EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.1.2017

COM(2017) 33 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

om genomförandet av handlingsplanen för den cirkulära ekonomin

1.Inledning

Paketet om cirkulär ekonomi, som antogs av kommissionen den 2 december 2015, har skapat en drivkraft för övergången mot en mer cirkulär ekonomi i EU. Paketet innehöll förslag till avfallslagstiftning, med långsiktiga mål om att minska deponering och öka materialåtervinning och återanvändning. För att sluta kretsloppet när det gäller produkters livscykel ingick även en handlingsplan för att stödja den cirkulära ekonomin i varje steg av värdekedjan – från produktion till konsumtion, reparation och återtillverkning, avfallshantering och returråvaror som kan återföras till ekonomin. Kommissionen åtog sig att genomföra de åtgärder som förtecknades i handlingsplanen inom sin nuvarande mandatperiod.

Övergången mot en mer cirkulär ekonomi innebär stora möjligheter för Europa och dess medborgare. Den är en viktig del av arbetet med att modernisera och omvandla den europeiska ekonomin för att leda in den på en mer hållbar kurs. Det finns också starka ekonomiska argument för en sådan omvandling, och möjligheter till betydande ekonomiska vinster och bättre konkurrenskraft öppnas upp för företagen. Den ger viktiga energibesparingar och fördelar för miljön. Den skapar lokala arbetstillfällen och möjligheter till social integration. Den är nära sammanlänkad med centrala EU-prioriteringar för sysselsättning och tillväxt, investeringar, den sociala agendan och industriell innovation.

Den cirkulära ekonomin har även mer vittgående fördelar, som t.ex. minskad energiförbrukning och lägre koldioxidutsläpp. Det finns därför starka synergieffekter mellan den cirkulära ekonomin, EU:s mål för klimat och energi och kommissionens nyligen antagna paket om ren energi för alla i EU 1 . Den cirkulära ekonomin stöder även EU:s åtaganden om hållbarhet, såsom beskrivs i meddelandet Nästa steg för en hållbar europeisk framtid 2 , och är särskilt viktig för att uppnå mål 12 för hållbar utveckling om hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Att förverkliga EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin är därför en klar prioritet för kommissionen.

Målet med denna rapport är att ge en fullständig översikt över de åtgärder som redan har förverkligats vid genomförandet av EU:s handlingsplan sedan den antogs i december 2015 samt att ange vilka resultat som är viktiga att uppnå 2017. Centrala åtgärder har vidtagits inom områden såsom livsmedelsavfall, ekodesign, organiska gödselmedel, garantier för konsumentvaror samt innovation och investeringar. Principerna för cirkulär ekonomi har också gradvis integrerats i branschriktlinjer, miljöanpassad offentlig upphandling, utnyttjandet av fonderna för sammanhållningspolitiken och genom nya initiativ inom byggnads- och vattensektorerna.

EU:s handlingsplan har utan tvekan bidragit till en integrering av begreppet ”cirkulär ekonomi” och är det första steget i ett långsiktigt arbete. Kommissionen står fast vid sitt åtagande om att genomföra handlingsplanen och att verka inom olika politiska områden för att stödja den cirkulära ekonomin. Detta åtagande återspeglas även i att det finns allt fler finansieringsmöjligheter för konkreta projekt.

För att lyckas med övergången till en cirkulär ekonomi krävs dock åtgärder inom många olika områden. Det räcker inte med att förverkliga de åtgärder som föreslås av kommissionen. Många aktörer från offentlig och privat sektor gör framsteg och strategier för en cirkulär ekonomi har tagits fram i ett allt större antal länder och regioner i EU.

Sedan handlingsplanen för den cirkulära ekonomin antogs har kommissionen antagit flera lagstiftningsförslag, främst om avfall, med tydliga mål för att minska mängden avfall och en ambitiös långsiktig strategi för avfallshantering och materialåtervinning. Kommissionen har även lagt fram förslag om försäljning av varor på nätet som kommer att ge konsumenterna bättre garantier, förslag om gödselmedel av återvunna näringsämnen och förslag om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (antas tillsammans med denna rapport). Det är viktigt att Europaparlamentet och rådet arbetar för att anta lagstiftningsförslagen utan dröjsmål så att den cirkulära ekonomin snabbt kan förverkligas i praktiken.

Det är särskilt viktigt att lagstiftningspaketet om avfall antas snabbt i år så att man får fart på investeringarna i mer och bättre materialåtervinning i EU. Kommissionen uppmanar därför båda institutionerna att nå en överenskommelse till slutet av 2017, i linje med den gemensamma förklaringen från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017 3 , enligt vilken behandlingen av dessa förslag skulle prioriteras.

2.Viktiga resultat sedan antagandet av handlingsplanen

Enligt åtagandena i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin lade kommissionen 2016 fram ett antal nyckelinitiativ som stöder dessa. Dessa initiativ omfattar hela värdekedjan, från produktion till konsumtion, avfallshantering och användning av returråvaror. Initiativen presenteras nedan i kronologisk ordning efter när de slutfördes.

Lagstiftningsförslag om försäljning av varor på nätet (december 2015)

Den första åtgärd som vidtogs av kommissionen efter antagandet av handlingsplanen avsåg lagstadgade garantier för konsumentvaror. Den 9 december 2015 antog kommissionen ett lagstiftningsförslag om försäljning av varor på nätet 4 . Målet med förslaget är att ge konsumenterna starkare garantier så att de har ett bättre skydd mot defekta produkter samt att bidra till hållbara produkter som kan repareras. Detta leder till att produkter inte kasseras och bidrar starkt till den cirkulära ekonomin.

Enligt förslaget måste säljaren, om en defekt produkt säljs på nätet, under de första två åren efter leveransen bevisa att inget fel förelåg när produkten såldes. Enligt nuvarande regler gäller säljarens skyldighet endast under de första sex månaderna. Denna förändring kommer att göra det lättare för konsumenter att utöva sina rättigheter och kommer att vara ett tydligt incitament för tillverkning av mer hållbara produkter av högre kvalitet.

Vidare föreskrivs i förslaget en tvåårig lagstadgad garanti för begagnade varor och en fullständig harmonisering av rangordningen för de avhjälpande åtgärderna, med ökat fokus på reparation.

Lagstiftningsförslag om gödselmedel (mars 2016)

Den 17 mars 2016 lade kommissionen fram ett förslag till förordning 5 som kommer att skapa en verklig inre marknad för gödselmedel som är tillverkade av returråvaror (i synnerhet återvunna näringsämnen). Därmed skapas ekonomiska möjligheter av avfallshanteringsproblem.

De föreslagna reglerna kan göra gödselmedelssektorn mindre beroende av import av viktiga primära råvaror som fosfat, som även kan återvinnas från organiskt hushållsavfall. I förslaget till förordning föreskrivs regler för fri rörlighet för alla CE-märkta gödselmedel i hela EU, inbegripet för organiska gödselmedel 6 .

Genom förslaget till förordning harmoniseras EU-reglerna för produkter som framställs av organiskt avfall och biprodukter, och det föreskrivs regler för återvinning av näringsämnen till returråvaror. Om organiskt avfall uppfyller strikta krav för återvinning kan det få utgöra en godkänd beståndsdel av CE-märkta gödselmedel, med obegränsad tillgång till den inre marknaden. Vad gäller gödselmedel utan CE-märkning kommer EU-medlemsstaterna att kunna fortsätta att handla med sådana produkter på sin nationella marknad enligt sina nationella regler.

Lansering av innovationsavtal (maj 2016)

Kommissionen offentliggjorde en inbjudan att anmäla intresse för innovationsavtal för en cirkulär ekonomi 8 , som var öppen mellan den 26 maj och den 15 september 2016. Inbjudan utgör ett nytt sätt att hjälpa innovatörer som hindras av olika regleringar.

Syftet med innovationsavtalen är att föra samman innovatörer, nationella/regionala/lokala myndigheter och kommissionens avdelningar och ta reda på huruvida det förekommer några regleringsrelaterade hinder för innovation i EU-lagstiftningen eller i medlemsstaternas genomförandeåtgärder 9 . Om det visar sig att det förekommer regleringsrelaterade hinder i EU kommer kommissionen att överväga ytterligare utvärdering, samråd och bedömning av effekten av dessa regleringsrelaterade hinder.

Det lämnades in 32 intresseanmälningar från 14 olika medlemsstater 10 . Intresseanmälningarna gällde t.ex. regleringsrelaterade hinder för innovation som konstaterats inom sektorerna för vatten, avfall och energi. Två innovationsavtal kommer att undertecknas under det första kvartalet 2017. Det ena kommer att handla om regleringsrelaterade hinder som konstaterats med avseende på elektromobilitet och återvinning av batterier. I det andra kommer regleringsrelaterade hinder med avseende på hållbar rening av avloppsvatten med hjälp av innovativ teknik som anaeroba membranbioreaktorer att undersökas.

Ekodesign (november 2016)

Möjligheten att reparera eller återvinna en produkt eller återanvända dess beståndsdelar och material beror till stor del på produktens ursprungliga design. Efter de politiska diskussionerna om ekodesign i april och oktober 2016 bekräftade kommissionen att smart produktdesign är mycket viktigt och beslutade att i första hand vidta åtgärder i fråga om de produktgrupper där möjligheterna att spara energi och resurser är störst samt att stärka faktaunderlaget för lagstiftningsåtgärder. Detta utmynnade i en arbetsplan för ekodesign för 2016–2019 som antogs av kommissionen den 30 november som en del av paketet för ren energi för alla i EU 11 . Den nya arbetsplanen kommer att hjälpa oss att nå EU:s energi- och klimatmål enligt Parisavtalet. Den kommer att leda till energibesparingar motsvarande Sveriges årliga primärenergiförbrukning senast 2030, till nya arbetstillfällen och till ökad innovation.

Ekodesign kan även bidra till att det skapas en mer cirkulär ekonomi. Medan ekodesignåtgärder hittills mest har inriktats på energieffektivitet, avsåg kommissionen i denna arbetsplan att på ett mer systematiskt sätt även undersöka möjligheten att införa produktkrav som är relevanta för den cirkulära ekonomin, såsom hållbarhet, möjlighet till reparation, uppgraderingsmöjlighet, design för demontering, information samt enkel återanvändning och materialåtervinning. Detta kommer att genomföras för både nya produktgrupper och för översyner av befintliga produktspecifika åtgärder, och kommer att ge fördelar genom hela värdekedjan.

I arbetsplanen beskrivs prioriteringarna för de kommande åren i form av nya produktgrupper som ska undersökas samt översyner av befintliga förordningar om ekodesign och energimärkning. Kommissionen kommer också att inleda en specifik studie om IKT-produkter, inbegripet smarta telefoner, med sikte på att möjligen inbegripa dem i arbetsplanen för ekodesign.

Parallellt har kommissionen utarbetat obligatoriska bestämmelser om produktdesign och märkning för att göra det lättare och säkrare att montera ned, återanvända och återvinna elektroniska skärmar (t.ex. dator- och tv-skärmar samt elektroniska skärmar som är integrerade i andra produkter). Förslaget till förordning 12 inbegriper bestämmelser som främjar materialåtervinning såsom undvikande av svetsning eller klistrande av vissa komponenter (t.ex. tryckta kretskort, kondensatorer, batterier och intern kraftförsörjning), märkning av plastdelar och förekomst av kadmium och kvicksilver.

I förslaget till förordning krävs vidare att tillverkare ger information till återvinnare såsom platsen för plastdelar som innehåller bromerade flamskyddsmedel. Dessa krav skulle förbättra materialåtervinningen av skärmar, vilket kommer att bidra till att uppnå materialåtervinningsmålen enligt direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning 13 .

Omedelbart efter att ha antagit handlingsplanen för den cirkulära ekonomin bad kommissionen dessutom de europeiska standardiseringsorganisationerna att ta fram generella standarder för hållbarhet, återanvändning och materialåtervinning för vissa produkter. Många produkter för konsumenter eller för industrin skulle kunna göras mera hållbara samt lättare att återanvända och materialåtervinna ifall tillbörliga mätmetoder och standarder tillämpades.

De tre europeiska standardiseringsorganisationerna har godtagit kommissionens begäran och har lämnat in en gemensam arbetsplan. De har också inrättat en gemensam arbetsgrupp som kommer att ta fram cirka 20 generella standarder. Detta kommer att göra det lättare att bestämma huruvida obligatoriska krav bör tas fram för att öka resurseffektiviteten för produkter och för att minska avfallet.

Livsmedelsavfall (under hela 2016)

Livsmedelsavfall är ett centralt område i den cirkulära ekonomin och bör hanteras på många nivåer längs med värdekedjan. Kommissionen har genomfört ett antal åtgärder som ska bidra till att minska livsmedelsavfallet och uppnå målen för hållbar utveckling på detta område. Den har lanserat en plattform för berörda aktörer om förebyggande av matsvinn, gjort framsteg när det gäller att ta fram en EU-metod för mätning av matsvinn samt utarbetat EU-riktlinjer som ska göra det lättare att ge bort livsmedel till välgörande ändamål och att använda tidigare livsmedel som foder.

Den 1 augusti 2016 skapade kommissionen EU-plattformen för livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri 14 . Denna plattform kommer att vara det centrala forumet på EU-nivå och ska hjälpa de olika aktörerna att fastställa och förverkliga de åtgärder som krävs för att man ska kunna halvera matsvinnet per person till 2030 i enlighet med målen för hållbar utveckling 15 . Plattformen har 70 medlemmar som representerar myndigheter (medlemsstater, Eftaländer, EU-organ och internationella organisationer) och alla aktörer i värdekedjan för livsmedel, inbegripet livsmedelsbanker och andra icke-statliga organisationer. Plattformen sammanträdde för första gången den 29 november 2016 och diskuterade vilka centrala resultat man vill uppnå genom handlingsplanen för den cirkulära ekonomin vad gäller livsmedelsavfall, inbegripet de viktigaste aspekterna som måste beaktas vid utarbetande av en enhetlig mätningsmetod i EU. Denna metod kommer att användas av medlemsstaterna när de fullgör de rapporteringsskyldigheter som fastställs i kommissionens lagstiftningsförslag om en översyn av ramdirektivet om avfall.

Kommissionen började 2016, i nära samarbete med medlemsstaterna och berörda aktörer, utarbeta EU-riktlinjer som ska göra det lättare att ge bort livsmedel till välgörande ändamål. Med hjälp av dessa riktlinjer kommer medlemsstaternas tillsynsmyndigheter att kunna tolka EU-reglerna för omfördelning av livsmedel på ett enhetligare sätt. Målet är att avlägsna rättsliga och praktiska hinder, både för givare och för mottagare, för omfördelning av säkra överskott av livsmedel i EU. Huvuddelarna i riktlinjerna diskuterades inom ramen för plattformen den 29 november 2016. Riktlinjerna kommer att offentliggöras 2017.

Kommissionen håller också på att ta fram riktlinjer för användning av tidigare livsmedel som foder, så att näringsämnen i tidigare livsmedel kan tas tillvara genom säker användning i foder. På detta sätt kan man minska matsvinnet, undvika att tidigare livsmedel bränns eller deponeras och ersätta spannmål och oljeväxtfrön i foder. Samtidigt frigörs mark för livsmedelsproduktion och EU:s beroende av importerat foder minskar. Utkastet till riktlinjer diskuterades också vid plattformens möte. De kommer att färdigställas och offentliggöras 2017.

Från avfall till energi (januari 2017)

Kommissionen antar, tillsammans med denna rapport, ett meddelande om omvandling av avfall till energi och den roll sådana processer har i den cirkulära ekonomin 16 . Det främsta målet i meddelandet är att se till att energiåtervinningen av avfall i EU stöder målen för handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och vägleds av de principer som EU:s avfallshierarki bygger på. I meddelandet diskuteras också hur energiåtervinningsprocessernas roll kan optimeras för att bidra till att uppfylla målen i strategin för energiunionen och i Parisavtalet.

Förslag om ändring av direktivet om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (januari 2017)

Kommissionen antar, tillsammans med denna rapport, också ett förslag 17 om målinriktad ändring av direktivet om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (RoHS-direktivet). Genom förslaget till direktiv påbörjas ersättning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning, vilket leder till en förbättring av möjligheten till, och den ekonomiska lönsamheten för, materialåtervinning av avfall från sådan utrustning. Genom förslaget till direktiv genomförs också den högsta prioriteringen för avfallshierarkin, dvs. förebyggande av avfall.

Om användare kan använda elektrisk och elektronisk utrustning under längre tid, kan man skjuta upp tidpunkten när denna utrustning blir uttjänt och bortskaffas och därigenom undvika att skapa mer avfall, inbegripet farligt avfall. Det uppskattas att åtgärden kommer att leda till mer än 3 000 ton farligt avfall undviks per år i EU 18 . Den förlängda livslängden för elektrisk och elektronisk utrustning skulle också leda till ytterligare besparingar av energi och råvaror.

Förslaget om ändring av RoHS-direktivet kommer att möjliggöra

transaktioner på andrahandsmarknaden (t.ex. vidareförsäljning, begagnatmarknad) för viss elektrisk och elektronisk utrustning och

reparation med reservdelar för viss elektrisk och elektronisk utrustning som har släppts ut på marknaden före den 22 juli 2019.

För att underlätta förberedelse för återanvändning och miljövänlig behandling av avfall från elektronisk och elektrisk utrustning, inledde kommissionen även en dialog mellan tillverkare och återvinnare av elektroniska produkter i syfte att förbättra informationsutbytet vad gäller förberedelse för återanvändning och behandling av ny utrustning som släpps ut på marknaden.

Plattform för att stödja finansieringen av den cirkulära ekonomin (januari 2017)

I samband med denna rapport lanseras en plattform genom vilken kommissionen, Europeiska investeringsbanken (EIB), aktörer på finansmarknaden och företag tillsammans ska arbeta för att öka medvetenheten om de ekonomiska möjligheter den cirkulära ekonomin innebär och uppmuntra investerare att delta i projekt som gäller den cirkulära ekonomin. Även om den cirkulära ekonomin har tydliga ekonomiska fördelar har många företag i EU och finans- och banksektorn fortfarande inte fått tillräcklig information om detta.

Plattformen kommer att ha en struktur med tre pelare:

Pelaren för samordning och information kommer att användas för utbyte av bästa praxis mellan potentiella projektansvariga och andra berörda aktörer. Inom denna pelare kommer man att analysera vad som kännetecknar projekt som gäller den cirkulära ekonomin och vilka behov av finansiering de har, ge råd om hur deras ekonomiska bärkraft kan förbättras och samordna åtgärder som gäller finansiering av den cirkulära ekonomin. En särskilt expertgrupp kommer att skapas för detta.

Rådgivningspelaren kommer att användas för att ta fram projekt avseende den cirkulära ekonomin och för att förbättra deras ekonomiska bärkraft.

Finansieringspelaren kommer användas för att undersöka huruvida det behövs ett särskilt finansieringsinstrument för projekt avseende den cirkulära ekonomin.

3.Andra initiativ som genomfördes 2016

Utöver de nyckelinitiativ som förtecknas ovan har ett antal andra viktiga åtgärder från kommissionens sida (se nedan)bidragit till att integrera den cirkulära ekonomin i produkters hela livscykel, med verktyg såsom bästa praxis, upphandling, information till konsumenter, vägledning, finansiering och stödsystem. Dessa verktyg är avgörande för att säkerställa att den cirkulära ekonomin utnyttjas av alla relevanta aktörer i ekonomin och gradvis blir etablerad praxis.

Vägledning om cirkulär ekonomi i Bref-dokument för flera industrisektorer

Kommissionen har integrerat aspekter av cirkulär ekonomi i referensdokument för bästa tillgängliga teknik 19 (Bref-dokument) vilka EU-medlemsstaterna måste beakta vid utfärdande av tillstånd för industrianläggningar. Detta kommer att hjälpa till att minska generering av avfall, öka materialåtervinning och minska användning av resurser och sålunda leda till bättre hållbarhet och konkurrenskraft för de industrier som omfattas av direktivet om industriutsläpp. Dessutom identifieras ny teknik genom Bref-dokument, genom vilken aspekter av relevans för den cirkulära ekonomin integreras. Därmed främjas innovation inom industriella processer.

Bästa tillgängliga teknik för industrier som framställer icke järnhaltiga metaller inbegriper till exempel följande:

Teknik för att förbättra användningen av returråvaror, höja energieffektiviteten och minska genereringen av avloppsvatten, vilket bidrar till en besparing av naturresurser.

Teknik för att minska generering av avfall genom exempelvis alternativ användning av processrester.

Miljöanpassad offentlig upphandling

Kommissionen offentliggjorde 2016 nya kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling för kontorsbyggnader, vägar och för datorer och skärmar 20 . Dessa kan användas av offentliga myndigheter på frivillig basis, och inbegriper krav av relevans för den cirkulära ekonomin. Till exempel ska datorer och skärmar utformas så att de kan repareras med allmänt tillgängliga verktyg, så att batterier enkelt kan bytas ut, och så att möjligheten att uppgradera dem belönas. Användningen av återvunna material för anläggning av vägar och byggnader uppmuntras. Eftersom offentlig upphandling utgör en stor del av europeisk konsumtion kommer inbegripandet av krav på cirkularitet vid offentliga myndigheters inköp att spela en nyckelroll vid övergången till en cirkulär ekonomi.

Uppdaterad vägledning för direktivet om otillbörliga affärsmetoder – Åtgärd avseende miljöpåståenden

Den 25 maj 2016 antog kommissionen en reviderad version av sin vägledning för direktivet om otillbörliga affärsmetoder 21 , vilken inbegriper specifika råd om hur man gör miljöpåståenden mer tillförlitliga och genomblickbara. I vägledningen behandlas falsk, oklar, obegriplig, eller tvetydig information, inbegripet påståenden med anknytning till den cirkulära ekonomin. Den kommer att skydda konsumenter från vilseledande och ogrundad kommersiell information 22 . Vilseledande påståenden kan leda till att konsumenter förlorar förtroendet för märken och att företag avskräcks från att uttrycka sanningsenliga och relevanta påståenden, vilket sammantaget hindrar den cirkulära ekonomin. I den reviderade vägledningen har man tagit hänsyn till synpunkterna från flerpartsgruppen för miljöpåståenden, med företrädare för nationella myndigheter, europeiska näringslivsorganisationer, konsumentsammanslutningar och icke-statliga miljöorganisationer 23 .

Förbättring av tillämpningen av den reviderade förordningen om avfallstransporter

Den 28 juli 2016 antog kommissionen en genomförandeakt med en preliminär jämförelsetabell för tull- och avfallskoder 24 . Detta nya verktyg kommer att hjälpa tulltjänstemän att identifiera avfall som förs över EU:s gränser illegalt, till exempel märkt som begagnade varor. Det kommer att stärka tillämpningen av förordningen om avfallstransporter och bidra till att hindra att värdefulla råvaror förs ut ur EU.

God praxis för system för insamling av avfall

Under 2016 har kommissionen kartlagt och främjat god praxis för separat insamling av avfall i EU-medlemsstaterna. Kommissionen har granskat hur separat insamling genomförs i EU-medlemsstaterna, och bedömt lagstiftningen och det praktiska genomförandet av separata insamlingssystem. Detta har utmynnat i en uppsättning rekommendationer för olika nivåer av beslutsfattande 25 . Rekommendationerna diskuterades med berörda aktörer och EU-medlemsstaterna vid en konferens som hölls den 29 januari 2016 26 . Dessutom stöds arbetet på detta område genom att ett antal konkreta projekt finansieras via Horisont 2020 27 .

Återanvändning av vatten

I juni 2016 utfärdades riktlinjer inom ramen för den gemensamma genomförandestrategin för ramdirektivet för vatten 28 med syftet att bättre integrera återanvändning av vatten vid vattenplanering och vattenförvaltning 29 . Eftersom vattenbristen har förvärrats i vissa delar av EU är återanvändning av renat avloppsvatten under säkra och kostnadseffektiva förhållanden ett värdefullt men underutnyttjat sätt att öka vattenförsörjningen och minska trycket på resurserna 30 . Genom att möjliggöra återanvändning av vatten inom jordbruk kan man också bidra till återvinning av näringsämnen genom ersättning av fasta gödselmedel.

Den 7 april 2016 offentliggjorde kommissionen en inledande konsekvensbedömning för det kommande initiativet om minimikrav på kvalitet för återanvändning av vatten inom konstbevattning och grundvattenbildning. Ett offentligt samråd om olika politiska alternativ inleddes av kommissionen den 28 oktober 2016 31 .

Återanvändning av vatten gavs 2016 högsta prioritet inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet om vatten och presenterades på europeiska innovationspartnerskapskonferensen i Leeuwarden den 10 februari 2016.

Bygg- och rivningsavfall

Den 9 november 2016 föreslog kommissionen frivilliga branschomfattande rutiner för hantering av bygg- och rivningsavfall. Målet med rutinerna är att förbättra såväl identifieringen, källsorteringen och insamlingen av avfall, som logistik, behandling och kvalitetsstyrning. Rutinerna kommer sålunda att öka förtroendet för kvaliteten hos återvunna material och uppmuntra användningen av dessa inom byggnadssektorn.

Baserat på volym är bygg- och rivningsavfall det största avfallsflödet i EU. I ramdirektivet om avfall 2008/98/EG fastställs ett mål på att 70 % av bygg- och rivningsavfall ska återvinnas senast 2020. Möjligheten till återanvändning och materialåtervinning av detta avfallsflöde utnyttjas dock inte fullt ut. Ett hinder utgörs av bristen på förtroende för kvaliteten hos återvunna material från bygg- och rivningsavfall.

Genom Horisont 2020 stöds också flera innovationsprojekt inom detta område.

Biomassa och biobaserade produkter

Den 30 november 2016 antog kommissionen, i omarbetningen av direktivet om förnybar energi 32 som ingick i paketet om ren energi för alla i EU 33 , hållbarhetskriterier för alla användningsområden för bioenergi. I syfte att begränsa trycket på begränsade biomassaresurser föreslog kommissionen att endast effektiv omvandling av biomassa till el bör få offentligt stöd 34 . Detta kommer att främja synergier med den cirkulära ekonomin vad gäller användningen av biomassa och i synnerhet trä, vilket kan användas för såväl en mängd olika produkter som för energi.

Stöd till cirkulär ekonomi genom fonderna för sammanhållningspolitiken och strategier för smart specialisering

Under 2016 arbetade kommissionen aktivt och målmedvetet 35 för att uppmuntra medlemsstaterna och regionerna i EU att utnyttja fonderna för sammanhållningspolitiken för den cirkulära ekonomin. Den cirkulära ekonomin utgjorde ett av ämnesområdena i ansökningsomgången för innovativa åtgärder i städerna  36 , som inleddes i december 2016. Den utgjorde också ett av huvudämnena vid Europeiska veckan för regioner och städer och var en av kategorierna för utmärkelsen RegioStars 2016, som ges till framstående EU-finansierade regionala utvecklingsprojekt 37 .

Många regioner har fastställt prioriteringar med anknytning till den cirkulära ekonomin i sina strategier för smart specialisering, vilka vägleder deras investeringar i forskning och innovation genom sammanhållningspolitiken. Under 2016 har nya tematiska plattformar för smart specialisering lanserats som hjälper dessa regioner att samarbeta med andra inom värdekedjorna kring ämnen såsom industriell modernisering, jordbruksbaserade livsmedel och energi 38 .

Forskning och innovation: Industri 2020 i kretsloppsekonomin

I arbetsprogrammet 2016–2017 för Horisont 2020 investeras 650 miljoner euro i fokusområdet ”Industri 2020 i kretsloppsekonomin” genom vilket medel kommer att fördelas för att visa på den cirkulära ekonomins ekonomiska och miljömässiga genomförbarhet och samtidigt driva på återindustrialiseringen av EU. Under 2016 offentliggjordes flera ansökningsomgångar inom fokusområdet, bl.a. en som uttryckligen avser storskaliga projekt för systemiska, miljöinnovativa metoder för den cirkulära ekonomin och vatten i den cirkulära ekonomin. Förslagen om dessa ämnen utvärderades nyligen och bidragsavtalen för de utvalda projekten håller på att utarbetas. Ytterligare ansökningsomgångar lanserades under 2016 inom ramen för de offentlig-privata partnerskapen om fabriker för framtiden, hållbara processindustrier och biobaserade industrier, för att hjälpa till att ta fram och införa den viktiga möjliggörande teknik som behövs för att stödja tillverkning inom ett flertal sektorer i EU.

Tekniktjänster för att påskynda införandet av avancerad tillverkning för ren produktion i små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin

Den 8 november 2016 offentliggjorde kommissionen, inom ramen för Horisont 2020, en ansökningsomgång för inrättande av en gemensam kontaktpunkt för att ge små och medelstora företag för åtkomst till tekniktjänster och/eller resurser inom avancerad tillverkning för ren produktion 41 . Trots Europas goda resultat inom patent och handel förblir införandet av avancerade tillverkningslösningar av europeiska företag en utmaning. Många små och medelstora företag saknar resurserna eller kompetensen för att integrera innovativ avancerad tillverkningsteknik med anknytning till ren produktion.

Målet med ansökningsomgången är att under en period på tre år ge en kritisk massa av små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin tillgång till denna gemensamma kontaktpunkt, för att göra det möjligt för dem att integrera innovativ avancerad tillverkningsteknik i sin produktionsprocess och att fatta välgrundade beslut om ytterligare investeringar. Inbjudan kommer att hållas öppen fram till den 28 mars 2017.

4.Nyckelinitiativ för 2017

I kommissionens arbetsprogram för 2017 bekräftas att handlingsplanen för den cirkulära ekonomin kommer att genomföras enligt tidsplanen. Kommissionen kommer 2017 att föreslå en strategi för att öka andelen plast som återvinns och återanvänds samt förbättra lönsamheten och kvaliteten, minska läckaget av plast till miljön och frikoppla plasttillverkning från fossila bränslen.

Kommissionen kommer också att lägga fram en utförlig analys av de rättsliga, tekniska och praktiska problemen i gränssnittet mellan kemikalie-, produkt- och avfallslagstiftningen som kan hindra återvunna materials övergång till den produktiva ekonomin. Kommissionen kommer i synnerhet att beakta möjligheterna att förbättra informationen om farliga ämnen i produkter och avfall samt möjligheterna att underlätta hanteringen av farliga ämnen som återfinns i återvunna material. Målet är inte endast att främja giftfria materialkretslopp utan även att öka användningen av returråvaror.

Kommissionen kommer också att lägga fram ett lagstiftningsförslag om minimikrav för kvalitet för att främja säker återanvändning av renat avloppsvatten och samtidigt trygga hälso- och miljösäkerheten för metoder för återanvändning av vatten och den fria handeln med livsmedelsprodukter i EU.

Ramen för bedömning av framstegen för den cirkulära ekonomin i EU och dess medlemsstater kommer också att presenteras under 2017.

Genomförandet av arbetsplanen för ekodesign kommer under 2017 i allt högre grad att inriktas på cirkulär ekonomi och andra former av resurseffektivitet än energieffektivitet.

Kommissionen kommer även att offentliggöra resultaten av kontrollen av EU-miljömärkets och Emas ändamålsenlighet under det första kvartalet 2017.

År 2017 kommer att bli ett avgörande år för politisk dialog med berörda aktörer. Kommissionen och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén kommer därför att lansera en plattform för de berörda aktörerna i samband med en interinstitutionell konferens om den cirkulära ekonomin den 9–10 mars 2017 i Bryssel.

5.Slutsatser

Under de kommande åren kommer det att vara mycket viktigt att ta vara på de möjligheter som skapats paketet för den cirkulära ekonomin och de åtgärder som vidtagits på alla nivåer, för att den cirkulära ekonomin ska förverkligas i praktiken och gynna alla i EU. Ett konsekvent genomförande av handlingsplanen och ett skyndsamt antagande av lagstiftningsförslagen om avfall och gödselmedel kommer att ge tydliga signaler till investerare och stödja övergången.

(1) https://ec.europa.eu/energy/en/news/commission-proposes-new-rules-consumer-centred-clean-energy-transition  

(2)  COM(2016) 739 final.

(3) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016C1224%2801%29&rid=2

(4)   http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=COM%3A2015%3A635%3AFIN.

(5)   https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2016/SV/1-2016-157-SV-F1- 1.PDF.

(6)   https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2016/SV/1-2016-157-SV-F1- 1.PDF.

(7) http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/15949?locale=sv

(8)   https://ec.europa.eu/research/innovation-deals/index.cfm?pg=home

(9)   https://ec.europa.eu/research/innovation-deals/index.cfm

(10)   https://ec.europa.eu/research/innovation-deals/index.cfm?pg=home

(11) COM(2016) 773 final.

(12)  Kommissionens förslag till förordning om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG med avseende på krav på ekodesign för elektroniska skärmar.

(13)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning.

(14)   http://ec.europa.eu/food/safety/food_waste/eu_actions/eu-platform/index_en.htm .

(15)   http://ec.europa.eu/food/safety/food_waste/index_en.htm .

(16)  COM(2017) 34.

(17)  COM(2017) 38.

(18)  SWD(2017) 22 och SWD(2017) 23

(19)   http://eippcb.jrc.ec.europa.eu/reference/

(20)   http://ec.europa.eu/environment/gpp/eu_gpp_criteria_en.htm

(21)   http://ec.europa.eu/justice/consumer-marketing/files/ucp_guidance_sv.pdf

(22)   http://ec.europa.eu/consumers/consumer_rights/unfair-trade/environmental-claims/index_en.htm .

(23)   http://ec.europa.eu/consumers/consumer_rights/unfair-trade/unfair-practices/files/mdec_compliance_criteria_en.pdf

(24)   Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1245 av den 28 juli 2016 om fastställandet av en preliminär jämförelsetabell för koderna i den kombinerade nomenklatur som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 och koderna för avfall som förtecknas i bilagorna III, IV och V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 om transport av avfall.

(25)   http://ec.europa.eu/environment/waste/studies/pdf/Separate%20collection_Final%20Report.pdf

(26)   http://ec.europa.eu/environment/waste/eventspast/separate_waste.htm

(27)  Inom ramen för 2015 års ansökningsomgång för partnerskap kring råvaror (samhällsutmaning nr 5 i Horisont 2020) finansierar kommissionen projektet IMPACTPapeRec som syftar till att främja deltagarledda strategier och utveckla bästa praxis för separat insamling av papper för effektiv materialåtervinning. Ett annat projekt (med en budget på upp till 1,5 miljoner euro) kommer att finansieras 2017 under ämnet ”God praxis för system för insamling av avfall”.

(28)   http://ec.europa.eu/environment/water/water-framework/objectives/implementation_en.htm

(29)   http://ec.europa.eu/environment/water/pdf/Guidelines_on_water_reuse.pdf

(30)   http://ec.europa.eu/environment/water/reuse.htm

(31)   http://ec.europa.eu/environment/consultations/reused_water_en.htm .

(32) http://ec.europa.eu/energy/sites/ener/files/documents/1_en_act_part1_v7_1.pdf

(33)   https://ec.europa.eu/energy/en/news/commission-proposes-new-rules-consumer-centred-clean-energy-transition

(34)  Förutom av vederbörligen motiverade skäl avseende trygg elförsörjning.

(35) http://ec.europa.eu/regional_policy/en/information/publications/factsheets/2016/cohesion-policy-support-for-the-circular-economy Bland annat flera olika evenemang och en publikation med en beskrivning av finansieringsmöjligheter och goda exempel:

(36)   http://www.uia-initiative.eu/

(37)   http://ec.europa.eu/regional_policy/en/regio-stars-awards/

(38)   http://s3platform.jrc.ec.europa.eu/  

(39)   http://www.circularocean.eu/  

(40)   http://www.resyntex.eu/

(41)   http://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/opportunities/h2020/topics/innosup-03-2017.html .

(42) http://ec.europa.eu/growth/smes/business-friendly-environment/green-action-plan_sv . 

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.1.2017

COM(2017) 33 final

BILAGA

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av handlingsplanen för den cirkulära ekonomin

Åtgärder som vidtagits sedan antagandet av EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin