EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52018DC0269
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE EUROPEAN COUNCIL, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS Engaging, Connecting and Empowering young people: a new EU Youth Strategy
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Engagera, sammanföra och stärka ungdomar EU:s nya ungdomsstrategi
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Engagera, sammanföra och stärka ungdomar EU:s nya ungdomsstrategi
COM/2018/269 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 22.5.2018
COM(2018) 269 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Engagera, sammanföra och stärka ungdomar
EU:s nya ungdomsstrategi
{SWD(2018) 168 final}
{SWD(2018) 169 final}
1. EU:s nya ungdomsstrategi
Ungdomar vill gärna ta kontroll över sina liv och samarbeta med och stödja andra. Trots det är det många som på grund av den tekniska och demografiska utvecklingen, diskriminering, socialt utanförskap, falska nyheter och populism går en osäker framtid till mötes. Fortfarande råder det också ovisshet kring hur dessa faktorer påverkar sysselsättning, färdigheter och hur våra demokratier fungerar. Ungdomar måste mer än någonsin vara flexibla och kunna anpassa sig till dessa utmaningar. De bör tillägna sig den kompetens som krävs för att kunna bidra till välmående, demokratiska och sammanhållna samhällen i och utanför Europa. I dagens sammanlänkade värld oroar sig många ungdomar över globala frågor såsom klimatförändringar, fred och säkerhet.
Trots den ekonomiska återhämtningen och den sjunkande arbetslösheten finns det fortfarande ojämlikhet, bland annat mellan generationerna. För första gången sedan andra världskriget riskerar dagens ungdomsgeneration att få det sämre ställt än sina föräldrar 1 . 29 % av alla invånare i åldrarna 16–29 år riskerar att hamna i fattigdom eller socialt utanförskap och 11,6 % i åldrarna 15–24 år varken arbetar eller studerar 2 , medan 15,9 % i denna åldersgrupp är arbetslösa – en dubbelt så stor andel som inom befolkningen totalt sett. Socioekonomiskt och demokratiskt utanförskap går hand i hand 3 . Ungdomar som brottas med svårigheter är i allmänhet mindre aktiva medborgare och har lägre förtroende för institutioner. De har även mindre utbyte av erfarenheter av rörlighet, inbegripet Erasmus+.
Europa har inte råd att slösa bort ungdomars talang eller att ungdomar hamnar i socialt utanförskap eller distanserar sig från samhället. Ungdomar bör inte bara kunna utforma sina egna liv, utan också bidra till positiva förändringar i samhället. Den nya europeiska solidaritetskåren vittnar om att många unga européer vill visa solidaritet med behövande människor och platser – ett grundläggande värde som genomsyrar det europeiska samarbetet.
Under 2016 bekräftade EU-ledarna behovet av åtgärder till stöd för ungdomar 4 . I Bratislavafärdplanen 5 åtog de sig att ge ungdomar bättre möjligheter – målsättningar som har följts upp sedan dess, till exempel i arbetet med att skapa ett europeiskt område för utbildning 6 .
För att ungdomarna ska kunna få ut så mycket som möjligt av EU:s åtgärder är det viktigt att dessa speglar ungdomarnas önskemål, kreativitet och talang. Ungdomarna bidrar i sin tur till att utveckla EU:s ambitioner. Dagens generation är den mest välutbildade någonsin och en av de mest kreativa när det gäller att använda informations- och kommunikationsteknik och sociala medier.
Redan sedan 2002 bedriver EU ett särskilt ungdomspolitiskt samarbete, grundat på principerna om aktivt deltagande och lika tillgång till möjligheter. Samarbetet bedrivs i samverkan med andra politikområden med fokus på ungdomar, såsom utbildning och sysselsättning. Samarbetet har fått medlemsstaterna att ändra både sin politik och sin lagstiftning och har bidragit till att öka ungdomsorganisationernas kapacitet. Stora utmaningar kvarstår dock, till exempel att engagera fler ungdomar med olika bakgrund, bland annat ungdomar med färre möjligheter, och att förbättra den uppsökande verksamheten på gräsrotsnivå.
Genom att engagera unga kvinnor och män och ge dem ökad egenmakt kan ungdomspolitiken bidra till att förverkliga visionen om ett Europa där ungdomar kan tillvarata möjligheter och relatera till europeiska värden, i enlighet med kommissionens meddelande Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur 7 .
Ett nytt ungdomspolitiskt samarbete i EU kan hjälpa till att få bukt med den paradox som för närvarande präglar ungdomars deltagande. Å ena sidan är ungdomar politiskt intresserade 8 och socialt aktiva: 53 % ägnar sig åt organiserade aktiviteter, nästan en tredjedel bedriver volontärarbete och andra stöder en god sak genom medial uppmärksamhet eller konsumentpåverkan. Å andra sidan skyr de traditionella former av deltagande. Ungdomar som riskerar att hamna i socialt utanförskap är underrepresenterade på alla områden. Beslutsfattarna måste se till att alla ungdomar kan delta. De måste vara tydliga med vilka insatser som kan gynna dem, nå ut till dem via deras kanaler (t.ex. sociala medier) och låta dem vara med och påverka besluten.
Kommissionen åtog sig i sitt meddelande från december 2016 att främja ungdomars deltagande efter 2018 9 . Rådet ville i sin tur ”upprätthålla och förbättra det faktiska europeiska samarbetet på ungdomsområdet efter 2018” 10 .
Därför föreslår kommissionen en ny ungdomsstrategi i EU för att markera kommissionens och medlemsstaternas gemensamma åtagande för denna politik, med full respekt för subsidiaritetsprincipen. För att bättre anpassa ungdomspolitiken till den EU-finansiering som behövs för att nå de ungdomspolitiska målen bör strategin löpa fram till slutet av nästa fleråriga budgetram. Strategins prioriteringar bygger på tillförlitliga uppgifter 11 , en extern utvärdering 12 , EU-institutionernas ståndpunkter och de samråd som genomfördes under 2017 som en del av ”året av lyssnande” 13 och ”nya idéer för Europa” 14 . Det råder stor enighet om att EU:s ungdomspolitiska samarbete har gett konkreta resultat och har stor potential. Den nya strategin bygger på resultaten från den föregående, men för att öka ungdomars deltagande har åtgärder vidtagits för att förbättra dess tillgänglighet, synlighet och genomslag.
Sammanfattning av de viktigaste åtgärderna
-Förbättra det sektorsövergripande samarbetet mellan olika politikområden, bland annat genom EU:s ungdomssamordnare som kan ge ungdomar en röst vid utformningen av EU:s politik.
-Kartlägga EU:s satsningar på ungdomar.
-Lansera EU:s nya och mer inkluderande ungdomsdialog med fokus på ungdomar med färre möjligheter.
-Undanröja hinder för och möjliggöra rörlighet i samband med volontärarbete och solidaritet.
-Genomföra en agenda för ungdomsarbete för att öka erkännandet av icke-formellt lärande.
-Stärka kopplingen mellan EU:s ungdomspolitik och liknande EU-program (Erasmus+ och europeiska solidaritetskåren).
2. Engagera. Sammanföra. Stärka.
EU:s ungdomspolitiska samarbete syftar till att tillvarata ungdomspolitikens potential. Det kan bidra till att främja ungdomars deltagande i det demokratiska livet, i enlighet med artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det kan också bidra till att främja socialt engagemang, deltagande i samhällsliv och socialpedagogiska aktiviteter (ungdomsarbete) som ger ungdomar livskunskap och fungerar som en bro till samhället, särskilt för missgynnade ungdomar.
Under de kommande åren har strategin följande syften:
-Ge ungdomar egenmakt att utforma sina egna liv, bygga upp ungdomarnas motståndskraft och rusta dem med livskunskap för att klara sig i en föränderlig värld.
-Uppmuntra ungdomar att bli aktiva medborgare som verkar för solidaritet och positiv förändring i samhällen runt om i Europa, inspirerade av EU:s värden och en europeisk identitet.
-Bidra till att förebygga socialt utanförskap bland ungdomar.
-Se till att politiska beslut påverkar ungdomar i mer positiv riktning genom att föra dialog och tillgodose deras behov inom olika sektorer.
Verksamheten inom det ungdomspolitiska samarbetet kommer därför att koncentreras till tre åtgärdsområden.
ENGAGERA: Att främja ungdomars deltagande i det demokratiska livet.
SAMMANFÖRA: Att sammanföra unga människor i och utanför EU för att främja volontärarbete, utbytesstudier, solidaritet och interkulturell förståelse.
STÄRKA: Att öka ungdomars medbestämmande genom att göra ungdomsarbetet mer kvalitativt och innovativt samt öka erkännandet av sådana erfarenheter.
Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt följande:
Att nå ut till alla ungdomar: Verka för att ge alla ungdomar bättre möjligheter, oavsett bakgrund eller social ställning. Erasmus+ Ungdom har det som krävs för att nå ut till ungdomar med färre möjligheter, som utgör över 36 % av stödmottagarna 15 . Trots det behövs fler åtgärder för att EU:s ungdomspolitik och programmet Erasmus+ verkligen ska vara inkluderande.
Att spänna över olika nivåer, från den globala till den lokala: Ungdomar är fast beslutna att ta itu med globala utmaningar, särskilt i fråga om målen för hållbar utveckling. Ungdomars medbestämmande börjar däremot på gräsrotsnivå och beror på ungdomarnas olika förutsättningar. EU bör inom ramen för sitt ungdomspolitiska samarbete arbeta närmare med beslutsfattare och yrkesverksamma på regional och lokal nivå och uppmuntra ungdomars gräsrotsinitiativ.
... och den virtuella världen: Den digitala tekniken har revolutionerat ungdomars liv på många olika sätt. Politikerna måste ta hänsyn till både möjligheter och utmaningar, genom att tillvarata den potential som finns i sociala medier, utrusta ungdomar med digital kompetens och främja kritiskt tänkande och mediekompetens.
2.1.
ENGAGERA
Mot bakgrund av diskussionerna om Europas framtid är det nu dags att lyssna på ungdomar och ge dem möjlighet att förverkliga sina drömmar.
Många vill delta i det politiska livet, men förväntar sig att deras åsikter räknas. De är ofta mindre engagerade än äldre grupper när det gäller valdeltagande eller medlemskap i politiska partier men de uppger sig vara intresserade av politik och är de mest positivt inställda till EU. Känslan av att vara EU-medborgare är starkare bland personer födda efter 1980 (73 %) än bland personer födda före 1946 (54 %) 16 . Såsom betonas i Rapport om EU – medborgarskapet 2017 17 är ungdomars engagemang av avgörande betydelse inför valet till Europaparlamentet 2019.
Inom EU:s ungdomspolitik sker kommunikationen med ungdomar idag genom den strukturerade dialogen 18 som har nått över 200 000 av dem sedan 2010. Även om den har blivit ett mycket viktigt verktyg vill kommissionen gå ett steg längre och förnya den. Kommissionen vill bygga vidare på erfarenheterna från ”nya idéer för Europa” och utöka sin uppsökande verksamhet utanför ungdomsorganisationer som är aktiva i EU-frågor och vända sig till en bredare publik, bland annat på lokal nivå. Den bör vara mer inriktad på missgynnade grupper, till exempel genom att bygga vidare på strategin för inkludering och mångfald 19 inom Erasmus+, och samtidigt utnyttja sakkunskapen hos unga experter och forskare. Utöver EU:s uppskattade ungdomskonferenser och möten kommer EU:s ungdomsdialog att omfatta nya och alternativa former av deltagande, bland annat nätkampanjer, samråd via digitala plattformar som är anslutna till den europeiska ungdomsportalen. Dialogen kommer att samordnas på EU-nivå, föras av ungdomar på alla nivåer och stödjas av nationella arbetsgrupper med förbättrade kontrollåtgärder. Det bör råda öppenhet och tydlighet när det gäller dialogens resultat. Det är viktigt att ungdomar har tillgång till kvalitativ information så att de kan bilda sig en egen uppfattning baserad på fakta och argument.
Samarbetet på EU-nivå kommer att vara inriktat på följande:
-Att lansera en ny ungdomsdialog i EU som ger ungdomar med olika bakgrund möjlighet att vara med och påverka EU:s politiska beslut.
-Att stärka den europeiska ungdomsportalen som en gemensam digital kontaktpunkt för ungdomars kontakter med EU.
-Att öka ungdomars deltagande i det demokratiska livet, bland annat genom att öka tillgången till kvalitativ information som kontrollerats av betrodda källor, och verka för ökat deltagande i EU-val och andra val.
-Att stödja ”utbildning i delaktighet” och att öka intresset för deltagande inom och utanför Europa genom Erasmus+.
Medlemsstaterna uppmanas att inrikta sig på följande:
-Att främja dialog och mekanismer för deltagande på alla beslutsnivåer, till exempel genom ungdomsråd, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt återkopplingsmekanismer och åtgärder för att nå ut till ungdomar med olika bakgrund. Detta skulle kunna inbegripa stöd till offentliga myndigheter för att anamma metoder för deltagande, till exempel med hjälp av olika verktyg.
-Att främja ungdomars sociala och medborgerliga engagemang, bland annat deltagande i ungdomsorganisationer eller nätaktivism.
-Att förbereda unga människor på deltagande genom ungdomsarbete, ungdomsparlament eller simuleringar, åtgärder kring medborgarutbildning och mediekunskap i samverkan med formell utbildning och offentliga myndigheter.
-Att undersöka innovativa och alternativa former av demokratiskt deltagande.
-Att använda verktyg för att främja en debatt om EU, till exempel den verktygslåda som utvecklats inom ramen för ”nya idéer för Europa”.
2.2.
SAMMANFÖRA
Ungdomsstrategin kommer att bidra till att ge ungdomar möjlighet att skaffa sig egna erfarenheter av utbyte, samarbete och samhällsengagemang i ett europeiskt sammanhang.
Erasmus+ är ett av EU:s mest framgångsrika instrument och hjälper ungdomar att vidga sina vyer och bygga broar inom och utanför Europa. Mellan 2014 och 2020 kommer mer än 500 000 deltagare att ha skaffat sig erfarenhet och kompetens genom ungdomsutbyten och volontärarbete utomlands. Virtuella utbyten inom Erasmus+ 20 möjliggör dialog mellan ungdomar i EU och i länderna i södra Medelhavsområdet. Sådana erfarenheter ökar anställbarheten och bidrar till en ökad förståelse för europeiska värden och tolerans 21 . EU bör kombinera innovativa sätt att sammanföra ungdomar med beprövade former, såsom ungdomsutbyten och samarbete mellan ungdomsorganisationer.
Allt fler ungdomar volontärarbetar 22 , men endast 8 % gör det i ett annat land. EU har gett stöd till volontärarbete i över 20 år. Nu kommer förslag om att utöka detta stöd för att ge ungdomar nya möjligheter att visa solidaritet (t.ex. arbete eller praktik) inom den europeiska solidaritetskåren. För att kunna förverkliga dess fulla potential och se till att de nationella systemen ger ungdomar möjlighet att skaffa sig utlandserfarenhet bör kommissionen och medlemsstaterna samarbeta för att skapa ett stödjande politiskt, rättsligt och administrativt klimat.
Samarbetet på EU-nivå kommer att vara inriktat på följande:
-Att sammanföra ungdomar inom och utanför Europa, varvid hänsyn tas till erfarenheterna från ”Europeisk ungdom tillsammans” 23 när det gäller att bygga nätverk mellan ungdomar från olika delar av Europa, Erasmus+ Virtuella utbyten och andra åtgärder inom ramen för Erasmus+ Ungdom.
-Att främja genomförandet av den europeiska solidaritetskåren genom politiskt samarbete och gemenskapsbyggande, särskilt genom att uppdatera och utveckla rådets rekommendation från 2008 om unga volontärers rörlighet och se till att europeiska solidaritetskårens portal bättre når ut till ungdomar och bidrar till att bygga upp en gemenskap.
-Att öka deltagandet i gränsöverskridande rörlighet i utbildningssyfte och solidaritet inom Erasmus+ och den europeiska solidaritetskåren, med tonvikt på personer med färre möjligheter.
Medlemsstaterna uppmanas att inrikta sig på följande:
-Att främja ungdomars engagemang för solidaritet: att främja stödsystem och kapacitetsuppbyggnad i organisationer som är verksamma på området, öka medvetenheten om vilka möjligheter som finns och tillhandahålla information om rättigheter och förmåner vid volontärarbete eller medborgartjänst. Vid utformningen av nationella program bör medlemsstaterna eftersträva komplementaritet och synergieffekter med den europeiska solidaritetskåren.
-Att se över och undanröja rättsliga och administrativa hinder för gränsöverskridande solidaritet: Medlemsstaterna bör identifiera och undanröja hinder för unga som vill bedriva gränsöverskridande volontärarbete (i form av sociala förmåner, sjukförsäkring osv.).
-Att verka för erkännande av volontärerfarenheter och validering av studieresultat: den kompetens som volontärerna skaffar sig förtjänar att erkännas på arbetsmarknaden, utöver det värde som volontärarbetet i sig tillför samhället.
2.3.
STÄRKA
Ungdomsarbete ger ungdomar unika erfarenheter som de har stor nytta av i övergången till vuxenlivet 24 . Det är en möjlighet för dem att öka sitt självförtroende och tillägna sig kunskap på ett informellt sätt i en trygg miljö. Ungdomsarbete är känt för att utrusta ungdomar med nyckelkompetens och färdigheter, såsom lagarbete, ledarskap, interkulturell kompetens, projektledning, problemlösning och kritiskt tänkande. I vissa fall är ungdomsarbete en brygga till utbildning eller arbete, och förebygger därmed utanförskap.
För att ta tillvara dessa erfarenheter finns det ett stort behov av att erkänna icke-formellt lärande i form av ungdomsarbete. Detta skulle särskilt gynna personer med få formella kvalifikationer och skulle vara ett sätt att öka deras anställbarhet och kunskaper i företagande. Erkännandet av dessa erfarenheter kan ökas genom en mer systematisk användning av bra verktyg.
Ungdomsledarna själva behöver å sin sida anpassa sig till ungdomarnas förändrade behov och vanor samt tekniska förändringar. Ungdomsledarna måste uppdatera sin kompetens för att förstå de frågor som ungdomar ställs inför på nätet och utnyttja de nya möjligheter som det digitala lärandet innebär i enlighet med det europeiska ramverket för utvecklingen av digital kompetens bland medborgarna 25 och handlingsplanen för digital utbildning 26 . I många delar av Europa 27 är ungdomsarbete ett område som har drabbats av nedskärningar, och det kan därför vara svårt att investera i sådan verksamhet.
Samarbetet på EU-nivå kommer att vara inriktat på att genomföra en agenda för ungdomsarbete som ska göra ungdomsarbetet mer kvalitativt och innovativt samt öka erkännandet av sådana erfarenheter:
-Att utveckla och sprida praktiska verktyg för kvalitativt ungdomsarbete.
-Att stödja gräsrotsverksamheter i syfte att göra ungdomsarbetet mer innovativt och att öka erkännandet , innovationen och kapacitetsuppbyggnaden av ungdomsarbete inom Erasmus+.
-Att främja ömsesidigt lärande och insamling av fakta om digitalt ungdomsarbete, ungdomsledarnas kompetens och finansiering av ungdomsarbete.
Medlemsstaterna uppmanas att inrikta sig på följande:
- Att utveckla kvalitet: De kvalitativa verktyg och system som används vid utbildning av ungdomsledare bör vara anpassade efter ungdomars föränderliga omständigheter och integreras i en bredare kvalitetsstrategi för att stärka organisationerna.
- Att anpassa sig till de digitala möjligheterna: Ungdomsarbetets struktur, metoder och kommunikationskanaler bör anpassas efter den digitala verkligheten. Teknik och pedagogiska metoder bör användas för att öka tillgången till digitala hjälpmedel och hjälpa ungdomar att klara av att hantera dem. Digitalt ungdomsarbete bör införlivas i ungdomsledarutbildningen och – om sådana finns – i yrkes- och kompetensnormer för ungdomsarbete.
-Att främja erkännande: För att bekräfta ungdomsarbetets värde för de ungdomar som deltar i det bör lämpliga och godkända verktyg för erkännande utvecklas i enlighet med rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande och agendan för kompetensutveckling 28 .
-Att nå ut till alla ungdomar, särskilt dem med färre möjligheter: det finns unika möjligheter att med hjälp av ungdomsarbete nå ut till de mest sårbara personerna och tillgodose deras individuella behov.
3. Effektivt, målinriktat och samordnat genomförande mellan olika sektorer
3.1. Samarbete mellan sektorer
Situationen för ungdomar i Europa är mycket varierande och präglas av utmaningar som behöver åtgärdas inom olika politikområden. Trots positiva tendenser, såsom högre deltagande i högre utbildning, en minskad andel elever som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning och minskad ungdomsarbetslöshet 29 , kvarstår stora och ofta sammanhängande utmaningar, till exempel arbetslöshet i vissa regioner och grupper, ökande ungdomsfattigdom, otrygga anställningar, ojämlik tillgång till god utbildning samt hälsoproblem.
I detta sammanhang har EU prioriterat arbetet med att minska ungdomsarbetslösheten och den höga andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar. Till stöd för detta arbete har EU tagit särskilda initiativ: över 3,5 miljoner ungdomar har varje år nyttjat den ungdomsgaranti som lanserades 2013. Europeiska socialfonden och sysselsättningsinitiativet för unga investerar mellan 2014 och 2020 tillsammans 14,5 miljarder euro i direkta arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar. Trots framsteg betonades i EU:s ungdomsstrategi och i utvärderingsrapporten om tillämpningen av ungdomsstrategin i medlemsstaterna behovet av att bygga broar mellan ungdomar och arbetsmarknaden och att nå ut till ungdomar som varken arbetar eller studerar och som står inför flera hinder. Dessutom framhölls i handlingsplanen för integration av tredjelandsmedborgare 30 och i meddelandet om att skydda migrerande barn 31 betydelsen av att stödja integrationen av unga migranter och flyktingar.
Alla åtta insatsområden gav inte lika positiva resultat 32 . Enligt utvärderingen var de för breda. Ingen medlemsstat tog sig an samtliga områden, eftersom de inte var lika relevanta överallt.
För att öka effektiviteten föreslår kommissionen en strategi i två delar.
1) Att stärka ungdomsperspektivet inom olika politikområden på EU-nivå, genom att göra följande.
·Se till att ungdomsfrågorna faktiskt beaktas i all relevant EU-politik, framför allt genom en EU-ungdomssamordnare, som ska vara en person inom kommissionen som fungerar som kontaktperson och synlig referenspunkt för ungdomar. EU:s ungdomssamordnare ska tillhandahålla råd om politik på ungdomsområdet till den ansvariga kommissionären, för att bidra till samordning och samstämmighet, och för att öka medvetenheten om EU:s insatser på området i nära samarbete med EU:s institutioner och byråer samt med medlemsstaterna. EU:s ungdomssamordnare ska även förmedla resultatet av ungdomsdialogen och ge återkoppling via den europeiska ungdomsportalen och plattformen för EU:s ungdomsstrategi 33 .
·Öka öppenheten kring EU:s insatser för ungdomar och bland annat kartlägga EU:s utgifter för ungdomssatsningar 34 .
·Främja modeller för ungdomars medbestämmande, till exempel ungdomspolitiska laboratorier 35 .
·Stödja medlemsstaterna i arbetet med att utveckla ungdomspolitiken, genom insamling av uppgifter, ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis, inbegripet nya verktyg såsom inbördes utvärderingar och inbördes rådgivning.
·Med hjälp av instrument för ungdomspolitiskt samarbete, såsom ömsesidigt lärande, uppgiftsunderlag, samordnaren eller dialogen, bidra till sektorsövergripande initiativ för ungdomar, till exempel ungdomsgarantin, det europeiska lärlingsnätverket (European Apprentices Network, EAN) 36 och Tartu-uppropet för en hälsosam livsstil 37 .
2) Att skärpa strategins fokus: kommissionen uppmanar medlemsstaterna att koncentrera sig på riktade åtgärder för att överföra EU:s prioriteringar till nationella förhållanden i enlighet med de nationella handlingsplanerna.
Dessa planer bör baseras på befintliga styrningsmekanismer och bygga på ett sektorsövergripande samarbete mellan ungdomspolitiken och andra politikområden, till exempel som ett led i genomförandet av den nationella ungdomsgarantin.
För att öka samstämmigheten mellan politikens och programmets genomförande bör medlemsstaterna se till att det finns en stark koppling mellan den verksamhet som de nationella programkontor som genomför Erasmus+-programmet bedriver inom ramen för sitt gränsöverskridande samarbete 38 och de områden som anges i de nationella handlingsplanerna.
Det sektorsövergripande samarbetet bör stärkas på alla beslutsnivåer för att hitta synergieffekter, åstadkomma komplementaritet mellan åtgärder, och öka ungdomars delaktighet. Medlemsstaterna bör uppmuntra ungdomar och andra berörda parter att ta gemensamma initiativ, till exempel i fråga om utbildning, sysselsättning, digitalisering, idrott, hållbarhet och internationellt samarbete, och därvid tillvarata de möjligheter som finns till EU-finansiering.
Under ”året av lyssnande” 2017 tog berörda parter upp följande problemområden, där insatserna skulle kunna integreras: utbildning, sysselsättning – företagande, hälsa, däribland psykisk hälsa, fattigdom – socialt utanförskap, integration av unga med invandrarbakgrund 39 , internet – mediekunskap, hållbarhet – klimatförändring.
3.2. Inkluderande samhällsstyrning på flera nivåer
Samhällsstyrningen kommer att förbättras genom följande:
Evidensbaserat beslutsfattande och uppföljning: Ett effektivt genomförande är beroende av ett gediget underlag. Resultattavlan med ungdomsindikatorer har blivit ett uppskattat verktyg för att följa utvecklingen av ungdomars situation. Medlemsstaterna bör inom ramen för EU-samarbetet också undersöka användningen av politiska indikatorer för att övervaka genomförandet av strategin 40 . En politisk översyn av EU-finansierade forskningsprojekt kommer att genomföras under 2019 för att ta fram relevanta uppgifter på området.
Fokus och flexibilitet: Strategin kommer att vara inriktad på EU:s gemensamma ungdomsprioriteringar i medlemsstaterna, samtidigt som den möjliggör flexibilitet i arbetet med att anpassa EU:s prioriteringar till nationella förhållanden. Rådet förväntas tillsammans med kommissionen fastställa treåriga arbetsplaner för EU.
Inkluderande samhällsstyrning: En ny plattform kommer att ge berörda parter större möjligheter att vara med och samordna genomförandet av strategin genom att göra det möjligt att utbyta information om verksamhet och resultat. Kommissionen kommer att anordna särskilda möten för företrädare för ungdomsorganisationer, det civila samhällets organisationer, EU:s institutioner och arbetsmarknadens parter.
Effektivare rapportering och utvärdering: Kommissionen kommer vart tredje år att rapportera om genomförandet baserat på uppgifter från medlemsstaterna, wikin för ungdomsfrågor 41 och indikatorer. Rapporten kommer bland annat att innehålla information om användningen av EU:s program för att nå politiska mål. Kommissionen kommer att göra en delutvärdering år 2023, och eventuellt en översyn år 2024. Medlemsstaterna uppmanas att göra detsamma.
Ömsesidigt lärande och spridning: Expertgrupper kommer att fortsätta att ta fram politisk vägledning, utveckla praktiska verktyg och utbyta god praxis. Strategin kommer att medföra nya verktyg för ömsesidigt lärande, såsom inbördes utvärderingar och inbördes rådgivning. Strategin kommer att bygga vidare på befintliga nätverk och ha ett mer systematiskt perspektiv på information, uppsökande verksamhet och spridning.
Utnyttjande av EU:s program och fonder: Strategin kommer att främja en ändamålsenlig användning av EU:s program och fonder, såsom Erasmus+, den europeiska solidaritetskåren, europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020, inbegripet Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, Kreativa Europa, och deras efterföljare. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att försöka hitta synergieffekter mellan finansieringskällor på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.
Slutsatser och vägen framåt
Ungdomar har berättigade ambitioner för sin framtid i Europa. Europa måste i sin tur erbjuda dem bättre chanser i livet och hörsamma deras farhågor.
Ungdomsstrategin kommer att bidra till att stärka kopplingen mellan EU och ungdomar genom en inkluderande och digital dialog. Den kommer att ge ändamålsenliga resultat genom målinriktade prioriteringar och åtgärder och skapa en mer ändamålsenlig struktur för att fånga upp och förmedla ungdomars idéer och utbyta information om åtgärder som vidtas till förmån för dem.
För att åstadkomma detta kommer kopplingen till EU-fonderna att stärkas. Som ett led i ungdomsstrategin kommer åtgärder att vidtas för att öka berörda parters egenansvar genom att ge ungdomar större möjligheter att delta och genom att inrätta nya plattformar på europeisk och global nivå. Den flexibilitet som kommer att prägla fastställandet av prioriteringar och genomförandet på EU-nivå kommer att göra strategin mer relevant för lokala förhållanden, med bibehållen respekt för alla styrnivåers befogenheter och med stöd av Europeiska kommissionen.
Kommissionen uppmanar rådet att godkänna förslaget till EU:s ungdomsstrategi för perioden 2019–2027, som också bygger på de ungdomsmål 42 som föreslagits i samband med EU:s ungdomskonferens i april 2018.
Rådet uppmanas dessutom att anta en arbetsplan för 2019–2021, i vilken det beaktar de åtgärder som föreslås i detta meddelande och som utvecklas i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om resultatet av den öppna samordningsmetoden.
Meddelande från kommissionen Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur (COM(2017) 673).
31 % av alla ungdomar har deltagit i volontärverksamhet under de senaste tolv månaderna (en ökning med 6 procentenheter sedan 2014, Eurobarometer 455).
https://eacea.ec.europa.eu/erasmus-plus/funding/european-youth-together-eacea162018_en
COM(2018) 22 final.
EU:s ungdomssamordnare ska vara en rådgivare som är anställd av kommissionen och som stöds av det generaldirektorat som ansvarar för politik på ungdomsområdet. Samordnarens arbetsuppgifter ska omfatta att leda EU:s nya ungdomsdialog från kommissionens sida och behandla ungdomarnas åsikter och resultaten av EU:s ungdomsdialog för att förmedla dem till de relevanta kommissionsavdelningarna. Samordnaren ska även samverka med Europaparlamentet och de nationella beslutsfattarna. Dessutom ska samordnaren vara en första kontaktpunkt för ungdomar och deras företrädare och ansvarar för informations- och kommunikationsverksamhet som riktar sig till ungdomar i samarbete med andra relevanta kommissionsavdelningar.
