Årsrapporten 2016 om skyddet av Europeiska unionens ekonomiska intressen läggs fram av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna i enlighet med artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget).

I rapporten behandlas kommissionens och medlemsstaternas insatser mot bedrägerier och insatsernas resultat. Enligt fördraget ska medlemsstaterna och kommissionen föra ett nära och regelbundet samarbete, och får vidta särskilda åtgärder för att ge ett likvärdigt och effektivt skydd av EU:s ekonomiska intressen. Kommissionen och medlemsstaterna skyddar EU:s ekonomiska intressen från onödiga eller oriktiga utgifter och kringgående av tullar eller andra avgifter främst genom:

(a)förebyggande åtgärder,

(b)utredningsinsatser,

(c)korrigeringsmekanismer,

(d)repressiva åtgärder.

När analysen av uppgifterna har lett till att problem eller risker har identifierats utfärdas rekommendationer för att åtgärda dem.

Bedrägeribekämpning på EU-nivå

År 2016 vidtogs ett stort antal åtgärder för att förbättra den rättsliga och administrativa ramen för skyddet av EU:s ekonomiska intressen:

·Rådet, Europaparlamentet och kommissionen nådde en politisk överenskommelse om ett förslag till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

·Eftersom enhällighet saknades om förslaget att inrätta en europeisk åklagarmyndighet bestämde sig många av medlemsstaterna i början av 2017 att fortsätta med sitt förstärkta samarbete.

·Kommissionen inledde en utvärdering av tillämpningen av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

·Europeiska partners mot korruption (EPAC)/det europeiska nätverket med kontaktpunkter mot korruption (EACN) antog Rigaförklaringen i syfte att stärka kampen mot korruption.

·Sexton kommissionsavdelningar uppdaterade sin strategi mot bedrägerier.

·Olaf förhandlade med framgång om bestämmelser om bedrägeribekämpning i EU:s internationella avtal.

·Finansieringsprogrammet Herkules III bidrar till att förbättra den operativa och administrativa kapaciteten hos medlemsstaternas tullmyndigheter och andra myndigheter.

På EU-budgetens utgiftssida gjordes under 2016 betydande framsteg för att öka skyddet av EU:s ekonomiska intressen:

·Systemet för tidig upptäckt och uteslutning för att skydda EU:s ekonomiska intressen började tillämpas den 1 januari 2016.

·Kommissionen föreslog en översyn av budgetförordningen och särskilda sektorsspecifika regler (via ”omnibus”-förordningen), i syfte att förenkla reglerna och göra dem mer flexibla.

·Dessutom utarbetades viktiga vägledande dokument inom ramen för den rådgivande kommittén för samordning av bedrägeribekämpningen (Cocolaf).

På budgetens inkomstsida bidrog de åtgärder som vidtogs under 2016 till att ytterligare öka skyddet av EU:s ekonomiska intressen:

·Genom den ändrade förordningen (EG) nr 515/97 om ömsesidigt administrativt bistånd på tullområdet inrättas två centraliserade databaser med uppgifter om containerrörelser och om varor som införs till, transiteras genom eller förs ut ur EU.

·Meddelanden om ömsesidigt bistånd som utfärdats efter gemensamma tullaktioner som utförts av Olaf förblev en viktig informationskälla för upptäckt av oriktigheter vid transaktioner som inbegriper vissa typer av varor.

·Insatser mot olaglig handel med tobaksvaror är fortfarande en viktig prioritering för EU och dess medlemsstater.

·Kommissionen antog en handlingsplan för mervärdesskatt, Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU – Dags för beslut, med åtgärder för att motarbeta momsgapet och förbättra bedrägeribekämpningen.

Bedrägeribekämpningsåtgärder som vidtas av medlemsstaterna

Medlemsstaterna rapporterade att de vidtagit 80 viktiga åtgärder för att skydda EU:s ekonomiska intressen och bekämpa bedrägerier. Medlemsstaterna uppmanades att rapportera högst tre bedrägeribekämpningsåtgärder. Dessa åtgärder, som omfattar hela bedrägeribekämpningscykeln, rör främst medel som omfattas av delad förvaltning och täcker följande områden:

·Offentlig upphandling.

·Organiserad brottslighet och korruption.

·Intressekonflikter.

·Sambandscentralen för bedrägeribekämpning.

·Definitionen av bedrägeri.

·Strategier mot bedrägerier.

·Bekämpning av smuggling.

·Visselblåsare.

I slutet av 2016 hade nio medlemsstater infört en nationell strategi mot bedrägerier. Ytterligare två medlemsstater antog sina strategier i början av 2017.

Offentlig upphandling var också temat för många av de åtgärder som vidtogs, eftersom medlemsstaterna måste införliva direktiven från 2014 i sin nationella lagstiftning senast i april 2016.

Medlemsstaterna uppgav att de hade infört åtgärder mot korruption och organiserad brottslighet, plus andra övergripande åtgärder mot skatteparadis, införande av e-verktyg för straffrättsliga förfaranden, utbildning i bedrägeribekämpning och åtgärder för ökad medvetenhet om bedrägeri.

De flesta medlemsstaterna rapporterade även om hur många åtgärder de hade vidtagit som uppföljning till rekommendationerna från 2015 och om åtgärdernas natur. Kommissionen uppmanar samtliga medlemsstater att beakta rekommendationerna i denna årsrapport på samma sätt.

Upptäckt och anmälan av oriktigheter med och utan misstanke om bedrägeri som påverkar EU:s budget

År 2016 anmäldes 19 080 fall (bedrägerier och andra oriktigheter) till kommissionen, som berörde totalt cirka 2,97 miljarder euro. Omkring 2,43 miljarder euro rör EU-budgetens utgiftsdel.

Antalet upptäckta oriktigheter minskade med 15 % jämfört med 2015, och deras ekonomiska värde minskade med 8 %.

Under 2016 anmäldes 1 410 oriktigheter som bedrägerier (391 miljoner euro), som omfattar både utgifter och inkomster.

Information om återkrav, finansiella korrigeringar och andra förebyggande och korrigerande åtgärder ges i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten, som från och med 2016 inbegriper kommissionens tidigare årliga meddelande till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten om skydd av EU:s budget.

1.Inledning

I enlighet med artikel 325.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om de åtgärder som vidtagits mot bedrägeri och all annan olaglig verksamhet som skadar Europeiska unionens ekonomiska intressen.

EU och medlemsstaterna delar ansvaret för att skydda EU:s ekonomiska intressen och bekämpa bedrägerier. Medlemsstaternas myndigheter förvaltar omkring 74 % av EU:s utgifter och uppbär traditionella egna medel. Kommissionen utövar tillsyn på båda dessa områden, fastställer standarder och kontrollerar efterlevnaden. Det är mycket viktigt att kommissionen och medlemsstaterna arbetar nära tillsammans för att säkerställa skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Ett av de främsta syftena med denna rapport är därför att bedöma samarbetet under 2016 och se hur det skulle kunna förbättras.

Rapporten innehåller en sammanfattning av de åtgärder som vidtagits på EU-nivå och nationell nivå under 2016 för att bekämpa bedrägerier. I rapporten analyseras också viktiga framsteg som medlemsstaternas och EU:s organ gjort i fråga om upptäckt och anmälan av bedrägerier och oriktigheter relaterade till EU:s utgifter och inkomster. Rapporteringssystemet har väsentligt bidragit till att skydda EU:s ekonomiska intressen och att bekämpa bedrägerier.

Rapporten åtföljs av fem arbetsdokument från kommissionens avdelningar 1 .

2.Övergripande politik, åtgärder och resultat avseende bedrägeribekämpning

2.1.Politiska initiativ från EU-institutionerna

2.1.1.Förslag till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen

Efter fyra års förhandlingar nåddes en politisk överenskommelse 2016 mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen vid ett trepartsmöte den 30 november 2016. Direktivet om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (det s.k. PIF-direktivet) förväntas antas under 2017. Medlemsstaterna kommer att ha två år på sig för att införliva direktivet i sina nationella lagstiftningar.

Direktivet kommer att bidra till att stärka det befintliga regelverket genom att harmonisera definitionen av brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (bedrägeri, korruption, penningtvätt och förskingring) samt påföljderna och preskriptionstiderna för dessa fall. Det omfattar gränsöverskridande momsbedrägerier till ett totalt belopp på minst 10 miljoner euro.

Direktivet kommer att ersätta konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen från 1995 och dess protokoll 2 för de medlemsstater som är bundna av direktivet 3 .

2.1.2.Förslag om inrättande av en europeisk åklagarmyndighet

Förhandlingarna om kommissionens förslag till en förordning om inrättande av en europeisk åklagarmyndighet fortsatte 2016 under de nederländska och slovakiska ordförandeskapen. Vid sitt möte den 8 december 2016 behandlade rådet (rättsliga och inrikes frågor) den fullständiga texten i förslaget till förordning som hade diskuterats under de successiva ordförandeskapen. En majoritet av medlemsstaterna ansåg att texten utgjorde en god grund för vidare arbete och gav sitt stöd till principen för inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten.

Förhandlingarna om inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten genom förstärkt samarbete fortsatte under 2017, eftersom enhällighet saknades i rådet.

2.1.3.Utvärdering av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013

Under 2016 fortsatte kommissionen med sin utvärdering av tillämpningen av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf). Utvärderingen, som krävs enligt artikel 19 i förordningen, ska lämnas in till Europaparlamentet och rådet senast den 2 oktober 2017.

2.1.4.Insatser mot korruption i EU

År 2016 förblev korruptionsbekämpning en prioritet i den europeiska planeringsterminen för ekonomisk styrning. Flera medlemsstater har fått rekommendationer från kommissionen att vidta åtgärder för att förbättra öppenheten eller upptrappade insatser mot korruption inom den offentliga förvaltningen, rättsväsendet och offentlig upphandling.

Kommissionen fortsatte sin serie av workshoppar inom EU:s program för utbyte av erfarenheter om korruptionsbegränsning för medlemsstaternas experter 4 . Tre workshoppar hölls under 2016 om teman som korruption i offentlig upphandling på lokal nivå, politisk immunitet samt korruption i den privata sektorn.

Olaf bidrog med sin sakkunskap till flera europeiska och internationella forum om korruptionsbekämpning, särskilt EPAC/EACN 5 . Detta nätverk, som leddes av Olafs generaldirektör fram till 2016, antog ”Rigaförklaringen” i november 2016 6 , som uppmanar europeiska beslutsfattare att stärka kampen mot korruption.

2.1.5.Kommissionens förslag till översyn av budgetförordningen och vissa sektorsspecifika finansiella regler (Omnibusförslaget)

I september 2016 föreslog kommissionen i form av ett enda förslag till rättsakt, en genomgripande revidering av de allmänna finansiella bestämmelserna, samt förslag till motsvarande ändringar i de sektorsspecifika finansiella bestämmelser som ingår i 15 rättsakter om fleråriga program 7 . Sund ekonomisk förvaltning är ett centralt mål, och genom att föreslå enklare och flexiblare regler för EU:s finanser har kommissionen vinnlagt sig om att det målet inte missgynnas. Förslaget innebär också en skärpning av de bestämmelser om skatteundandragande som alla EU:s partner i genomförandet av budgeten måste följa, och det klargörs också att skyldigheten att undvika intressekonflikter gäller fullt ut oavsett genomförandemetod (det vill säga även om EU-medel förvaltas på medlemsstatsnivå). Förslaget innebär också en konsolidering av de system som införts för att skydda EU:s budget mot bedrägerier och finansiella oriktigheter 8 . Genom förslaget förenklas EU:s finansiella bestämmelser för att bidra till att minska kostnader, tidsåtgång och felnivåer. Förenklingarna förväntas också öka åtgärdernas positiva verkan och konkreta resultat på fältet.

2.1.6.Internationellt samarbete

För att bättre bekämpa bedrägerier mot EU-budgeten utanför EU:s gränser förhandlar Olaf även fram bestämmelser om bedrägeribekämpning i EU:s internationella avtal, såsom associerings- och partnerskapsavtal. Under 2016 infogades bestämmelser om bedrägeribekämpning i avtalet om övergripande och utökat partnerskap med Armenien. Förhandlingarna om bestämmelser om bedrägeribekämpning i avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba slutfördes också och avtalet trädde i kraft den 11 mars 2016.

I syfte att stärka utredningssamarbetet utanför EU:s gränser ingick Olaf sex avtal om administrativt samarbete med partnermyndigheter från tredjeländer samt internationella organisationer under 2016 9 .

2.1.7.Kommissionens strategi mot bedrägerier

Kommissionen överväger att uppdatera den strategi mot bedrägerier som antogs den 24 juni 2011 10 . Målet med strategin är att förbättra det förebyggande arbetet, spårning och utredningsvillkoren i samband med bedrägerier och se till att lämpliga påföljder, återkrav och avskräckande åtgärder står högt upp på kommissionens agenda.

Strategin har nu genomförts fullständigt, vilket innebär att alla åtgärder har slutförts eller pågår. Fokus ligger på sektorsspecifika strategier och åtgärdsplaner för att hantera bedrägerier inom de specifika politikområdena. Denna inriktning kommer att behållas i den uppdaterade strategin, samtidigt som kommissionen kommer att införa bedrägeribekämpningsåtgärder i sina interna kontrollsystem, särskilt i form av rapportering om bedrägeribekämpningsåtgärder. Den uppdaterade strategin mot bedrägerier kommer enligt planerna att innehålla ett särskilt kapitel om traditionella egna medel, som en uppföljning av resultaten från den revision som kommissionens tjänst för internrevision genomförde 2016 om ”resultat och samordning av bedrägeribekämpningsåtgärder på området traditionella egna medel”.

Alla kommissionens avdelningar (totalt 48) har infört sektorsspecifika strategier för insatser mot bedrägerier för det politikområde som de ansvarar för. Samtliga strategier måste uppdateras regelbundet för att ta hänsyn till förändringar på bedrägeribekämpningsområdet.

Kommissionens nätverk för förebyggande och upptäckt av bedrägerier (FPDNet) gav sitt stöd till en uppdaterad metod för sådana strategier. Metoden går ut på att ytterligare integrera bedrägeribekämpningsåtgärder i de strategiska programplaneringsdokumenten och övervakningscykeln – från identifiering av bedrägerier till kontroll och övervakning. Detta innebär att strategier mot bedrägerier är fullständigt integrerade i kommissionens riskhantering, samtidigt som den nära övervakning som bedrägerier kräver upprätthålls.

De 16 kommissionsavdelningar som uppdaterade sina strategier 2016 rapporterade att de hade använt den uppdaterade metoden och vägledningen från Olaf för att utforma sina respektive generaldirektorats strategier mot bedrägerier.

Exempel från Easme

Genomförandeorganet för små och medelstora företag (Easme) använde den uppdaterade metoden vid den uppdatering av bedrägeribekämpningsstrategin som gjordes 2016. Genomförandeorganets riskbedömning för bedrägerier är nu integrerad i den årliga riskbedömningsprocessen. De viktigaste riskerna för bedrägerier som Easme konfronteras med är plagiat och dubbelfinansiering tillsammans med avsiktligt uppblåsta eller felaktiga kostnadsredovisningar. Dessa risker och de åtgärder som sätts in för att begränsa dem övervakas noggrant under den årliga riskhanteringsprocessen.

Easme vidtog åtgärder för att begränsa riskerna och förstärkte kontrollerna, med beaktande av kostnadseffektiviteten. Detta innebär att riskbaserade kontroller tillämpas och att de riskfyllda projekten underkastas förstärkt övervakning.

För vissa risker (t.ex. plagiat) deltog Easme i provningen av verktyg för Horisont 2020-programmen, som används av alla kommissionsavdelningar med verksamhet på forskningsområdet.

Genomförandet av strategier för bedrägeribekämpning övervakas regelbundet genom kommissionens resultatcykel. Eftersom varje politikområde har sin egen bedrägeriprofil finns det ingen universallösning på hur bedrägeribekämpning ska bedrivas. De flesta av kommissionens avdelningar organiserar informationskampanjer om bedrägerier för ökad medvetenhet, t.ex. kurser och seminarier 11 .

2.1.8.Genomförande av Herkulesprogrammet

Programmet Herkules III (2014–2020) 12 främjar insatser för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som skadar EU:s ekonomiska intressen. Under 2016, som är det tredje genomförandeåret 13 , hade programmet en budget på 14,5 miljoner euro för

·finansiering av åtgärder för att stärka den operativa och administrativa kapaciteten hos tull- och polisstyrkor i medlemsstaterna samt it-stöd, som stod för minst 70 % av programbudgeten,

·utbildningsverksamhet och konferenser, bland annat kriminalteknisk utbildning för personal vid brottsbekämpande organ i medlemsstaterna och partnerländer, som stod för omkring 30 % av budgeten.

Kommissionen (Olaf) började få in de första rapporterna, som visar de konkreta resultaten av de verksamheter som genomförts sedan programmet inleddes 2014. Stora framgångar rapporterades i samband med smugglade och förfalskade cigaretter och tobak: beslag gjordes med hjälp av utrustning och utbildning som finansierats via programmet 14 .

2.2.Åtgärder som vidtas av medlemsstaterna

2.2.1.Sammanfattning

Medlemsstaterna uppmanades rapportera högst tre viktiga bedrägeribekämpningsåtgärder. Denna sammanfattning ger en god översikt av tendenserna inom och prioriteringarna för de bedrägeribekämpningsåtgärder som vidtagits av medlemsstaterna, men är inte uttömmande, många fler åtgärder har vidtagits. De beskrivs i det åtföljande arbetsdokumentet 15 .

Under 2016 rapporterade medlemsstaterna om 80 åtgärder för att skydda EU:s finansiella intressen och bekämpa bedrägerier för programperioden 2014–2020.

Medlemsstaternas åtgärder täckte hela bedrägeribekämpningscykeln, främst inom området delad förvaltning, följt av åtgärder i fråga om offentlig upphandling, intressekonflikter, korruption, sambandscentraler för bedrägeribekämpning 16 , definitionen av bedrägeri, strategin mot bedrägerier, organiserad och ekonomisk brottslighet samt visselblåsare. När det gäller bedrägeribekämpningscykeln rörde de flesta åtgärder förebyggande, följt av upptäckt, utredning och åtal, återkrav och påföljder. De flesta åtgärderna var sektorsspecifika (73 %) snarare än allmänna (27 %). Tjugo av sektorsåtgärderna rörde intäkter på områdena skattebedrägerier (60 %) och tull (40 %). Fyrtioen åtgärder rörde utgifter, inom alla delar av budgeten.

2.2.1.1.Nationella strategier mot bedrägerier

I slutet av 2016 hade nio medlemsstater infört en nationell strategi mot bedrägerier och skickat in den till kommissionen 17 . Detta är en mer än under 2015, och visar medlemsstaternas åtagande att införa ett strategiskt tillvägagångssätt för att bekämpa bedrägerier och oriktigheter som riktar sig mot EU:s budget och de nationella budgetarna. Kommissionen välkomnar denna utveckling och uppmanar alla andra medlemsstater att ta fram strategier mot bedrägerier.

2.2.1.2.Sambandscentraler för bedrägeribekämpning (Afcos)

Flera medlemsstater införde åtgärder för att förbättra sådana samordningstjänster, bland annat Danmark (handledning om bedrägeribekämpning för sambandscentraler), Frankrike (en nationell strategi mot bedrägerier), Kroatien (en förvaltningsmetod för att främja förebyggande av bedrägerier), Lettland (en operativ strategi och en åtgärdsplan för 2017–2019), Malta (bedrägeribekämpningsåtgärder tillsammans med andra sambandscentraler), Nederländerna (inrättande av en Afcos-grupp), och Finland (införandet av ett nationellt Afcos-nätverk).

2.2.1.3.Offentlig upphandling

Medlemsstaterna vidtog ett antal åtgärder i samband med offentlig upphandling eftersom de var skyldiga att införliva direktiven 2014/23/EU 18 , 2014/24/EU 19 och 2014/25/EU 20 i sin nationella lagstiftning senast i april 2016. Tio medlemsstater 21 uppgav att de hade vidtagit åtgärder för att harmonisera sin nationella lagstiftning om offentlig upphandling med EU-rätten. Elva medlemsstater har fortfarande inte fullständigt införlivat de tre direktiven om offentlig upphandling.

2.2.1.4.Övrigt

Belgien, Frankrike, Litauen, Rumänien, Slovenien och Tjeckien rapporterade om åtgärder mot korruption och organiserad brottslighet 2016.

Flera andra åtgärder rapporterades av följande medlemsstater: Belgien (skatteparadis), Spanien (förbättrat system för upptäckt av bedrägerier), Frankrike (skydd av visselblåsare), Kroatien (utbildning i bedrägeribekämpning), Italien (inspektionskampanjer), Litauen (e-verktyg för straffrättsliga förfaranden), Ungern (utbildning i bedrägeribekämpning och ökat samarbete), Nederländerna (medvetenhet om bedrägerier) och Österrike (ett centralt redovisningsregister).

2.2.2.Genomförande av 2015 års rekommendationer

I 2015 års rapport 22 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen rekommenderade kommissionen att medlemsstaterna ska

(a)hitta rätt balans mellan underlättad handel och skyddet av EU:s ekonomiska intressen, utbyta erfarenheter om upptäckt av bedrägerier eller oriktigheter i samband med klarering, samarbeta nära med varandra om kontroller efter klarering/revisioner och ta till sig information via systemen CRMS 23 , Afis 24 eller Ownres 25 för riskhanteringsändamål,

(b)anpassa sina tullkontrollstrategier, med beaktande av resultaten av frivilliga erkännanden,

(c)ytterligare förbättra kvalitetskontrollen av de uppgifter som lämnats via systemet för hantering av oriktigheter (IMS),

(d)planera och koncentrera sina revisioner och kontroller på grundval av en riskanalys och med hjälp av it-verktyg, och använda verktyg som Arachne 26 , IMS och verktyget för bedömning av bedrägeririsk.

Vissa medlemsstater 27 rapporterade att de hade nått en balans mellan underlättad handel och skyddet av EU:s ekonomiska intressen, medan andra 28 vidtar åtgärder för att säkerställa en sådan balans.

Arton medlemsstater 29 vidarebefordrade information som de mottagit från andra medlemsstater eller från kommissionens avdelningar till sina nationella behöriga organ för riskbedömning och analys.

Ett antal medlemsstater 30 uppgav att de har tagit hänsyn till kommissionens rekommendation att anpassa sin årliga planering av personal och de resurser som krävs för kontroll av den information som mottas genom frivilliga erkännanden. Flera medlemsstater 31 uppgav att de har tagit med sådan information i riskanalysen och förvaltningen för att minimera risken och använda den för kontroller efter klarering.

De sex medlemsstater 32 som fick den särskilda rekommendationen att stärka sina system för upptäckt och/eller anmälan av bedrägerier rapporterade om sina framsteg. Frankrike och Litauen redogjorde för de åtgärder som de hade vidtagit för att förbättra rapporteringen om oriktigheter. Spanien konstaterade att antalet rapporterade oriktigheter hade ökat till följd av ökad effektivitet i systemet för upptäckt.

När det gäller användning av riskanalyser och it-verktyg (Arachne, IMS och verktyget för bedömning av bedrägeririsk), uppgav några medlemsstater 33 att de använder dessa verktyg i kombination med sina egna verktyg, medan andra medlemsstater 34 förklarade att de främst använder sina egna alternativa verktyg. IMS används i stor utsträckning av medlemsstaterna 35 , som lämnade information om denna rekommendation 36 .

2.3.Sammanfattning av statistik över upptäckta oriktigheter och bedrägerier 37

År 2016 anmäldes 19 080 fall av oriktigheter (bedrägerier och andra oriktigheter) till kommissionen, 15 % färre än 2015. De omfattade totalt cirka 2,97 miljarder euro, vilket utgör en minskning på 8 % jämfört med föregående år.

Upptäckta oriktigheter innebär att korrigerande åtgärder har vidtagits för att återkräva de berörda oriktiga beloppen och att straffrättsliga förfaranden har inletts om det föreligger en misstanke om bedrägeri.

2.3.1.Upptäckta oriktigheter med misstanke om bedrägeri

Antalet oriktigheter som anmälts som bedrägerier (som omfattar fall av misstänkt eller konstaterat bedrägeri) samt därtill relaterade belopp kan inte anses ha direkt samband med bedrägerier som riktar sig mot EU:s budget. Oriktigheter som anmälts som bedrägeri anger snarare hur många fall av potentiella bedrägerier som upptäcks av medlemsstaterna och EU:s organ.

Under 2016 anmäldes 1 410 oriktigheter som bedrägerier (dvs. 6 % av alla upptäckta och rapporterade oriktigheter 38 ), till ett belopp av 391 miljoner euro (vilket utgör 13 % av det totala belopp som berördes av oriktigheter 39 ). Detta omfattar både utgifter och inkomster. Det finns skillnader mellan sektorerna, vilket framgår av tabell 1.

Tabell 1: Anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri 2016

Jämfört med 2015 minskade antalet oriktigheter med misstanke om bedrägeri som anmäldes 2016 något, med 3 %, medan de ekonomiska konsekvenserna minskade med 39 %. Om man ser på de senaste fem åren (2012–2016) har antalet rapporterade oriktigheter med misstanke om bedrägeri inte förändrats mycket sedan 2013: antalet var 14 % högre 2016 jämfört med 2012, 4 % under det femåriga genomsnittet. De ekonomiska konsekvenserna varierar dock stort, eftersom beloppen kan påverkas av individuella fall som berör mycket stora belopp.

Diagram 1 visar de övergripande trenderna under de fem senaste åren.

Det finns vissa mindre skillnader i de årliga variationerna mellan inkomster och utgifter.

Diagram 1: Anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri och därtill relaterade belopp 2012–2016

Fördelningen per medlemsstat och budgetområde av alla anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri under 2016 visas i bilaga 1.

2.3.2.Upptäckta och anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri

Under 2016 anmäldes till kommissionen 17 670 oriktigheter utan misstanke om bedrägeri (cirka 15 % mindre än 2015). Siffrorna minskade för alla sektorer utom direkta utgifter. De ekonomiska konsekvenserna förändrades nästan inte alls och låg på omkring 2,58 miljarder euro, vilket framgår av tabell 2.

Bilaga 2 visar fördelningen av alla anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri år 2016 per medlemsstat och budgetområde.

Tabell 2: Anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri 2016

3.Politik, åtgärder och resultat avseende bedrägeribekämpning – Inkomster

3.1.Åtgärder avseende bedrägeribekämpning som vidtagits av EU-institutionerna

3.1.1.Ömsesidigt administrativt bistånd – förordning (EG) nr 515/97

3.1.1.1.Utvecklingen av lagstiftningen

Genom förordning (EU) 2015/1525 40 om ändring av förordning (EG) nr 515/97 41 om ömsesidigt administrativt bistånd på tullområdet inrättas två centraliserade databaser med uppgifter om containerrörelser och om varor som införs till, transiteras genom eller förs ut ur EU. Dessa databaser togs i drift den 1 september 2016. Dessutom antogs följande rättsakter 2016 för att främja ömsesidigt bistånd på tullområdet: Den delegerade förordningen (EU) 2016/757 42 , genomförandeförordningen (EU) 2016/345 43 och genomförandeförordningen (EU) 2016/346 44 .

3.1.1.2.Genomförandet av artikel 43b i förordning (EG) nr 515/97

Genom förordning (EU) 2015/1525 införs en ny artikel (43b), enligt vilken kommissionen ska genomföra en utvärdering av behovet av att utöka databasen 45 över meddelanden om containerstatus (Container Status Messages, CSM) 46 och databasen över uppgifter om import, export och transitering (IET) till att omfatta exportuppgifter som inte begränsas till punktskattepliktiga varor. Kommissionen ska också utvärdera möjligheten att utöka uppgifterna i transportdatabasen genom att inkludera uppgifter om import, export och transitering av varor med väg- eller lufttransport.

Med tanke på att dessa databaser togs i drift först den 1 september 2016 skulle det vara förhastat att utöka dem till att omfatta andra uppgiftskategorier i detta skede. Kommissionen arbetar dock med bedömningarna för närvarande, med särskild uppmärksamhet på mervärdet av de ytterligare exportuppgifterna. Samtidigt pågår interna samråd och samråd med medlemsstaternas myndigheter 47 . När det gäller möjligheten att utöka uppgifterna i transportdatabasen till andra transportsätt innehåller förordning (EG) nr 515/97 redan den rättsliga grunden för att motta uppgifter. Kommissionen inriktar sig för närvarande på att fastställa ytterligare uppgiftskällor, eventuellt genom att använda uppgifter som samlats in inom ramen för projektet om importkontrollsystemet (ICS II). Kommissionen kommer att lägga fram sina slutsatser i nästa rapport om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

3.1.1.3.Informationssystemet för bedrägeribekämpning (Afis)

Afis är ett samlingsnamn för en rad bedrägeribekämpningstillämpningar som drivs av Olaf under en gemensam teknisk infrastruktur. Det är ett viktigt it-verktyg för många förvaltningar och andra användare som arbetar med att skydda EU:s ekonomiska intressen. Afis möjliggör också betydande stordriftsfördelar och synergieffekter vad gäller utveckling, underhåll och drift av ett sådant omfattande och mångfacetterat utbud av it-tjänster och it-verktyg, och syftar till

·ett snabbt och säkert utbyte av bedrägerirelaterad information mellan behöriga nationella förvaltningar och EU-förvaltningar,

·lagring och analys av relevanta uppgifter.

Afis omfattar två huvudområden:

·ömsesidigt bistånd i tullfrågor och

·hantering av oriktigheter.

I slutet av 2016 hade Afis 8 700 registrerade slutanvändare på uppdrag av mer än 1 800 behöriga tjänsteavdelningar i medlemsstaterna, partnerländer utanför EU, internationella organisationer, kommissionens avdelningar samt andra EU-organ. År 2016 utbytte Afis-användarna 16 900 e-postmeddelanden. Sammanlagt 13 800 ärenden fanns tillgängliga i Afis-systemets databaser och program för ömsesidigt bistånd.

Systemet för hantering av oriktigheter (IMS), som drivs inom Afis-plattformen, fick 43 600 nya meddelanden om oriktigheter från medlemsstaterna och kandidatländerna.

Två nya it-system som inrättats genom ändringen av rådets förordning (EG) nr 515/97 har tagits i drift:

·Databasen över meddelanden om containerstatus (Container Status Messages, CSM) och

·databasen över uppgifter om import, export och transitering (IET).

Afis mottog 182 miljoner meddelanden om containerstatus 2016. IET-databasen innehåller deklarationsuppgifter om import och transitering av varor och export av punktskattepliktiga varor.

Cirka 2 miljoner exportdeklarationer och relaterade meddelanden behandlades. Systemet för transiteringsinformation mot bedrägeri (Atis) har fått information om 6,7 miljoner nya transitsändningar. Dessa uppgifter finns även i IET-databasen.

Afis användes för säker åtkomst till och utbyte av information i elva gemensamma tullaktioner (se nästa avsnitt).

3.1.1.4.Gemensamma tullaktioner

Gemensamma tullaktioner är samordnade och riktade aktioner som genomförs av tullmyndigheterna under en begränsad tidsperiod för att bekämpa gränsöverskridande smuggling i samband med handel med varor.

Olaf samordnade och samarbetade med medlemsstaterna inom ramen för tolv gemensamma tullaktioner och andra operativa åtgärder. En gemensam tullaktion organiserades av Världstullorganisationen med stöd i form av underrättelser från Olaf. Fyra gemensamma tullaktioner organiserades i samarbete med fyra medlemsstater och finansierades av Olaf.

För att underlätta samordningen vid gemensamma tullaktioner med ett stort antal deltagare, gjorde Olaf följande:

·tillhandahöll stöd i form av underrättelser, eller i tekniskt och/eller ekonomiskt hänseende,

·garanterade säker åtkomst och utbyte av information via Afis,

·ställde sitt permanenta operativa samordningsrum till förfogande för de berörda myndigheterna.

Av de tolv gemensamma tullaktionerna och övriga åtgärderna är följande värda ett särskilt omnämnande:

Den gemensamma tullaktionen Magnum inriktades på smuggling av tobaksprodukter som transporterades på vägar till EU:s territorium över EU:s östra gräns. Den samordnades av den estländska tullförvaltningen och Olaf, med deltagande av fem medlemsstater. Omkring 11 miljoner cigaretter beslagtogs under aktionen.

Den gemensamma tullaktionen Warehouse III inriktades på smuggling och undandragande av punktskattepliktiga varor (tobaksprodukter, mineralolja/bränslen och vissa alkoholer) från tull och skatteuppskovsregler. Den samordnades av den finska tullförvaltningen och Olaf, med deltagande av samtliga medlemsstater och stöd från Europol. Resultaten av denna aktion håller fortfarande på att utvärderas.

Den gemensamma tullaktionen Orion inriktades på varor från tredjeländer som övergick till fri omsättning genom tullförfarande 42 48 . Den samordnades av den grekiska tullförvaltningen och Olaf med deltagande av tullmyndigheter från 23 medlemsstater, i nära samarbete med skattemyndigheterna. Aktionen stöddes av Europol. Denna gemensamma tullaktion ledde till att tullmyndigheterna avslöjade flera fall av undervärdering och felklassificering av varor vid import samt en rad skenföretag som ”försvann” för att kringgå tull och mervärdesskatt.

Den gemensamma tullaktionen Wafers inriktades på förfalskade halvledare som importerades till EU från Asien via post-/expresskurirtjänster. Resultaten av aktionen håller fortfarande på att utvärderas. Den samordnades av den nederländska tullförvaltningen och Olaf med deltagande av tolv medlemsstater och stöd från Europol, i nära samarbete med industrin.

Aktionerna Kerguelen, Kiribati, Killick, Kheops och Pascal – dessa regionala havsövervakningsaktioner samordnades av den franska tullen och inriktades på att upptäcka olaglig smuggling av känsliga varor till havs, i Atlanten och Medelhavet. Över 8 ton cannabisharts och 400 kg kokain beslagtogs och 17 personer anhölls tack vare dessa aktioner.

Den gemensamma aktionen Hansa, som drevs av Storbritanniens tullförvaltning i samarbete med Europol och med stöd från Olaf, inriktades på interna rörelser av olagliga punktskattepliktiga varor, främst cigaretter. Den slutliga utvärderingen pågår fortfarande.

Aktionen Octopus organiserades av den franska tullen i samarbete med Olaf och inriktades på inkomstbedrägerier i samband med tullförfarande 42. Tack vare denna aktion upptäcktes flera bedrägliga företag och kringgående av betydande tull- och momsbelopp. Till följd av de skärpta kontrollerna beslagtogs över 6 000 förfalskade varor.

Aktionen Gryphon II, som organiserades av Världstullorganisationen med deltagande av Olaf, inriktades på olaglig tobakshandel. Aktionen ledde till beslag av 729 miljoner cigaretter, 287 000 cigarrer och 250 ton andra tobaksprodukter samt delar i maskiner som används för att tillverka cigaretter, stora partier kontanter och över 12 miljoner punktskattestämplar.

3.1.2.Bestämmelser om ömsesidigt bistånd och bedrägeribekämpning i internationella avtal

Enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 515/97 har förteckningen över gällande avtal om ömsesidigt administrativt bistånd 49 , som utgör den rättsliga grunden för informationsutbyte med tredjeländer om bedrägerier och oriktigheter, utökats för att omfatta följande partner 2016: Kazakstan, Elfenbenskusten, Ghana och Kosovo*. Dessutom slutfördes förhandlingar om en uppdatering av det föregående avtalet med Armenien. Förhandlingarna med Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) har gjort stora framsteg.

EU gjorde också framsteg i de pågående förhandlingarna om infogande av en bestämmelse om bedrägeribekämpning i frihandelsavtalen med Japan, USA, Mexiko, Mercosur och Tunisien.

3.1.3.Insatser mot olaglig handel med tobaksvaror

Kommissionen ser över det preliminära resultatet av sitt meddelande Upptrappning av kampen mot cigarettsmuggling och andra former av olaglig handel med tobaksprodukter – en omfattande EU-strategi från 2013 50 , som åtföljs av en omfattande åtgärdsplan. En lägesrapport med en översikt av de viktigaste initiativ som tagits sedan dess, en analys av den olagliga marknaden för tobaksprodukter och förslag för ytterligare övervägande och insatser offentliggjordes i maj 2017 51 .

3.1.4.Insatser mot momsbedrägeri

Kommissionen antog handlingsplanen Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU – Dags för beslut 52 den 7 april 2016. Handlingsplanen innehåller 20 åtgärder för att motarbeta momsgapet 53 och bekämpa bedrägerier. Kommissionen föreslår dessutom att problemet med det provisoriska momssystemets nuvarande exponering för så kallat gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag ska lösas genom att ett definitivt momssystem inrättas på grundval av destinationsprincipen och att fler brådskande åtgärder vidtas för att motarbeta momsgapet.

Rapporten om momsgapet 54 , som offentliggjordes 2016, visade att momsgapet uppgick till 159,5 miljarder euro. En expertgrupp har inrättats inom Fiscalis-programmet för att ge medlemsstaterna möjlighet att utbyta god praxis om hur momsbedrägerigapet bör mätas.

Den 21 december 2016 antog kommissionen ett förslag till direktiv vad gäller tillfällig tillämpning av ett allmänt förfarande för omvänd betalningsskyldighet 55 om ett visst antal medlemsstater föreslår detta.

Medlemsstaterna och kommissionen fortsatte att diskutera nya sätt att främja Eurofisc-nätverkets verksamhet så att det kan upptäcka organiserade bedrägerier på ett mer effektivt sätt.

Förhandlingarna med Norge om ett EU-avtal om administrativt momssamarbete och hjälp med momsåterkrav avslutades och avtalet kommer att undertecknas 2017.

3.2.Medlemsstaternas bedrägeribekämpningsåtgärder i inkomster

De flesta medlemsstaterna anmälde åtgärder för att bekämpa tullbedrägerier. Danmark och Frankrike rapporterade om en nationell riskanalys. Italien och Portugal rapporterade om en nationell tullriskbedömning, medan Österrike och Slovenien rapporterade om en nationell tullkontrollstrategi. Åtgärder för att bekämpa organiserad ekonomisk brottslighet och bekämpa smuggling rapporterades av Bulgarien, Grekland och Finland. Åtgärder för att bekämpa skatteflykt och momsbedrägerier rapporterades av Bulgarien, Tjeckien, Irland, Litauen, Lettland och Polen.

3.3.Statistik över upptäckta oriktigheter och bedrägerier i inkomster

3.3.1.Upptäckta oriktigheter med misstanke om bedrägeri 56

Antalet oriktigheter med misstanke om bedrägeri för 2016 uppgår till 513 (FFL 57 11 %). Detta är 32 % lägre än femårsgenomsnittet (749 oriktigheter för perioden 2012–2016). Det uppskattade och fastställda beloppet för berörda traditionella egna medel (83 miljoner euro, FAL 58 15 %) 2016 är 30 % lägre än femårsgenomsnittet (119 miljoner euro).

Bedrägeribekämpningsorganens inspektioner och tullkontroller i samband med klarering var lika framgångsrika metoder för att upptäcka bedrägerier. När det gäller beloppen var bedrägeribekämpningsorganens inspektioner mest givande.

Fall av undervärdering upptäcktes i Storbritannien, vilket påverkade intäkterna från traditionella egna medel

Under den inspektion av traditionella egna medel som gjordes av kommissionens avdelningar i Storbritannien 2016 upptäcktes betydande brister i hanteringen och kontrollen av undervärderad import av textilier och skodon.

I mars 2017 avslutade även Olaf en utredning av undervärdering av textilier och skodon som importerades till Storbritannien från Kina. Olaf konstaterade att Storbritannien inte hade vidtagit lämpliga åtgärder för att förhindra att systematiskt undervärderad import av textilier och skodon fördes in i EU från Kina via Storbritannien. Detta ledde till mycket stora förluster för EU:s budget mellan 2013 och 2016.

Det föranledde även generaldirektoratet för budget att lämna en reservation i den årliga verksamhetsrapporten om att inkorrekta belopp avseende traditionella medel överförts till EU-budgeten från Storbritannien sedan 2013.

Kommissionen följer upp resultaten av sin revision och Olafs rapporter tillsammans med Storbritannien. Om Storbritannien inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder kommer kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen, om så krävs även rättsliga åtgärder enligt fördraget.

3.3.2.Upptäckta och anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri

Antalet anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri var 4 134, vilket är 9 % lägre än femårsgenomsnittet (4 532 för 2012–2016). Det uppskattade och fastställda värdet för traditionella egna medel var 454 miljoner euro, vilket är 28 % högre än femårsgenomsnittet (355 miljoner euro).

Även om det totala antalet fall som anmälts som bedrägerier och andra oriktigheter minskade från 5 514 fall 2015 till 4 647 år 2016 (en minskning med 16 %), ökade det totala beloppet berörda traditionella egna medel från 445 miljoner euro till 537 miljoner euro (en ökning med 21 %).

Oriktigheter utan misstanke om bedrägeri upptäcktes främst genom kontroller efter klarering.

År 2016 var solpaneler mest drabbade av bedrägerier och oriktigheter i monetära termer. I många fall upptäcktes oriktigheter i fråga om solpaneler efter ett meddelande om ömsesidigt bistånd som utfärdats av Olaf. Detta visar att Olafs utredningar för att upptäcka oriktigheter är mycket viktiga.

3.3.3.Resultat vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning 59

Olaf inledde 40 utredningar av misstänkt kringgående av importtullar. Man slutförde 30 utredningar och lämnade 71 ekonomiska rekommendationer till EU:s nationella tullmyndigheter om återkrav av utebliven tull, till ett värde av 103,7 miljoner euro. Åtta rekommendationer om rättsliga åtgärder skickades till EU:s nationella rättsliga myndigheter.

4.Sektorsspecifik bedrägeribekämpning, åtgärder och resultat – Utgifter

4.1.Jordbruk – Sektorsspecifik bedrägeribekämpning, åtgärder och resultat

4.1.1.Jordbruk – Bedrägeribekämpningsåtgärder som vidtas av medlemsstaterna

Sju medlemsstater rapporterade att de hade vidtagit bedrägeribekämpningsåtgärder i fråga om jordbruksfonder enligt följande: Tyskland anordnade utbildning i bedrägeribekämpning, Grekland antog åtgärder om förebyggande av bedrägerier, Luxemburg inriktade sig på att upptäcka bedrägerier inom jordbruket, Polen genomförde en analys av risken för bedrägerier inom jordbruket, Slovenien införde ett datoriserat redovisningssystem, Slovakien införde nya interna förfaranden och checklistor, och Storbritannien genomförde sektorsvisa bedrägeribekämpningsstrategier.

4.1.2.Jordbruk – Statistik över upptäckta oriktigheter och bedrägerier

Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) finansieras av två fonder, Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) – omkring 80 % av GJP-budgeten) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu – återstående 20 %), som fungerar på olika sätt. EGFJ har årligt genomförande, medan Ejflu finansierar fleråriga program. EGFJ är uppdelad i två huvudområden: direktstöd till jordbrukare och åtgärder för marknadsföringsstöd.

Dessa skillnader är också tydliga i trenden för de oriktigheter som upptäckts och anmälts till kommissionen av medlemsstaterna under de senaste fem åren, eftersom EGFJ visar en jämn kurva och Ejflu avspeglar den fleråriga cykeln. Mönstret för de oriktigheter som upptäckts av medlemsstaterna bekräftar att det finns en högre inneboende risk i Ejflu-investeringar. De upptäckta oriktigheterna i samband med åtgärder för marknadsföringsstöd visar dock även att mer kan göras på detta område.

4.1.2.1.Upptäckta oriktigheter med misstanke om bedrägeri

Av de oriktigheter med misstanke om bedrägeri som anmälts av medlemsstaterna de senaste fem åren rör 60 % Ejflu och 40 % EGFJ. FFL 60 är 12,5 %, medan FAL 61 är 24 %.

För Ejflu är det vanligaste tillvägagångssättet att använda falska eller förfalskade styrkande handlingar. Under de senaste åren har dock överträdelserna av ”etik och integritet” (en kategori som omfattar fall med ”korruption” och ”intressekonflikter”) ökat. Sådana fall upptäcktes ofta 2016 och kan ha samband med den decentraliserade förvaltningsstrukturen för många Ejflu-program. Det faktum att så många fall upptäcks och anmäls visar dock att medlemsstaterna i allt högre utsträckning uppmärksammar denna fråga.

Oriktigheter med misstanke om bedrägeri inom Ejflu under de senaste åren utgör omkring 0,5 % av betalningarna.

För EGFJ utgör oriktigheter med misstanke om bedrägeri en mindre procentandel av budgetåtagandena än för Ejflu under de senaste fem åren. Inverkan på direktstöd är 0,03 %.

Situationen är dock annorlunda för marknadsåtgärder (som endast utgör 7 % av EGFJ:s åtaganden): inverkan på betalningar är 1,1 %. De åtgärder som främst berörs är ”frukt och grönsaker”, ”produkter från vinsektorn” och ”griskött, ägg och fjäderfä, biodling och andra animaliska produkter”. De anmälda beloppen visar främst på de betydande finansiella korrigeringar som kommissionen har ålagt medlemsstaterna efter sina egna revisioner. De nationella myndigheterna måste återkräva felaktigt utbetalade belopp från stödmottagarna. Detta visar att det övergripande systemet fungerar korrekt tack vare kommissionens revisioner, men att medlemsstaterna kan göra mer för att säkerställa utgifternas korrekthet och laglighet på detta område.

Det vanligaste upptäckta tillvägagångssättet för Ejflu är ”falska eller förfalskade deklarationer, styrkande handlingar, stödansökningar och deklarationer av fiktiva produkter, arter och/eller mark”, vilket är i linje med föregående år.

4.1.2.2.Upptäckta och anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri

Trenderna för oriktigheter utan misstanke om bedrägeri beskrivs i avsnitt 4.1.2.

För EGFJ-utgifter finns det återigen en stor skillnad mellan direktstöd och marknadsåtgärder. Vad gäller direktstöd är inverkan på betalningarna under de senaste fem åren 0,07 %, medan siffran är 1,5 % för marknadsåtgärder. För Ejflu uppgår inverkan av oriktigheter utan misstanke om bedrägeri på betalningarna 2012–2016 till 2,1 %.

4.1.2.3.Resultat från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning

Olafs ekonomiska rekommendationer under de senaste åren är stabila, och uppgår till omkring 60 miljoner euro per år.

4.2.Sammanhållningspolitik och fiske – Sektorsspecifik bedrägeribekämpning, åtgärder och resultat

4.2.1.Sammanhållningspolitik och fiske – Bedrägeribekämpningsåtgärder som vidtas av medlemsstaterna

De flesta medlemsstaterna uppgav att de hade vidtagit åtgärder på detta område:

Belgien om intressekonflikter, Bulgarien om administration av oriktigheter och Arachne, Danmark om hantering av misstänkta bedrägerifall, Tyskland om förvaltning och kontrollsystem i fråga om Europeiska socialfonden samt egenbedömningar av bedrägeririsker inom Europeiska regionala utvecklingsfonden, Irland om bedrägeribekämpningsåtgärder inom Eruf, Finland om sitt informationssystem för stödmottagare, Kroatien om hantering av oriktigheter, Italien om förebyggande av bedrägeri inom fisket, Cypern om ett verktyg för egenbedömning av bedrägeririsker, Luxemburg om Arachne och ett verktyg för egenbedömning av bedrägeririsker, Malta om rapportering av oriktigheter, Nederländerna och Storbritannien om Arachne, Österrike om ett kontrollförfarande, Polen om it-verktyg i offentlig upphandling, Slovenien om ett datoriserat redovisningssystem, Finland om utbildning i bedrägeribekämpning och Sverige om ekonomiska brott och riskanalyser.

4.2.2.Sammanhållningspolitik och fiske – Statistik över upptäckta oriktigheter och bedrägerier

Jämfört med de andra budgetsektorerna är analysen av sammanhållningspolitiken mer komplicerad, eftersom de uppgifter som mottas (anmälda oriktigheter) rör olika programperioder som styrs av olika regler.

Programperioderna är dessutom fleråriga, vilket har en avsevärd inverkan på de underliggande trenderna. Eftersom fonderna förvaltas på liknande sätt analyseras fiske och sammanhållningspolitik tillsammans.

Under 2016 upptäcktes och anmäldes 8 497 oriktigheter (22 % färre än 2015 62 , men 25 % fler än genomsnittet för de senaste fem åren). De rör fyra olika programperioder, där den största andelen avser 2007–2013 (97 %), och endast 115 rör programperioden 2014–2020. De belopp som berördes av oriktigheter 2016 uppgick till 2,06 miljarder euro, och förblev relativt stabila (5 % lägre jämfört med 2015 och 8 % över genomsnittet för de senaste fem åren).

Inga större trendbrott fastställdes jämfört med tidigare år när det gäller typer av upptäckta oriktigheter och effektiviteten i upptäckt och anmälan.

4.2.2.1.Upptäckta oriktigheter med misstanke om bedrägeri

Under 2016 upptäcktes och anmäldes 407 oriktigheter med misstanke om bedrägeri, 4 % fler än 2015, och fortfarande 17 % fler än genomsnittet för de senaste fem åren.

De flesta anmälda oriktigheterna rörde programperioden 2007–2013, och därför inriktades detta års analys på hela programperioden 63 . För hela perioden upptäcktes och anmäldes 1 750 oriktigheter med misstanke om bedrägeri av de nationella medlemsstaterna. Beloppet uppgick till 1,48 miljarder euro och andelen upptäckta oriktigheter till 0,42 %.

Andelen upptäckta fall är högre för program som bidrar till konvergensmålet. Inom programmen för europeiskt territoriellt samarbete är andelen upptäckta oriktigheter däremot onormalt låg (0,1 %).

De prioritetsområden som uppvisar de högsta bedrägeriindikatorerna är ”turism”, ”forskning och teknisk utveckling (FoTU)”, ”transport”, ”investeringar i social infrastruktur” och ”tekniskt bistånd till fiske”.

4.2.2.2.Upptäckta och anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri

Under 2016 upptäcktes och anmäldes 8 090 oriktigheter utan misstanke om bedrägeri, nästan 23 % färre än 2015, och 26 % fler än genomsnittet för de senaste fem åren.

Under programperioden 2007–2013 upptäcktes och rapporterades 35 360 fall av oriktigheter utan misstanke om bedrägeri. Beloppet uppgick till nästan 7,3 miljarder euro, och andelen upptäckta oriktigheter var 2,1 %. De prioritetsområden som hade de högsta indikatorerna är desamma som för oriktigheter med misstanke om bedrägeri.

4.2.2.3.Resultat från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning

De flesta av Olafs ekonomiska rekommendationer rör sammanhållningspolitiken. Olaf rekommenderade återkrav på 353 miljoner euro.

4.3.Indirekt förvaltning (föranslutningsinstrumenten) – Sektorsspecifik bedrägeribekämpning, åtgärder och resultat

4.3.1.Indirekt förvaltning (föranslutningsinstrumenten) – Statistik över upptäckta oriktigheter och bedrägerier

Analysen av oriktigheter i samband med indirekt förvaltning inriktas på föranslutningsinstrumenten.

De anmälda oriktigheterna rör fortfarande främst två perioder. Programmen för föranslutningsstöd 2000–2006 till förberedelse för anslutningsomgångarna 2004 och 2007, och föranslutningsinstrumenten 2007–2013, som användes inom den europeiska grannskapspolitiken och främst inriktas på Balkanländerna och Turkiet.

Totalt sett förändrades inte antalet upptäckta oriktigheter jämfört med 2015, medan femårsperioden (2012–2016) visar en stadig minskning på grund av utfasningen av initiativ i samband med de senaste utvidgningsomgångarna. År 2016 anmäldes endast åtta oriktigheter som omfattade ett belopp på 2 miljoner euro för programmen för föranslutningsstöd (jämfört med 15 år 2015). För föranslutningsinstrumenten anmäldes 111 fall som omfattade ett belopp på 8,3 miljoner euro (jämfört med 109 år 2015).

I fråga om programmen för föranslutningsstöd upptäcktes och anmäldes endast tre oriktigheter med misstanke om bedrägeri, till ett belopp av 1,8 miljoner euro. För föranslutningsinstrumenten ökade antalet upptäckta oriktigheter med misstanke om bedrägeri till 25 (från 21 år 2015), som omfattade ett belopp på 1,2 miljoner euro.

Det område som berörs främst är fortfarande landsbygdsutvecklingsstöd.

4.3.2.Resultat från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning

Till följd av sina utredningar på dessa områden rekommenderade Olaf kommissionen att återkräva 7,1 miljoner euro.

4.4.Direkt förvaltning – Sektorsspecifik bedrägeribekämpning, åtgärder och resultat

4.4.1.Direkt förvaltning – Statistik över upptäckta oriktigheter och bedrägerier

Statistiken över direkt förvaltning grundas på återkrav som utfärdas av kommissionens avdelningar och registreras i kommissionens system för periodiserad redovisning (ABAC).

4.4.1.1.Upptäckta oriktigheter med misstanke om bedrägeri

År 2016 registrerades 49 återkrav i ABAC som klassificerades som fall med misstanke om bedrägeri 64 , som stod för 6,25 miljoner euro. Om denna siffra jämförs med de totala medel som faktiskt betalades ut uppgår andelen upptäckta bedrägerier till 0,03 %, en nivå som har varit stabil under de senaste fem åren.

4.4.1.2.Upptäckta och anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri

I fråga om oriktigheter utan misstanke om bedrägeri registrerades 1 861 återkrav på totalt 78 miljoner euro år 2016. Andelen upptäckta oriktigheter var stabil under femårsperioden, omkring 0,5 %.

4.4.1.3.Resultat från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning

Till följd av sina utredningar på dessa områden rekommenderade Olaf återkrav på 22,3 miljoner euro.

5.Återkrav och andra förebyggande och korrigerande åtgärder

Detaljerad information om återkrav, finansiella korrigeringar och andra förebyggande och korrigerande åtgärder (avbrutna eller inställda utbetalningar) offentliggörs i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten, som från och med 2016 inbegriper kommissionens tidigare årliga meddelande till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten om skydd av EU:s budget 65 .

6.Samarbete med medlemsstaterna

Mötet 2016 i den rådgivande kommittén för samordning av bedrägeribekämpningen med medlemsstaternas experter gav tillfälle att diskutera de viktigaste utvecklingslinjerna i kampen mot bedrägerier och förberedelserna av rapporten Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Årsrapport om bedrägeribekämpning 2015, i enlighet med artikel 325 i EUF-fördraget.

Cocolaf-undergrupperna träffades under 2016 för att

·utarbeta ett vägledningsdokument om anmälan av oriktigheter och inleda det nya systemet för hantering av oriktigheter,

·upprätta bedrägeribekämpningsdokument,

·dela med sig av sina mediestrategier,

·lansera kommunikationsaktiviteter om förebyggande och avskräckande av bedrägerier.

Två vägledningsdokument utarbetades i undergrupperna.

·Undergruppen om anmälan och analys: Handbok om anmälningskrav för oriktigheter 66 , som ger vägledning om vanliga aspekter i medlemsstaternas rapportering om oriktigheter i samband med EU:s budgetutgifter som en del av den delade förvaltningen för programperioden 2014–2020.

·Undergruppen om förebyggande av bedrägerier: Allmänna riktlinjer för nationella strategier mot bedrägerier, för medlemsstater som utarbetar nationella strategier. Detta dokument är en reviderad och utökad version av 2014 års riktlinjer: det är mer utförligt och täcker alla utgifter som omfattas av delad förvaltning, och innehåller konkreta exempel på bästa praxis från medlemsstaterna.

Båda dokumenten har utarbetats med hjälp av en gemensam strategi med experter från medlemsstaterna, under samordning av Olaf.

Afcos-gruppens tredje möte hölls den 27 oktober 2016 och gav samordningstjänsterna tillfälle att diskutera viktiga faktorer för ett framgångsrikt utredningssamarbete med Olaf. Olaf redogjorde för utvecklingen inom olika politikområden, t.ex. utvärderingen av förordning (EU) nr 883/2013 och Europeiska åklagarmyndigheten.

Dessutom höll undergruppen i Olafs nätverk för informatörer i kampen mot bedrägerier ett möte 2016 för att diskutera den undersökande journalistikens roll i kampen mot EU-omfattande bedrägerier, utbyta erfarenheter om Transparency Internationals korruptionsbekämpningsprogram och delta i en praktisk övning om hur man utformar en effektiv kommunikationsstrategi, bland andra aktiviteter.

Rådets arbetsgrupp för bedrägeribekämpning höll en diskussion med kommissionen om bedrägeribekämpningsfrågor. Arbetsgruppen höll fyra möten 2016: tre under det nederländska ordförandeskapet och ett under det slovakiska.

7.Systemet för tidig upptäckt och uteslutning

Systemet för tidig upptäckt och uteslutning, vars syfte är att förstärka skyddet av EU:s ekonomiska intressen, infördes genom 2015 års översyn av budgetförordningen 67 och trädde i kraft den 1 januari 2016 68 . Systemet för tidig upptäckt och uteslutning säkerställer

·tidig upptäckt av ekonomiska aktörer som utgör risker för EU:s ekonomiska intressen,

·uteslutning från att få EU-medel och/eller införandet av vite för otillförlitliga ekonomiska aktörer,

·offentliggörande, i de grövsta fallen, på kommissionens webbplats av information om uteslutning och eller ekonomiska sanktioner, i syfte att förstärka den avskräckande effekten.

Genom det nya systemet förbättras tillämpningen av reglerna för administrativa påföljder avsevärt, med respekt för de grundläggande rättigheterna samt oberoende och insyn.

EU:s institutioner, byråer och organ kan nu endast besluta om påföljder för otillförlitliga ekonomiska aktörer på rekommendation 69 från den nya centraliserade instansen 70 . Instansen bedömer ärenden där ingen slutlig dom eller slutligt administrativt beslut har utfärdats. Den har inga utredningsbefogenheter. I princip grundar instansen sina bedömningar på omständigheter och överväganden från revisioner som utförs på den behöriga kommissionsavdelningens ansvar eller utredningar som görs av Olaf.

Instansen är sammansatt av en ständigt oberoende ordförande på hög nivå, som tillträdde sin tjänst den 24 november 2016, två ständiga ledamöter som företräder kommissionen samt en ad hoc-ledamot som företräder utanordnaren vid den avdelning 71 som begär rekommendationen. Instansen respekterar den ekonomiska aktörens rätt till försvar och tillämpar proportionalitetsprincipen 72 .

Under 2016 översändes 21 ärenden rörande 33 ekonomiska aktörer till instansen via dess ständiga sekretariat från olika utanordnare, varav 14 från kommissionen, fem från genomförandeorgan, ett från ett kontor och ett från en decentraliserad byrå. Instansen antog tre rekommendationer 2016 73 .

Kommissionen ska även rapportera om beslut som fattats av utanordnarna när det gäller 74

·beslut om att inte utesluta den berörda ekonomiska aktören i avvaktan på dennes korrigerande åtgärder om detta är absolut nödvändigt för att säkra kontinuiteten i tjänsterna under en begränsad tid,

·beslut om att inte offentliggöra information om administrativa påföljder på kommissionens webbplats, antingen om det föreligger skäl att bevara utredningssekretessen eller att upprätthålla proportionalitetsprincipen om ärendet rör en fysisk person.

8.Uppföljning av Europaparlamentets resolution om skydd av EU:s ekonomiska intressen – Bedrägeribekämpning – Årsrapporten 2015

Kommissionen välkomnar varmt Europaparlamentets resolution, och särskilt parlamentets stöd till kommissionens senaste initiativ på bedrägeribekämpningsområdet, dvs. Europeiska åklagarmyndigheten och PIF-direktivet. Kommissionen noterar den allmänt konstruktiva och positiva tonen i resolutionen, och kan följa upp många av rekommendationerna på ett positivt sätt.

(a)Upptäckt och anmälan av oriktigheter

Kommissionen betonar att det är alltför förenklat att tolka en ökning av antalet oriktigheter som anmäls av medlemsstaterna som en negativ utveckling, eller en minskning som en positiv utveckling, och att detta kan vara vilseledande.

Nationella strategier mot bedrägerier är endast obligatoriska för kandidatländerna. Kommissionen uppmuntrar medlemsstaterna att ta fram sådana strategier, och hjälper dem med detta genom att underlätta utbytet av bästa praxis och sakkunskap 75 .

Vad gäller upptäckt av oriktigheter har kommissionen redan ställt särskilda it-verktyg till medlemsstaternas förfogande, såsom Arachne, systemet för hantering av oriktigheter och verktyget för bedömning av bedrägeririsk.

(b)Inkomster – egna medel

Kommissionen påpekar att den håller på att genomföra handlingsplanen Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU – Dags för beslut och de 20 åtgärderna för att motarbeta momsgapet, som offentliggjordes den 6 april 2016 76 .

Kommissionen är fast besluten att bekämpa handel med olagliga och förfalskade varor och arbetar fortlöpande tillsammans med medlemsstaterna för att ta fram en gemensam riskhanteringsram i syfte att säkerställa likvärdiga riskbaserade tullkontroller i hela EU. Kommissionen utför regelbundna inspektioner på plats i medlemsstaterna för att se till att de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen uppfyller EU:s tullagstiftning.

(c)Utgifter

Kommissionen noterar Europaparlamentets intresse av mer ingående upplysningar om återvinning av inkorrekt använda EU-medel som hanteras direkt av kommissionen, från lagligen bosatta personer från tredjeländer, och kommer att försöka behandla den frågan mer i detalj i nästa årsrapport, inom gränserna för tillgänglig information.

När det gäller systematiska analyser av fel vid offentlig upphandling måste det finnas tillräckliga uppgifter för att analysen ska bli meningsfull. Förutom rapportering av oriktigheter avseende EU-medel har kommissionen för att samla in sådana uppgifter vidtagit åtgärder för att undersöka möjligheten att inrätta en databas över oriktigheter på EU-nivå, som även skulle omfatta oriktigheter i offentlig upphandling som inte avser EU-medel. En genomförbarhetsstudie om detta slutförs enligt planerna i juni 2017.

Kommissionen kommer att försöka titta närmare på de höga nivåerna av bedrägerifall inom forskning och teknisk utveckling (FoTU), innovation och entreprenörskap 77 .

(d)Fastställda problem och nödvändiga åtgärder

·Bättre rapportering: När det gäller begäran om enhetliga rapporteringsprinciper i alla medlemsstater håller kommissionen på att slutföra ett arbetsdokument som tagits fram i samarbete med experter på rapportering av oriktigheter från medlemsstaterna, som särskilt handlar om de frågor som har orsakat störst problem.

Kommissionen anser också att inrättandet av sambandscentraler för bedrägeribekämpning (Afcos) i alla medlemsstater redan är ett viktigt steg i rätt riktning. Afcos-nätverket kan vara en lämplig ram för att utveckla ett sådant samarbete.

·Bättre kontroller: Kommissionen har redan vidtagit särskilda åtgärder inom den nuvarande rättsliga ramen för att förstärka sin övervakande roll med målet att förbättra medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem och minska antalet fel.

Herkules III-programmet genomgår för närvarande en oberoende halvtidsöversyn. Kommissionen ska lägga fram resultaten för Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2017.

·PIF-direktivet och förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten: Kommissionen välkomnar Europaparlamentets och rådets politiska överenskommelse om PIF-direktivet och ser fram emot dess antagande. Kommissionen stöder inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten med deltagande av så många medlemsstater som möjligt, samtidigt som den anser att åklagarmyndigheten kan fungera effektivt även om inte alla medlemsstater deltar, och stöder det pågående arbetet med att öka samarbetet.

·Tobak: Som svar på Europaparlamentets begäran, och sett i dagens perspektiv, löper avtalen om bedrägeribekämpning med Japan Tobacco International (JTI), British American Tobacco (BAT) och Imperial Tobacco Limited (ITL) ut 2022 respektive 2030. Kommissionen har just lagt fram en rapport om genomförandet av 2013-strategin 78 . I rapporten redovisas de lärdomar som dragits i fråga om företeelsen icke-varumärkta cigaretter (”cheap whites”). På grundval av svaren från de berörda aktörerna och när den har avslutat sin utvärdering kan kommissionen komma att överväga ytterligare åtgärder 2018.

(e)Utredningar och Olafs roll

Olaf har stadigt förkortat de totala utredningstiderna för sina ärenden, från i genomsnitt 23,6 månader 2012 till 21 månader 2015.

Kommissionen utvärderar för närvarande förordning (EU) nr 883/2013, och kommer att lägga fram en utvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet till oktober 2017.

Förfarandet för att utnämna Olafs nya generaldirektör har redan inletts och Europaparlamentet och rådet är fullständigt delaktiga i det förfarandet.

9.Slutsatser och rekommendationer

Anpassningen av rättsliga och administrativa åtgärder för att bekämpa bedrägerier och oriktigheter och skydda EU:s ekonomiska intressen är en kontinuerlig och pågående process. Nya utmaningar uppkommer allteftersom det europeiska integrationsprojektet går framåt och den ekonomiska internationella situationen förändras. Det krävs nya instrument och verktyg för att hantera dessa utmaningar.

Nya trender och mönster har växt fram när det gäller metoderna för att begå bedrägerier 79 . Bedragarna utnyttjar alla möjligheter som erbjuds av den inre marknaden, den globaliserade ekonomin och den nya tekniken.

Såsom denna årsrapport och föregående årsrapporter visar har medlemsstaterna särskilt inriktat sina insatser på åtgärder för förebyggande och upptäckt. På EU-nivå försöker unionslagstiftarna på särskilda initiativ från kommissionen hantera de hot som uppstår till följd av att bedrägerierna blir alltmer gränsöverskridande 80 . Genom inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten kommer åtgärderna för att motverka sådana bedrägerier att bli mer effektiva.

9.1.Inkomster

De åtgärder som vidtogs på EU-nivå under 2016 bidrog till att ytterligare förstärka skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Den reviderade förordning (EG) nr 515/97 fungerar som ett kraftfullt verktyg för att utöka kampen mot tullbedrägerier. De gemensamma tullaktioner som genomförs av Olaf är fortfarande en viktig informationskälla för att upptäcka oriktigheter i transaktioner avseende vissa typer av varor.

Kina var det ursprungsland där de flesta bedrägerierna och oriktigheterna upptäcktes, både när det gäller antalet upptäckta fall och i fråga om fastställda belopp.

Tullkontrollstrategin är en kombination av olika typer av kontroller. Kontroller efter klarering har visat sig vara den mest effektiva metoden för upptäckt, både när det gäller antalet upptäckta fall och i fråga om belopp. Kontroller före och under klarering av varor och inspektioner av bedrägeribekämpningsorgan är dock avgörande för att upptäcka vissa typer av befintliga bedrägerier, nya bedrägerimönster och generellt för upptäckt av alla typer av bedrägerier.

De inspektioner avseende traditionella egna medel som utfördes 2016 om kontrollstrategier för fastställande av tullvärde visade att brister i förvaltningen och kontrollen av undervärderad import av textilier och skodon kan orsaka allvarliga negativa konsekvenser för EU:s budget. Det måste finnas lämpliga riskprofiler, eftersom undervärderad import systematiskt måste motverkas och tullvärdena korrigeras enligt EU:s föreskrifter.

Rekommendation 1

Medlemsstaterna uppmanas att se över sina förvaltnings- och kontrollstrategier med avseende på fastställande av tullvärde. För att skydda EU:s ekonomiska intressen uppmanas de även att se över sina nationella förfaranden och kontrollsystem, särskilt genom att

·i sina riskhanteringssystem inbegripa EU-omfattande profiler som baseras på ”rena genomsnittspriser”, och systematiskt motverka eventuellt undervärderade varor som upptäcks med hjälp av riskprofilerna,

·inte låta varorna övergå i fri omsättning om inte deklaranter av eventuellt undervärderade varor kan undanröja myndigheternas rimliga tvivel på riktigheten av det deklarerade värdet, eller lämna en garanti som fullständigt täcker den tullskuld som kan uppstå,

·tillämpa den metod för fastställande av tullvärde som anges i tullagstiftningen.

9.2.Utgifter

Såsom Olafs utredningar har visat är offentlig upphandling, som förblir den största kanalen för offentliga utgifter, en attraktiv marknad för bedragare, som använder korruption och konton i utlandet som hjälpmedel för att begå bedrägerier. Många bedrägeriärenden som rör upphandlingar är gränsöverskridande, eftersom nya bedrägeriscenarier ofta inbegriper en upphandlande myndighet i en medlemsstat och anbudsgivare från flera andra medlemsstater som lägger ut arbetet på entreprenad till företag som är baserade i andra länder 81 .

Under de senaste fem åren har 20 % av alla anmälda oriktigheter haft samband med överträdelser av reglerna för offentlig upphandling, vilket utgör 30 % av alla anmälda oriktiga belopp.

Direktiven om offentlig upphandling skulle ha införlivats senast den 18 april 2016, för att införa en moderniserad och rationaliserad rättslig ram. Elva medlemsstater har fortfarande inte fullständigt införlivat de tre direktiven om offentlig upphandling.

Rekommendation 2

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att

·fullständigt införliva direktiven 2014/23/EU, 2014/24/EU och 2014/25/EU, och prioritera genomförandet av dem i sin politiska agenda,

·genomföra de nya direktiven med fokus på insyn och integritet i offentlig upphandling, förebyggande och upptäckt av bedrägerier och korruption och förbättrad övervakning av systemen för offentlig upphandling,

·utnyttja de möjligheter som erbjuds genom de förenklade reglerna och fullständigt utveckla e-upphandlingens potential, som kommer att bli obligatoriskt i oktober 2018.

Vad gäller de upptäckter som har anmälts av de nationella myndigheterna under de senaste fem åren för de huvudsakliga utgiftsområdena kan inga större avvikelser från kända mönster noteras. Det finns små variationer i de årliga programmen från år till år, t.ex. de program som finansieras av EGFJ. Fleråriga program följer ett annat mönster som är knutet till programcykeln, med ett lågt antal under programmets första år som ökar när avslutandet närmar sig.

Analysen detta år har ytterligare fördjupats och förfinats för att bättre rikta in sig på särskilda riskområden. Detta möjliggjordes av kvaliteten på de rapporterade uppgifterna, som gradvis förbättras. Fler förbättringar kan dock göras.

Rekommendation 3

·Vid anmälan av oriktigheter (med eller utan misstanke om bedrägeri) uppmanas alla behöriga myndigheter att lämna uppgifter om plats, och, för sammanhållningspolitiken och fiskepolitiken, om prioritetsområdet för de berörda åtgärderna/projekten.

·Vid uppdateringar av tidigare anmälda oriktigheter uppmanas även medlemsstaterna att lämna dessa uppgifter, om de inte har gjort så redan.

Direktstöd som finansieras av EGFJ är ett politikområde med relativt låg risk i fråga om bedrägerier och oriktigheter som upptäcks och anmäls av medlemsstaterna. Fler bedrägerier upptäcks dock inom ramen för åtgärder för marknadsföringsstöd än i något annat politikområde 82 .

För Ejflu-programmen ligger antalet oriktigheter och bedrägerier som upptäcks av de behöriga myndigheterna på ungefär samma nivå som för andra områden som omfattas av delad förvaltning.

Vad gäller sammanhållningspolitiken visar analysen av programperioden 2007–2013 att fler oriktigheter upptäcks i de program som omfattas av konvergensmålet. Inom programmen för europeiskt territoriellt samarbete är andelen upptäckta oriktigheter ovanligt låg.

Särskilda prioriteringar fastställs vara mer riskfyllda 83 .

Rekommendation 4

·Samtliga medlemsstater uppmanas att beakta resultaten i denna rapport i sina bedömningar av risken för bedrägerier för programperioden 2014–2020, och ägna särskild uppmärksamhet åt de prioriteringar som lyfts fram och insatser som är liknande till sin omfattning och natur.

·Med tanke på den låga upptäcktsgraden för programmen för europeiskt territoriellt samarbete och risken för gränsöverskridande bedrägerier, uppmanas medlemsstaterna att öka sin uppmärksamhet på och sitt samarbete om dessa program.

·Samtliga medlemsstater uppmanas att se över sina bedömningar av risken för bedrägerier inom åtgärder för marknadsföringsstöd, med hänsyn till den information som lyfts fram i denna rapport.

9.3.De närmaste åren

Det råder en ökande insikt om det hot som bedragare utgör och om att det är svårt för de nationella myndigheterna att på egen hand hantera den gränsöverskridande dimensionen av de system som införts.

Detta ger upphov till en ökad vilja att utbyta information och bästa praxis och, inom lämpliga rättsliga ramar, även relevanta uppgifter. EU och dess medlemsstater är nu bättre rustade än för några år sedan, och engagemanget ökar för att göra ännu mer.

Under 2017 kommer rådet och Europaparlamentet att anta PIF-direktivet och på så sätt ytterligare harmonisera sina strategier och införa en europeisk dimension i kampen mot momsbedrägerier.

Minst 20 medlemsstater kommer att gå ännu längre och inrätta Europeiska åklagarmyndigheten på grundval av förstärkt samarbete, för att specifikt hantera bedrägeri och andra brott som påverkar EU:s ekonomiska intressen. När Europeiska åklagarmyndigheten har inrättats kommer det att finnas två EU-organ som genomför utredningar på detta område. Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten kommer att arbeta i partnerskap för att öka skyddet av EU:s ekonomiska intressen inom sina respektive behörighetsområden för administrativa respektive straffrättsliga utredningar. Kommissionen håller fast vid sitt åtagande att upprätthålla ett starkt Olaf, och den pågående utvärderingen av förordning (EU) nr 883/2013 kommer att utgöra en ny möjlighet till en välbehövlig diskussion om hur Olafs utredningsbefogenheter kan förstärkas.

BILAGA 1 – Anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri 2016

Antalet anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri visar resultatet av medlemsstaternas insatser mot bedrägeri och annan olaglig verksamhet som skadar EU:s ekonomiska intressen Därför bör siffrorna inte tolkas som graden av bedrägerier inom medlemsstaternas territorier. Totalsummorna avviker från tabell 1 eftersom bilaga 1 inte omfattar tredjeländer (föranslutning) och direkta utgifter.

BILAGA 2 – Anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri 2016

Totalsummorna avviker från tabell 2 eftersom bilaga 2 inte omfattar tredjeländer (föranslutning) och direkta utgifter.

(1) i) Medlemsstaternas genomförande av artikel 325 år 2016.
ii) Statistisk utvärdering av anmälda oriktigheter 2016 avseende egna medel, naturtillgångar, sammanhållningspolitik och stöd inför anslutningen.
iii) Uppföljning av rekommendationer till kommissionens rapport om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Årsrapport om bedrägeribekämpning 2015.
iv) Systemet för tidig upptäckt och uteslutning – den instans som avses i artikel 108 i budgetförordningen.
v) Årlig översikt med information om Herkules III-programmets resultat 2016.

(2) Rådets akt av den 26 juli 1995 om utarbetandet av konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 316, 27.11.1995, s. 48).

(3) Samtliga 28 medlemsstater utom Danmark och Storbritannien.

(4) https://ec.europa.eu/home-affairs/what-we-do/policies/organized-crime-and-human-trafficking/corruption/experience-sharing-programme_en.

(5) Europeiska partners mot korruption (EPAC)/det europeiska nätverket med kontaktpunkter mot korruption (EACN).

(6) http://www.epac-eacn.org/images/EPAC_EACN_Riga_Declaration_2016_FINAL.pdf.

(7) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiella regler för unionens allmänna budget och om ändring av förordning (EG) nr 2012/2002, Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013, (EU) nr 1307/2013, (EU) nr 1308/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014, (EU) nr 652/2014 samt Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU (COM(2016) 605).

(8) Kommissionens befogenheter att agera när det gäller systemet för tidig upptäckt och uteslutning i det direkta och indirekta genomförandet (se även avsnitt 7).

(9) Exempelvis med Ukrainas nationella bedrägeribekämpningsbyrå och med Vitrysslands och Taiwans tullmyndigheter.

(10) KOM(2011) 376 slutlig.

(11) Se COM(2017) 351 final, del 2/2, s. 79.

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 250/2014 av den 26 februari 2014.

(13) Kommissionens beslut C(2016) 868 av den 17 februari 2016.

(14) Närmare uppgifter finns i arbetsdokumentet, i fotnot 1 v.

(15) Närmare uppgifter finns i arbetsdokumentet, i fotnot 1 i.

(16) Se avsnitt 2.2.1.2.

(17) De nio medlemsstaterna är Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Frankrike, Grekland, Ungern, Italien, Malta och Slovakien. Dessutom införde Lettland och Rumänien nationella strategier mot bedrägerier och skickade in dem till kommissionen under första kvartalet 2017. Belgien, Nederländerna och Polen uppgav att ett förfarande för att utarbeta strategier pågår, medan Österrike och Litauen uppgav att de hade infört specifika strategidokument.

(18) EUT L 94, 28.3.2014, s. 1.

(19) EUT L 94, 28.3.2014, s. 65.

(20) EUT L 94, 28.3.2014, s. 243.

(21) Bulgarien, Tjeckien, Grekland, Spanien, Frankrike, Cypern, Lettland, Ungern, Rumänien och Estland.

(22) COM(2016) 472 final, 14.7.2016, s. 29–31.

(23) Förvaltningssystem för tullbeslut.

(24) Informationssystem för bedrägeribekämpning.

(25) Databas för rapportering av oriktigheter i traditionella egna medel.

(26) Arachne är ett riskgraderingsverktyg för Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF, som kommissionen har tagit fram och ställt till de nationella myndigheternas förfogande.

(27) Belgien, Bulgarien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Ungern, Polen, Rumänien, Finland och Sverige.

(28) Danmark och Slovenien.

(29) Tjeckien, Danmark, Estland, Irland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Litauen, Ungern, Nederländerna, Polen, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland och Sverige.

(30) Belgien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Ungern, Nederländerna, Polen, Slovakien och Sverige.

(31) Belgien, Tyskland, Estland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Ungern, Nederländerna, Polen, Sverige och Storbritannien.

(32) Spanien, Frankrike, Litauen, Österrike, Finland och Storbritannien.

(33) Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Storbritannien.

(34) Irland, Malta, Finland och Sverige.

(35) Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige och Storbritannien.

(36) Närmare uppgifter finns i arbetsdokumentet, i fotnot 1 iii.

(37) En detaljerad analys av rapporterade oriktigheter finns i arbetsdokumentet, fotnot 1 ii.

(38) Denna indikator beskrivs som bedrägerifrekvensnivå (fraud frequency level, FFL). Se avsnitt 2.3.2 i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, Methodology regarding the statistical evaluation of reported irregularities for 2015, SWD(2016) 237 final.

(39) Denna indikator beskrivs som bedrägeribeloppsnivå (fraud amount level, FAL). Se fotnot 38.

(40) EUT L 243, 18.9.2015, s. 1.

(41) EGT L 82, 22.3.1997, s. 1.

(42) EUT L 126, 14.5.2016, s. 1.

(43) EUT L 65, 11.3.2016, s. 38.

(44) EUT L 65, 11.3.2016, s. 40.

(45) CSM-databasen innehåller uppgifter om fysiska rörelser för alla containrar som importeras till EU via fartyg och exporterade containrar som innehåller punktskattepliktiga varor.

(46) Se avsnitt 3.1.1.3. Dessa uppgifter, i form av meddelanden om containerstatus, skickas direkt till Olaf av fraktförarna.

(47) Resultaten kommer att diskuteras vid mötet i expertgruppen om ömsesidigt bistånd på tullområdet, som hålls den 29–30 juni 2017.

(48) Enligt tullförfarande 42 övergår icke-unionsvaror till fri omsättning i EU-medlemsstaterna med momsbefrielse vid import, på villkor att varorna transporteras till en annan medlemsstat i en transaktion inom unionen.

(49) * Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.För närvarande är över 70 avtal i kraft, bland annat med viktiga EU-handelspartner som USA, Kina och Japan.

(50) COM(2013) 324 final.

(51) COM(2017) 235 final.

(52) COM(2016) 148 final.

(53) https://ec.europa.eu/taxation_customs/business/vat/action-plan-vat_en

(54) TAXUD/2015/CC/131, https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/2016-09_vat-gap-report_final.pdf .

(55) Förslag till direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG (COM(2016) 811 final).

(56) Information om återkrav av belopp som rör egna medel som berörs av bedrägerier och oriktigheter ges i arbetsdokumentet, i fotnot 1 ii.

(57) Se fotnot 38.

(58) Se fotnot 39.

(59) https://ec.europa.eu/anti-fraud/sites/antifraud/files/olaf_report_2016_en.pdf

(60) Se fotnot 38.

(61) Se fotnot 39.

(62) År 2015 var ett ovanligt år: se avsnitten 5.1 och 5.3.2 i rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Årsrapport om bedrägeribekämpning 2015, (COM(2016) 472 final), http://ec.europa.eu/anti-fraud/sites/antifraud/files/pifreport_2015_en.pdf .

(63) Programperioden började avslutas i slutet av mars 2017.

(64) Benämns som ”fall anmälda till Olaf” i systemet.

(65) Den årliga förvaltnings- och resultatrapporten ingår i EU-budgetens integrerade ekonomiska rapporteringspaket (COM(2017) 351 final).

(66) Detta dokument har ännu inte slutförts och antagits formellt.

(67) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2015/1929 av den 28 oktober 2015 (EUT L 286, 30.10.2015, s. 1).

(68) Se även COM(2017) 351 final, del 2/2, s. 79–80.

(69) För de situationer som avses i artikel 106.1 c–f i budgetförordningen (dvs. allvarligt fel i yrkesutövningen, bedrägeri, allvarliga brott mot avtalsmässiga skyldigheter eller oriktigheter).

(70) Den instans som avses i artikel 108.5–10 i budgetförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1), senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2015/1929 av den 28 oktober 2015 (EUT L 286, 30.10.2015, s. 1).

(71) De avdelningar som fungerar som utanordnare kan vara EU:s institutioner, byråer och organ.

(72) Närmare information om instansen finns i arbetsdokumentet, fotnot 1 iv.

(73) Per den 30 juni 2017 hade instansen utfärdat 17 rekommendationer, varav tre antogs 2016. I ett ärende kunde de uppgifter som lämnades till instansen inte bekräftas. I tre rekommendationer ansåg instansen att det inte krävdes påföljder med tanke på de korrigerande åtgärder som den berörda aktören hade vidtagit. Närmare information finns i arbetsdokumentet om systemet för tidig upptäckt och uteslutning och dess bilagor.

(74) Uppgifter ges i arbetsdokumentet, fotnot 1 iv.

(75) Se avsnitt 2.2.1.1.

(76) Se avsnitt 3.1.4.

(77) En djupgående beskrivande analys finns i arbetsdokumentet, fotnot 1 ii. Se avsnitten 4.2.2.3 och 4.2.2.4.

(78) KOM(2013) 324 final.

(79) Se Olafs rapport 2016, s. 12–22.
https://ec.europa.eu/anti-fraud/sites/antifraud/files/olaf_report_2016_en.pdf .

(80) Olafs rapport 2016.

(81) Olafs rapport 2016.

(82) De specifika åtgärder för marknadsstöd som fastställts anges i avsnitt 4.1.2.

(83) Se avsnitt 4.2.2.

Choose the experimental features you want to try