52018AE2770

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52018AE2770 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52018AE2770

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om rationaliseringsåtgärder för att påskynda förverkligandet av det transeuropeiska transportnätet (COM(2018) 277 final – 2018/0138 (COD))

EESC 2018/02770

EUT C 62, 15.2.2019, p. 269–273 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

15.2.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 62/269

(COM(2018) 277 final – 2018/0138 (COD))

(2019/C 62/42)

Föredragande:

Dumitru FORNEA

Remiss	Europaparlamentet, 11.6.2018 Rådet, 15.6.2018
Rättslig grund	Artikel 172 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Beslut av EESK:s plenarförsamling	22.5.2018
Ansvarig facksektion	Transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
Antagande av facksektionen	4.10.2018
Antagande vid plenarsessionen	17.10.2018
Plenarsession nr	538
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	210/3/4

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK är av den bestämda uppfattningen att initiativen i det tredje ”Europa på väg”-paketet är nödvändiga för att säkerställa en effektiv rättslig ram på EU-nivå, men också för att återigen bekräfta medlemsstaternas politiska och finansiella engagemang för utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet TEN-T inom angivna tidsfrister: stomnätet ska vara färdigt senast 2030 och det övergripande nätet senast 2050.

1.2

Kommittén konstaterar att förslaget till förordning tillför mervärde genom att, på grundval av bästa praxis i EU, reglera vissa centrala aspekter som är avgörande inte bara för efterlevnaden av tidsfristerna för genomförande av projekt, utan också för att de offentliga eller privata investerarna fortsatt ska uppleva att det är attraktivt och intressant att delta i offentliga anbudsförfaranden på transportinfrastrukturområdet.

1.3

Kommissionens tillvägagångssätt är lämpligt och relevant med tanke på huvudsyftet med den föreslagna förordningen som är att minska förseningarna i genomförandet av TEN-T-infrastrukturprojekt. Förseningarna kan nu minskas avsevärt genom att man erkänner att projekt av gemensamt intresse är prioriterade, upprättar en enda behörig myndighet, som måste förfoga över kvalificerad personal och tillräckliga resurser och bör förena konkurrerande enheter och organ i syfte att uppnå en verklig administrativ förenkling, integrerar och samordnar förfaranden eller tillämpar en enda nationell lagstiftning vid upphandling som genomförs av en gemensam enhet.

1.4

EESK välkomnar kommissionens initiativ för att fastställa ett riktmärke för godkännandeförfarandenas varaktighet och anser att det är rimligt att begränsa hela tillståndsförfarandet till högst tre år, men betonar att det är viktigt att ta hänsyn till de berörda nationella myndigheternas synpunkter för att de föreslagna tidsfristerna ska vara realistiska i förhållande till konkreta situationer i medlemsstaterna.

1.5

Kommittén anser att efterlevnaden av de obligatoriska tidsfrister som föreskrivs i förslaget till förordning i vissa medlemsstater kommer att kräva rättsliga och administrativa åtgärder som har karaktären av reformer, som gör det möjligt för relevanta rättsliga och administrativa institutioner att påskynda och effektivisera sina arbetsmetoder, så att de inte riskerar att bli ställda inför rätta (på nationell nivå eller EU-nivå) för bristande efterlevnad.

1.6

Vi ställer oss bakom de åtgärder för tekniskt stöd som föreslås i artikel 9, men gör kommissionen uppmärksam på att det krävs ytterligare klargöranden avseende urvalskriterierna och det förfarande som man måste följa för att få ta del av det tekniska stöd som föreskrivs i förslaget till förordning.

1.7

EESK anser att man kan öka takten i genomförandet av infrastrukturprojekt om man på europeisk nivå fastställer standardiserade avtalsvillkor och specifika metoder för genomförandet av offentliga anbudsförfaranden.

1.8

1.9

EESK påpekar att det är mycket viktigt att vara medveten om och i tid upptäcka försök att misskreditera TEN-T-projekt i syfte att trygga en politisk och social miljö som främjar genomförandet av EU-politik på området för transportinfrastruktur. De europeiska myndigheterna kan neutralisera de skadliga effekterna av desinformation, både genom ständig kontakt med massmedia och genom starkare institutionella mekanismer för att säkerställa korrekt information till och samråd med allmänheten.

1.10

EESK noterar en inkonsekvens i texten i förslaget. Enligt definitionen i artikel 2 e är begreppet ”gränsöverskridande projekt av gemensamt intresse” begränsat till projekt som genomförs av en gemensam enhet. Att döma av artikel 7.2 och artikel 8.1 tycks begreppet dock även täcka projekt där det inte finns någon gemensam enhet.

1.11

Kommittén anser att man kan stärka de mekanismer för gränsöverskridande samordning som föreskrivs för TEN-T-nätet genom att öka de europeiska samordnarnas auktoritet och handlingsmöjligheter. För en optimal användning av de europeiska samordnarnas erfarenheter och kapacitet kan det vara nödvändigt att se över den rättsakt som fastställer deras uppgifter och utöka deras befogenheter i syfte att stärka EU:s ledarskap i genomförandet av gränsöverskridande transportinfrastrukturprojekt som genomförs av medlemsstaterna.

1.12

EESK konstaterar att det är oklart vilka påföljderna är för bristande efterlevnad av de bestämmelser som införs genom förslaget till förordning. Med tanke på det centrala målet att minska förseningarna är det nödvändigt att klargöra denna punkt för att förordningens rättsliga verkan ska stärkas och för att medborgarna, det civila samhället, de offentliga myndigheterna samt de nationella och europeiska domstolarna ska omfattas av en öppen och förutsägbar rättslig ram.

2. Allmänna kommentarer

2.1

Det förslag till förordning som berörs av detta yttrande lades fram av kommissionen i maj 2018 som ett komplement till initiativen i det tredje ”Europa på väg”-paketet, med inriktning på rättsliga och administrativa åtgärder som kan påskynda genomförandet av investeringsprogrammen för färdigställandet av det transeuropeiska transportnätet TEN-T inom angivna tidsfrister: stomnätet ska vara färdigt senast 2030 och det övergripande nätet senast 2050.

2.2

Kommissionen har uppskattat att det under perioden 2021–2030 kommer att krävas investeringar på omkring 500 miljarder euro för att få TEN-T-stomnätet till stånd, och att det för att fullborda det övergripande nätet kommer att krävas 1 500 miljarder euro. De belopp som investeras i denna europeiska transportinfrastruktur kommer att ha en hävstångseffekt och bidra till att skapa 13 miljoner arbetstillfällen per år fram till 2030 och till att generera ytterligare intäkter på upp till 4 500 miljarder euro (1,8 % av EU:s BNP).

2.3

I juni 2018 tillkännagav kommissionen att den har för avsikt att anslå 30,6 miljarder euro till finansieringen av Fonden för ett sammanlänkat Europa via den fleråriga budgetramen 2021–2027. Nominellt motsvarar detta en ökning på 47 % jämfört med perioden 2014–2020. EU:s engagemang för och viktiga bidrag till färdigställandet av TEN-T-nätet är dock inte tillräckligt. Medlemsstaterna måste också medverka på ett seriöst sätt och finna alternativa lösningar för att säkerställa samfinansiering eller fullständig finansiering av transportinfrastrukturprojekten.

2.4

För att programmen för investeringar i TEN-T-nätet ska kunna genomföras måste man såväl identifiera investerare och tillhandahålla nödvändiga medel som skapa de rättsliga och administrativa villkor som krävs för att investeringar ska kunna göras inom fastställda tidsfrister och enligt fastställda kvalitetsnormer. Av de offentliga samråden framgick att alla berörda parter (offentliga och privata investerare, företag, organisationer i det civila samhället och medborgare) efterlyser att de administrativa förfarandena för genomförandet av infrastrukturprojekt ska vara effektiva och förutsebara samt iaktta principerna om hållbar utveckling och hänga med i den digitala teknikens utveckling som är inriktad på att uppnå de mål som uppställts för den europeiska och nationella politiken för rörlighet i EU.

2.5

I artikel 6 i förslaget till förordning fastställs faserna och tidsfristerna för genomförandet av tillståndsförfarandet: en fas före ansökan, som inte får överskrida två år, och en fas för den enda behöriga myndighetens bedömning av ansökan och beslutsfattande, som inte får överstiga ett år. De tidsfrister som fastställs i förslaget berör bland annat inte direkt överklaganden av förvaltningsbeslut och rättslig prövning av en domstol.

2.6

Under fasen före ansökan måste den enda behöriga myndigheten iaktta ett antal tidsfrister för slutförandet av vissa väsentliga etapper i denna fas. Närmare bestämt gäller följande:

—	Inom två månader från mottagandet av en underrättelse från en projektansvarig ska den enda behöriga myndigheten antingen bekräfta inledandet av tillståndsförfarandet eller avvisa underrättelsen skriftligen, om den anser att projektet inte är tillräckligt moget.

—

Inom tre månader från inledandet av tillståndsförfarandet ska den enda behöriga myndigheten i nära samarbete med den projektansvarige och andra berörda myndigheter, upprätta och översända en detaljerad beskrivning av ansökan, som ska lämnas in för beviljande av de tillstånd som krävs för att genomföra projektet.

—	Inom två månader från och med dagen för inlämnandet av den fullständiga ansökan om godkännande ska den behöriga myndigheten skriftligen bekräfta för den projektansvarige att ansökan är fullständig om så är fallet.

2.7

Med beaktande av ovan nämnda aspekter eftersträvar kommissionen fyra huvudsakliga mål genom detta lagstiftningsinitiativ:

I.	Minskade förseningar vid genomförandet av infrastrukturprojekt inom TEN-T.

II.	Ökad klarhet om de förfaranden som de som ansvarar för eller genomför projekt måste följa, särskilt vid förfaranden för beviljande av tillstånd eller offentlig upphandling, men även vid ansökningar om statligt stöd eller i andra situationer som inbegriper en offentlig myndighet.

III.	Systematisk tillämpning av en enda ram vid gränsöverskridande projekt som genomförs av en gemensam enhet, om inte de deltagande medlemsstaterna beslutar något annat.

IV.	Ökad klarhet för medborgarna och det civila samhället genom att öka insynen och involvera dem i planeringen och genomförandet av TEN-T-projekt.

3. Särskilda kommentarer

3.1

EESK anser att ett fullständigt genomförande av TEN-T-nätet inte kommer att vara möjligt utan ett starkt politiskt engagemang från medlemsstaternas sida och utan ledarskap och stärkt samarbete på EU-nivå. På grundval av bästa praxis i EU tillför förslaget till förordning mervärde genom att reglera vissa centrala aspekter som är avgörande för efterlevnaden av tidsfristerna för genomförande av projekt, men också för att de offentliga eller privata investerarna fortsatt ska uppleva att det är attraktivt och intressant att delta i offentliga anbudsförfaranden för kontrakt på transportinfrastrukturområdet.

3.2

EESK anser att kommissionens tillvägagångssätt är lämpligt och relevant med tanke på de centrala frågor som omfattas av den föreslagna förordningen, närmare bestämt erkännandet av att TEN-T-projekt av gemensamt intresse är prioriterade, fastställandet av integrerade godkännandeförfaranden, utnämningen av en enda behörig myndighet för godkännanden, fastställandet av varaktigheten för godkännandeförfarandet och dess genomförande, samordningen av gränsöverskridande tillståndsförfaranden, förenklingen av offentlig upphandling i gränsöverskridande projekt av gemensamt intresse samt det tekniska stödet från EU för tillämpningen av förordningen och genomförandet av projekt av gemensamt intresse.

3.3

Kommissionens alternativ – begränsade bindande åtgärder som är decentraliserade och genomförs på nationell nivå – ska förstås mot bakgrund av den aktuella politiska utvecklingen i vissa medlemsstater och ger oss en intressant bild av det sätt på vilket de nationella regeringarna förhåller sig gentemot lagstiftningsinitiativ från EU, som föreslår ett samarbete på europeisk nivå på de områden som omfattas av subsidiaritetsprincipen.

3.4

De tidsfrister för godkännandeförfarandena som regleras i förslaget till förordning är välkomna, men ganska optimistiska mot bakgrund av de begränsningar som följer av den nationella lagstiftningen på området för investeringar och offentlig upphandling.

3.5

EESK välkomnar kommissionens initiativ att fastställa ett riktmärke för godkännandeförfarandenas varaktighet, men betonar att det är viktigt att samråda med de berörda nationella myndigheterna för att de föreslagna tidsfristerna ska vara realistiska i förhållande till konkreta situationer i medlemsstaterna. Erfarenheterna hittills visar att det är möjligt att den tid som krävs för de olika stegen i förfarandet, inklusive godkännandet av den tekniska dokumentationen och av de tekniska och ekonomiska indikatorerna samt förfarandena för offentlig upphandling, för ingående av därmed sammanhängande avtal och för genomförande av dessa i enlighet med tidsfristerna och villkoren i den nationella lagstiftningen, går långt utöver de tidsfrister som föreslås i denna förordning.

3.6

Vissa av de förseningar som hittills konstaterats i genomförandet av TEN-T-projekt beror på nationella institutionella strukturer som är olämpliga och i vissa fall överdrivet politiserade, med offentliga myndigheter som inte har kunnat reformera sig och anta moderna arbetsmetoder, och vars verksamhet fortsätter att bygga på tröga administrativa förfaranden som sedan länge har övergetts av de organisationer som i stor skala använder den digitala revolutionens tillämpningar.

3.7

Mot denna bakgrund kommer föreliggande förordning att ha en direkt inverkan på de administrativa strukturer i medlemsstaterna vars prestationer ligger under den nivå som fastställts på EU-nivå. En reformering av dessa institutioner bör övervägas och för detta ändamål är det tekniska stöd som föreslås i artikel 9 välkommet för de medlemsstater som efterfrågar detta vid genomförandet av projekt för färdigställande av det centrala TEN-T-nätet. Det finns dock behov av ytterligare klargöranden när det gäller urvalskriterierna och det förfarande som man ska följa för att omfattas av det tekniska stöd som föreskrivs i förslaget till förordning.

3.8

Många av förseningarna beror speciellt på domstolsförfaranden som härrör från konflikter mellan olika berörda parter i projektgenomförandet. Rättskipningen kräver bland annat även en balans mellan medborgarnas rättigheter och statens rätt. Det faktum att medlemsstaterna har exklusiv behörighet på det rättsliga området samt de mycket komplexa nationella och europeiska rättsliga ramarna för förfaranden för godkännande av infrastrukturprojekt leder till ett lapptäcke av oundvikliga rättsliga villkor, som kan medföra att kommissionens ambitiösa mål sänks avsevärt.

3.9

Längden på överklaganden av förvaltningsbeslut och domstolsförfaranden och effekten av suspensiva villkor, de tekniska utmaningarna vid genomförandet av infrastrukturarbeten, bristen på administrativa handlingar som är absolut nödvändiga för att säkerställa laglighet samt bristen på nödvändiga medel påverkar längden på förfarandena för godkännande av projekt. EU-institutionerna är därför skyldiga att beakta dessa aspekter när de fattar det slutliga beslutet om de tidsfrister för godkännande som regleras på EU-nivå genom den föreslagna förordningen.

3.10

På samma sätt skulle bättre och mer specialiserad utbildning av domare, tjänstemän inom rättsväsendet och advokater med avseende på infrastrukturprojekt av allmänt intresse kunna bidra till att förkorta förfarandena och höja kvaliteten på rättskipningen, samtidigt som de rättsliga kraven helt efterlevs.

3.11

Förfarandena för upphandling och tilldelning av kontrakt för transportinfrastrukturarbeten är extremt tidskrävande, vilket avsevärt bidrar till att allt fler TEN-T-projekt blir försenade. EESK anser att man kan öka takten i genomförandet av infrastrukturprojekt om man på europeisk nivå fastställer standardiserade avtalsvillkor och specifika metoder för genomförandet av offentliga anbudsförfaranden.

3.12

Kommittén anser att de nationella myndigheterna kan begränsa risken för potentiella konflikter vid genomförandet av TEN-T-projekt genom att involvera berörda parter redan i utformningen av transportinfrastrukturen och genom att anordna samråden med medborgarna, det civila samhällets organisationer och berörda lokala myndigheter på ett effektivt sätt och i god tid. Den sociala och civila dialogen på nationell, regional och lokal nivå kan bidra på ett avgörande sätt, såväl till allmänhetens acceptans för transportinfrastrukturprojekt som till förbättringen av förvaltningens arbetsmetoder, genom utarbetandet och genomförandet av integrerade godkännandeförfaranden.

3.12.1

3.13

I vissa medlemsstater utsätts TEN-T- eller TEN-E-infrastrukturprojekt för desinformations- och förtalskampanjer eftersom de ibland står i konflikt med de geopolitiska intressena hos vissa stater eller intressegrupper som vill vinna politiskt kapital på att infrastrukturprojekt som stöds av EU genomförs eller inte genomförs. För att trygga en politisk och social miljö som främjar genomförandet av EU:s transportinfrastrukturpolitik är det mycket viktigt att vara medveten om och i tid upptäcka denna typ av hot. De europeiska myndigheterna kan neutralisera de skadliga effekterna av desinformation, både genom ständig kontakt med massmedia och genom starkare institutionella mekanismer för att säkerställa korrekt information till och samråd med allmänheten.

3.14

Kommittén anser att man kan stärka de mekanismer för gränsöverskridande samordning som föreskrivs för TEN-T-nätet genom att öka de europeiska samordnarnas auktoritet och handlingsmöjligheter. I förslaget till förordning tas denna fråga upp och klargörs den viktiga rollen för dessa TEN-T-samordnare, som är bemyndigade att nära övervaka tillståndsförfarandet för europeiska projekt av gemensamt intresse och att regelbundet rapportera om framstegen. För en optimal användning av de europeiska samordnarnas erfarenheter och kapacitet kan det vara nödvändigt att se över den rättsakt som fastställer deras uppgifter och utöka deras befogenheter i syfte att stärka EU:s ledarskap i genomförandet av gränsöverskridande transportinfrastrukturprojekt som genomförs av medlemsstaterna.

3.15

EESK konstaterar att det inte är fastställt vilka påföljderna är för bristande efterlevnad av de bestämmelser som införs genom förslaget till förordning. Ett klargörande av denna punkt skulle stärka förordningens rättsliga verkan och leda till att medborgarna, det civila samhället, de offentliga myndigheterna samt de nationella och europeiska domstolarna omfattas av en öppen och förutsägbar rättslig ram.

Bryssel den 17 oktober 2018.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Top

Choose the experimental features you want to try