EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 3.3.2017

COM(2017) 109 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 av den 25 november 2009 om statistik om bekämpningsmedel

1.Inledning

I artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 (nedan kallad förordningen) om statistik om bekämpningsmedel 1 fastställs följande:

”Kommissionen ska vart femte år överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning till Europaparlamentet och rådet. Denna rapport ska särskilt innehålla en bedömning av kvaliteten på de översända uppgifterna i enlighet med artikel 4, metoden för uppgiftsinsamling, belastningen på näringslivet, jordbruksföretagen och de nationella förvaltningarna samt statistikens nytta i anslutning till den temainriktade strategin för hållbar användning av bekämpningsmedel, särskilt när det gäller de mål som anges i artikel 1. Rapporten ska, om det är lämpligt, innehålla förslag för att ytterligare förbättra uppgifternas kvalitet och metoderna för uppgiftsinsamling, och därigenom förbättra täckningen för uppgifterna och deras jämförbarhet samt minska belastningen på näringslivet, jordbruksföretagen och de nationella förvaltningarna. Den första rapporten ska överlämnas senast den 31 december 2016.”

2.Täckning och innehåll

Enligt artikel 2 a i förordningen avses med bekämpningsmedel växtskyddsmedel som avses i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 1107/2009 2  eller biocidprodukt enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv 98/8/EG 3 . I förordningen fastställs att medlemsstaterna en gång om året ska översända sina statistiska uppgifter om de bekämpningsmedel som släpps ut på marknaden varje år (statistik om försäljning av bekämpningsmedel) till kommissionen. Dessutom ska de tillhandahålla statistik om bekämpningsmedel i jordbruket (statistik om användning av bekämpningsmedel) i femårsperioder. Uppgifterna ska inbegripa konfidentiella uppgifter. Medlemsstaterna måste också avlägga rapport till kommissionen om kvaliteten på de uppgifter som överförts, och kommissionen ska i sin tur bedöma de överförda uppgifternas kvalitet.

2.1.Statistik om försäljning av bekämpningsmedel

När det gäller bekämpningsmedel som släpps ut på marknaden är referensperioden kalenderår. Den första referensperioden var det andra kalenderåret efter den 30 december 2009. Uppgifterna ska översändas inom tolv månader efter referensårets slut och kvalitetsrapporterna ska lämnas in tre månader senare. De uppgifter och kvalitetsrapporter som har lämnats in hittills omfattar referensåren 2011 till och med 2014.

2.2.Statistik om användning av bekämpningsmedel

När det gäller statistik om användning av bekämpningsmedel i jordbruket ska referensperioden vara en period på högst tolv månader under varje femårsperiod. Den första femårsperioden inleddes det första kalenderåret efter den 30 december 2009. Dessa uppgifter och kvalitetsrapporter ska lämnas in inom tolv månader efter varje femårsperiods slut. Tidsfristen för inlämning av uppgifter och kvalitetsrapporter för den första femårsperioden (referensåren 2010 till och med 2014) löpte därmed ut i december 2015.

För båda uppgiftskategorierna gäller att kommissionen (Eurostat) före offentliggörandet ska aggregera uppgifterna, med vederbörligt beaktande av skyddet av konfidentiella uppgifter från medlemsstaterna. Det innebär att kommissionen (Eurostat) inte kan tillhandahålla någon statistik om enskilda verksamma ämnen.

I de följande kapitlen presenteras en övergripande bedömning av kvaliteten hos de uppgifter om försäljning av bekämpningsmedel som har lämnats in av medlemsstaterna. Denna bedömning görs med hjälp av de kvalitetsrapporter som medlemsstaterna har tillhandahållit i enlighet med artikel 4 i förordningen. De kvalitetskriterier som tillämpas fastställs i artikel 12.1 (Statistikens kvalitet) i förordning (EG) nr 223/2009 4 . Valideringen av de kvalitetsrapporter som rör statistik om användning av bekämpningsmedel har ännu inte avslutats, och därför analyseras dessa inte nedan.

2.3.Metoder för uppgiftsinsamling och uppgiftskällor

För de flesta av de 28 medlemsstaterna samt Norge gäller att underliggande primärdata om försäljning av bekämpningsmedel kommer från förvaltningskällor som enligt lagen måste rapportera in sådana uppgifter. Alla länder utom Danmark, Slovenien och Norge betraktar all information om enskilda uppgiftslämnare som konfidentiell. De flesta länder har inga offentliga databaser, och aggregerade uppgifter finns vanligtvis tillgängliga i statistiska publikationer och/eller på webbplatser. I Belgien och Norge tillhandahålls enskilda uppgifter på begäran. Eftersom en undantagsbestämmelse gäller för Schweiz finns inga kvalitetsrapporter för detta land. Mer detaljerad information finns i bilaga I.

2.4.Kvaliteten på de översända uppgifterna

Alla medlemsstater, Schweiz och Norge följer reglerna om deras uppgifters täckning och aktualitet. De flesta länder lämnar in uppgifterna i tid och är samarbetsvilliga när det krävs ytterligare kontroller eller korrigeringar.

När det gäller huruvida uppgifterna är precisa, tillförlitliga och jämförbara uppgav de flesta länder att de ansåg att de översända uppgifterna var korrekta, med tanke på att deras primärdata om försäljning av bekämpningsmedel samlats in från förvaltningskällor eller från innehavare av godkännande. Dessutom var urvalsfel inte relevanta, eftersom enbart de faktiska förvaltningsvärdena samlades in och varken skattningar eller urval användes. Emellertid användes olika metoder för uppgiftsinsamling.

Kommissionen anser därför att alla primärdata om försäljning av bekämpningsmedel är precisa och tillförlitliga, eftersom det inte förekom några beräkningar eller skattningar av de värden som statistiken var avsedd att mäta. Till följd av detta betraktas även de aggregerade uppgifterna om försäljning av bekämpningsmedel som precisa och tillförlitliga.

I allmänhet uppgav de flesta länder att de hade vidtagit följande åtgärder för att säkerställa den statistiska kvaliteten hos sina uppgifter:

•Frekvent översyn och uppdatering av deras enkäter.

•Hänsyn till rapporterade problem och rekommendationer från uppgiftslämnare under tidigare år.

•Användning av en fullständig förteckning över godkända produkter.

•Intern kvalitetskontroll av uppgifterna.

•Lagring av konfidentiella uppgifter i säkra miljöer.

Uppgifterna om försäljning av bekämpningsmedel ger en högkvalitativ skattning av den totala mängden bekämpningsmedelsprodukter som släpps ut på marknaden i varje land. De kan visa trender vad gäller nya typer av bekämpningsmedel, produkternas mängd över tid och de medföljande riskerna för människor och miljö. Dessa skattningar skulle kunna förbättras i framtiden genom att skilja mellan yrkesmässigt godkännande och hushålls- och trädgårdsgodkännande (dvs. för jordbruksändamål respektive icke jordbruksändamål). Man skulle också kunna tänka sig ytterligare kontroller av uppgifternas kvalitet vad gäller kvarstående lagrade volymer. Mer detaljerad information finns i bilaga II.

3.Relevans – de statistiska uppgifternas nytta och spridning

3.1.Information från intressenter

Vid samråd med kommissionens berörda avdelningar och byråer har följande viktiga synpunkter framförts för beaktande:

All lagstiftning om bekämpningsmedelsstatistik bör omfatta harmoniserade riskindikatorer, som kommissionen måste upprätta i enlighet med artikel 15 i direktivet om hållbar användning 5 . Denna lagstiftning bör också underlätta beräkningen av riskindikatorer med användning av de insamlade statistiska uppgifterna. Arbetet med att samla in statistiska uppgifter om bekämpningsmedel kan inte anses vara helt separat från arbetet med att använda dessa uppgifter för riskberäkning. Det förefaller logiskt att riskindikatorerna först bör vara kända, innan ett beslut fattas om de uppgifter som ska samlas in för detta ändamål. Ytterligare diskussioner krävs och medlemsstaterna bör också rådfrågas inom ramen för arbetsgruppen för direktivet om hållbar användning.

Intressenter föreslår en anpassning av lagstiftningen, så att aggregerade siffror på lägre nivå kan lämnas ut, eftersom de kan behövas vid beräkningen av riskindikatorer. Svårigheten med att samla in meningsfulla uppgifter om bekämpningsmedelsanvändning från jordbrukare och medlemsstaternas kostnader för detta har erkänts, liksom svårigheten att nå en gemensam, EU-omfattande överenskommelse om vilka grödor som är relevanta, eftersom dessa kan variera betydligt mellan de olika klimatzonerna i Europa.

Bekämpningsmedel är en källa till föroreningar och har en direkt påverkan på i synnerhet den biologiska mångfalden, vattenförekomster och marken. För att se till att denna påverkan hanteras på ett lämpligt sätt är det mycket viktigt att beslutsfattare kan kvantifiera risken och nivån av bekämpningsmedelsförorening. Det skulle också hjälpa till att genomföra befintliga miljöpolitiska verktyg bättre och göra det möjligt att identifiera de kvarstående glappen i politiken för att ta itu med bekämpningsmedlens miljöpåverkan. De politiska åtgärder där man för närvarande har behov av uppgifter är EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020, den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), vattenramdirektivet och den temainriktade strategin för markskydd.

Statistiken om bekämpningsmedel är alltför aggregerad för att effektivt kunna ligga till grund för en miljöriskbedömning. En robust analys av bekämpningsmedelsanvändningens effekter på ekosystem skulle kräva uppgifter om vilka specifika verksamma ämnen i bekämpningsmedlen som används på vilka grödor, samt information om de typer av ekosystem som finns där dessa grödor odlas. Uppgifter om faror, t.ex. (eko)toxikologiska egenskaper, är olika för olika verksamma ämnen. Därför är det bara möjligt att effektivt kombinera uppgifter om faror med uppgifter om exponering i syfte att förstå riskerna om det finns tillgång till uppgifter om doserna av specifika verksamma ämnen i bekämpningsmedel per gröda, område och ekosystemtyp. Dessutom skulle metoder för samlad riskbedömning behöva tillämpas för att förstå hur blandningarna av verksamma ämnen, skyddsämnen (safeners) och synergister interagerar för att skapa kombinerade effekter i bekämpningsmedel.

Förordningen innehåller inget krav på att medlemsstaterna ska tillhandahålla information om den typ av ekosystem som finns där ämnena används. De effekter som blandningar av verksamma ämnen får på ekosystemet där en gröda odlas beror på ekosystemets särdrag, inklusive både biotiska och abiotiska faktorer. Inom projektet för kartläggning och bedömning av ekosystem och ekosystemtjänster 6 används en överenskommen typologi för ekosystem. Denna skulle kunna ligga till grund för medlemsstaternas rapportering om bekämpningsmedelsanvändning per ekosystemtyp och öka vår förståelse för de miljörisker som användningen av bekämpningsmedel medför. Det behövs en grundlig analys av bekämpningsmedlens miljörisker för att stödja den jämförande bedömning av kandidatämnen för substitution som krävs enligt artikel 50 i förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Detta är inte möjligt med de uppgifter som för närvarande finns tillgängliga.

Om tillräckligt detaljerad statistik om bekämpningsmedel blev tillgänglig skulle det kunna vara ytterst användbart vid genomförandet av retrospektiva riskbedömningar av de faktiska risknivåer som vi kan förvänta oss av den EU-omfattande användningen av bekämpningsmedel, både när det gäller människors och djurs hälsa och miljön. Det skulle möjliggöra en uppskattning av trender baserad på risk, som ett komplement till trenderna i fråga om försäljning. Med tanke på att varje verksamt ämne i bekämpningsmedel har olika toxicitet och sannolikhet i fråga om exponering, skulle trender baserade på deras risker för människors och djurs hälsa och de olika grupperna av icke-målorganismer kunna vara mycket värdefulla som underlag för EU:s policyer i fråga om folkhälsa, konsumentskydd, djurhälsa och miljöskydd. Sådana bedömningar skulle komplettera de årsvisa bedömningarna av riskerna för konsumenter från de nivåer av bekämpningsmedelsrester som medlemsstaterna övervakar.

Balans mellan uppgifternas konfidentialitet och deras relevans eller nytta skulle kunna uppnås genom att undersöka olika aggregeringsalternativ, t.ex. baserat på toxicitet och användningsmönster. Följaktligen föreslås en dialog mellan kommissionens avdelningar och byråer och andra berörda aktörer för att utforska alternativ som skulle kunna hjälpa till att maximera uppgifternas relevans och nytta i framtiden.

3.2.Studier om användning av bekämpningsmedel utanför jordbruket

Jordbruket är den mest uppenbara och förmodligen den största yrkesmässiga sektor där användning av bekämpningsmedel förekommer. Andra yrkesmässiga eller amatörmässiga användare kan emellertid också bidra mer eller mindre till den totala mängden bekämpningsmedel som används. En jämförelse av den mängd bekämpningsmedel som används inom jordbruket med den totala mängd som släpps ut på marknaden ska göras i den kvalitetsrapport som kommer att lämnas in tillsammans med uppgifterna om användning av bekämpningsmedel i jordbruket. Förordningen omfattar både årlig statistik om utsläppande av bekämpningsmedel på marknaden och statistik om användning av bekämpningsmedel i jordbruket. Det finns en brist på konsekvens mellan dessa två uppgiftskategorier, eftersom det inte finns någon information om bekämpningsmedel som används utanför jordbruket. Detta noterades också vid förhandlingarna inför förordningens godkännande, och därför lades en strecksats till i avsnitt 6 (”Kvalitetsrapport”) i bilaga II till förordningen: ”– en sammanfattande beskrivning av kommersiella användningar av bekämpningsmedel utanför jordbruket, vilken erhålls inom ramen för de pilotstudier som kommer att ledas av kommissionen (Eurostat).”

Figur 1 Översyn över olika användningar av bekämpningsmedel

Under 2011 gav kommissionen bidrag till pilotstudier för att skatta både kommersiella och icke-kommersiella användningar av bekämpningsmedel utanför jordbruket. Fem länder (Belgien, Italien, Litauen, Lettland och Rumänien) ansökte om bidrag. Dessutom är kommissionen medveten om att sådana undersökningar har genomförts i Nederländerna och Förenade kungariket

Pilotundersökningarna inriktades på sektorer såsom

-anlagda områden eller trädgårdar, friluftsområden utomhus, parker,

-sport, friluftsområden och friluftsanläggningar,

-järnvägar,

-motorvägar och vägar,

-flygplatser och hamnar,

-arkeologiska platser,

-hemodlare/hobbyjordbrukare,

-statligt ägda skogsområden,

-trädgårdar och parker,

-övriga.

De viktigaste lärdomarna från tidigare insatser och från pilotstudierna är följande:

1.Mönstren i fråga om användning av bekämpningsmedel utanför jordbruket skiljer sig åt betydligt mellan medlemsstaterna, eller till och med mellan regioner i ett och samma land.

2.Vissa huvudsakliga användningssektorer kan identifieras och dessa är gemensamma för de flesta medlemsstaterna.

3.De huvudsakliga användningarna är förknippade med ett begränsat antal verksamma ämnen.

4.De olika användningssektorerna kräver olika metoder för uppgiftsinsamling eller en kombination av metoder.

Utöver den påfallande mångfalden i nationella eller regionala situationer är vissa huvudaktörer gemensamma för alla medlemsstater, och dessa bör utgöra grunden för alla undersökningar om användning av bekämpningsmedel i icke-jordbrukssektorer. Dessa aktörer är

1.bostadsområden (inklusive hushåll och trädgårdar),

2.offentliga områden (inklusive golfbanor),

3.industriområden,

4.infrastruktur,

5.skogsområden.

Dessa aktivitetssektorer bör prioriteras och utgöra grunden för statistiska jämförelser av användning av bekämpningsmedel utanför jordbruket som görs mellan medlemsstater eller regioner.

3.3.Utvidgning av förordningens tillämpningsområde

I skäl 5 i förordningen sägs det att man förväntar sig att tillämpningsområdet kommer att utvidgas till att omfatta biocidprodukter. I sin rapport 7 om hållbar användning av biocider har kommissionen emellertid angett att det inte förefaller lämpligt att enbart utvidga tillämpningsområdet för ramdirektivet om hållbar användning av bekämpningsmedel till att även gälla biocidprodukter. Med tanke på detta anser kommissionen också att det är onödigt att utvidga förordningens tillämpningsområde till att omfatta biocidprodukter, trots att detta var den ursprungliga avsikten.

4.Kostnader och börda

Kostnaderna och den administrativa bördan i samband med undersökningarna beror till stor del på vilken undersökningsmetod som väljs.

Statistiken om försäljning av bekämpningsmedel grundas i många medlemsstater på förvaltningsuppgifter från myndigheter med ansvar för bekämpningsmedel eller från innehavare av godkännande (se bilaga I). De kostnader som uppkommer i detta fall har att göra med kontakten med myndigheterna, eller med det ofta relativt begränsade antalet innehavare av godkännande, för att begära uppgifterna och med den efterföljande bearbetningen av uppgifterna. Det finns inte tillgång till uppgifter om belopp från alla medlemsstater, men antalet arbetsdagar och de faktiska kostnaderna uppges vara relativt låga i de flesta fall. Kostnaderna och bördan för rapporteringsenheterna uppges också vara relativt rimliga, eftersom de uppgifter som efterfrågas i vilket fall måste registreras i enlighet med förordning (EG) nr 1107/2009.

När det gäller statistiken om användning av bekämpningsmedel måste uppgifterna registreras hos varje enskilt jordbruk, vilket skapar en större börda. Det betyder att ett urval måste fastställas, att en enkät måste tas fram och att intervjuare eller brev måste skickas ut om det inte finns något elektroniskt insamlingssystem. De totala kostnaderna beror i hög grad på den valda metoden, vilket också kan utläsas av den information som översänds till kommissionen. Det går inte att dra några direkta slutsatser från rapporterna om vilka kostnader det handlar om, eftersom informationen inte är tillräckligt detaljerad.

Såsom redan har konstaterats kommer uppgifterna i de flesta länder direkt från jordbrukarna själva. Enligt förordning (EG) nr 1107/2009 ska yrkesmässiga användare (jordbrukare eller entreprenörer) föra register över de bekämpningsmedel som de använder. Det innebär att det bör vara enkelt att få tillgång till informationen när jordbrukaren besvarar intervjuarens frågor eller fyller i enkäten. Detta återspeglas i kvalitetsrapporterna, där det i många fall framgår att jordbrukarens deltagande i undersökningen endast kräver begränsad tid – från 15 minuter upp till omkring 2 timmar per undersökning (vart femte år).

5.Erfarenheter från de första fem åren

Uppgifter om försäljning av bekämpningsmedel har lämnats in årligen sedan december 2012 (uppgifter gällande 2011). Trots vissa inledande tekniska svårigheter inom kommissionen är processerna nu mogna och välfungerande. De första uppgifterna om användning av bekämpningsmedel i jordbruket översändes till kommissionen i slutet av 2015. På grund av den mycket stora mängden komplexa data har det ännu inte varit möjligt att bearbeta uppgifterna till fullo, vilket innebär att de ännu inte har gjorts tillgängliga för användare. Följaktligen har deras nytta ännu inte kunnat bedömas. Trots detta kan vissa konstaterade brister och rekommendationer presenteras nedan.

5.1.Tillgång till detaljerade uppgifter om bekämpningsmedel

Enligt förordningen är det förbjudet att lämna ut uppgifter om enskilda verksamma ämnen. I artikel 3.4 anges följande: ”Av sekretesskäl ska kommissionen (Eurostat) före offentliggörandet aggregera uppgifterna i enlighet med de kemiska klasser eller produktkategorier som anges i bilaga III, med vederbörligt beaktande av skyddet av konfidentiella uppgifter i den enskilda medlemsstaten. Nationella myndigheter och kommissionen (Eurostat) ska enbart använda konfidentiella uppgifter för statistiska ändamål i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 223/2009.”

Det innebär att kommissionen inte kan offentliggöra uppgifter om enskilda verksamma ämnen. Dessutom kan de aggregerade uppgifterna inte alltid spridas om det finns en direkt eller indirekt risk för att statistiska enheter identifieras, vilket är en allmän regel inom statistik som har att göra med dataskydd.

Om försäljningsstatistiken skulle samlas in från detaljhandlare skulle det finnas ett stort antal statistiska enheter, vilket skulle leda till få problem med uppgifternas konfidentialitet. Det har emellertid blivit tydligt att de flesta medlemsstater samlar in uppgifter direkt från innehavarna av godkännande. Det görs antingen i form av förvaltningsuppgifter som har rapporterats till de myndigheter som ansvarar för bekämpningsmedel eller genom en enkät. För de flesta verksamma ämnen finns det därför bara en enda uppgiftslämnare, vilket innebär att uppgifterna klassas som konfidentiella. Eftersom det finns många klasser som bara innehåller några få ämnen, eller tillverkaren/importören är densamma för många av ämnena i en viss grupp, har en stor mängd aggregerade uppgifter på högre nivåer också blivit konfidentiella. Kommissionen anser att de försäljningsuppgifter som krävs enligt förordningen samlas in med lyckat resultat och översänds till kommissionen av länderna. Den anser också att uppgifternas kvalitet är god överlag. Tillämpningen av sekretessbestämmelser på en stor del av uppgifterna minskar emellertid värdet på de statistiska uppgifter som användare ges tillgång till. Därför kan man inte anta att användarnas behov tillgodoses på ett bra sätt av förordningen.

5.2.Statistik om försäljning av bekämpningsmedel

Att jämföra försäljningen av bekämpningsmedel i olika länder och mellan olika år är inte enkelt, eftersom yttre faktorer såsom klimatförhållanden, jordmån och produktionsmetoder kan ha stor inverkan på de typer och volymer av bekämpningsmedel som behövs.

Den plats där en produkt säljs är inte heller nödvändigtvis den plats där den används, och bekämpningsmedel kan också säljas direkt till jordbrukare av detaljhandlare i grannländer. Detta kanske bara utgör en liten del av den sammanlagda försäljningen av bekämpningsmedel, men dessa volymer återspeglas inte korrekt i försäljningsstatistiken. Det kan också förekomma en fördröjning mellan försäljningen av ett bekämpningsmedel och dess användning, beroende på om det inhandlas för lagring eller för direkt användning.

Många användare skulle vilja få tillgång till detaljerade uppgifter om vilka volymer som säljs av enskilda verksamma ämnen. Emellertid kan varken kommissionen eller de nationella statistikinstituten tillhandahålla sådan information, eftersom de måste följa förordningen och sekretessbestämmelserna.

Förordningen är, såsom konstaterats ovan, mycket restriktiv när det gäller kommissionens rätt att sprida uppgifterna. Alla uppgifter måste aggregeras i klasser och grupper, oavsett om uppgifterna betraktas som konfidentiella av medlemsstaterna. Dessutom kan kommissionen inte frångå de klasser som fastställs i bilaga III till förordningen.

Med tanke på att användare ofta är intresserade av specifika verksamma ämnen eller grupper av ämnen som skiljer sig från de fastställda klasserna skulle förordningen kunna ses som alltför restriktiv, detta eftersom den inte ger möjlighet att genomföra rätt analyser. Ett bra exempel är den senaste tidens diskussion om neonikotinoider, en grupp bekämpningsmedel som misstänks vara skadliga för bin. Bland de verksamma ämnen som är aktuella i detta fall, ingår inte alla i samma kemiska klasser i bilaga III. Det innebär att kommissionen inte har kunnat förse beslutsfattarna med alla relevanta uppgifter.

I förordningen fastställs att den enda enhet som ska användas är vikt, men biologiska bekämpningsmedel ska inte beräknas i vikt utan i s.k. kolonibildande enheter. Detta skapar problem både för dem som lämnar uppgifter och dem som använder dem, eftersom de lämnade uppgifterna antingen inte är meningsfulla eller måste omvandlas innan de överförs och används. Denna uteslutande tekniska aspekt måste utvecklas ytterligare.

5.3.Statistik om användning av bekämpningsmedel

I fråga om statistik om användning av bekämpningsmedel i jordbruket fastställs det i förordningen att varje medlemsstat ska fastställa det urval av grödor som ska omfattas under referensperioden på fem år, och att detta urval ska vara representativt för de grödor som odlas i medlemsstaten och för de använda ämnena. Vid urvalet av grödor ska man beakta de grödor som är mest relevanta för de nationella handlingsplanerna för bekämpningsmedel. Eftersom de nationella handlingsplanerna inte alltid innehåller en hänvisning till de mest relevanta grödorna, har urvalet av grödor emellertid varit relativt varierande. Därför finns en risk för att det inte kommer att vara möjligt att till fullo jämföra uppgifter om användningen av bekämpningsmedel för grödor i olika länder.

Referensperioden ska vara en period på högst tolv månader under en femårsperiod, som omfattar samtliga växtskyddsbehandlingar som direkt eller indirekt är knutna till den grödan. Medlemsstaterna kan välja att förlägga referensperioden till när som helst under femårsperioden och valet kan göras separat för varje vald gröda. Det har lett till att länder har valt olika referensperioder, och därför är det inte säkert att det kommer att gå att jämföra olika länders uppgifter för samma år eller att få fram några EU-omfattande resultat.

6.Förslag på ytterligare förbättringar

Kommissionen har beaktat de relevanta intressenternas synpunkter och anser att det är viktigt att ytterligare anpassa lagstiftningen om försäljning av bekämpningsmedel, så att alla uppgifter som inte är konfidentiella kan offentliggöras både som verksamma ämnen och i olika aggregerade former.

Kommissionen anser också att det är lika viktigt att lagstiftningen gällande statistik om bekämpningsmedelsanvändning anpassas ytterligare, för att garantera en mer konsekvent metod och täckning i medlemsstaterna. Det skulle kunna omfatta fastställande av gemensamma referensperioder och tydliga täckningskrav för de kontrollerade grödorna. Täckningsbestämmelserna skulle kunna grundas på statistiken om produktion av grödor (en viss procentandel av jordbruksgrödor och permanenta grödor skulle kunna omfattas) och på analyser av de potentiella riskerna för miljön och människors hälsa, baserat på försäljning av verksamma ämnen. Dessa bestämmelser skulle upprättas genom ett nära samarbete mellan berörda avdelningar och byråer inom kommissionen och med nationella experter.

Slutligen har kommissionen tillsammans med intressenter utarbetat ett utkast till en strategi för jordbruksstatistik 2020 och därefter 8 . Inom ramen för denna strategi föreslås att all jordbruksstatistik, med undantag för räkenskaperna för jordbrukssektorn, bör delas in i två ramförordningar. Kommissionen rekommenderar också eftertryckligen att statistik om bekämpningsmedel bör slås samman med de andra områdena inom jordbruksstatistiken.

Bilaga I

Informationen i denna bilaga är baserad på de nationella kvalitetsrapporter som länderna ska lämna in enligt förordningen.

Bilaga II

Informationen i denna bilaga är baserad på de nationella kvalitetsrapporter som länderna ska lämna in enligt förordningen.

(1)

   EUT L 324, 10.12.2009, s. 4.

(2)

     Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

(3)

     EGT L 123, 24.4.1998, s. 1. Direktiv 98/8/EG upphörde att gälla med verkan den 1 september 2013 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1).

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till förordning (EU) nr 528/2012.

(4)

     Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

(5)

     Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).

(6)

      http://biodiversity.europa.eu/maes

(7)

   COM(2016) 151.

( http://ec.europa.eu/health/biocides/docs/2016_report_sustainableuse_biocides_en.pdf .)

(8)

      Strategy for agricultural statistics 2020 and beyond - Final