EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.8.2016

COM(2016) 543 final

2016/0259(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ett Europaår för kulturarv

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

I det europeiska kulturarvet ingår ideal, principer och värden som utgör en gemensam europeisk källa till hågkomst, förståelse, identitet, dialog, samarbete och kreativitet. Sedan den europeiska kulturagendan 1 antogs 2007 har kulturarvet varit en prioriterad fråga i rådets arbetsplaner för kultur under flera perioder – så även i den senaste planen för 2015–2018 2 . För samarbete på europeisk nivå har framför allt öppen samordningsmetod använts. Under 2014 lyftes kulturarvspolitiken fram som ett område som kan bidra med sociala och ekonomiska fördelar i rådets slutsatser om kulturarvet som en strategisk resurs för ett hållbart Europa 3 (21 maj 2014) och i kommissionens meddelande En integrerad kulturarvsstrategi för Europa 4 . Meddelandet fick ett positivt mottagande både av regionkommittén, som stödde det i sitt yttrande av den 16 april 2015 5 , och av Europaparlamentet, som antog en resolution den 8 september 2015 6 .

I rådets slutsatser om delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet, som antogs den 25 november 2014, ingick bland annat en uppmuntran till kommissionen att föreslå ett Europaår för kulturarv 7 . Parlamentet uppmuntrande på liknande sätt kommissionen i sin resolution att ”utnämna företrädesvis 2018 till Europaåret för kulturarv”. Även regionkommittén kom med liknande förslag i sitt yttrande och underströk att ett Europaår för kulturarv skulle bidra till att uppnå gemensamma mål på europeisk nivå.

I kommissionens meddelande anges att det saknas kunskaper om kulturarvets roll för den ekonomiska tillväxten och den sociala sammanhållningen i EU, och att denna roll ofta underskattas. Samtidigt står Europas kulturarv inför flera utmaningar, t.ex. minskande offentliga anslag, färre deltagare i traditionella kulturaktiviteter, växande tryck i fråga om miljömässigt och fysiskt slitage på kulturarvsplatser, föränderliga värdekedjor och förväntningar på grund av övergången till ett digitaliserat samhälle och olaglig handel med kulturföremål.

Liksom under andra Europaår är huvudsyftet att förbättra medvetenheten om utmaningarna och möjligheterna på området samt att lyfta fram EU:s arbete med att främja gemensamma lösningar. I linje med målen i den europeiska kulturagendan bör de övergripande syftena med Europaåret för kulturarv vara följande:

–Året ska bidra till att främja det europeiska kulturarvets roll som en av hörnstenarna i den kulturella mångfalden och den interkulturella dialogen. Året bör lyfta fram de bästa sätten att bevara och skydda kulturarvet och se till att det är tillgängligt för en bredare och mer blandad publik. Detta inkluderar bland annat att ta fram metoder för att locka publik samt att utbilda i kulturarvsfrågor, med full respekt för medlemsstaternas befogenheter, för att på så sätt främja social inkludering och integration.

–Året bör visa på vilket sätt det europeiska kulturarvet bidrar till vår ekonomi och vårt samhälle, genom direkt och indirekt ekonomisk potential. Detta inkluderar förmågan att skapa en grund för de kulturella och kreativa branscherna, inspirera till kreativitet och innovationer, uppmuntra hållbar turism och skapa långsiktig sysselsättning lokalt.

–Året bör lyfta fram kulturarvet som en viktig del av EU:s internationella roll och peka på partnerländernas intresse för det europeiska kulturarvet och den expertis vi har här. Kulturarvet har en viktig roll i flera program inom EU:s yttre förbindelser – framför allt, om än inte bara, i Mellanöstern. Att lyfta fram kulturarvets värde blir även en motreaktion på den avsiktliga förstörelsen av kulturskatter i konfliktområden 8 .

Europaåret för kulturarv kommer att ge EU-invånarna tillfälle att förstå vår samtid bättre, genom rikare kunskaper och en mer nyanserad syn på vår historia. Det kommer att stimulera till en bättre utveckling av de sociala och ekonomiska förmåner som kulturarvet bidrar till samt dess bidrag till ekonomisk tillväxt och social sammanhållning. Detta går att bedöma genom att till exempel titta på hur hållbar turism och stadsutveckling främjas. Året kommer att lyfta fram de utmaningar och möjligheter som digitaliseringen leder till. Det kommer även att vara till hjälp för att hantera de aktuella utmaningarna genom att sprida bästa praxis om skydd, förvaltning, förbättring, styrning, och forskning och innovation. Nya genombrott i tekniska och sociala innovationer inom kulturarvssektorn samt EU-initiativ inom dessa områden kommer att lyftas fram.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Europaåret för kulturarv kommer att genomföras med hjälp av befintliga EU-program. För kulturarvsprojekt finns det i dag en stor del EU-finansiering att tillgå inom flera olika EU-program för bevarande, digitalisering, infrastruktur, forskning och innovation, förbättring och kompetens. Programmen omfattar bland annat Kreativa Europa, europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Horisont 2020, Erasmus+ och Ett Europa för medborgarna. Tre EU-åtgärder är specifikt tillägnade kulturarvet och finansieras genom Kreativa Europa: Europeiska kulturarvsdagarna, EU:s kulturarvspris och det europeiska kulturarvsmärket.

Europaåret blir ett tillfälle att uppmuntra medlemsstaterna och andra intressenter att gemensamt arbeta för en starkare och mer integrerad syn på kulturarv. Detta synsätt kan hjälpa till att främja och skydda Europas kulturarv samt maximera dess kapitalvärde, sociala värde och bidrag till nya jobb och tillväxt. Året kommer att genomföras med full respekt för subsidiaritetsprincipen.

I likhet med andra Europaår kommer åtgärderna denna gång att omfatta informations- och marknadsföringskampanjer, liksom evenemang och initiativ på EU-nivå, regional nivå och lokal nivå. Evenemangen hjälper till att förmedla budskapet och sprida information om god praxis.

Fokus ligger på att se till att de aktiviteter som ordnas inom Europaåret är anpassade för att uppfylla behoven i var och en av medlemsstaterna, enligt landets förutsättningar. Medlemsstaterna inbjuds därmed att utse nationella samordningsorgan som ska ansvara för att organisera landets insats i Europaåret för kulturarvet. En EU-styrgrupp som även omfattar representanter från de nationella samordningsorganen kommer att inrättas. Kommissionen sammankallar möten för de nationella samordningsorganen för att samordna genomförandet av Europaåret och utbyta information om genomförandet på nationell nivå och EU-nivå.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget). I artikel 167 fastställs att EU ska bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för deras nationella och regionala mångfald samtidigt som EU ska framhäva det gemensamma kulturarvet. Unionen ska dessutom främja kulturellt samarbete mellan medlemsstaterna och, vid behov, stödja och komplettera deras verksamhet.

•Subsidiaritetsprincipen

Förslagets syfte kan inte uppnås på ett tillfredsställande sätt endast genom åtgärder från medlemsstaternas sida. Anledningen är att åtgärder endast på nationell nivå skulle innebära att fördelarna uteblir, i fråga om utbyte mellan länderna av bästa praxis och tidigare erfarenheter. Enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) ska EU respektera rikedomen i dess kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas. Unionen ska sträva mot målen med lämpliga medel som motsvarar de befogenheter som den tilldelats genom fördragen. Dessutom gynnas medlemsstaternas aktiviteter av att EU sprider information och synliggör kulturarvet både i och utanför EU.

•Proportionalitetsprincipen

Det föreslagna tillvägagångssättet är enkelt; det bygger på befintliga program och utgår från att kommunikationsverksamheten inriktas på Europaårets tema, och det ställer inga oproportionerliga krav på de förvaltningar som genomför förslaget.

Medlemsstaternas arbete kommer att stödjas och kompletteras genom EU-åtgärder. Det kommer framför allt att innebära att EU:s instrument blir ännu effektivare. Dessutom kommer EU-åtgärderna att skapa underlag för och uppmuntra till synergieffekter och samarbete mellan medlemsstaterna, kulturorganisationer och stiftelser samt privata och offentliga företag.

EU-åtgärderna går inte utöver vad som är nödvändigt för att hantera de konstaterade problemen.

•Val av instrument

Ett beslut av Europaparlamentet och rådet är det lämpligaste instrumentet för att säkerställa att lagstiftaren är fullt involverad i utnämnandet av 2018 till Europaåret för kulturarv.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Vid förberedelser av förslaget har kommissionen genomfört ett antal riktade samråd med ett stort antal intressenter som reflekterar kulturarvssektorn och dess omfattande organisering och specialisering, medlemsstaternas befogenheter och den roll som innehas av yrkessammanslutningar och internationella organisationer. Dessutom har kommissionen tagit särskild hänsyn till ovanstående slutsatser från rådet, Europaparlamentets resolution och regionkommitténs yttrande.

På EU-nivå har den politiska utvecklingen i kulturarvsfrågan nyligen fått positivt stöd genom en omfattande debatt. Detta har underlättats genom olika organ som sammanför myndigheter med ansvar för medlemsstaternas kulturarvspolitik. Här ingår bland annat reflektionsgruppen om EU:s kulturella arv och det europeiska forumet för ansvariga för kulturarvsfrågor, EHHF. Andra mellanstatliga och icke-statliga organisationer är t.ex. Internationella museirådet (ICOM), internationella rådet om monument och historiska platser (Icomos), internationellt center för studier om bevarande och konservering av kulturföremål (ICCROM) och Europarådet. Andra större nätverk som är aktiva i kulturarvsfrågan är bland annat Europa Nostra, European Heritage Alliance 3.3 9 och nätverket för europeiska museiorganisationer (Nemo).

Dessutom har det skett en hel del på andra områden. I april 2015 antog kulturministrarna i Europarådet Namurdeklarationen. I deklarationen välkomnar de förslaget att Europeiska unionens råd anordnar ett Europaår för kulturarv. De begärde att Europarådet och samtliga medlemsstater som är parter i den europeiska kulturkonventionen bjuds in att delta.

Den 29 juni 2015, fyrtio år efter att det första Europaåret för arkitekturarvet anordnades 1975 under ledning av Europarådet, anordnade Tysklands kulturarvskommitté (Deutsches Nationalkomitee für Denkmalschutz) i samband med världsarvskommitténs möte en offentlig diskussion i Bonn om förslaget för ett Europaår.

Ytterligare en viktig diskussion anordnades i april 2015 av Europa Nostras Brysselfilial mellan ett antal personer i ledande positioner från olika medlemsorganisationer. Vid Europa Nostras generalförsamling i juni 2015 diskuterade samtliga medlemmar syftet med ett Europaår för kulturarv och vilka huvudaktiviteterna skulle kunna vara. Generalförsamlingen anordnades i Oslo och EU-kommissionen var representerad där.

Olika intressenter hördes även inom ramen för den öppna arbetsgruppen EYCH 2018, som organiserades av Tysklands kulturarvskommitté och förbundsregeringens ansvariga för kultur och medier. Detta resulterade i ett diskussionsunderlag (Sharing Heritage 10 ) som användes när det här förslaget togs fram. Diskussionen involverade medlemmar från reflektionsgruppen om EU:s kulturella arv, bland annat med experter från de nationella förvaltningarna i Belgien, Bulgarien, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Polen, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Dessutom kom experter från Estland, Portugal, Slovakien och Österrike samt från ett flertal andra organisationer med observatörsstatus, bland annat det europeiska nätverket för kulturell förvaltning (ENCATC), Europa Nostra och Nemo.

Den 28 oktober 2015 anordnade Italiens och Spaniens ständiga representationer vid EU ett seminarium i Bryssel om vårt gemensamma kulturarv, A European Year for Cultural Heritage: sharing heritage, a common challenge. Där deltog även olika intresseorganisationer, t.ex. Europa Nostra, nationella myndigheter och experter.

Förslaget diskuterades vidare under den ovan nämnda reflektionsgruppens möten i Luxemburg den 23–24 september 2015, i Rom den 30 november–1 december 2015, i Haag den 9 maj 2016 och under det europeiska forumet för ansvariga för kulturarvsfrågor, EHHF, i Bern den 19–20 maj 2016. En ytterligare diskussion hölls den 19 april 2016 i samband med Europeiskt kulturforum 2016.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Initiativet ska baseras på oberoende analyser och studier, framför allt rapporten Cultural Heritage Counts for Europe 11 . Rapporten är resultatet av ett omfattande tvåårigt projekt finansierat av EU:s kulturprogram för att samla in bevis på kulturarvets värde och dess inverkan på EU:s ekonomi, kultur, samhälle och miljö.

Som underlag kommer man även att använda rapporten om kulturarv från Horisont 2020-expertgruppen, Getting cultural heritage to work for Europe 12 , och den strategiska forskningsagendan som har tagits fram av initiativet för gemensam programplanering, Kulturarv och globala förändringar 13 . Initiativet kommer dessutom att baseras på den sociala plattformen om kulturarv och europeiska identiteter inom Horisont 2020, Culturalbase, som är ett flerårigt samrådsinitiativ för intressenter 14 , och även på ny europeisk forskningsinfrastruktur som t.ex. Dariah-Eric (digital forskningsinfrastruktur för konst och humaniora) och E-RIHS (europeisk forskningsinfrastruktur för kulturarvsstudier) 15 .

I projektet Ex post evaluation of Cohesion Policy programmes 2007-2013, focusing on the European Regional Development Fund (ERDF) and Cohesion Fund (CF) ingår arbetspaket 9, Avdelningen för kultur och turism, som visar på att investeringar i kultur och turism kan ge ett ekonomiskt uppsving och förbättra den sociala inkluderingen i en region.

Utvärderingen Ex post evaluation of the 7th EU Framework Programme 2007-2013 (FP7), EU:s program för finansiering av forskning 2007–2013, visade att programmet på ett bra sätt har uppmuntrat till spetsforskning och förstärkt den europeiska industrins konkurrenskraft. Detta innebär i sin tur förbättrad tillväxt och mer sysselsättning i EU inom områden som normalt är nationella frågor. Det sjunde ramprogrammet har gett över 180 miljoner euro i stöd till forskning inom olika delar av det europeiska kulturarvet (materiella, immateriella och digitala) under följande teman: miljö, humanistiska och samhällsvetenskapliga områden, digitalt kulturarv, industriell teknik, internationellt samarbete och e-infrastruktur. Dessa befintliga kunskaper bör utnyttjas ännu effektivare.

•Konsekvensbedömning

Det krävs ingen konsekvensbedömning, eftersom målen med det föreslagna initiativet ligger inom ramarna för befintliga unionsprogram. Europaåret för kulturarv kan genomföras med de befintliga budgetanslagen genom att utnyttja program som fastställer prioriteringar för årlig eller flerårig finansiering. Det föreslagna initiativet skulle inte leda till att kommissionen tvingas anta någon typ av lagstiftningsakter. Det skulle inte heller leda till några större sociala, ekonomiska eller miljömässiga konsekvenser utöver det som orsakas av redan befintliga instrument.

4.BUDGETKONSEKVENSER

2016/0259 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ett Europaår för kulturarv

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 167,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 16 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)I det europeiska kulturarvet ingår ideal, principer och värden som utgör en gemensam europeisk källa till hågkomst, förståelse, identitet, dialog, samarbete och kreativitet. Kulturarvets viktiga roll för Europeiska unionen anges i ingressen till fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget), enligt vilket signatärstaterna har inspirerats av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv.

(2)I artikel 3.3 i EU-fördraget anges att Europeiska unionen ska respektera rikedomen i dess kulturella och språkliga mångfald, och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.

(3)I artikel 167.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) får Europeiska unionen i uppdrag att ”bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för dessas nationella och regionala mångfald samtidigt som unionen ska framhäva det gemensamma kulturarvet”. Unionens insatser ska syfta till att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov stödja och komplettera deras verksamhet när det gäller bland annat att förbättra kunskaperna om och att sprida de europeiska folkens kultur och historia samt att bevara och skydda det kulturarv som har europeisk betydelse (artikel 167.2 i EUF-fördraget).

(4)Liksom EU-kommissionen lyfte fram i sitt meddelande En integrerad kulturarvsstrategi för Europa 17 bör kulturarvet ses som en gemensam resurs till nytta för alla, som vi bevarar för kommande generationer, och bevarandet av detta är ett gemensamt ansvar som delas av samtliga intressenter.

(5)Kulturarvet är värdefullt för EU:s samhällen ur kulturell, miljömässig, social och ekonomisk synvinkel. Det innebär att en hållbar förvaltning av kulturarvet utgör ett strategiskt val som ligger i tiden, vilket rådet understryker i sina slutsatser av den 21 maj 2014 om kulturarvet som en strategisk resurs för ett hållbart Europa 18 . Kulturarvets bidrag till mervärde, kompetens och sysselsättning samt livskvalitet är underskattat.

(6)Kulturarvet är en central del av den europeiska kulturagendan 19 . Det är ett av fyra prioriterade områden för det europeiska kultursamarbetet 2015–2018 som fastställs i den nuvarande arbetsplanen för kultur, antagen av rådet den 25 november 2014 20 .

(7)Kulturarvet omfattar, enligt rådets slutsatser av den 21 maj 2014, ett brett område från de ”resurser som ärvts från det förflutna i alla former och aspekter – materiella, immateriella och digitala (ursprungligen digitala eller digitaliserade), däribland monument, platser, landskap, färdigheter, seder och bruk, kunskap och uttryck för mänsklig kreativitet såväl som samlingar som förvaras i och förvaltas av offentliga och privata organ som museer, bibliotek eller arkiv”.

(8)Kulturarvet har formats över tid genom att olika kulturella uttryck från de civilisationer som har funnits i Europa har blandats. Ett Europaår kan uppmuntra till att förstå varför det är viktigt att skydda och främja kulturyttringarnas mångfald. Ett sätt att uppnå detta är utbildning och program ämnade att sprida mer kunskap till allmänheten, i linje med de skyldigheter som anges i Unescokonventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar 21 , antagen den 20 oktober 2005, som EU är part i.

(9)I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som EU och de flesta medlemsstaterna är parter i, anges i artikel 30 om deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott att konventionsstaterna erkänner rätten för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra delta i kulturlivet och att de ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning bland annat bereds tillgång till platser för kulturella föreställningar eller tjänster, såsom teatrar, museer, biografer, bibliotek och turistservice och så långt som möjligt till minnesmärken och platser av nationell kulturell betydelse.

(10)EU:s Access City-pris har visat på bästa praxis och möjligheter att göra städers kulturarv tillgängligt för personer med funktionsnedsättning, äldre personer och personer med nedsatt rörlighet eller annan typ av tillfällig funktionsnedsättning, genom metoder som respekterar kulturarvet och dess värde.

(11)Kulturarvet kan ha en viktig roll för sammanhållningen i ett samhälle i en tid när den kulturella mångfalden ökar i Europa. Nya arbetssätt kring kulturarv, med deltagarperspektiv och interkulturellt perspektiv, och utbildningsinitiativ som erkänner alla kulturarv som lika viktiga kan öka förtroendet, det ömsesidiga erkännandet och den sociala sammanhållningen.

(12)Detta erkänns även i 2030-agendan för hållbar utveckling 22 , där det anges att världsmedborgarskap, kulturell mångfald och interkulturella dialoger är övergripande förutsättningar för en hållbar utveckling. Agendan visar även att alla kulturer och samhällen kan bidra till, och på ett viktigt sätt möjliggöra, hållbar utveckling. Kultur nämns specifikt under flera mål för hållbar utveckling i 2030-agendan, t.ex. mål 4 (utbildning), mål 5 (jämställdhet), mål 8 och mål 12 i fråga om turism (hållbar tillväxt och konsumtionsmönster) och särskilt mål 11 (städer och arv).

(13)Det växande erkännandet på internationell nivå av behovet att ställa människan och humana värderingar i centrum av ett större kulturarvskoncept som löper över flera sektorer gör det viktigare att bredda tillgången till kulturarv. Detta kan uppnås genom att nå ut till olika målgrupper och förbättra tillgången till platser, byggnader, produkter och tjänster, med hänsyn till särskilda behov och konsekvenser av demografiska förändringar.

(14)Ansvaret för politiken i fråga om underhåll, konservering, återanvändning, tillgänglighet och marknadsföring av kulturarv och relaterade kulturarvstjänster är i första hand nationellt, regionalt eller lokalt. Trots detta har kulturarvet en tydlig europeisk dimension och frågan ingår i flera politikområden inom EU, inte bara de som direkt rör kultur. Kulturarvet är en del av bland annat följande politikområden: utbildning, jordbruk och landsbygdsutveckling, regional utveckling, social sammanhållning, havsfrågor, miljö, turism, den digitala agendan, forskning och innovation samt kommunikation.

(15)För att uppnå full potential för EU:s ekonomier och samhällen behövs det en effektiv förvaltning på flera nivåer och ett bättre samarbete mellan olika sektorer för att bevara, förbättra och förvalta kulturarvsresurser, ett arbete som omfattas av flera områden inom offentlig politik. Detta omfattar alla intressenter, t.ex. myndigheter, privatpersoner, det civila samhällets organisationer, icke-statliga organisationer och frivilligorganisationer.

(16)Rådet uppmanade i sina slutsatser av den 25 november 2014 23 kommissionen att se över möjligheten att lägga fram ett förslag för Europaåret för kulturarv.

(17)Europaparlamentet uppmuntrande på liknande sätt, i sin resolution av den 8 september 2015, kommissionen att ”utnämna företrädesvis 2018 till Europaåret för kulturarv” 24 .

(18)Regionkommittén välkomnar i sitt yttrande av den 16 april 2014 25 rådets förslag att utnämna ett Europaår för kulturarv, och understryker att året bidrar till de gemensamma målen på EU-nivå.

(19)Att utnämna ett Europaår för kulturarv är ett effektivt sätt att öka den allmänna medvetenheten, sprida information om god praxis och främja forskning och innovation samt den politiska debatten. Genom att skapa en miljö som främjar dessa syften samtidigt på unionsnivå, regional nivå och lokal nivå kan vi skapa starkare synergieffekter och använda våra resurser på ett effektivare sätt.

(20)Kulturarvet har en viktig roll i flera program inom EU:s yttre förbindelser – framför allt, om än inte bara, i Mellanöstern. Att lyfta fram kulturarvets värde blir även en motreaktion på den avsiktliga förstörelsen av kulturskatter i konfliktområden 26 . Det kommer att vara av betydelse att se till att Europaåret för kulturarv kompletterar de initiativ som tas av yttre förbindelser inom de lämpliga ramarna. Åtgärder för att skydda och främja kulturarvet inom relevanta instrument för yttre förbindelser bör, bland annat, återspegla det ömsesidiga intresse som hänger samman med utbytet av erfarenheter och värderingar med tredjeländer. Det kommer att främja ömsesidig kunskap, respekt och förståelse för våra respektive kulturer.

(21)Även om detta beslut vänder sig till medlemsstaterna, bör utvidgningsländerna göras delaktiga i de aktiviteter som genomförs under Europaåret för kulturarv. Även länderna inom den europeiska grannskapspolitiken och andra partnerländer bör försöka involveras i de fall där detta är lämpligt. Detta kan eftersträvas under de relevanta ramarna för samarbete och dialog, särskilt dialogen om det civila samhället mellan EU och dessa länder.

(22)Att skydda, bevara och förbättra det europeiska kulturarvet ingår i målen för befintliga unionsprogram. Därför kan Europaåret för kulturarv genomföras med hjälp av dessa program, under befintliga bestämmelser och genom att fastställa prioriteringar för årlig eller flerårig finansiering. Program och politik inom t.ex. kultur, utbildning, jordbruk och landsbygdsutveckling, regional utveckling, social sammanhållning, havsfrågor, miljö, turism, strategin för den digitala inre marknaden, forskning och innovation samt kommunikation bidrar direkt och indirekt till att skydda, förbättra och på innovativa sätt återanvända och främja det europeiska kulturarvet, och kan stödja initiativet i enlighet med varje områdes respektive rättsliga ramar.

(23)Eftersom målet för detta beslut, dvs. att stödja medlemsstaternas ansträngningar att skydda, bevara, förbättra, återanvända och främja det europeiska kulturarvet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, då det finns ett behov av gränsöverskridande utbyte av information och spridning av god praxis över hela unionen, utan bättre kan uppnås på EU-nivå, kan unionen, såsom anges i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen, vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

År 2018 ska utses till Europaåret för kulturarv (nedan kallat Europaåret).

Artikel 2

Mål

1. I enlighet med målen för den europeiska kulturagendan ska de övergripande målen för Europaåret vara att främja och stödja, särskilt genom utbyte av expertis och god praxis, unionens, medlemsstaternas och de regionala och lokala myndigheternas insatser för att skydda, bevara, återanvända, värdesätta och främja det europeiska kulturarvet i EU. Med detta åsyftas särskilt följande:

a)Europaåret ska bidra till att främja det europeiska kulturarvets roll som en av hörnstenarna i den kulturella mångfalden och en interkulturell dialog. Europaåret bör lyfta fram de bästa sätten att se till att kulturarvet bevaras och skyddas, och att det kan åtnjutas av en bredare och mer blandad publik. Detta inkluderar bland annat att ta fram metoder för att locka publik samt att utbilda i kulturarvsfrågor, med full respekt för medlemsstaternas befogenheter, för att på så sätt främja social inkludering och integration.

b)Europaåret ska visa på vilket sätt det europeiska kulturarvet bidrar till vår ekonomi och vårt samhälle, genom direkt och indirekt ekonomisk potential. Detta omfattar förmågan att skapa en grund för de kulturella och kreativa branscherna, inspirera till kreativitet och innovationer, uppmuntra hållbar turism och skapa långsiktig sysselsättning.

c)Europaåret ska lyfta fram kulturarvet som en viktig del av EU:s internationella roll och bygga på partnerländernas intresse för det europeiska kulturarvet och den expertis som finns i Europa.

2. Europaåret för kulturarv ska ha följande specifika mål:

a)Uppmuntra till lösningar som utgår från människan, som är inkluderande, framåtblickande, bättre integrerade och involverar flera sektorer, för att säkerställa att kulturarvet är tillgängligt för alla och skyddas, bevaras, återanvänds på ett innovativt sätt och förbättras.

b)Främja innovativa modeller av styrning och förvaltning av kulturarvet på flera nivåer och genom att inkludera samtliga intressenter, inklusive myndigheter, privatpersoner, det civila samhällets organisationer, icke-statliga organisationer och frivilligorganisationer.

c)Främja aktiviteter för debatt, forskning och innovation samt utbyte av god praxis gällande kvaliteten på bevarande och skydd av kulturarvet och nutida ingrepp i den historiska miljön, samt främja lösningar som är tillgängliga för alla, även för personer med funktionsnedsättningar.

d)Lyfta fram och stimulera det positiva bidrag som kulturarvet utgör för samhället och ekonomin genom forskning och innovation, bland annat via en evidensbas på unionsnivå och genom framtagning av indikatorer och riktmärken.

e)Uppmuntra till lokala utvecklingsstrategier som berör potentiella kulturarv, t.ex. genom att främja hållbar kulturturism.

f)Stödja utvecklingen av specialiserade färdigheter och förbättra förvaltningen och överföringen av kunskap inom kulturarvssektorn, samtidigt som den digitala utvecklingen och konsekvenserna av detta beaktas.

g)Lyfta fram kulturarv som en inspirationskälla för nutida skapande och innovation, och understryka potentialen för korsbefruktning och ännu mer interaktion mellan kulturella och kreativa sektorer och samhällsgrupper samt kulturarvssektorn.

h)Öka medvetenheten om hur viktigt det europeiska kulturarvet är genom utbildning och livslångt lärande, särskilt genom att rikta in sig på ungdomar och lokala samhällen.

i)Lyfta fram potentialen för internationellt samarbete i kulturarvsfrågor för att utveckla starkare band till länder utanför EU och uppmuntra till interkulturell dialog, försoning efter konflikter och förebyggande av konflikter.

j)Främja forskning och innovation om kulturarv, och underlätta användning och tillämpning av forskningsresultat för samtliga intressenter, särskilt myndigheterna och den privata sektorn, samt underlätta spridningen av forskningsresultat till en bredare publik.

k)Uppmuntra till synergier mellan unionen och medlemsstaterna, bland annat genom att stärka insatser för att stoppa den olagliga handeln med kulturföremål.

Artikel 3

Åtgärdernas innehåll

1. De åtgärder som ska vidtas för att uppnå målen i artikel 2 ska omfatta följande verksamhet på europeisk, nationell, regional eller lokal nivå med anknytning till målen för Europaåret:

2. Kommissionen och medlemsstaterna får ta fram andra aktiviteter som kan bidra till de mål för Europaåret som anges i artikel 2 och tillåta att Europaåret används för att marknadsföra dessa aktiviteter, under förutsättning att de bidrar till målen.

Artikel 4

Samordning på nationell nivå

Varje medlemsstat ska utse ett nationellt samordningsorgan som ansvarar för att organisera landets deltagande i Europaåret. Samordningsorganet ska ansvara för att de relevanta aktiviteterna samordnas på nationell nivå.

Artikel 5

Samordning på EU-nivå

Kommissionen sammankallar möten för de nationella samordningsorganen för att samordna genomförandet av Europaåret och utbyta information om genomförandet på nationell nivå och EU-nivå.

Artikel 6

Internationellt samarbete

Kommissionen ska, inom ramen för Europaåret, samarbeta med lämpliga internationella organisationer, framför allt Unesco och Europarådet, och se till att EU:s deltagande framgår tydligt.

Artikel 7

Finansiering

Samfinansiering på EU-nivå av aktiviteter som stödjer Europaåret ska följa de tillämpliga reglerna och, inom de befintliga möjligheterna för fastställande av prioriteringar på årlig eller flerårig grund, överensstämma med de befintliga programmen, särskilt programmet Kreativa Europa. När så är lämpligt kan även andra program och politiska åtgärder, enligt deras befintliga juridiska och finansiella bestämmelser, stödja Europaåret.

Artikel 8

Övervakning och utvärdering

Senast den 31 december 2019 ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om genomförandet, resultaten och den övergripande bedömningen av de initiativ som avses i detta beslut.

Artikel 9

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 10

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets beteckning

1.2Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3Typ av förslag eller initiativ

1.4Mål

1.5Motivering till förslaget eller initiativet

1.6Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7Planerad metod för genomförandet

2FÖRVALTNING

2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2Administrations- och kontrollsystem

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5Bidrag från tredje part

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 27  

1.3.Typ av förslag eller initiativ

X Ny åtgärd 

◻ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 28  

◻ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

◻ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses kort- eller långfristigt

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

1.5.3.Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

X Förslag eller initiativ som pågår under en begränsad tid

–X    Förslaget eller initiativet ska gälla från och med 2018-01-01 till och med 2018-12-31

–X    Det påverkar resursanvändningen från 2017 till 2018.

◻ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–följt av en fullskalig verksamhet.

1.7.Planerad metod för genomförandet 29  

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–◻ genom dess avdelningar, inklusive personal vid unionens delegationer

–◻ via genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom delegering till

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd.

Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd.

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

[Dessa uppgifter ska anges på databladet för budgetuppgifter av administrativ natur (andra dokumentet i bilagan till denna finansieringsöversikt), vilket ska laddas upp i CISNet som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.]

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

*Rubrik 5: Kostnaderna för administration, bl.a. personalbehov, kommer att garanteras genom interna omplaceringar inom GD EAC.

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–X    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Resultat

Kommunikationskampanj, t.ex. pressmeddelanden på video, korta videofilmer, visuell identitet, webbplats, PR, sociala medier, marknadsföringsmaterial, publikationer och tryckkostnader, studier och andra informationsaktiviteter.

Seminarier och konferenser, t.ex. invignings- och avslutningskonferenser, föreläsningar, workshoppar, högnivåevenemang, journalistträffar, relaterade evenemang och andra typer av sammankomster i både Bryssel och medlemsstaterna.

Kostnadsstruktur

Utifrån tidigare erfarenheter i andra kulturrelaterade aktiviteter, särskilt inom ramen för Kreativa Europa, har en uppskattning gjorts om att den genomsnittliga kostnaden för en kommunikationskampanj på EU-nivå ligger runt 300 000 euro och att kostnaden för ett seminarium kan variera mellan 100 000 euro och 400 000 euro, beroende på omfattning och antal deltagare. Därmed är utgångspunkten att den genomsnittliga kostnaden för de seminarier som kommer att anordnas som del av Europaåret för kulturarv troligtvis är 250 000 euro.

3.2.3.Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–X    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–X    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–X    Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

–◻ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–◻ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–X Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–X    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

Påverkan på egna medel

Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

(1) Rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda (2007/C 287/01), EUT C 287, 29.11.2007, s. 1.

(2) Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om handlingsplanen för kultur 2015–2018 (2014/C/463/02).

(3) Rådets slutsatser av den 21 maj 2014 om kulturarvet som en strategisk resurs för ett hållbart Europa (2014/C 183/08), EUT C 183, 14.6.2014, s. 36.

(4) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén av den 22 juli 204 – En integrerad kulturarvsstrategi för Europa, COM(2014) 477 final.

(5) Yttrande från Europeiska regionkommittén – En integrerad kulturarvsstrategi för Europa (2015/C 195/04), EUT C 195, 12.6.2015, s. 22.

(6) Europaparlamentets resolution av den 8 september 2015 – En integrerad kulturarvsstrategi för Europa (2014/2149(INI)), P8_TA(2015)0293.

(7) Rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda (2014/C 463/01), EUT C 463, 23.12.2014, s. 1.

(8) Detta tas upp i det gemensamma meddelandet från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen, Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser, JOIN(2016) 29 final.

(9) En allians som sammanför nätverk och organisationer på området och samordnas av Europa Nostra. Namnet Allians 3.3 är en hänvisning till artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen.

(10) http://www.sharingheritage.de/en/main/

(11) http://ec.europa.eu/culture/news/2015/0612-cultural-heritage-counts_en.htm .

(12) http://bookshop.europa.eu/en/getting-cultural-heritage-to-work-for-europe-pbKI0  115128/ .

(13) http://www.jpi-culturalheritage.eu/wp-content/uploads/SRA-2014-06.pdf .

(14) http://www.culturalbase.eu

(15) ESFRI:s strategirapport om forskningsinfrastruktur – färdplan 2016.

(16) EUT C , , s. .

(17) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén av den 22 juli 2014 – En integrerad kulturarvsstrategi för Europa, COM(2014) 477 final.

(18) Rådets slutsatser av den 21 maj 2014 om kulturarvet som en strategisk resurs för ett hållbart Europa (2014/C 183/08) EUT C 183, 14.6.2014, s. 36.

(19) Rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda (2007/C 287/01), EUT C 287, 29.11.2007, s. 1.

(20) Slutsatser av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en arbetsplan för kultur 2015–2018, (2014/C 463/02), EUT C 463, 23.12.2014, s. 4.

(21) Konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar 2005, Paris den 20 oktober 2005.

(22) Förenta Nationernas generalförsamlings resolution av den 25 september 2015 Att förändra vår värld – 2030-agendan för hållbar utveckling.

(23) Rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda (2014/C 463/01), EUT C 463, 23.12.2014, s. 1.

(24) Europaparlamentets resolution av den 8 september 2015 – En integrerad kulturarvsstrategi för Europa (2014/2149(INI)) P8_TA(2015)0293.

(25) Yttrande från Europeiska regionkommittén – En integrerad kulturarvsstrategi för Europa (2015/C 195/04), EUT C 195, 12.6.2015, s. 22.

(26) Detta tas upp i det gemensamma meddelandet från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen, Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser, JOIN(2016) 29 final.

(27) Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(28) I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

(29) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.testa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

(30) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(31) Efta: europeiska frihandelssammanslutningen.

(32) Kandidatländer och i tillämpliga fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(33) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(34) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(35) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(36) Resultaten är de produkter och tjänster som ska tillhandahållas (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(37) Mål som redovisats under punkt 1.4.2. ”Specifikt/specifika mål…”.

(38) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(39) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(40) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(41) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(42) När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.