52018DC0401

(4)Den 27 april 2018 lade Belgien fram sitt nationella reformprogram för 2018 och sitt stabilitetsprogram för samma år. För att beakta deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt.

(5)Vid programplaneringen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (nedan kallade ESI-fonder) för 2014–2020 har relevanta landsspecifika rekommendationer beaktats. Enligt artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 5 får kommissionen begära att en medlemsstat ska se över och föreslå ändringar av sin partnerskapsöverenskommelse och av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer från rådet. Kommissionen har i riktlinjerna för tillämpning av åtgärder som sammanlänkar effektiva ESI-fonder med sund ekonomisk styrning beskrivit närmare hur den kommer att tillämpa den bestämmelsen 6 .

(6)Belgien omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och av skuldkriteriet. I sitt stabilitetsprogram för 2018 planerar regeringen en stegvis förbättring av saldot i de offentliga finanserna från ett underskott på 1,0 % av BNP 2017 till ett överskott på 0,1 % av BNP 2021. Det medelfristiga budgetmålet, dvs. en balanserad budget i strukturella termer, planeras att uppnås 2020. Det omräknade strukturella saldot 7 tyder dock fortfarande på ett underskott på 0,2 % för 2020. Efter ett toppvärde på nästan 107 % av BNP för 2014 och en minskning till cirka 103 % av BNP för 2017 väntas den offentliga skuldkvoten sjunka till 94,6 % till 2021 enligt 2018 års stabilitetsprogram. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa budgetprognoser är realistiskt. Samtidigt har man inte tillräckligt noggrant beskrivit de åtgärder som krävs för att stödja de planerade underskottsmålen från och med 2019, vilket enligt kommissionens vårprognos 2018 bidrar till den prognosticerade försämringen av det strukturella saldot 2019 vid oförändrad politik.

(7)Den 23 maj 2018 utfärdade kommissionen en rapport enligt 126.3 i EUF-fördraget, eftersom Belgien 2017 inte hade gjort tillräckliga framsteg med att iaktta riktmärket för skuldminskning. Efter en bedömning av alla relevanta faktorer och eftersom det i nuläget inte finns ett tillräckligt robust underlag för att det ska gå att dra slutsatsen att det föreligger en betydande avvikelse i Belgien för 2017 och för 2016 och 2017 tillsammans, kunde kommissionen i rapporten inte helt avgöra om skuldkriteriet som det definieras i fördraget och i förordning (EG) nr 1467/1997 har iakttagits eller inte. Kommissionen kommer att göra en ny bedömning på grundval av retroaktiva uppgifter 2018 som ska meddelas våren 2019.

(8)I stabilitetsprogrammet för 2018 anges att budgetkonsekvenserna av de säkerhetrelaterade åtgärderna är betydande under 2017 och man lämnar uppgifter som styrker dessa extra budgetkostnaders art och omfattning. Enligt kommissionen uppgick de berättigade extra utgifterna under 2017 till 0,04 % av BNP för de säkerhetsrelaterade åtgärderna. Bestämmelserna i artiklarna 5.1 och 6.3 i förordning (EG) nr 1466/97 gör det möjligt att ta hänsyn till dessa extra utgifter, eftersom det allvarliga terroristhotet är ovanliga händelser som har stor inverkan på Belgiens offentliga finanser och eftersom hållbarheten inte äventyras av att man tillåter en tillfällig avvikelse från anpassningsbanan för att nå det medelfristiga budgetmålet. Därför har den efterfrågade anpassningen på väg mot det medelfristiga budgetmålet för 2017 sänkts för att ta hänsyn till de extra kostnaderna.

(9)Den 11 juli 2017 rekommenderade rådet Belgien att säkerställa att de primära offentliga nettoutgifternas nominella tillväxt 8 inte överskrider 1,6 % 2018, vilket motsvarar en årlig strukturell anpassning på minst 0,6 % av BNP. Samtidigt påpekades det att bedömningen av utkastet till 2018 års budgetplan och den påföljande bedömningen av 2018 års budgetutfall kommer att behöva ta vederbörlig hänsyn till målet att nå en finanspolitisk inriktning som bidrar till att både stärka den pågående återhämtningen och säkerställa hållbarheten i de offentliga finanserna. På grundval av kommissionens bedömning i samband med yttrandet om Belgiens utkast till budgetplan av hur stark återhämtningen i Belgien är, med vederbörlig hänsyn tagen till hållbarhetsutmaningarna, behöver inga ytterligare aspekter i det avseendet beaktas. Enligt kommissionens vårprognos 2018 finns det en risk för en betydande avvikelse från den rekommenderade anpassningen mot det medelfristiga budgetmålet 2018 och under 2017 och 2018 tillsammans.

(10)Mot bakgrund av Belgiens offentliga skuldkvot på över 60 % av BNP och förväntade produktionsgap på 0,4 % bör de primära offentliga nettoutgifterna inte öka nominellt mer än 1,8 % av BNP under 2019, vilket är i linje med den strukturella anpassning på 0,6 % som svarar mot kravmatrisen i stabilitets- och tillväxtpakten. Om politiken förblir oförändrad finns det risk för en betydande avvikelse från det kravet under 2019 och under den sammantagna perioden 2018–2019. Belgien förväntas vid första anblicken inte iaktta skuldkriteriet 2018 och 2019. Allmänt sett anser rådet att de nödvändiga åtgärderna bör vidtas från 2018 för att det ska gå att följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler. Det skulle vara klokt att använda oförutsedda intäkter för att ytterligare minska den offentliga skuldkvoten.

(11)De offentliga finansernas hållbarhet är en fortsatt utmaning. Pensionsreformerna som antogs 2015 är ett viktigt steg för att ta itu med riskerna med koppling till de långsiktiga konsekvenserana av den åldrande befolkningen, men ändå tyder 2018 års åldranderapport på att de väntade ökningarna av de långsiktiga åldersrelaterade utgifterna för både pensioner och långvarig vård och omsorg kommer att bli ännu högre än man tidigare trott. Pensionsutgifterna väntas öka med 2,9 procentenheter av BNP till 2070, jämfört med en ökning på 1,3 procentenheter i den tidigare uppdateringen och en minskning med 0,1 procentenheter av BNP i genomsnitt för euroområdet. I det avseendet kan ett fullständigt genomförande av regeringens reformfärdplan bidra till att åtgärda riskerna. Dessutom ska utgifterna för långvarig vård och omsorg enligt prognoserna öka från en nivå som redan är högre än EU-snittet på 2,3 % av BNP till 4,0 % av BNP till 2070. Om man minskar fragmenteringen av hur den långsiktiga vården och omsorgen är organiserad, vilket är en följd av en fördelning av behörigheter på olika förvaltningsnivåer, är det möjligt att effektivisera utgifterna på området.

(12)Verklig budgetsamordning är viktigt i ett federalt land som Belgien där en stor andel av makten över utgifterna har förts över till regionala och lokala myndigheter. För att förbättra den inhemska samordningen och genomföra den finanspolitiska delen av
fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen (finanspakten) ingick den federala regeringen och regionernas och gemenskapernas regeringar 2013 ett samarbetsavtal med målet att lägga fast övergripande och individuella fleråriga finanspolitiska planer som ska övervakas av det höga finansrådet. En överenskommelse om individuella budgetmål som ska nås till 2020 har nåtts, vilket är ett positivt steg. Det saknas dock fortfarande en formell överenskommelse om årliga budgetmål för alla myndighetsnivåer. Framsteg har gjorts när det gäller tillräckliga garantier för det höga finansrådets oberoende.

(13)Det går att ge utgiftsbegränsning en viktigare roll i konsolideringen av de offentliga finanserna. De totala offentliga utgifternas andel av BNP ligger över genomsnittet i euroområdet. Trots de offentliga investeringarnas potential att stimulera tillväxten på lång sikt är de låga med europeiska mått mätt, särskilt i förhållande till de totala offentliga utgifterna. Inte nog med att den offentliga kapitalstocken är liten, den offentliga infrastrukturen har också förfallit. Utgiftsöversyner kan bidra till en smartare fördelning av utgifterna och stödja en tillväxtvänlig konsolidering. På regional nivå är det bara Flandern som tänker införa en utgiftsöversynsmodell för sin budgetprocess. Ingen administrativ nivå i Belgien är för närvarande bunden av inhemska utgiftsregler med undantag för taket för hälso- och sjukvårdutgifter. Det står i motsats till det ökande antal sådana regler som antas i EU och förhindrar en utgiftsbaserad konsolidering av de offentliga finanserna. Dessutom investeras inte inbetalningarna till det belgiska insättningsgarantisystemet i en separat portfölj med tillgångar med låg risk.

(14)Fördelningen av tillgångar och skulder bland de belgiska hushållen visar att det finns sårbara fickor, trots deras övergripande gynnsamma förmögenhetsställning. Under lång tid har bostadspriserna ökat snabbare än hushållens disponibla inkomster och det har gjort hushållens ekonomiska läge bräckligare genom en nästan automatisk ökning av deras skulder. Trots att åtgärder har vidtagits för att göra något åt den ökande systemrisken, kan den komplicerade nationella beslutsprocessen i makrotillsynsfrågor göra att risker för den finansiella stabiliteten inte åtgärdas. Bostadspriserna verkar för närvarande vara något övervärderade.

(15)Såsom framhölls i 2018 års rekommendation för euroområdet, är kampen mot aggressiv skatteplanering viktig för att förhindra snedvridningar av konkurrensen mellan företag, sörja för rättvis behandling av skattebetalarna och trygga de offentliga finanserna. Spridningseffekter av skattebetalarnas aggressiva skatteplaneringsmetoder mellan medlemsstaterna kräver att de nationella strategierna samordnas för att komplettera EU-lagstiftningen. Det tidigare systemet med avdrag för fiktiv ränta på eget kapital har ersatts av ett progressivt system. Det nya systemet, som delar en progressiv bas med den avsättning för tillväxt och investeringar som föreslås för den gemensamma bolagsskattebasen, kommer att begränsas till ett stegvis ökande eget kapital som beräknas på basis av ett femårsgenomsnitt. Den här förändringen är tänkt att bidra till att göra bolagsskattereformen budgetneutral, samtidigt som den ska lösa problemet med att systemet skulle kunna användas för aggressiv skatteplanering. Dessutom ska den rätta till skevheter mellan låne- och egenfinansiering. Ett orosmoment har varit att det inte fanns några särskilda regler mot skatteflykt, men nu håller en reform av regelverket mot skatteflykt att förberedas. Det är ett positivt steg. Reformen kommer att följas noggrant för att säkerställa att de nya reglerna tar upp alla relevanta former av missbruk. På grundval av den senaste tidens samtal kommer kommissionen att fortsätta den konstruktiva dialogen för att bekämpa skattebetalarnas aggressiva planeringsmetoder.

(16)Den senaste tidens ekonomiska tillväxt har skapat många nya jobb. Sysselsättningsökningen var robust under 2017 och arbetslösheten ligger nu nära nivån före krisen. När det gäller förvärvsfrekvensen i befolkningen mellan 20 och 64 år (68,1 % för 2017) är Belgien inte på rätt väg när det gäller att uppnå sitt Europa 2020-mål på 73,2 % Framstegen är begränsade när det gäller missgynnade gruppers deltagande på arbetsmarknaden, eftersom inaktivitet och arbetslöshet i hög grad är koncentrade till lågutbildade, personer med invandrarbakgrund och äldre arbetstagare, vilket tyder på att både strukturella och gruppspecifika faktorer hindrar integrationen på arbetsmarknaden. I synnerhet har personer med invandrarbakgrund, som utgör en stor andel av befolkningen i arbetsför ålder, ogynnsamma resultat på arbetsmarknaden och är alltså en stor outnyttjad resurs för arbetsmarknaden. Under 2016 var förvärvsfrekvensen bland personer födda utanför EU 49,1 %, vilket är mer än 20 procentenheter lägre än för inrikes födda (skillnaden är än mer uttalad för kvinnor). Vissa omständigheter tyder på att aktiveringsåtgärder inte är lika effektiva för alla befolkningsgrupper. Vissa åtgärder har vidtagits för att integrera nyanlända och bekämpa diskriminering, men samordningen är bristfällig mellan olika politikområden och politiska nivåer när det gäller att integrera människor med invandrarbakgrund på arbetsmarknaden. De stora regionala skillnaderna på arbetsmarknaden består.

(17)Trots insatserna för att minska skattekilen på arbete, är incitamenten för att inte arbeta stora för vissa grupper, t.ex. ensamstående med genomsnittslön och den andra inkomsttagaren. Trots åtgärder var skattekilen för ensamstående med genomsnittslön en av de största i EU 2016. Arbetslöshetsfällan för låginkomsttagare (67 % av genomsnittslönen för ensamstående) är också en av EU:s största. Betydande negativa skatteincitament för den andra inkomsttagaren – främst kvinnor – består.

(18)Vakansgraden är bland de högsta i EU, vilket tyder på stora kompetensglapp som bland annat härrör från låg rörlighet och otillräckliga språkkunskaper i Brysselregionen. Deltagandet i livslångt lärande är lågt. Det är viktigt att enskilda och arbetsgivare engagerar sig i kontinuerligt livslångt lärande för att människor ska kunna klara av övergångar på arbetsmarknaden.

(19)Vissa framsteg har gjorts när det gäller lika möjligheter att delta i utbildning och yrkesutbildning av kvalitet då gemenskaperna steg för steg reformerar skolan. Trots i genomsnitt goda resultat i internationella jämförelser råder sedan länge ojämlikhet inom den högre utbildningen. Utbildningsresultat för 15-åringa elever visar på stora variationer med koppling till socioekonomisk bakgrund och invandringsstatus. Skillnaderna i resultat mellan olika gemenskaper och underrepresentationen av missgynnade grupper bland dem som når toppresultat inom naturvetenskap, läsning och matematik är oroande. Stora skillnader i resultat mellan skolor går hand i hand med ojämlika utbildningsmöjligheter. Trots att landet har en hög andel utexaminerade från högre utbildning råder en ojämlik tillgång till utbildning av god kvalitet, kompetensunderskott och regionala skillnader. Andelen utexaminerande inom vetenskap, teknik och matematik är en av de lägsta i EU och brister på dessa ämnesområden kan bli ett stort hinder för tillväxt och innovation. Lärarbristen är ett växande problem, men det går ändå långsamt med lärarreformer. Vidareutbildningen av lärare behöver anpassas. Både den flamländska och den franskspråkiga gemenskapen har inlett större reformer av sina utbildningssystem. Enligt planerna ska de genomföras under åtminstone de kommande tio åren. Men i slutet av 2017 fattades beslut om att skjuta upp vissa viktiga åtgärder. Vilken effekt reformerna och åtgärderna får kommer i hög grad bero på hur de faktiskt genomförs och följs upp.

(20)Det har bara gjorts begränsade reformer för att ta itu med det restriktiva regelverket för tjänster. Flandern har avskaffat etableringslagen för ett visst antal hantverksyrken. Regleringen är ändå hård för vissa reglerade yrken. Konkurrensen är därför måttfull inom de här branscherna med få nya företag på marknaden. Inom byggbranschen gäller övergripande tillståndssystem för att få verka på bygg- och anläggningsmarknaden och bygglovsprocessen är komplex trots de åtgärder som vidtagits på senare år. Omsättningstakten i den belgiska byggbranschen är mycket lägre än EU-genomsnittet, vilket kan tyda på att branschen lider av otillräcklig konkurrens. Det påverkar också slutförandet av viktiga infrastrukturprojekt. Det finns också stora restriktioner inom järnvägs- och vägtransporttjänsterna. Orsaken till den låga produktionsökningen i den belgiska ekonomin är främst låg produktivitetsökning inom tjänstesektorn. Regelhinder har också negativa spridningseffekter på användarna av de här tjänsterna, framför allt inom tillverkningssektorn. Mer långtgående strukturreformer i viktiga tjänstesektorer skulle bidra till att få fart på produktionsökningarna, som är nödvändiga för att säkerställa framtida tillväxt och de offentliga finansernas hållbarhet.

(21)Begränsade framsteg har gjorts när det gäller att förbättra detaljhandelns funktion. Trots de nya reformerna tynger regelhindren fortfarande sektorns resultat och hindrar investeringar. Priserna i många varukategorier fortsätter att vara högre än i grannländerna. Det krävs mer insatser för att göra företagsklimatet konkurrenskraftigt och investeringsvänligt så att konsumenterna får ett större utbud av varor till lägre priser. I april lade kommissionen fram bästa praxis för att hjälpa medlemsstaterna att reformera detaljhandeln 9 .

(22)Företagandet i Belgien är lågt, trots vissa reformer på senare år och nya åtgärder vars effekter ännu inte kan bedömas. Dynamiken i näringslivet är liten, då nyföretagandet är bland de lägsta i EU, mycket lägre än EU-snittet, samtidigt som få företag läggs ner. Dessutom är den administrativa bördan för företag stor och kännetecknas av komplicerade förfaranden och låg rättslig förutsägbarhet.

(23)Belgien ligger i mitten när det gäller digitala offentliga tjänster. I kontrast till landets goda ställning när det gäller utvecklingen av den digitala ekonomin, har man bara medelmåttliga resultat när det gäller digitala offentliga tjänster. Belgiens federala struktur är en särskild utmaning för enhetliga e-förvaltningstjänster som omfattar hela landet. Skilda system som inte nödvändigtvis är samverkande skapar friktionsförluster. Allvarliga farhågor kvarstår när det gäller rättsväsendet, särskilt när det gäller försenade åtgärder, digitalisering och tillförlitlighet, jämförbarhet och enhetlighet hos uppgifter från domstolarna. Initiativ för att digitalisera vissa domstolstjänster i alla domstolar, t.ex. e-brevlådor eller e-inlämning, är försenade. Men så länge som det enhetliga kodningssystemet inte tillämpas i alla domstolar, kommer uppgifter om domstolsförfarandenas effektivitet inte vara helt tillförlitliga och jämförbara.

(24)Trots den senaste tidens reformer är det belgiska skattesystemet fortfarande komplicerat. Reformen av bolagsskatten kommer att sänka de lagstadgade skattesatserna och bidra till att förenkla systemet. Dock finns många undantag och snedvridande incitament kvar, vilket den uppgående trenden för antalet skattelättnader visar. Möjligheten att lägga om skatterna till mer tillväxtvänliga baser kan användas mer. Intäkter från miljöskatter är fortfarande bland de lägsta i EU. Det finns alltså stora möjligheter för en verklig grön skatteväxling som bland annat åtgärdar den gynnsamma behandlingen av förmånsbilar, som bidrar till luftföroreningar, trafikstockningar och utsläpp av växthusgaser.

(25)Inga större framsteg har gjorts när det gäller att hantera trafikstockningarna. Trafiksystemet lider av otillräckliga offentliga investeringar i infrastruktur, snedvridande skatteförmåner och brist på konkurrens i transportsektorn, vilket orsakar stora trafikproblem och hämmar produktivitetsökningen. Trafikstockningarna blir värre för varje år och de avskräcker utländska investeringar och leder till höga sociala, ekonomiska och miljömässiga kostnader. Det mest brådskande är att bygga färdigt och modernisera järnvägs- och väginfrastrukturen, särskilt i och runt Antwerpen och Bryssel. Det finns också stora begränsningar inom järnvägs- och vägtransporttjänsterna. Myndigheterna kan uppmuntra en mer effektiv användning av befintlig infrastruktur och en omställning från individuella transporter till kollektiva och miljövänligare alternativ.

(26)Kommissionen har inom ramen för 2018 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Belgiens ekonomiska politik och redogjort för den i 2018 års landsrapport. Den har även bedömt stabilitetsprogrammet för 2018, det nationella reformprogrammet för 2018 samt uppföljningen av de rekommendationer Belgien har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Belgien, utan också huruvida unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(27)Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet för 2018 och dess yttrande 10 återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Belgien att 2018 och 2019 vidta följande åtgärder:

1.Säkerställa att de primära offentliga utgifternas nominella tillväxt inte överskrider 1,8 % 2019, vilket motsvarar en årlig strukturell anpassning på 0,6 % av BNP. Använda oförutsedda intäkter för att påskynda minskningen av den offentliga skuldkvoten. Fullfölja de planerade pensionsreformerna och tygla den väntade utgiftsökningen för långvarig vård och omsorg. Slutföra genomförandet av 2013 års samarbetsavtal för att samordna finanspolitiken på alla myndighetsnivåer. Förbättra effektiviteten och sammansättningen av de offentliga utgifterna på alla myndighetsnivåer för att skapa utrymme för offentliga investeringar, framför allt genom att genomföra utgiftsöversyner.

2.Undanröja avskräckande åtgärder för arbete och effektivisera de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna, främst för lågutbildade personer, människor med invandrarbakgrund och äldre arbetstagare. Fullfölja utbildningsreformerna, bland annat genom att främja likabehandling och genom att öka andelen utexaminerade inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

3.Sänka den lagstiftningsmässiga och administrativa bördan för att stimulera företagandet och öka konkurrensen inom tjänstesektorn, särskilt detaljhandeln, bygg och anläggning och de fria yrkena. Ta itu med de växande transportproblemen, särskilt via investeringar i ny och befintlig transportinfrastruktur och genom att stärka incitamenten att använda kollektivtrafik och transporter med låga utsläpp.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

Choose the experimental features you want to try