EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 19.9.2016

JOIN(2016) 41 final

2016/0289(NLE)

Gemensamt förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som unionen ska inta i det associeringsråd som inrättats genom Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan, vad gäller antagandet av prioriteringar för partnerskapet EU–Jordanien och den därtill fogade pakten

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

–stärka samarbetet i fråga om regional stabilitet och säkerhet inbegripet terrorismbekämpning,

–främja ekonomisk stabilitet, hållbar och kunskapsbaserad tillväxt, högkvalitativ utbildning och skapande av arbetstillfällen, samt

–stärka de demokratiska styrelseformerna, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

6.HÄNVISNINGAR

(a)Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Översyn av den europeiska grannskapspolitiken, JOIN(2015) 050 final

(b)Europa–Medelhavsavtal om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan, EUT L 129, 15.5.2002, s. 3.

(c)Rådets slutsatser om översynen av den europeiska grannskapspolitiken av den 14 december 2015.

(d)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument, EUT L 77, s. 27, 15.3.2014.

(e)Gemensam förklaring om inrättande av ett partnerskap för rörlighet mellan Hashemitiska konungariket Jordanien och Europeiska unionen och dess deltagande medlemsstater, Luxemburg, den 9 oktober 2014.

(f)Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Hashemitiska konungariket Jordaniens regering om vetenskapligt och tekniskt samarbete, EUT L 159, 17.6.2011, s. 108.

(g)Beslut nr 1/2016 av associeringskommittén EU–Jordanien av den 19 juli 2016 om ändring av bestämmelserna i protokoll 3 till Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan, vad gäller definitionen av begreppet ursprungsprodukter och förteckningen över den bearbetning eller behandling som ska utföras på icke-ursprungsmaterial för att vissa produktkategorier som tillverkas i särskilda utvecklingszoner och industriområden i Jordanien och som har samband med skapande av sysselsättning bland syriska flyktingar och jordanier, ska få ursprungsstatus, EUT L233, 30.8.2016, s. 6.

(h)Europeiska kommissionen Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien COM(2016) 431 final; 29.6.2016

(i)European Commission Implementing Decision of 24.7.2014 adopting a Single Support Framework for European Union support to Jordan for the period 2014-2017 (inte översatt till svenska), C(2014) 5130 final

2016/0289 (NLE)

Gemensamt förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som unionen ska inta i det associeringsråd som inrättats genom Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan, vad gäller antagandet av prioriteringar för partnerskapet EU–Jordanien och den därtill fogade pakten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 217 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av det gemensamma förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska kommissionen, och

av följande skäl:

(1)Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan, undertecknades den 24 november 1997 och trädde i kraft den 1 maj 2002 7 .

(2)Ett gemensamt meddelande från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och från kommissionen av den 18 november 2015 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken 8 välkomnades i rådets slutsatser av den 14 december 2015, där rådet bland annat bekräftade sin avsikt att 2016 inleda en ny fas av samarbete med partner som, när så är lämpligt, kan leda till nya partnerskapsprioriteringar med fokus på överenskomna prioriteringar och intressen.

(3)EU:s och Jordaniens gemensamma mål att skapa ett gemensamt område med fred, välstånd och stabilitet kräver samarbete, framför allt genom delat ansvar och differentiering, och att Jordaniens centrala roll i regionen beaktas.

(4)EU och Jordanien kommer, samtidigt som de tar itu med de mest akuta utmaningarna, att fortsätta sitt arbete för att uppnå de centrala målen för sitt långsiktiga partnerskap och öka stabiliteten och motståndskraften i landet och regionen samt den hållbara och kunskapsbaserade ekonomiska tillväxten och sociala utvecklingen i enlighet med rättsstatsprincipen och på grundval av demokratiska styrelseformer.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som unionen ska inta i det associeringsråd som inrättats genom Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan, vad gäller antagandet av prioriteringar för partnerskapet EU–Jordanien och den därtill fogade pakten ska baseras på de texter som bifogas detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den

(1) Rådets slutsatser om översynen av den europeiska grannskapspolitiken av den 14 december 2015.

(2) Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa. En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik.

(3) Europa–Medelhavsavtal om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan, EGT L 129, 15.5.2002, s. 3.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument, EUT L 77, s. 27, 15.3.2014.

(5) Rådets slutsatser om översynen av den europeiska grannskapspolitiken av den 14 december 2015.

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument, EUT L 77, 15.3.2014, s. 27.

(7) Europa–Medelhavsavtal om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan, EGT L 129, 15.5.2002, s. 3.

(8) Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Översyn av den europeiska grannskapspolitiken, JOIN(2015) 050 final.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 19.9.2016

JOIN(2016) 41 final

BILAGA

till

Gemensamt förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som unionen ska inta i det associeringsråd som inrättats genom Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska konungariket Jordanien, å andra sidan, vad gäller antagandet av prioriteringar för partnerskapet EU–Jordanien och den därtill fogade pakten

BESLUT nr 01/2016 AV DET TOLFTE ASSOCIERINGSRÅDET EU–Jordanien av den [DAG MÅNAD ÅR]

Överenskommelse om prioriteringar för partnerskapet mellan EU och Jordanien

ASSOCIERINGSRÅDET EU–JORDANIEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Jordanien, å andra sidan, och

av följande skäl:

(1)    Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Jordanien, å andra sidan, undertecknades den 24 november 1997 och trädde i kraft den 1 maj 2002.

(2)    I artikel 91 i Europa–Medelhavsavtalet föreskrivs att associeringsrådet ska ha befogenhet att fatta lämpliga beslut i syfte att förverkliga detta avtals mål.

(3)    Enligt artikel 101 i Europa–Medelhavsavtalet ska parterna vidta alla allmänna eller särskilda åtgärder som fordras för att de ska kunna fullgöra sina åtaganden enligt avtalet och se till att de mål som anges i avtalet uppnås.

(4)    I översynen av den europeiska grannskapspolitiken föreslogs en ny fas av samarbete med partner, för att möjliggöra en större känsla av ägarskap från båda sidor.

(5)    EU och Jordanien har kommit överens om att befästa sitt partnerskap genom att enas om en uppsättning prioriteringar för perioden 2016–2018 i syfte att stödja och stärka Jordaniens resiliens och stabilitet, samtidigt som man också försöker också hantera effekterna av den utdragna konflikten i Syrien.

(6)    Parterna i Europa–Medelhavsavtalet har enats om texten till prioriteringarna för partnerskapet EU–Jordanien, inbegripet pakten. Prioriteringarna kommer att stödja genomförandet av Europa–Medelhavsavtalet, med inriktning på samarbetet om gemensamt fastställda gemensamma intressen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Associeringsrådet rekommenderar parterna att genomföra prioriteringarna för partnerskapet EU–Jordanien inbegripet pakten enligt bilagan.

Artikel 2

Associeringsrådet beslutar att prioriteringarna för partnerskapet EU–Jordanien inbegripet pakten i enlighet med artikel 1 ersätter handlingsplanen EU–Jordanien som trädde i kraft i oktober 2012.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i xx, [dag månad år].

På associeringsrådets vägnar

Ordföranden

***

BILAGA

Prioriteringar för partnerskapet EU–Jordanien och pakten

Prioriteringar för partnerskapet EU–Jordanien för 2016–2018

I. Bakgrund

För att ytterligare stärka de stabila och mångfacetterade förbindelserna mellan EU och Jordanien har prioriteringar fastställts som kommer att vägleda partnerskapet under perioden 2016–2018. En översyn kommer att göras i slutet av 2018 för att undersöka möjligheterna att förlänga partnerskapets varaktighet med ytterligare två år mot bakgrund av den politiska, säkerhetsmässiga och ekonomiska utvecklingen. Prioriteringarna för partnerskapet (nedan kallade partnerskapsprioriteringarna) mellan EU och Jordanien ger uttryck för den europeiska grannskapspolitikens gemensamma mål om ett gemensamt område med fred, välstånd och stabilitet. De ger uttryck för grannskapspolitikens huvuddrag, nämligen differentiering och delat ansvar, men också flexibilitet för att möjliggöra anpassning till ändrade omständigheter i enlighet med vad som överenskommits mellan EU och Jordanien. Partnerskapsprioriteringarna är ett organiskt dokument och innebär uppfyllandet av ömsesidiga åtaganden, som anges i den bifogade EU–Jordanien-pakten.

Partnerskapet och de prioriterade samarbetsområdena kommer att upprätthållas genom regelbundna politiska möten på hög nivå; dialoger om ekonomi, handel, rättsliga frågor och mänskliga rättigheter; partnerskapet för rörlighet mellan EU och Jordanien; avtalet mellan EU och Jordanien om vetenskap och teknik och andra avtal; EU:s och Jordaniens åtagande om att stärka dialogen och samarbetet om säkerhet, inbegripet bekämpandet av våldsbejakande extremism och terrorism; samt det pågående bilaterala samarbetet till stöd för Jordaniens befolkning.

I och med partnerskapsprioriteringarna bekräftas de redan väletablerade förbindelserna samt möjligheterna att fördjupa det ömsesidiga engagemanget.

Den nuvarande situationen är särskilt väl lämpad för att konsolidera förbindelserna mellan EU och Jordanien. EU och Jordanien har gemensamma intressen och står inför gemensamma utmaningar. Krisen i Syrien har sedan 2011 haft en kraftig inverkan på Jordanien, regionen och EU. EU och Jordanien har bekräftat gemensamma mål och gemensamma intressen när det gäller att uppnå både en fredsprocess och en återgång till stabilitet och fred i Syrien, och samtidigt främja hållbar utveckling.

EU erkänner den viktiga roll som Jordanien spelat nationellt, regionalt och internationellt. EU lovordar Jordanien för dess enorma insatser när det gäller att hysa stora flyktingskaror som inbegriper syrier, palestinier, irakier, libyer och jemeniter som söker en fristad i Jordanien. EU kommer att fortsätta att stödja Jordanien genom att fortsätta att tillhandahålla livräddande stöd till flyktingar som söker skydd i Jordanien och genom att stärka Jordaniens resiliens. Jordanien har dessutom fortsatt att göra exemplariska insatser och spelat en framträdande roll i att främja fred och säkerhet i Mellanöstern (inbegripet fredsprocessen i Mellanöstern) och annorstädes, samt bekämpa radikalisering och terrorism, bl.a. som icke-permanent medlem av FN:s säkerhetsråd (2014–15) och genom unionen för Medelhavsområdet, som landet tillsammans med EU varit ordförande för sedan 2012.

Partnerskapsprioriteringarna bygger på gemensamma resultat och områden av ömsesidigt intresse. De bygger också på de nya impulser som gavs vid Givarkonferensen i London för Syrien och dess grannländer den 4 februari 2016 samt på åtagandena i den internationella överenskommelse som formulerades av Jordanien och de länder som tillsammans stod värdar för den konferensen som syftade till att vidmakthålla Jordaniens utvecklingsframgångar mot en bakgrund av fortsatt humanitärt bistånd och adekvat stöd till värdsamhällena. EU och Jordanien avser att omvandla utmaningarna i Syrienkrisen till konkreta möjligheter till förmån för befolkningen i Jordanien, de syriska flyktingarna och EU.

Särskilda åtgärder till stöd för syriska flyktingar kommer dock inte att ske på bekostnad av andra personer som vistas och söker skydd i Jordanien.

II. Prioriteringar

Partnerskapsprioriteringarna återspeglar gemensamma intressen och inriktas på de områden där samarbete mellan EU och Jordanien är till ömsesidig nytta. Det är mot denna bakgrund som EU och Jordanien är fast beslutna att främja samarbete om övergripande frågor som sträcker sig från stabilisering och säkerhet till rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnors egenmakt samt dialog med det civila samhället, migration och rörlighet, åtgärder mot våldsbejakande extremism och radikalisering samt hållbar användning av naturresurser.

Exempelvis är partnerskapet inriktat på ungdomar och anställningsbarhet, för att bidra till samhällets sammanhållning, generera hållbara ekonomiska möjligheter, bl.a. på grundval av högkvalitativ allmän och yrkesinriktad utbildning, samt främja en kultur av entreprenörskap och innovation. Initiativ på kulturområdet, inbegripet sådana som syftar till att utveckla den kulturella och kreativa sektorn, bör övervägas med tanke på dess avsevärda bidrag till att främja interkulturell dialog och socioekonomisk utveckling.

När det gäller migration och rörlighet är framstegen med genomförandet av de olika delarna av partnerskapet för rörlighet en övergripande prioritering. Ett väl förvaltat och hållbart regelverk, som också skulle bidra till att garantera att personer mer regelbundet och lättare kan röra sig mellan Jordanien och EU, kan främja mänsklig utveckling och ekonomisk tillväxt.

i)EU och Jordanien är stabila partner inom utrikes- och säkerhetspolitik. Det strategiska och operativa samarbetet kommer att bedrivas bilateralt och i multilaterala forum, regionalt bl.a. genom det delade ordförandeskapet för unionen för Medelhavsområdet. Det är i EU:s och Jordaniens gemensamma intresse att främja stabilitet och fred i regionen och globalt, genom att fortsätta samarbetet till stöd för politisk övergång och fredsbyggande åtgärder i Syrien, bland annat. Både EU och Jordanien strävar efter att bli förebilder som toleranta samhällen, vilket är ytterligare ett skäl att förbättra samarbetet på det utrikespolitiska området.

ii)Den andra prioriteringen är inriktad på att bibehålla Jordaniens makroekonomiska stabilitet och stärka Jordaniens sociala och ekonomiska utveckling i linje med ”Jordanien 2025 – nationell vision och strategi”, utöver att stärka Jordaniens motståndskraft när det gäller att hantera inverkan av krisen i Syrien och den regionala instabiliten. 

En stark och stabil jordansk ekonomi som stöds av en ytterligare lättnad av handelsordningen mellan Jordanien och EU och ett förbättrat investeringsklimat (genom reformer av företagsklimatet) kommer att fungera som viktiga incitament för skapande av arbetstillfällen för jordanier, liksom för syriska flyktingar i förekommande fall. Moderniseringen och diversifieringen av ekonomin kommer att stärkas ytterligare genom stöd för innovationsdriven tillväxt och kunskapsutbyte. I detta sammanhang kommer samarbetet att öka för att stärka anställningsbarhet, kompetensutveckling och tillhörande utbildningsreformer, i syfte att främja ungas roll i ekonomin och samhället.

En förstärkning av det befintliga associeringsavtalet genom förhandlingar om ett djupgående och omfattande frihandelsområde, vilket inbegriper att ta itu med alla problem rörande marknadstillträde som hindrar landet att dra full nytta av associeringsavtalets möjligheter, kommer också att stärka Jordaniens integration i EU-marknaden och skapa nya arbetstillfällen för handel, investeringar och utveckling.

iii)Den tredje partnerskapsprioriteringen är nära kopplad till dessa två prioriteringar och är inriktad på att stödja Jordaniens insatser för att stärka styrelseformerna, rättsstaten, de demokratiska reformerna och mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i enlighet med internationella, regionala och nationella lagar, utgör gemensamma värderingar. Respekten för demokratiska principer och grundläggande mänskliga rättigheter är en väsentlig del av förbindelserna mellan EU och Jordanien.

1. Stärkande av samarbetet om regional stabilitet och säkerhet, inbegripet terrorismbekämpning

EU erkänner alla relevanta insatser som Jordanien genomför på detta område. EU och Jordanien bör fortsätta sitt nära samarbete när det gäller att hantera destabiliseringen av regionen, inbegripet det ökade hotet mot säkerheten efter att Islamiska staten och andra terroristgrupper fått en vidare spridning. Eu och Jordanien har liknande mål i den syriska krisen. Arbetet inom ramen för den internationella stödgruppen för Syrien och i andra forum bör fortsätta, liksom samarbetet inom ramen för EU:s och Jordaniens färdplan för ökad säkerhet/terrorismbekämpning med särskild tonvikt på gemensamma projekt och informationsutbyte.

EU och Jordanien bör också intensifiera ”brobyggandet” i andra konfliktsammanhang, bl.a. i fredsprocessen i Mellanöstern, situationen på Afrikas horn (Aqaba-processen). Utöver den omedelbara konfliktdimensionen kommer EU och Jordanien inom ramen för unionens civilskyddsmekanism att stärka samarbetet för krishantering och civilskydd.

EU och Jordanien är samarbetspartner när det gäller att uppmuntra och främja dialog mellan olika religioner och kulturer, på global och regional nivå där Jordanien spelat en ledande roll.

Kampen mot terrorism och våldsbejakande extremism och radikalisering måste fortsatt stå högt uppe på dagordningen. Mot denna bakgrund och som komplement till regelbunden politisk och tematisk dialog kommer EU och Jordanien att intensifiera det konkreta samarbetet och informationsutbytet för att ta itu med dessa utmaningar inom ramen för rättsstaten. EU och Jordanien kommer att samarbeta, bl.a. genom gemensamt överenskomna utbildningsprogram och med deltagande av ett brett spektrum av organisationer i det civila samhället i Jordanien.

2. Främjande av ekonomisk stabilitet, hållbar och kunskapsbaserad tillväxt, kvalitativ utbildning och skapande av arbetstillfällen

a)Krisen i Syrien och den utdragna flyktingnärvaro som den har orsakat har haft en kraftig inverkan på den socioekonomiska strukturen i Jordanien, landets knappa naturresurser och tillhandahållandet av grundläggande tjänster och har förvärrat en redan utsatt ekonomisk situation. Den ekonomiska dialogen och samarbetet om makroekonomiska frågor kommer därför att utvecklas ytterligare i syfte att främja en sund makroekonomisk politik och strukturpolitik som stärker tillväxtpotentialen och ökar resiliensen i den jordanska ekonomin i enlighet med målen för ”Jordanien 2025”. Ansträngningarna för att bevara makroekonomisk stabilitet bör fortsätta, bl.a. inom ramen för det nya program från internationella valutafonden (IMF) som EU kan komplettera genom ett nytt program för makroekonomiskt stöd.

Vid sidan av finans- och budgetförvaltning kommer samarbetet att bedrivas vidare kring reformer i Jordaniens offentliga sektor för att förbättra förvaltningen av de offentliga finanserna, men också dess övergripande effektivitet och kapacitet att tillhandahålla tjänster.

b)En central socioekonomisk utmaning för Jordanien är att främja sysselsättning och anställbarhet, särskilt för unga jordanier och de mest utsatta; genom att skapa arbetstillfällen, stödja företagande och innovation, utveckla kompetens och kvalifikationer och genom att främja riktad allmän och yrkesinriktad utbildning och forskning. Partnerskapsprioriteringarna syftar till att möta utmaningen genom tillämpning av olika politiska verktyg: handel, näringslivsutveckling, allmän och yrkesinriktad utbildning, ökad rörlighet. Syftet för alla dessa instrument är också att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt och deltagande.

a.Handel för utveckling är ett centralt inslag i partnerskapsprioriteringarna/pakten. Skapande av arbetstillfällen genom en uppmjukning från EU:s sida av ursprungsreglerna mellan Jordanien och EU och stödåtgärder kommer att gynna både syriska flyktingar och de jordanska värdsamhällena. Denna uppmjukning av ursprungsreglerna kommer inte att påverka EU:s och Jordaniens fortsatta ansträngningar i riktning mot ett djupgående och omfattande frihandelsområde. EU och Jordanien är fortsatt fast beslutna att inleda förhandlingarna om ett sådant område, vilket inbegriper att ta itu med alla utmaningar när det gäller export av jordanska produkter till EU. Parallellt kommer EU och Jordanien att fortsätta dialogen för att främja harmonisering på områden som sanitära och fytosanitära åtgärder, tekniska handelshinder eller tjänster.

b.EU och Jordanien kommer att prioritera och öka sina insatser för att förbättra företagsklimatet och attrahera investeringar, stödja utvecklingen av den privata sektorn (bl.a. genom rättsliga och administrativa reformer och utlåning till företag), generera de kunskaper och den kompetens som krävs på den jordanska arbetsmarknaden. Det är också viktigt att stärka de kunskapsbaserade sektorerna för att skapa hållbara och anständiga arbetstillfällen, särskilt bland ungdomar.

c.Utbildning är ett annat kraftfullt instrument för att förbättra den sociala och ekonomiska utvecklingen. Det kommer att vara av avgörande betydelse för att förverkliga denna prioritering så att den kommer alla som är bosatta i Jordanien, inbegripet flyktingar, till del. Bibehållandet och främjandet av offentlig utbildning av hög kvalitet för alla barn på alla nivåer kommer att vara vägledande för samarbetet mellan EU och Jordanien för att säkerställa att alla har möjlighet att studera och bygga upp en framtid. Yrkesinriktad utbildning förtjänar också särskild uppmärksamhet och särskilt stöd.

c)EU och Jordanien kommer att fortsätta att främja innovativ forskning och kunskapsbaserade lösningar och samarbete kring förnybar energi, energieffektivitet och en hållbar förvaltning av naturresurser, inbegripet vatten och avfallshantering samt resultaten av Parisavtalet om klimatförändringar.

3. Stärkande av demokratiska styrelseformer, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna

I linje med Jordaniens fortsatta reformprocess, trots all turbulens i regionen, kommer EU och Jordanien att fortsätta att samarbeta i syfte att ytterligare stärka det demokratiska och rättsliga systemet i Jordanien, rättsstatsprincipen, jämställdhet, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, den rättsliga miljön för det civila samhället som bidrar till utvecklingen av ett livskraftigt civilt samhälle.

Man kommer att inrikta sig på samarbete till stöd för rättsliga reformer och tillgång till rättslig prövning samt internationellt rättsligt samarbete, valprocessen (bl.a. uppföljning av rekommendationerna från EU:s valobservatörsuppdrag), en ytterligare förstärkning av det politiska partisystemet och parlamentets översyn och lagstiftande roll, decentraliseringsprocessen och mediemångfald.

EU och Jordanien kommer att fortsätta att föra en regelbunden dialog om demokrati och god samhällsstyrning, rättvisa, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, i ett ömsesidigt överenskommet format. Dialogen kommer att bygga vidare på Jordaniens internationella, regionala och nationella insatser och åtaganden. Det civila samhällets organisationer kan bjudas in av bägge parter för att lämna bidrag.

Specifikt i fråga om mänskliga rättigheter kommer den regelbundna dialogen bl.a. att beröra yttrandefrihet, föreningsfrihet inbegripet arbetsmiljön för det civila samhället, och kvinnors rättigheter och kvinnors egenmakt i det politiska och offentliga livet. En ansvarsskyldig, öppen, effektiv och inkluderande offentlig förvaltning är av avgörande betydelse för att genomföra dessa mål, och för att ytterligare främja och stärka Jordaniens demokrati och goda styrelseformer samt landets kamp mot korruption.

Dialogen kommer att ta vederbörlig hänsyn till befintliga åtaganden som Jordanien gjort på den multilaterala nivån. Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, t.ex. vad gäller utbildning och arbetsmarknad, kommer också att tas upp i denna dialog. Dialogen kommer särskilt att röra områden som ingår i partnerskapsprioriteringarna.

III. Mekanismer för dialog och ömsesidigt samarbete

Den allmänna ramen för förbindelserna mellan EU och Jordanien bestäms av associeringsavtalet som trädde i kraft 2002 och den framskjutna ställning som uppnåddes 2010. En översyn av associeringsavtalet, som har funnits i nästan 15 år, eller en rationalisering av dess genomförande genom en grundlig omprövning av dialogerna och underkommittéerna kommer att vara viktig. Genom att sammanföra underkommittéerna i ett fåtal tematiska dialoger i enlighet med partnerskapsprioriteringarna och genom att komplettera den politiska dialogen kommer man att kunna främja samarbetet inom de överenskomna centrala arbetsområdena.

Partnerskapsprioriteringarna kommer att ses över 2018.  Resultatet kommer att behöva godkännas av associeringsrådet.  Om omständigheterna så kräver kan Jordanien eller EU begära en översyn när som helst under denna period.  

För att stödja genomförandet av pakten EU–Jordanien kommer en regelbunden översyn av pakten att ske inom ramen för det bilaterala samarbetet mellan EU och Jordanien samt andra relevanta dialoger och möten. Vid behov och i linje med principen om ökat egenansvar för den europeiska grannskapspolitiken kommer EU att delta i samordningsmekanismer med Jordaniens regering och andra partner, däribland det civila samhället och lokala myndigheter.

För att leva upp till målsättningarna i partnerskapsprioriteringarna och den därtill bifogade pakten har EU åtagit sig att bibehålla det finansiella stödet och samarbeta med det internationella samfundet till stöd för Jordanien.

Bilaga till prioriteringarna för partnerskapet EU–Jordanien

Pakten EU–Jordanien

Syftet med detta dokument är att komplettera prioriteringarna för partnerskapet EU–Jordanien, med angivande av ömsesidiga åtaganden samt översynsmekanismer.

Pakten EU–Jordanien, som tillkännagavs vid givarkonferensen i London för Syrien och dess grannländer den 4 februari 2016, är ett positivt svar på Jordaniens förslag om en pakt med det internationella samfundet, och förespråkar ett helhetsperspektiv för att hantera flyktingkrisen i Syrien. Pakten EU–Jordanien är ett organiskt dokument, som måste uppdateras regelbundet och som avspeglar de tre pelarna och andan i den internationella pakt för Jordanien som undertecknats av Jordaniens regering och de gemensamma värdarna för Londonkonferensen. Pakten EU–Jordanien bygger bl.a. på den jordanska åtgärdsplanen (Jordan Response Plan, JRP) och ”Jordan 2025 – National Vision and Strategy”. Den är inriktad på att stärka den ekonomiska återhämtningen i Jordanien och samtidigt öka de ekonomiska möjligheterna för syriska flyktingar, genom ökat skydd och tillgång till sysselsättning och högkvalitativ utbildning.

Pakten EU–Jordanien, som syftar till att genomföra partnerskapsprioriteringarna mellan EU och Jordanien, går utöver den internationella pakten genom att den tydligt anger ömsesidiga åtaganden och översynsmekanismer för de olika områden som fastställts i partnerskapsprioriteringarna. Härvid bygger pakten EU–Jordanien helt på politisk dialog och samarbete inom ramen för associeringsavtalet EU–Jordanien, den gemensamma stödramen för perioden 2014–2017 för EU:s stöd till Jordanien, Jordaniens strategi för 2025 och dess treåriga verkställande utvecklingsprogram.

1.Handelslättnader mellan EU och Jordanien i syfte att stärka investeringar, export och arbetstillfällen, även för syriska flyktingar

I den internationella pakten efterlyses åtgärder för att öppna upp EU-marknaden, särskilt genom förenklade ursprungsregler, vilket kan leda till investeringar och arbetstillfällen för jordanier och syriska flyktingar. Som ett positivt svar har EU åtagit sig att förenkla sina ursprungsregler för en tioårsperiod för specifika varor som producerats i anläggningar i på förhand fastställda särskilda utvecklingszoner och industriområden, så länge som de är kopplade till arbetstillfällen på samma villkor för både jordanier och syriska flyktingar (15 % av alla jobb under de första två åren; 25 % därefter), med den övergripande målsättningen att uppnå 200 000 arbetstillfällen för syriska flyktingar på landsnivå, i enlighet med förklaringen i den internationella pakten. När väl det sistnämnda målet är uppnått kommer EU att överväga att utöka undantagen avseende ursprungsreglerna och förenkla de nödvändiga förutsättningarna för att producenter i Jordanien ska kunna dra nytta av dessa nya ursprungsregler. EU och Jordanien är överens om att involvera internationella organisationer med relevant sakkunskap, t.ex. Internationella arbetsorganisationen (ILO) och Världsbanken, i stödet och bidragen till att skapa nya arbetstillfällen och till den framtida övervakningsprocessen.

EU lovordar Jordanien för dess konkreta åtgärder när det gäller att ge syriska flyktingar tillgång till tillfälliga arbetstillstånd, vilka ursprungligen formulerades i det jordanska dokumentet Economic Response to the Syrian Refugee Crisis: Piloting a Holistic Approach". En större formell arbetsmarknad har positiva spridningseffekter för de nationella offentliga finanserna. I Jordaniens helhetssyn ingår idén om att låta syriska arbetstagare delta på arbetsmarknaden i 18 särskilda ekonomiska zoner (Special Economic Zones, SEZ), i flyktingläger, inom vissa sektorer (t.ex. jordbruk och tillverkning enligt förutbestämda kvoter), och för kommunala offentliga arbeten som finansieras genom samhällsbidrag från givare (infrastruktur och andra arbetsintensiva samhällstjänster), förutsatt att syrierna inte ersätter jordanska arbetstagare.

Skapandet av arbetstillfällen i särskilda ekonomiska zoner är en central del i Jordaniens förslag. Dessa zoner förväntas attrahera investeringar från Europa och andra regioner, i synnerhet från syrier i exil som söker efter en ”en fristad”, och främja export till EU.

För att påskynda detta, på Jordaniens begäran och såsom anges ovan, åtar sig EU att mjuka upp ursprungsreglerna för produkter som tillverkas av flyktingar i de jordanska särskilda ekonomiska zonerna samt i de andra industriella områdena på territoriet. EU är också reda att stödja specifika behov av arbetsmarknadsinriktad utbildning och kompetensutveckling för att öka produktiviteten i de särskilda ekonomiska zonerna och annorstädes.

Det är dock värt att påminna om att enligt det nuvarande associeringsavtalet mellan EU och Jordanien har Jordanien redan tull- och kvotfritt tillträde till EU:s marknad för industriprodukter, samt en väldigt bred tillgång för jordbruksprodukter. Dock har de jordanska producenterna inte till fullo dragit fördel av detta eftersom de inte ännu kan följa de ursprungsregler och tekniska standarder som tillämpas enligt avtalet.

EU har erbjudit och Jordanien välkomnat möjligheten till ett djupgående och omfattande frihandelsområde. Dock har förhandlingarna om detta inte ännu inletts. EU har också gett möjlighet till förhandlingar om ett avtal om bedömning av överensstämmelse och godtagande av industriprodukter (nedan kallat avtalet om industriprodukter) för att göra det möjligt för jordanska produkter från utvalda sektorer att få tillträde till EU-marknaden utan ytterligare tekniska kontroller.  Jordanien har gjort goda framsteg i förberedelserna inför avtalet om industriprodukter och i tillnärmningen till EU-lagstiftningen inom de utvalda sektorerna, även om visst tekniskt stöd ändå kan komma att behövas. Lägesanalys på expertnivå bör äga rum mellan de jordanska myndigheterna och EU:s avdelningar. Därefter skulle förhandlingarna om avtalet om industriprodukter kunna inledas. Det kommer att krävas fortsatta ansträngningar för att stärka ramen för de bilaterala handels- och investeringsflödena, uppmuntra investeringar och stödja jordanska exportörer när det gäller att i högre grad utnyttja förmånstillträdet till EU-marknaden.

2.Främjande av makroekonomisk stabilitet, smart och hållbar tillväxt

Jordanien understryker behovet av att få större bidrag för att minska sin skuldsättning. Jordanien understryker också behovet av ytterligare finansiering på förmånliga villkor, inbegripet genom den internationella pakten, för att minska det stora finansieringsunderskottet. Samtidigt som behoven i landet, inbegripet dem som orsakats av effekterna av flyktingkrisen, kommer att kräva ytterligare bidragsfinansiering, står Jordanien också inför välbehövliga infrastrukturinvesteringar. Inom ramen för investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken tillhandahåller EU avsevärda finansiella medel på förmånliga villkor för stora investeringsprojekt, bl.a. för att utveckla ett regionalt transportsystem. Likaledes bibehåller EIB en flexibel inställning till sina finansieringsprioriteringar i Jordanien till stöd för regeringens mål, skapande av arbetstillfällen samt främjande av den privata sektorn och små och medelstora företag. Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) agerar på liknande sätt.

Med tanke på Jordaniens stora statsskuld bör prioriteringen för nya lån vara investeringar med hög avkastning, t.ex. infrastruktur som bidrar till att underlätta export, företagsinkubatorer osv., som skulle ha positiva återverkningar på sysselsättningen i Jordanien, samt på produktivitetstillväxt och statliga inkomster som indirekt effekt. 

I överensstämmelse med dess åtaganden vid Londonkonferensen och på begäran av Jordaniens regering (Jordan begärde 350 miljoner euro) föreslog Europeiska kommissionen den 29 juni 2016 ett andra makroekonomiskt stöd till Jordanien till ett belopp av 200 miljoner euro. Mot bakgrund av de finanspolitiska utmaningar och extraordinära omständigheter som Jordanien står inför till följd av att landet hyser 1,3 miljoner syrier och med tanke på att EU är en viktig partner för Jordanien, kommer EU att under 2017 överväga ett nytt förslag om att utvidga det makroekonomiska stödet till Jordanien, när det andra makroekonomiska stödet slutförts och förutsatt att de sedvanliga villkoren för denna typ av bistånd uppfylls, däribland en uppdaterad bedömning från Europeiska kommissionen av Jordaniens externa finansieringsbehov. Detta stöd är avgörande för Jordanien och skulle hjälpa landet att upprätthålla makroekonomisk stabilitet samtidigt som man bibehåller framstegen på utvecklingsområdet och fortsätter med landets reformagenda.

EU kommer att uppmuntra modernisering och diversifiering av den jordanska ekonomin, bl.a. genom att stödja innovationsbaserad tillväxt, främja kunskapsbaserad kapacitetsuppbyggnad och kunskapsöverföring samt genom att engagera och stödja talanger, särskilt bland ungdomar och kvinnor, i fråga om att inrätta innovativa företag.

3.Förbättring av en miljö som gynnar utveckling av den privata sektorn, innovation och skapande av arbetstillfällen

I enlighet med den internationella pakten är pakten EU–Jordanien inriktad på att bibehålla en sund makroekonomisk ram och skapa en miljö som gynnar investeringar, export, BNP-tillväxt, innovation och skapande av arbetstillfällen. Jordanien är angeläget om att förbättra företagsklimatet och genomföra strukturreformer för att förbättra produktiviteten och förhållandena på arbetsmarknaden.

EU är redo att stödja dessa insatser, t.ex. genom budgetstöd till utveckling av den privata sektorn, vilket kommer att möjliggöra den välbehövliga förbättringen av tjänster till företag och förbättringar av investeringsklimatet. Likaledes avser EU att genom budgetstödinsatser inriktade på kompetens och utveckling att undanröja hinder för skapandet av sysselsättningsmöjligheter och att ge sårbara grupper relevant och uppdaterad kompetens. EU är redo att ge Jordanien ytterligare stöd med sikte på att stärka innovation och företagande och att förbättra konkurrenskraften i den privata sektorn i Jordanien och dess exportpotential, t.ex. genom att maximera möjligheten att EU:s produktstandarder kan uppnås. Med dess inriktning på den privata sektorn kommer EBRD att vara en central aktör när det gäller att uppnå en utveckling av den privata sektorn i Jordanien. 

Samtidigt finns det inhemska möjligheter till BNP-tillväxt som kan göra befolkningstillväxten till en möjlighet. De inhemska företagen behöver tillgodose en större efterfrågan på hemmamarknaden och har tillgång till arbetskraft till överkomligt pris och som ofta är tillräckligt kvalificerad, och har således möjlighet att snabbt öka produktiviteten. Givarnas tillgängliga finansiella stöd i form av bidrag och förmånlig finansiering måste planeras och samordnas med största möjliga effektivitet, om Jordanien vill kunna få fart på tillväxten och fungera som exempel för regionen och utanför denna.

4.Högkvalitativ utbildning för social inkludering och utveckling

Regeringen gör enorma ansträngningar för att låta största möjliga antal syriska flyktingar delta i allmän utbildning. Pakten EU–Jordanien återspeglar Jordaniens ambition, som bekräftas i den internationella pakten, att se till att alla barn i Jordanien får gå i skolan, även syriska flyktingar (”ingen förlorad generation”). Detta inverkar kraftigt på de offentliga finanserna och EU kommer att stå fast vid sitt åtagande att bidra till att lätta bördan och att vidmakthålla såväl skolinfrastrukturens kvalitet som utbildningens kvalitet.

EU har tillhandahållit ett betydande stöd till utbildningssektorn sedan 2012 och planerar ytterligare stöd i budgeten. Eftersom det tillfälliga antagandet av omkring 143 000 elever i det offentliga systemet som blivit följden av de syriska flyktingarnas närvaro har lett till överfulla offentliga skolor och påverkar utbildningens kvalitet negativt skulle det för utbildningsministeriets plan att öka antalet flyktingar i utbildning under skolåret 2016–2017 till 193 000 elever krävas ytterligare 100 skolor där man arbetar i dubbla skift på tillfällig basis till dess att de erforderliga finansiella medlen för driftsutgifter görs tillgängliga och de nya skolorna byggs inom två till tre år i enlighet med pakten med Jordanien.

Med tanke på att det är brådskande att ta itu med utbyggnaden och byggnaden av skolor har Jordanien garanterat att åtgärder vidtas snarast möjligt. Detta skulle också göra det möjligt för de 15 000 syriska barn som för närvarande är på reservlistan att få tillgång till offentliga skolor, medan andra ges tillgång till yrkesutbildning där det finns ledig kapacitet.

Om kriget eller instabiliteten i Syrien skulle dra ut på tiden skulle detta göra det möjligt för Jordanien att inbegripa flyktingelever i det allmänna offentliga skolsystemet och ge dem hopp för framtiden och möjlighet till utbildning enligt jordansk standard, och på så sätt aktivt motverka risken för våldsbejakande extremism. Ansträngningar bör också göras för ungdomar som befinner sig utanför skolsystemet genom icke-formellt lärande. På medellång sikt skulle det också ha fördelen av att bredda utbudet av arbetskraft på arbetsmarknaden, och få dem att bidra till den ekonomiska utvecklingen i deras värdland.

Kompletterande åtgärder för att säkra tillträdet till högre utbildning för syriska studerande under deras vistelse i Jordanien kommer också att övervägas.

5.Hållbar användning och förvaltning av naturresurser

Det faktum att ett stort antal syriska flyktingar uppehåller sig i landet sedan länge har inte i sig lett till energibrist i Jordanien, utan endast förstärkt det kroniska problemet med brist på energi i landet. I det nyligen utarbetade dokumentet ”Återuppbyggnad av värdsamhällen” (”Rebuilding Host Communities”) som lades fram av Jordaniens ministerium för planering och internationellt samarbete (MOPIC) som en avknoppning till den jordanska åtgärdsplanen 2016–2018 fastställs de övergripande behoven på detta område för de kommande tre åren till 120 miljoner euro. Synergier med det ansenliga EU-stöd som öronmärkts sedan 2011 skulle kunna främjas, eftersom verksamhet inom förnybar energi och energieffektivitet kräver en stor och diversifierad arbetskraft, inbegripet förstärkta forsknings- och innovationsinsatser.

I den jordanska åtgärdsplanen 2016–2018 ringas vatten och sanitet in som en av de sektorer som är i störst behov av stöd, även för lokalsamhällena. EU ger redan betydande stöd på detta område som kan ökas och vägleda framtida verksamhet. Dessutom kommer EU att finansiera ett stort program för hantering av fast avfall som skulle höja jordaniernas livskvalitet, och samtidigt göra det möjligt att engagera utsatta och outbildade personer, med fördelar för den lokala ekonomin.

Vidare kan EU på regeringens begäran snabbt mobilisera tekniskt bistånd inom en rad sektorer. Komplementaritet med EU-program såsom EU:s program för forskning och innovation Horisont 2020 kommer också att säkerställas.

6.Stabilitet och säkerhet, inbegripet terrorismbekämpning samt förebyggande av radikalisering och våldsbejakande extremism

Inre säkerhet är en viktig prioritering för Jordanien. När det gäller kontraterrorism har Jordanien ett effektivt och robust system som har visat sig vara effektivt när det gäller att minska eller eliminera terroristhotet. Men regionen drar i allt högre grad till sig internationella jihadister på grund av den utdragna konflikten i Syrien och situationen i Irak och annorstädes.

Kampen mot terrorism, våldsbejakande extremism, radikalisering och intolerans mellan eller inom religioner är gemensamma mål. EU och Jordanien kan dra nytta av ett nära samarbete och erfarenhetsutbyte när det gäller att åtgärda dessa fenomen, med inriktning på förebyggande och reaktiva åtgärder samt efterlevnad av rättsstatsprincipen. EU och Jordanien kommer att fortsätta att tillämpa en bred och övergripande strategi i säkerhetsfrågor, både bilateralt och inom regionala och internationella forum, och i fråga om såväl specifika kriser som i Syrien som globala frågor (bekämpning av radikalisering).

Vid den workshop om terrorismbekämpning och ökad säkerhet som EU och Jordanien anordnade den 15 mars 2016 kom de båda parterna överens om att fortsätta arbetet inom de tre områdena motverkande av våldsbejakande extremism, bekämpande av finansieringen av terrorism och luftfarts- och gränssäkerhet. Inom ramen för det i Amman belägna sekretariatet för Mellanösternregionen inom EU:s initiativ för ett kompetenscentrum för begränsning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker finansieras dessutom inrättandet av ett regionalt utbildningscentrum i Jordanien.

EU kommer att investera i analysen av de underliggande svagheterna och drivkrafterna bakom radikalisering och har anslagit 10 miljoner euro till stöd för Jordaniens regering i dess insatser för att motverka våldsbejakande extremism.     Jordanien uppmuntras att delta i de relevanta ansökningsomgångarna om ”bekämpning av radikalisering” inom EU:s ramprogram för forskning och innovation Horisont 2020.

Ytterligare finansiellt stöd och tematisk sakkunskap finns tillgänglig. Lämpliga åtgärder kan omfatta förbättrad dialog mellan folkgrupper, skapande av ekonomiska möjligheter, bostäder och stöd till aktörer som kan bekämpa extremistpropaganda. Detta skulle vara ett viktigt steg för en effektivare bekämpning av det gemensamma terrorismhotet.

EU och Jordanien kommer att fortsätta sitt partnerskap när det gäller att främja förståelse och stablitet på global och regional nivå. Vid sidan av åtgärder för att bekämpa radikalisering kommer man att fortsätta regionala vetenskapsdiplomatiinitiativ såsom SESAME (Synchroton-light for Experimental Science and Applications in the Middle East), som Jordanien står värd för. PRIMA (Partnership for Research and innovation in the Mediterranean Area) är ett annat sådant initiativ. Det förväntas att gemensam forskning ska kunna bedrivas om två av de mest brådskande utmaningarna för Medelhavsområdet: effektiviteten och hållbarheten i fråga om livsmedelsproduktion och vattenförsörjning.

På området katastrofriskhantering kommer EU och Jordanien att utforska möjligheten att ingå en bilateral överenskommelse om civilskydd. Inom ramen för unionens civilskyddsmekanism är EU och Jordanien också fast beslutna att stärka sitt samarbete på området hantering av katastrofrisker, särskilt genom utbyte av erfarenheter, gemensam utbildning och den potentiella utvecklingen av ett regionalt utbildningsnav, kapacitetsuppbyggnad för katastrofberedskap och katastrofförebyggande åtgärder inbegripet kartläggning och bedömning av risker.

7.Rörlighet och migration

Den 9 oktober 2014 undertecknade EU ett partnerskap för rörlighet med Jordanien. Partnerskapet för rörlighet är en uppsättning överenskomna politiska åtaganden från EU, de 16 deltagande medlemsstaterna och Jordanien och är resultatet av en dialog mellan EU och Jordanien som inleddes i december 2013. Det ger en sammanhängande ram för åtgärder på området migration, rörlighet och säkerhet och innehåller ett antal åtgärder i en bilaga som fastställts av alla parter i syfte att genomföra partnerskapet. Den viktigaste utmaningen är att trygga ett fullständigt och effektivt genomförande av partnerskapet.

Viseringslättnader gentemot EU (med ett åtföljande återtagandeavtal) är ett viktigt mål för förbindelserna mellan EU och Jordanien och för förbättringen av rörligheten och de direkta personkontakterna mellan de båda parternas territorier. Återtagande av irreguljära migranter är också viktigt för en ordnad förvaltning av migrationsströmmarna. Förhandlingarna om ett avtal mellan EU och Jordanien om viseringslättnader och återtagande kommer att inledas samtidigt på hösten 2016.

Inom ramen för pakten EU–Jordanien eftersträvas utvecklingsmässiga effekter på migration och rörlighet, bl.a. diasporans potential för ekonomisk utveckling, system för kompetensrörlighet och genom ökat regionalt och internationellt utbyte av studerande och ekonomiska aktörer.

8.Rättsliga och politiska reformer, demokratiska val och mänskliga rättigheter

EU och Jordanien kommer att fortsätta att samarbeta för att stärka rättsväsendet i Jordanien och för att öka tillgången till detta. Jordanien åtar sig att förbättra rättsväsendets funktionsätt och att säkerställa rättsväsendets oberoende, vilket har visats genom nyliga lagstiftningsreformer, t.ex. lagen om rättsväsendets oberoende och lagen om rättskipning för minderåriga. Jordanien har gjort framsteg när det gäller det elektroniska anmälnings- och sammanlänkningssystemet och tillhandahållit omfattande utbildningsprogram för domare.

Genom budgetstöd och tekniskt stöd bistår EU justitieministeriet, institutet för juridisk utbildning och rättsrådet. Jordanien och EU är fast beslutna att fortsätta att arbeta för att minska användningen av tillfälligt frihetsberövande, öka rättshjälpen särskilt för utsatta grupper, och minska risken för återfall genom användning av alternativa påföljder och eftervårdssystem.

Genom att anta lagstiftning om en ny ram för valförfarandet, decentralisering, kommuner och politiska partier har Jordanien bekräftat sitt åtagande att fortsätta med politiska reformer, som en del av ansträngningarna för att utvecklas i riktning mot ett parlamentariskt system med ökat politiskt deltagande.

EU åtar sig att fortsätta att stödja Jordaniens ansträngningar att stärka den demokratiska styrelsen. EU kommer att fortsätta att ge stöd till verksamheten vid centrala demokratiska institutioner, särskilt parlamentet och den internationella valkommissionen.

Främjande av och respekt för mänskliga rättigheter är en hörnsten för samarbetet mellan EU och Jordanien och avspeglas genom regelbunden dialog i multi- och bilaterala sammanhang, samt genom särskilda åtgärder bl.a. till stöd för det civila samhället, pluralistiska medier, jämställdhet och kvinnors rättigheter.

Jordaniens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2016–25 tillhör riktmärkena för samarbetet mellan EU och Jordanien, och detta gäller även Jordaniens internationella åtaganden (som gjorts genom internationella konventioner och FN-plattformar, såsom den allmänna mekanismen för inbördes granskning).

Det fortsatta arbetet

Arbetet med de prioriterade åtgärderna i pakten EU–Jordanien kommer att fortsätta i politiska och tematiska dialoger. Åtagandena och översynsmekanismerna i pakten EU–Jordanien och den internationella pakten kommer att vara ömsesidigt förenliga och förstärka varandra.

Finansieringen kommer att komma från ett antal olika EU-finansierade instrument och inriktas på insatser i Jordanien som genomförs med statliga och lokala myndigheter, organ från EU:s medlemsstater, icke-statliga organisationer samt FN och andra internationella organisationer. Finansieringen kommer bl.a. att omfatta budgetstöd samt ytterligare makroekonomiskt stöd och förmånlig finansiering, om kriterierna uppfylls. EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien (Madad-fonden) är tillgänglig för att ge stöd till Jordanien för de syriska flyktingarna och utsatta värdsamhällen i form av bidrag. De jordanska myndigheterna konsulteras regelbundet om processen och de föreslagna åtgärderna, och uppmuntras att lämna in förslag för finansiering. De uppmanas att delta i styrelsemötena för Madad-fonden.

Tillägg 1: Jordaniens och EU:s åtaganden

Tillägg 2: Riktmärken

Följande kvantitativa riktmärken föreslås för att övervaka framstegen med genomförandet av pakten EU–Jordanien. Övervakningen kommer att ske regelbundet och minst en gång per år, i samband med de planerade översynsmekanismerna och mötena i samband med det bilaterala samarbetet mellan EU och Jordanien.