckla åtgärder, skydd, mekanismer och bästa praxis för tidig identifieringen, skyddet av och stödet till vittnen, visselblåsare och brottsoffer samt utveckla partnerskap mellan myndigheter och andra relevanta aktörer för att uppnå detta resultat.

(d)Förvärva relevant utrustning och att inrätta eller uppgradera specialiserade utbildningsfaciliteter och annan central säkerhetsrelevant infrastruktur för att stärka beredskap och motståndskraft, offentlig medvetenhet och lämpliga reaktionerna på säkerhetshot.



BILAGA III

Åtgärder som kommer att få stöd genom fonden i enlighet med artikel 4

·It-system och nät som bidrar till att målen med föreliggande förordning uppnås samt till utbildning i användningen av sådana system, testning och förbättring av interoperabiliteten och datakvaliteten i sådana system.

·Övervakning av genomförandet av unionslagstiftningen och unionens strategiska mål på informationssystemens område i medlemsstaterna.

·Empactåtgärder för att möjliggöra eller underlätta genomförandet av EU:s policycykel,

·Åtgärder till stöd för en effektiv och samordnad krisrespons som kopplar samman befintlig sektorspecifik kapacitet, sakkunskap och situationsmedvetenhetscentralerna, bland annat dem som rör hälsa, civilskydd och terrorism.

·Åtgärder för utveckling av innovativa metoder eller nya tekniker, vilka har förutsättningar att kunna överföras till andra medlemsstater, särskilt projekt som syftar till att testa och validera forskningsprojekt.

·Stöd till tematiska eller gränsöverskridande nätverk av specialiserade nationella enheter för att förbättra det ömsesidiga förtroendet, utbytet och spridning av paktiska kunskaper, information, erfarenheter och bästa praxis, sammanslagning av resurser och sakkunskap i gemensamma kompetensenheter.

·Utbildning och fortbildning av personal och experter vid behöriga brottsbekämpande och rättsliga myndigheter och administrativa organ, med beaktande av de operativa behoven och riskanalyser, med utgångspunkt i det europeiska utbildningsprogrammet för tjänstemän inom brottsbekämpningen och i samarbete med Cepol och, i tillämpliga fall, det europeiska nätverket för rättslig utbildning.

·Samarbete med den privata sektorn för att skapa förtroende och förbättra samordning, beredskapsplanering samt utbyte och spridning av information och bästa praxis mellan offentliga och privata aktörer som skyddar offentliga platser och kritisk infrastruktur.

·Åtgärder som ger lokalsamhällen befogenhet att utarbeta lokala lösningar och förebyggande strategier samt medvetandehöjande åtgärder och kommunikationsåtgärder bland berörda parter och allmänheten om unionens säkerhetsstrategier.

·Utrustning, transportmedel, kommunikationssystem och viktiga säkerhetsrelaterade faciliteter.

·Kostnader för personal som deltar i de åtgärder som stöds genom fonden eller åtgärder som kräver deltagande av personal av tekniska eller säkerhetsrelaterade skäl.



BILAGA IV

Åtgärder som berättigar till en högre samfinansieringssats i enlighet med artiklarna 11
.2 och 12.6

·Projekt som syftar till att förebygga och bekämpa radikalisering.

·Projekt som syftar till att förbättra driftskompatibiliteten i it-system och kommunikationsnät 1 .



BILAGA V

Centrala prestationsindikatorer som avses i artikel 24.1

Specifikt mål nr 1    Förbättra informationsutbytet:

(1)Utnyttjande av EU:s mekanismer för informationsutbyte.

Datakälla: Europol, EU-LISA, rådet, medlemsstaterna

Specifikt mål nr 2    Öka det operativa samarbetet

(1)Antal gemensamma operativa insatser med stöd från fonden.

Datakälla: Europol, Eurojust och medlemsstaterna

(2)Det uppskattade värdet av frysta tillgångar, det beräknade värdet av tillgångar som förverkats med hjälp av fonden.

Datakälla: Medlemsstater

(3)Värdet av narkotikabeslag som genomförts med hjälp av gränsöverskridande samarbete mellan brottsbekämpande organ.

Datakälla: Medlemsstater, mottagare av åtgärdsbidrag från unionen

(4)Antal rekommendationer från Schengenutvärderingar med finansiella konsekvenser på säkerhetsområdet som åtgärdats med stöd från fonden, jämfört med det totala antalet rekommendationer med finansiella konsekvenser på säkerhetsområdet.

Datakälla: Medlemsstater

Specifikt mål nr 3    Stärka förmågan att bekämpa och förebygga brottslighet

(5)Antalet brottsbekämpande tjänstemän som genomgått utbildning, övningar, program för ömsesidigt lärande eller särskilda utbytesprogram på områden med anknytning till gränsöverskridande frågor som genomförts med stöd från fonden.

Datakälla: Medlemsstater

(6)Antalet kritiska infrastrukturanläggningar och offentliga platser som fått förbättrat skydd mot incidenter med hjälp av fonden.

Datakälla: Medlemsstater

(7)Antalet initiativ för att förebygga radikalisering som leder till våldsam extremism.

Datakälla: Nätverket för kunskapsspridning om radikalisering



BILAGA VI

Insatsstyper

TABELL 1:   KODER FÖR INSATSOMRÅDE

1

TER-Insatser mot finansiering av terrorism

2

TER-Förebyggande och motverkande av radikalisering

3

TER-Skydd och motståndskraft i fråga om offentliga platser och andra mjuka mål

4

TER-Skydd och motståndskraft i fråga om kritisk infrastruktur

5

TER-Kemiskt biologiskt radioaktivt nukleärt

6

TER-Sprängämnen

7

TER-Krishantering

8

TER-Övrigt

9

OC-Korruption

10

OC-Ekonomisk brottslighet

11

OC-Narkotika

12

OC-Smuggling av skjutvapen

13

OC-Människohandel

14

OC-Smuggling av migranter

15

OC-Miljöbrott

16

OC-Organiserade egendomsbrott

17

OC-Övrigt

18

CC-It-brottslighet – Övrigt

19

CC-It-brottslighet – Förebyggande

20

CC-It-brottslighet – Underlätta utredningar

21

CC-It-brottslighet – Stöd till offer

22

CC-Sexuellt utnyttjande av barn – Förebyggande

23

CC-Sexuellt utnyttjande av barn – Underlätta utredningar

24

CC-Sexuellt utnyttjande av barn – Stöd till offer

25

CC-Sexuellt utnyttjande av barn – Övrigt

26

CC-Övrigt

27

GEN-Informationsutbyte

28

GEN-Polisiärt samarbete eller mellan myndigheter (tull, gränsbevakning, underrättelsetjänster)

29

GEN-Forensiskt arbete

30

GEN-Stöd till offer

31

GEN-Driftsstöd

32

TA-Tekniskt bistånd – information och kommunikation

33

TA-Tekniskt bistånd – förberedelse, genomförande, övervakning och kontroll

34

TA-Tekniskt bistånd – utvärdering och studier, datainsamling

35

TA-Tekniskt bistånd – kapacitetsuppbyggnad

TABELL 2:   KODER FÖR ÅTGÄRDSTYP

1

It-system, interoperabilitet, kvalitet, kommunikationssystem (utom utrustning)

2

Nätverk, kompetensenheter, samarbetsstrukturer, gemensamma åtgärder och insatser

3

Gemensamma utredningsgrupper och andra gemensamma insatser

4

Utplacering av experter

5

Fortbildning

6

Utbyte av bästa praxis, arbetsseminarier, konferenser, evenemang, informationskampanjer och kommunikationsåtgärder

7

Studier, pilotprojekt, riskbedömningar

8

Utrustning (ingår i beräkningen av taket på 15 %)

9

Transportmedel (ingår i beräkningen av taket på 15 %)

10

Byggnader och faciliteter (i beräkningen av taket på 15 %)

11

Spridning eller annan uppföljning av forskningsprojekt

TABELL 3:   KODER FÖR GENOMFÖRANDEMODELL

1

Samarbete med tredjeländer

2

Åtgärder i tredjeländer

3

Genomförande av rekommendationerna från Schengenutvärderingen på området för polissamarbete

4

Särskilda åtgärder (inte kända på programplaneringsstadiet)

5

Bistånd i nödsituationer (inte kända på programplaneringsstadiet)

6

Åtgärder som förtecknas i bilaga IV



BILAGA VII

Åtgärder som berättigar till driftsstöd

Inom det särskilda målet bättre informationsutbyte ska driftsstöd inom programmen omfatta följande:

·Underhåll och användarstöd i unionen och i tillämpliga fall nationella it-system som bidrar till uppfyllelsen av målen i denna förordning.

·Personalkostnader som är nödvändiga för att uppnå målen i denna förordning.

Inom det särskilda målet ökat operativt samarbete ska driftsstöd inom programmen omfatta följande:

·Underhåll av teknisk utrustning och transportmedel som används för åtgärder på området förebyggande, upptäckt och utredning av grov och organiserad brottslighet med en gränsöverskridande dimension.

·Personalkostnader som är nödvändiga för att uppnå målen i denna förordning.

Inom det särskilda målet förstärkt kapacitet att förebygga och bekämpa brottslighet ska driftsstöd inom ramen för de nationella programmen omfatta följande:

·Underhåll av teknisk utrustning och transportmedel som används för åtgärder på området förebyggande, upptäckt och utredning av grov och organiserad brottslighet med en gränsöverskridande dimension.

·Personalkostnader som är nödvändiga för att uppnå målen i denna förordning.

Åtgärder som inte är stödberättigande enligt artikel 4.3 ska inte omfattas.



BILAGA VIII

Output- och resultatindikatorer som avses i artikel
24.3

Specifikt mål nr 1    Förbättra informationsutbytet:

(1)Utnyttjande av EU:s mekanismer för informationsutbyte, som mäts genom:

(a)antalet sökningar i Schengens informationssystem,

(b)antalet sökningar i systemet för gränsöverskridande utbyte av forensiska uppgifter (DNA, fingeravtryck, nummerplåtar) mellan medlemsstaterna (Prümsystemet för automatiserat utbyte av uppgifter),

(c)antalet meddelanden som utbytts genom Europols nätapplikation för säkert informationsutbyte,

(d)antalet sökningar i Europols informationssystem (EIS),

(e)det totala antalet passagerare vars PNR-uppgifter samlats in och utbytts.

Datakälla: Europol, EU-LISA, rådet, medlemsstaterna

(2)Antalet nya anslutningar mellan säkerhetsrelaterade databaser som görs med stöd från fonden:

(a)med EU:s och, i tillämpliga fall, internationella databaser,

(b)inom medlemsstaten,

(c)med en eller flera andra medlemsstater,

(d)med ett eller flera tredjeländer.

Datakälla: Medlemsstater

(3)Antalet aktiva användare av verktyg, system och databaser på EU-nivå och, i förekommande fall, nationell nivå för utbyte av säkerhetsrelaterad information som adderas med stöd från fonden, jämfört med det totala antalet användare.

Datakälla: Medlemsstater

Specifikt mål nr 2    Öka det operativa samarbetet

(4)Antalet gemensamma operativa åtgärder som fått stöd från fonden, inbegripet deltagande medlemsstater och myndigheter, fördelade per område (terrorismbekämpning, organiserad brottslighet, organiserad brottslighet, it-brottslighet och övrigt):

(a)antalet gemensamma utredningsgrupper,

(b)antalet operativa projekt inom Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot,

(c)andra gemensamma operativa åtgärder.

Datakälla: Europol, Eurojust och medlemsstaterna

(5)Deltagande i transnationella nätverk som verkar med stöd från fonden

Datakälla: Medlemsstater, unionsåtgärder eller mottagare av miljölednings- och miljöredovisningsbidrag (Emas)

(6)Det uppskattade värdet av frysta tillgångar, det beräknade värdet av tillgångar som förverkats med hjälp av fonden.

Datakälla: Medlemsstater

(7)Värdet av narkotikabeslag som genomförts med hjälp av gränsöverskridande samarbete mellan brottsbekämpande organ.

Datakälla: Medlemsstater, mottagare av åtgärdsbidrag från unionen

(8)Mängden resultat av befintliga transnationella nätverk som bildas med hjälp av fonden, till exempel handböcker om bästa praxis, seminarier och gemensamma övningar.

Datakälla: Mottagare av åtgärdsbidrag från unionen

(9)Antal rekommendationer från Schengenutvärderingar med finansiella konsekvenser på säkerhetsområdet som åtgärdats med stöd från fonden, jämfört med det totala antalet rekommendationer med finansiella konsekvenser på säkerhetsområdet.

Datakälla: Medlemsstater

Specifikt mål nr 3    Stärka förmågan att bekämpa och förebygga brottslighet

(10)Antalet brottsbekämpande tjänstemän som genomgått utbildning, övningar, program för ömsesidigt lärande eller särskilda utbytesprogram på områden med anknytning till gränsöverskridande frågor som genomförts med stöd från fonden, fördelade på följande områden:

(a)terrorismbekämpning,

(b)organiserad brottslighet,

(c)it-brottslighet,

(d)andra områden med operativt samarbete.

Datakälla: Medlemsstater

(11)Antal handböcker om bästa praxis och utredningsmetoder, standardrutiner och andra resurser som utarbetats med stöd från fonden till följd av samverkan mellan olika organisationer i hela EU.

Datakälla: Medlemsstater, unionsåtgärder eller mottagare av miljölednings- och miljöredovisningsbidrag (Emas)

(12)Antalet brottsoffer som fått stöd från fonden, fördelat på typ av brott (människohandel, människosmuggling, terrorism, grov och organiserad brottslighet, it-brottslighet och sexuellt utnyttjande av barn).

Datakälla: Medlemsstater

(13)Antalet kritiska infrastrukturanläggningar och offentliga platser som fått förbättrat skydd mot incidenter med hjälp av fonden.

Datakälla: Medlemsstater

(14)Antalet initiativ för att förebygga radikalisering som leder till våldsam extremism:

(a)antalet träffar på webbplatsen tillhörande nätverket för kunskapsspridning om radikalisering,

(b)antalet deltagare i nätverket, fördelat på typ av expert,

(c)antal studiebesök, fortbildningsarrangemang, arbetsseminarier och avslutade rådgivningsomgångar i medlemsstaterna, i nära samarbete med de nationella myndigheterna, fördelat på mottagare (brottsbekämpande myndigheter, övriga myndigheter).

Datakälla: Nätverket för kunskapsspridning om radikalisering

(15)Antal inrättade partnerskap med hjälp av fonden som bidra till bättre stöd för vittnen, uppgiftslämnare och brottsoffer:

(a)med den privata sektorn,

(b)med det civila samhället.

Datakälla: Medlemsstater, unionsåtgärder eller mottagare av miljölednings- och miljöredovisningsbidrag (Emas)

(1)    I enlighet med kommissionens meddelande om starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet, COM(2016) 205.
Top