EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den1.12.2017
COM(2017) 724 final
2017/0320(NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om bemyndigande för Sverige att tillämpa nedsatta punktskattesatser för el som förbrukas av hushåll och företag inom tjänstesektorn i vissa delar av norra Sverige i enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG
MOTIVERING
1.BAKGRUND
1.1.Motiv och syfte med förslaget
Beskattning av energiprodukter och elektricitet i unionen regleras genom rådets direktiv 2003/96/EG (nedan kallat energiskattedirektivet eller direktivet).
I enlighet med artikel 19.1 i direktivet, samt bestämmelserna i framförallt artiklarna 5, 15 och 17, får rådet enhälligt och på förslag från kommissionen ge varje medlemsstat tillstånd att av särskilda politiska hänsyn införa ytterligare skattebefrielser eller skattenedsättningar.
Syftet med det här förslaget är att ge Sverige tillstånd att inom fastställda gränser tillämpa en nedsatt punktskattesats för el som förbrukas av hushåll och företag inom tjänstesektorn i vissa områden i norra Sverige. Syftet med åtgärden att kompensera för de högre uppvärmningskostnader i dessa områden som beror på de specifika klimatförhållandena i regionen.
I enlighet med artikel 19.1 i direktivet får rådet enhälligt, på förslag från kommissionen, ge varje medlemsstat tillstånd att av särskilda politiska hänsyn införa ytterligare skattebefrielser eller skattenedsättningar.
Enligt rådets beslut 2012/47/EU får Sverige tillämpa en nedsatt punktskattesats för el som förbrukas av hushåll och företag inom tjänstesektorn i vissa kommuner som anges i bilagan till det beslutet. Skattenedsättningen ska vara proportionell i förhållande till de högre uppvärmningskostnader som beror på det nordliga läget jämfört med landets övriga delar, och nedsättningssatsen måste uppfylla kraven i direktiv 2003/96/EG, särskilt de miniminivåer för beskattning som fastställs i artikel 10 i det direktivet. Detta tillstånd upphör att gälla den 31 december 2017.
I enlighet med artikel 19 i direktivet informerade de svenska myndigheterna, genom en skrivelse av den 10 maj 2017, kommissionen om att de planerar att fortsätta att tillämpa denna nedsatta punktskattesats. Nedsättningen får inte överskrida 96 svenska kronor per MWh eller 10 euro per MWh. Sverige har ansökt om att nedsättningen ska godkännas för en period av sex år, dvs. till och med den 31 december 2023, vilket är den längsta period som kan beviljas enligt artikel 19.2 i direktivet.
Sverige lämnade ytterligare information och förtydliganden den 1 september 2017.
Sverige motiverar åtgärden med hänsyn till miljöpolitiska liksom regional- och sammanhållningspolitiska mål. Sverige framhåller att de nationella punktskattesatserna på el är betydligt högre än de miniminivåer för beskattning som föreskrivs i direktiv 2003/96/EG och att det nationella skattesystemet därför ger ett kraftigare incitament för energieffektivitet än vad som krävs genom EU:s minimisatser. Enligt de svenska myndigheterna kan dock denna höga allmänna skattenivå bara upprätthållas om områdena i norra Sverige, som har en konkurrensnackdel på grund av klimatförhållandena, ges en skattenedsättning. Samtidigt kommer åtgärden att minska skillnaderna i uppvärmningskostnader mellan olika delar av landet och således bidra till EU:s regional- och sammanhållningspolitiska mål.
När det gäller den nackdel som orsakas av klimatförhållandena upprepar de svenska myndigheterna uppgifterna från de tidigare ansökningarna om att uppvärmningskostnaderna i genomsnitt är 30 % högre i de norra regionerna, eftersom uppvärmningsperioden är längre i dessa områden.
Inkomstförlusten till följd av nedsättningen på 96 svenska kronor/MWh beräknas uppgå till 710 miljoner svenska kronor per år eller 74 miljoner euro.
(1)Åtgärdens tillämpning
Åtgärden beviljas i form av en nedsatt punktskattesats för el. Denna nedsatta skattesats tillämpas direkt när skatten tas ut.
Tillämpningsområde
De svenska myndigheterna har uppgett att den geografiska differentieringen infördes på grundval av objektiva uppgifter om genomsnittstemperaturer under uppvärmningsperioden. Denna differentiering ligger till grund för den nedsatta punktskattesatsen för el i samtliga kommuner i Norrbottens län, Västerbottens län och Jämtlands län samt i kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik (i Västernorrlands län), Ljusdal (i Gävleborgs län), Malung-Sälen, Mora, Orsa, Älvdalen (i Dalarnas län) och Torsby (i Värmlands län). Åtgärden är begränsad till hushåll och företag i tjänstesektorn, för vilka en standardpunktskattesats för el på 325 svenska kronor eller 33,83 euro per MWh tillämpas. Eftersom skatten på el som förbrukas av tillverkningsindustrin hur som helst beskattas till den lägre satsen av 0,50 euro (5 svenska kronor) per MWh påverkar åtgärden inte företagen i den sektorn.
Genom åtgärden ges konsumentgrupper av el i denna del av landet samma förutsättningar som motsvarande konsumentgrupp i södra Sverige.
(2)De svenska myndigheternas argument när det gäller åtgärdens inverkan på den inre marknaden
De svenska myndigheterna tror inte att åtgärden skulle påverka den inre marknadens funktion. Även om åtgärden kan påverka handeln mellan medlemsstater genom att minska kostnaderna för företag i tjänstesektorn i vissa områden i norra Sverige anser de svenska myndigheterna att effekten kommer att vara begränsad, eftersom de flesta företag i tjänstesektorn normalt sett bedriver verksamhet i ett begränsat geografiskt område.
(3)Gällande bestämmelser
Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet.
1.2.Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
(1)Särskilda politiska hänsyn
Artikel 19.1 första stycket i direktivet har följande lydelse:
Utöver de bestämmelser som är angivna i föregående artiklar, särskilt artiklarna 5, 15 och 17, får rådet enhälligt, på förslag från kommissionen ge varje medlemsstat tillstånd att av särskilda politiska hänsyn införa ytterligare skattebefrielser eller skattenedsättningar.
Den åtgärd som Sverige planerar utgörs av en nedsättning av punktskatten på el som förbrukas av hushåll och företag i tjänstesektorn i vissa områden i norra Sverige. De svenska myndigheterna framhåller två mål med åtgärden. För det första menar de att den nedsatta punktskattesatsen har en indirekt positiv miljöeffekt genom att Sverige tillåts att tillämpa en högre skattesats för resten av landet, som annars skulle behöva sättas ned på grund av den speciella situationen i norra Sverige. I detta avseende noterar kommissionen att miljöskyddskraven som sådana redan ingår i direktiv 2003/96/EG och således i sig inte kan betraktas som särskilda politiska hänsyn. Direktivet möjliggör dock inte generellt sett åtgärder för att tillgodose specifika behov i regioner med mycket speciella klimatförhållanden. I ett sådant sammanhang kan syftet att bidra till att upprätthålla en relativt hög skattenivå genom att, via en nedsatt skattesats, undvika alltför stora bördor i regioner med sådana villkor därför betraktas som särskilda politiska hänsyn.
För det andra anser de svenska myndigheterna att denna nedsättning innebär att de totala uppvärmningskostnaderna för konsumenter i vissa områden i norra Sverige närmar sig kostnaderna för konsumenter i andra delar av landet och att åtgärden därför är i överensstämmelse med regional- och sammanhållningspolitiska mål.
Det begärda tillståndet kan således även på denna punkt anses vara grundat på specifika politiska hänsyn.
1.3.Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Standardpunktskattesatsen på el för hushåll och företag i tjänstesektorn i Sverige är 325 svenska kronor eller 33,83 euro per MWh. Med den föreslagna nedsättningen kommer skattesatsen i vissa områden i norra Sverige att vara minst 229 svenska kronor eller 26,13 euro per MWh. Eftersom beskattningsnivån på el är betydligt högre än miniminivåerna i både norra Sverige och övriga delar av landet är det rimligt att anta att skattenedsättningen i fråga i praktiken indirekt bidrar till en högre allmän miljöskyddsnivå på det sätt som beskrivs av de svenska myndigheterna.
Syftet med åtgärden är delvis att kompensera för de högre uppvärmningskostnaderna i de områden där den nedsatta punktskattesatsen tillämpas. Enligt de svenska myndigheterna innebär klimatförhållandena i dessa områden att elförbrukningen i genomsnitt är ca 30 % högre än i övriga delar av landet, vilket framförallt beror på den längre uppvärmningsperioden.
I detta avseende noterar kommissionen att prisnedsättningen, på grundval av aktuella elpriser i Sverige, till följd av den föreslagna åtgärden kommer att bli betydligt mindre än 25 % för alla relevanta konsumentgrupper. Sett till de senaste tillgängliga prisuppgifterna från Eurostat kommer denna nedsättning att variera mellan 2,7 % och 7 %, beroende på hushållens förbrukningsnivå.
Befrielsen är därför mindre än de extra uppvärmningskostnaderna i de berörda regionerna. Skatteincitamentet att använda energi på ett effektivt sätt upprätthålls därför på en nivå som är minst lika hög som den som råder i övriga delar av Sverige.
Åtgärden är förenlig med unionens politik på hälso-, miljö-, energi- och transportområdena.
Under de omständigheter som beskrivits tycks åtgärden också vara godtagbar med tanke på den inre marknadens funktion och behovet att säkerställa en rättvis konkurrens. Framförallt med tanke på att de områden där åtgärden tillämpas är avlägset belägna och att åtgärden är begränsad till hushåll och företag i tjänstesektorn väntas den inte leda till någon större snedvridning av konkurrensen eller förändring av handelsmönstren mellan medlemsstaterna. Slutligen bör det nämnas att skattenedsättningen har tillämpats i de aktuella områdena under trettio år utan att det, såvitt kommissionen känner till, gett upphov till några problem med den inre marknadens funktion eller andra mål för EU:s politik.
Efter den nedsättning som de svenska myndigheterna planerar kommer punktskattesatserna för el i de berörda regionerna fortfarande att respektera minimiskattenivån enligt artikel 10 i direktiv 2003/96/EG. Under förutsättning att åtgärden uppfyller villkoren i artikel 44 i den allmänna gruppundantagsförordningen (förordning (EU) nr 651/2014) undantas åtgärden från anmälningsskyldigheten.
(1)Tillämpningsperiod för åtgärden och utvecklingen av EU:s ram för energibeskattning
Kommissionen föreslår att tillämpningsperioden fastställs till den längsta tillåtna enligt direktiv 2003/96/EG, dvs. sex år. Denna period verkar vara lämplig för att konsumenterna ska ges tillräcklig förutsebarhet.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
2.1.Rättslig grund
Artikel 19 i rådets direktiv 2003/96/EG.
2.2.Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Indirekt beskattning, som behandlas i artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, utgör inte i sig ett område där unionen har exklusiv befogenhet i den mening som avses i artikel 3 i det fördraget.
I enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG ges dock rådet genom sekundärrätten en exklusiv befogenhet att ge en medlemsstat tillstånd att införa ytterligare skattebefrielser eller skattenedsättningar i den mening som avses i denna bestämmelse. Medlemsstaterna kan därför i detta sammanhang inte träda i rådets ställe. Följaktligen är subsidiaritetsprincipen inte tillämplig på föreliggande genomförandebeslut.
2.3.Proportionalitetsprincipen
Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen. Skattenedsättningen överstiger inte vad som är nödvändigt för att uppnå det berörda målet.
2.4.Val av instrument
Föreslaget instrument: Rådets genomförandebeslut.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
3.1.Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Åtgärden kräver ingen utvärdering av befintlig lagstiftning.
3.2.Samråd med berörda parter
Detta förslag grundas på en ansökan från Sverige och berör endast denna medlemsstat.
3.3.Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Det har inte behövts några externa sakkunnigutlåtanden.
3.4.Konsekvensbedömning
Detta förslag gäller ett tillstånd som en enskild medlemsstat har ansökt om, och ingen konsekvensbedömning krävs.
De uppgifter som Sverige lämnat visar att åtgärden skulle ha en begränsad inverkan på skatteintäkterna och att punktskattesatsen för el i norra Sverige fortfarande skulle ligga över den minimiskattenivå som föreskrivs i direktiv 2003/96/EG. Sverige räknar med att åtgärden skulle få en positiv effekt på uppnåendet av landets social- och sammanhållningspolitiska mål.
3.5.Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Åtgärden ger ingen förenkling. Detta förslag grundas på en ansökan från Sverige och berör endast Sverige.
3.6.Grundläggande rättigheter
Åtgärden påverkar inte de grundläggande rättigheterna.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Denna åtgärd medför inga finansiella eller administrativa kostnader för EU. Förslaget får därför inga konsekvenser för EU:s budget.
5.ÖVRIGA INSLAG
5.1.Ingående redogörelse av de specifika bestämmelserna i förslaget
Artikel 1 – Sverige får fortsätta att tillämpa en nedsatt punktskattesats för el i vissa områden i norr.
Skattenivån efter nedsättningar kan aldrig bli lägre än den EU-miniminivå som anges i direktiv 2003/96/EG och nedsättningen gäller för alla elkonsumenter som betalar standardpunktskattesatsen i norra Sverige.
Åtgärden skulle hjälpa missgynnade regioner att minska de högre kostnaderna för el till följd av det kalla klimatet.
Artikel 2 – det ansökta tillståndet beviljas med verkan från och med den 1 januari 2018 för en period på sex år, enligt Sveriges begäran.
2017/0320 (NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om bemyndigande för Sverige att tillämpa nedsatta punktskattesatser för el som förbrukas av hushåll och företag inom tjänstesektorn i vissa delar av norra Sverige i enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, särskilt artikel 19.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Enligt rådets genomförandebeslut 2012/47/EU får Sverige till och med den 31 december 2017 tillämpa en nedsatt punktskattesats för el som förbrukas av hushåll och företag inom tjänstesektorn i vissa områden i norra Sverige, i enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG.
(2)Genom en skrivelse av den 10 maj 2017 ansökte Sverige om tillstånd att fortsätta att tillämpa en nedsatt punktskattesats för el som förbrukas av samma stödmottagare under en period på ytterligare sex år, dvs. till och med den 31 december 2023. Nedsättningen är begränsad till 96 svenska kronor per MWh. Genom en skrivelse av den 1 september 2017 lämnade Sverige ytterligare information och förtydliganden.
(3)I de berörda områdena är uppvärmningskostnaderna i genomsnitt 30 % högre än i övriga delar av landet på grund av den längre uppvärmningsperioden. Att sänka elkostnaderna för hushåll och företag i tjänstesektorn i dessa områden minskar därför skillnaderna mellan de totala uppvärmningskostnaderna för konsumenter i norra Sverige och uppvärmningskostnaderna för konsumenter i övriga delar av landet. Åtgärden bidrar därför till att förverkliga regional- och sammanhållningspolitikens mål. Skattenedsättningen bör inte överskrida vad som krävs för att kompensera för de extra uppvärmningskostnaderna för hushåll och företag i tjänstesektorn i vissa områden i norra Sverige.
(4)De nedsatta skattesatserna kommer att vara högre än de minimiskattesatser som fastställs i artikel 10 i direktiv 2003/96/EG.
(5)Med tanke på att de områden där åtgärden tillämpas är avlägset belägna, att nedsättningen inte bör överskrida de extra uppvärmningskostnaderna i norra Sverige och att åtgärden begränsas till hushåll och företag i tjänstesektorn, väntas den inte leda till någon större snedvridning av konkurrensen eller förändringar av handeln mellan medlemsstater.
(6)Denna åtgärd är därför godtagbar med beaktande av den inre marknadens funktion och behovet av att säkerställa en rättvis konkurrens. Den är även förenlig med unionens politik på hälso-, miljö-, energi- och transportområdena.
(7)I enlighet med artikel 19.2 i direktiv 2003/96/EG måste varje tillstånd som beviljas med stöd av denna artikel vara strikt tidsbegränsat. För att ge de berörda konsumenterna tillräcklig rättssäkerhet bör tillståndet beviljas för en period om sex år.
(8)Det är viktigt att säkerställa att det bemyndigande som beviljats enligt beslut 2012/47/EU fortsätter att gälla för att undvika att det uppstår ett avbrott från det att det beslutet upphör att gälla till dess att det här beslutet träder i kraft.
(9)Detta beslut påverkar inte tillämpningen av unionsreglerna för statligt stöd.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1.Sverige bemyndigas härmed att tillämpa en nedsatt punktskattesats för el som förbrukas av hushåll och företag inom tjänstesektorn i de kommuner som förtecknas i bilagan.
Nedsättningen i förhållande till den normala nationella punktskattesatsen för el får inte vara större än vad som krävs för att kompensera för de extra uppvärmningskostnader som beror på det nordliga läget i förhållande till övriga delar av Sverige, och får inte överskrida 96 svenska kronor per MWh.
2.De nedsatta skattesatserna ska uppfylla kraven i direktiv 2003/96/EG, i synnerhet de minimiskattesatser som fastställs i artikel 10 i direktivet.
Artikel 2
Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2023.
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till Konungariket Sverige.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande