30.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 207/7

1.

Kommittén konstaterar att investeringarna i EU har minskat med totalt 15 % som en direkt följd av den finansiella och ekonomiska krisen och även de offentliga investeringarna, som en följd av de begränsningar som de budgetreglerande mekanismerna har skapat på europeisk och nationell nivå, och att nivån på de totala investeringarna inom EU som helhet ligger under de nivåer som gällde före krisen i nominella termer. År 2015 var investeringsnivån nästan 60 miljarder euro lägre än under 2008 (1). Utöver en minskning av investeringar i absoluta tal påverkas EU:s konkurrenskraft också negativt av en åldrande infrastruktur och otillräckliga investeringar i den digitala och ekologiska övergången och i innovation.

2.

Kommittén betonar att de lokala och regionala myndigheterna är ansvariga för mer än hälften av de offentliga investeringarna i EU, och att deras investeringar i t.ex. infrastruktur, energi, kollektivtrafik, utbildning, hälso- och sjukvård m.m. har en direkt inverkan på de lokala ekonomierna, dynamiken i näringslivet och EU-medborgarnas liv och välfärd.

3.

Vi välkomnar Europaparlamentets efterlysning av en större delaktighet på nationell, regional och lokal nivå i samband med utformning och genomförande av strategier för tillväxt och sysselsättning och välkomnar stödet till ReK:s begäran om en uppförandekod för de lokala och regionala myndigheternas deltagande i den europeiska planeringsterminen (2).

4.

I detta sammanhang understryker kommittén att de nuvarande offentliga utgifterna för investeringar fortfarande är hälften av vad de var före krisen, vilket innebär att investeringar till ett värde av hundratals miljoner euro inte sker varje år i Europas regioner och städer.

5.

Vi påminner om en gemensam undersökning av Europeiska regionkommittén (ReK) och OECD 2015, där 96 % av de svarande som företräder kommuner och regioner har rapporterat om otillräckliga offentliga investeringar (3). Detta bekräftades i en enkät som ReK nyligen genomfört (4), där 75 % av de tillfrågade på lokal och regional nivå noterat en betydande minskning av de totala investeringarna i deras stad eller region mellan 2008 och 2014. Endast en tredjedel ansåg att situationen blir allt bättre.

6.

Kommittén påminner om OECD:s (5) och IMF:s uppmaning till samordnad global finanspolitisk stimulans mot bakgrund av det för tillfället begränsade manöverutrymmet för monetär politik, de mycket låga räntorna samt det faktum att de senaste årens ansträngningar för budgetkonsolidering har lett till en minskning av skuldkvoten i förhållande till BNP i ett flertal länder, vilket ger ett större handlingsutrymme. För att man ska lyckas med att sporra den ekonomiska aktiviteten bör ökningen av de offentliga utgifterna vara korrekt doserad och framför allt tydligt prioritera investeringar som främjar tillväxten, som forskning och utveckling, arbetskraftsutbildning och miljövänlig infrastruktur.

7.

Potentialen för strategiska investeringar i städer och regioner är mycket större än de allmänna tendenserna för perioden före krisen visar, inte minst på grund av omfattande kunskaps- och kompetensutveckling, de lägre räntorna och de möjligheter som digitaliseringen, delningsekonomin, den cirkulära ekonomin och det befintliga handlingsutrymmet ger små och medelstora företag att på ett bättre sätt delta i det allt mer globala affärsklimatet.

8.

Kommittén upprepar att denna ihållande nedgång i fråga om de totala investeringarna är ohållbar, och att den låga investeringstakten inte bara bromsar återhämtningen utan även hotar EU:s framtida potential för tillväxt och innovation genom att skada en långsiktig ekonomisk tillväxt och skapande av nya arbetstillfällen.

9.

Vi vill framhålla att investeringar i Europas städer och regioner är avgörande för att få fart på en hållbar tillväxt och skapa arbetstillfällen inom EU, och för att bevara de befintliga arbetsplatser som kämpar för sin överlevnad på grund av de nuvarande underinvesteringarna. Det är absolut nödvändigt att undanröja hindren för att återskapa samma investeringsnivåer som före krisen i Europa, och att investera i regionernas och städernas verkliga potential i deras egenskap av Europas kraftcentrum.

10.

Kommittén stöder en global, europeisk och nationell utveckling med så kallat tålmodigt kapital, vilket innebär ett långsiktigt perspektiv för att finansiera de grundläggande behoven, som inte följer principen med beräkning av de offentliga utgifterna på årsbasis och den dominerande principen med kvartalsvis beräkning bland privata finansierare. Tyngdpunkten här bör ligga på investeringar i åtgärder för att motverka klimatförändringen, på strategisk infrastruktur och på innovation och tillgång till knappa resurser.

11.

ReK poängterar vikten av att ha en helhetssyn på hållbara och smarta investeringar, som är den viktigaste politiska prioriteringen för mandatperioden 2015–2020 (6). Detta yttrande, tillsammans med andra yttranden samt Bratislavaförklaringen (7) och ReK:s handlingsplan för investeringar, är ett avgörande steg i denna process.

12.

Kommittén välkomnar kommissionens och Europeiska investeringsbankens (EIB) initiativ och deras primära fokus på att främja investeringar, och erinrar om det givande samarbetet mellan EIB och ReK i samband med den gemensamma åtgärdsplanen (8).

13.

Kommittén framhåller de åtgärder som vidtagits av Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) om genomförandet av de finansiella instrument som omfattar flera regioner, eftersom de i hög grad bidrar till ökad likviditet på marknaderna och till att generera investeringar.

14.

Kommittén vill framhålla att EU:s investeringsinstrument kan ha en positiv effekt på den offentliga finansieringen, i synnerhet vad gäller den tidigare administrativa kapaciteten, särskilt då det gäller inkomstgenererande projekt. Därför bör sådana verktyg inriktas på långivning, innovativa finansieringsinstrument och innovativ offentlig upphandling. Vi vill emellertid också framhålla den roll som stöden spelar, eftersom de är ett mycket viktigt instrument i regionerna och städerna när det gäller projekt som ska åtgärda ett marknadsmisslyckande eller som inte genererar tillräckliga inkomster för att locka investerare.

15.

ReK framhåller betydelsen av sammanhållningsstödet, som även i fortsättningen bör utgöra ryggraden i EU:s investeringspolitik och stärka partnerskapet mellan EU:s regioner som ett äkta uttryck för samarbete och solidaritet. Sammanhållningspolitikens framtid är knuten till EU:s framtid. Därför är det nödvändigt att säkra sammanhållningspolitikens roll i EU efter 2020 (9).

16.

Kommittén upprepar behovet av att utvärdera alla finansieringsformer: den fleråriga budgetramen, sammanhållningspolitiken och ESI-fonderna, Junckerplanen och Efsi liksom andra finansieringsinstrument, som alla är förenliga trots att de har sin egen unika filosofi, och som därför bör komplettera varandra, samtidigt som de bör samverka om och när det är nödvändigt.

17.

ReK välkomnar principen om en förlängning av Efsi (10) både när det gäller varaktighet och finansiell kapacitet, som utgör ett tillfälle att finjustera de befintliga åtgärderna. Vi noterar dock att för att göra Efsi 2.0 till en större framgång måste man ytterligare förtydliga synergieffekterna med den europeiska sammanhållningspolitiken genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Vi anser att Efsi inte bör utformas för att ersätta EU:s befintliga sammanhållningspolitiska instrument. Med tanke på deras roll när det gäller att föreslå och planera investeringar på medellång och lång sikt bör de regionala och lokala myndigheterna göras mer delaktiga i förvaltningen av denna fond, i synnerhet när det gäller att inrätta finansieringsplattformar på regional eller multiregional nivå.

18.

Det är viktigt att mer detaljerad information om Efsi-finansierade projekt görs allmänt tillgänglig, särskilt med betoning på additionalitet och komplementaritet i tillämpliga fall. Ett ökat deltagande från ReK:s sida i samband med rapportering och övervakning underlättar informationsflödet mellan regionerna och städerna. Det är nödvändigt att säkerställa en reell additionalitet hos projekt som finansieras via Efsi, särskilt med avseende på användningen av medel från EU:s budget, exempelvis Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020.

19.

ReK anser att Efsi inte bör finansieras genom andra fonder eller konkurrensutsatta program.

20.

Att ta itu med hindren för investeringar kräver långtgående reformer på alla styresnivåer i syfte att avlägsna administrativa, lagstiftningsrelaterade och andra typer av hinder som avskräcker investerare, i syfte att förbättra investeringsklimatet.

21.

Investeringar på lokal och regional nivå inom en rad överlappande sektorer som infrastruktur, transporter, utbildning, forskning och innovation, miljö, hälso- och sjukvård, sociala tjänster och andra former av samhälls- och humankapital, är absolut nödvändiga för att förstärka de långsiktiga effekterna av strategiska investeringar.

22.

De lokala och regionala myndigheterna kan fungera som katalysatorer och föra samman olika offentliga och privata aktörer i anslutning till investeringsprojekt, särskilt större projekt och offentlig–privata partnerskap. Vi måste i högre grad främja gränsöverskridande förbindelser och samarbete på flera nivåer genom att aktivt främja tvärregionala investeringar för att påskynda den europeiska inre marknaden, särskilt genom utvecklingen av kapitalmarknadsunionen. Samtidigt måste vi fortsätta att ta itu med lagstiftningsmässiga och administrativa utmaningar på grundval av kommissionens agenda för bättre lagstiftning, för att säkerställa att de politiska målen nås på det mest effektiva och minst betungande sättet.

23.

Kommittén vill framhålla vikten av regionala strategier för smart specialisering som verktyg för att gemensamt skapa europeiska partnerskap för benchlearning och för att organisera flerdimensionella investeringsprojekt av hög kvalitet med deltagande av många aktörer. I detta sammanhang understryker vi att undanröjandet av hinder för investeringar kan gå hand i hand med genomförandet i hela EU av regionala innovationsstrategier baserade på smart specialisering (RIS3), vilket kan bli ett användbart verktyg för att inrikta policystödet och investeringarna på de viktigaste prioriteringarna och utmaningarna och på så sätt stimulera privata investeringar.

24.

En betydande del av de hinder för investeringar som beskrivs i den europeiska planeringsterminen är ”territoriella” i den meningen att de antingen är relevanta för de lokala och regionala myndigheterna när det gäller investeringar, eller att de lokala och regionala myndigheterna kan bidra till att minska eller undanröja dem.

25.

Detta innebär att de nuvarande hindren för investeringar ofta finns på lokal och regional nivå och inom det gränsöverskridande samarbetet, och följaktligen att även lösningarna finns på denna nivå.

26.

Det finns emellertid stora skillnader mellan medlemsstaterna i fråga om investeringsmönster och investeringshinder, och därför finns det ingen lösning som passar alla.

27.

Detta beror huvudsakligen på de lokala och regionala myndigheternas olika roller i förhållande till investeringar. Städerna och regionerna är först och främst investerare, eftersom de ansvarar för mer än hälften (54 %) av de offentliga investeringarna i EU. Dessa investeringar görs i olikartade, kompletterande sektorer och funktioner, såsom humankapital, kvalifikationer, utbildning, hälso- och sjukvård, och många fler. Städerna och regionerna är således leverantörer och tillhandahållare av tjänster. De lokala och regionala myndigheterna är också planerare, eftersom de har huvudansvaret för utvecklingsstrategierna och planeringen för framtiden. Därigenom kan de inrikta det politiska stödet och investeringarna på de viktigaste prioriteringarna och utmaningarna, och på så sätt stimulera investeringar. Städerna och regionerna fungerar som katalysatorer och regleringsmyndigheter, till exempel när det gäller fysisk planering och bygglov. Slutligen fungerar de som investeringspartner som kan föra samman olika offentliga och privata aktörer i samband med genomförande av investeringsprojekt (11).

28.

Kommittén välkomnar kommissionens fokus på att identifiera sådana hinder för och utmaningar på investeringsområdet inom ramen för den europeiska planeringsterminen, från den årliga tillväxtöversikten och dess förteckning över investeringsutmaningar till landsrapporterna och de landsspecifika rekommendationerna. I syfte att bidra till en mer kvalitetsinriktad strategi på EU-nivå för de offentliga utgifterna stöder kommittén förslaget om att de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen också bör omfatta minimimål för offentliga investeringar, framför allt när det gäller löpande utgifter (12).

29.

ReK upprepar i detta sammanhang sin uppmaning till Europeiska kommissionen att lägga fram en vitbok som fastställer en typologi på EU-nivå för offentliga investeringars kvalitet i de offentliga utgiftsredovisningarna, i förhållande till deras långsiktiga effekter (13).

30.

Vi påminner också om att ReK har föreslagit (14) att kommissionen officiellt ska ställa sig bakom rekommendationen från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) med en uppsättning principer för offentliga investeringar (15) (mars 2014). Vi välkomnar att denna rekommendation på samtliga områden för politiska åtgärder (samordning av offentliga investeringar, kapacitetsuppbyggnad, fastställande av ramvillkoren) erkänner de regionala och lokala myndigheternas viktiga och växande roll i planeringen och genomförandet av offentliga investeringar.

31.

Av de 178 frågor med territoriell relevans som tas upp i 2016 års landsrapporter fördelade mellan alla länder och politikområden handlar nästan 60 % om hinder för investeringar, främst betungande övergripande och sektorsspecifika bestämmelser, offentliga förvaltningars otillräckliga kvalitet samt specifika hinder på arbetsmarknaden och på marknaden för finansiering av små och medelstora företag (16).

32.

I ReK:s nyligen genomförda enkät bland de lokala och regionala myndigheterna bekräftas återigen att betungande regler som påverkar investerings- och företagsklimatet, arbetsmarknaden, detaljhandeln och andra områden, liksom kostsamma, långa eller betungande administrativa förfaranden för att starta, utvidga eller avveckla en verksamhet, samt alltför långsamma och tungrodda rättsliga förfaranden, verkligen anges som investeringshinder av cirka 9 av 10 svarande.

33.

Kommittén rekommenderar att den europeiska planeringsterminen även i fortsättningen i första hand ska fokusera på att fastställa investeringshindren, bland annat i de årliga uppdateringarna av Challenges to Member States’ Investment Environments, som lades fram tillsammans med den årliga tillväxtöversikten för första gången i november 2015.

34.

ReK efterlyser ett starkare och mer strukturerat deltagande från de lokala och regionala myndigheternas sida i den europeiska planeringsterminen i syfte att effektivt kunna ta itu med de territoriella utmaningarna på investeringsområdet. Europaparlamentet uppmanas involvera ReK i denna process genom ett aktivt deltagande i interparlamentariska möten om den europeiska planeringsterminen.

35.

Kommittén påminner om att det behövs ytterligare förenklingar av EU:s fonder med delad förvaltning, särskilt när det gäller användningen av finansiella instrument, och framhåller vikten av att öka de offentliga myndigheternas administrativa kapacitet och institutionella expertis för att överbrygga investeringsgapet i EU.

36.

Deltagarna i ReK:s enkät om investeringshinder (17), de flesta företrädare för lokala eller regionala myndigheter, lyfte fram de lokala och regionala myndigheternas administrativa kapacitet som en investeringsutmaning i deras stad eller region. Kapaciteten att delta i offentlig–privata partnerskap betraktades som en utmaning eller en stor utmaning på investeringsområdet av 71 %, medan 70 % angav att administrationen av offentlig upphandling var en utmaning eller en stor utmaning, framför allt de mer komplicerade förfarandena (18).

37.

Kommittén påpekar att bristfällig administrativ kapacitet inte är begränsad till ett fåtal av EU:s mindre utvecklade medlemsstater och regioner. I de landsspecifika rekommendationerna för 2016 framfördes nämligen rekommendationer om att förbättra kvaliteten på den offentliga förvaltningen, även på lokal och regional nivå, till 20 av 28 medlemsstater (19).

38.

Vi uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka ansträngningarna för att minska de administrativa bördorna och för att ta fram nya initiativ och förstärka de redan existerande i syfte att öka framför allt de lokala och regionala myndigheternas kunskaper, färdigheter och kompetens som behövs för offentlig–privata partnerskapsprocesser och administrativ effektivitet, särskilt mot bakgrund av de många olika roller de spelar vad gäller investeringar (planerare, investerare, investeringspartner, regleringsmyndighet, leverantör och projektledare/förmedlare).

39.

ReK understryker att strategiska investeringar i komplexa globala sammanhang kräver nya typer av administrativ kapacitet och ledningskapacitet för att förbättra den framtida utvecklingen av affärsmodeller och värdeskapande, samt engagera vinstdrivande och icke-vinstdrivande organisationer i de lokala och regionala värdeskapande ekosystemen.

40.

Vi vill framhålla att effektiva redskap för att öka den administrativa effektiviteten omfattar kompetensutveckling med hjälp av utbyten, expertuppdrag, studiebesök och workshoppar mellan de lokala och regionala myndigheterna som likar (peers). Vi vill i detta sammanhang också hänvisa till den modell som används av Taiex Regio Peer2Peer (20), som förtjänar att efterliknas och breddas.

41.

Kommittén betonar svårigheterna när det gäller en effektiv användning av de finansiella instrumenten med hänsyn till de lokala och regionala myndigheternas kapacitet, något som påpekades i ReK:s enkät (21), och hänvisar till inrättandet av Fi-kompassplattformen (22) och kommissionens nya finansiella standardinstrument (23), två värdefulla initiativ, särskilt för de lokala och regionala myndigheter som står inför stora utmaningar beträffande sin administrativa kapacitet. Myndigheterna uppmanas att använda dessa verktyg för att mobilisera ytterligare privata och offentliga resurser för sina investeringsprojekt. Kommittén framhåller att den är beredd att arbeta tillsammans med kommissionen för att stödja och främja detta initiativ.

42.

Kommittén vill framhålla att samtidigt som de lokala och regionala myndigheterna spelar en avgörande roll för ett framgångsrikt genomförande av Efsi-fonden har de föga kännedom om denna fond. En ReK-enkät hos de lokala och regionala myndigheterna visade att endast 7 % av de svarande ansåg sig ha ”god kännedom” om hur Efsi kan användas i deras stad eller region. 18 % uppgav sig ha viss kännedom, medan 35 % uppgav att de endast hade grundläggande kännedom, och 39 % ansåg sig ”inte ha någon kännedom” (24).

43.

Denna bristande kännedom återfinns även när det gäller andra Efsi-initiativ. 73 % av deltagarna i ReK:s enkät uppgav att de ”inte hade någon kännedom” om möjligheten att inrätta investeringsplattformar för att finansiera investeringar med stöd från Efsi i sin stad eller region, medan endast 2 % uppgav att de hade ”god kännedom” om portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå eller Europeiskt centrum för investeringsrådgivning (25).

44.

Kommittén uppmanar kommissionen och EIB att göra mer för att förbättra kännedomen om och förståelsen av Efsi och relaterade initiativ, såsom rådgivningscentrumen för offentliga och privata aktörer på lokal och regional nivå, eftersom den nuvarande situationen utgör ett hot mot ett framgångsrikt genomförande av investeringsplanen.

45.

Vi föreslår att de lokala och regionala myndigheterna, ReK, dess nätverk samt nationella och regionala utvecklingsbanker och andra institutioner samarbetar i syfte att identifiera nationella och regionala exempel på framgångsrika projekt, och bekräftar att ReK är redo att stödja regionernas och städernas potential för benchlearning genom utbyte av bästa praxis och på så sätt skapa en kritisk massa av stödmottagare och förvaltningsmyndigheter.

46.

Vi välkomnar de ansträngningar som kommissionen gjorde för att öka medvetenheten om de finansieringsmöjligheter som finns under sin investeringsturné i medlemsstaterna.

47.

Kommittén påpekar den bristande överensstämmelsen mellan rådgivnings- och upplysningsstrategier, och är oroad över att de befintliga rådgivningscentrumen är otillräckliga för att kartlägga och attrahera nya projekt i områden där kännedomen om investeringsmöjligheterna är ringa.

48.

Man bör säkerställa att Efsi inte bidrar till ökade skillnader i fråga om sammanhållning inom EU och införa tjänster och incitament för att ta itu med den geografiska obalansen, bland annat genom att bredda de allmänna mål som är berättigade till stöd från Efsi, förbättra eller till och med decentralisera rådgivnings- och experttjänsterna och ge Europeiska centrumet för investeringsrådgivning en starkare roll, samt bättre utnyttja portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå, som syftar till att överbrygga klyftan mellan EU:s projektansvariga som söker finansiering och investerare i hela världen som söker investeringsmöjligheter.

49.

För att våra ekonomier ska locka mer investeringar och mer kapital måste det göras grundläggande ändringar i de ekonomiska och finanspolitiska ramarna, och detta måste ske samtidigt med ökade insatser för att undanröja rättsliga hinder. Ekonomisk styrning och finanspolitiska regler kan inte direkt betraktas som en del av investeringsklimatet eller som ett hinder för investeringar, men de utgör en överordnad ram, särskilt vad gäller offentliga investeringar.

50.

Det är mycket oroande att de offentliga investeringarna ofta skärs ned i kristider, eftersom de är mindre synliga och politiskt lättare att minska än många andra typer av offentliga utgifter. Detta gäller särskilt grundläggande investeringar i mänskligt kapital, hälso- och sjukvård samt utbildning, som ger en hög avkastning på längre sikt. Kommittén betonar därför att framtida hållbar tillväxt och välfärd är särskilt beroende av att man förbättrar det ekonomiska klimatet för nystartade och expanderande företag och lockar privata investeringar samt upprätthåller långsiktiga offentliga investeringar som bör bibehållas även i tider av finanspolitisk konsolidering.

51.

Även om kommittén stöder ett strängt regelbaserat förhållningssätt när det gäller finanspolitiken kan det vara svårt att genomföra nya offentliga investeringar inom ramen för de nuvarande finanspolitiska bestämmelserna. Vi betonar därför behovet av att undersöka möjligheterna till att anta en mer positiv investeringsstrategi, särskilt men inte uteslutande beträffande offentlig–privata partnerskap, som både säkrar en fullständig tillämpning av de finanspolitiska reglerna och försöker maximera investeringsmöjligheter i Europas regioner och städer.

52.

En bra lösning kan hittas inom den nuvarande finanspolitiska ramen, särskilt i den skuldbroms som aktiveras när det strukturella underskottet överstiger det medelfristiga målet, som omfattas av stabilitets- och tillväxtpakten och finanspakten. För att se till att det finns tillräckligt med utrymme för att investera, samtidigt som de finanspolitiska reglerna respekteras, bör man fastställa ett fast verkligt underskott för lokala och regionala myndigheters offentliga investeringar. Detta skulle inte betraktas som en del av det strukturella underskott som ska mätas mot det medelfristiga målet.

53.

Kommittén påminner i detta sammanhang om sitt motstånd mot att dra in stödet från ESI-fonderna som en direkt följd av den makroekonomiska villkorligheten inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten, eftersom detta skulle få en negativ inverkan på genomförandet av projekt som medfinansieras av EU, och mer allmänt förvärra investeringssituationen för de berörda medlemsstaterna och regionerna.

54.

Vi upprepar kravet på att medlemsstaternas och de lokala och regionala myndigheternas offentliga utgifter för medfinansiering av ESI-fonderna och EIB inte ska ingå i de strukturella utgifterna enligt definitionen i stabilitets- och tillväxtpakten, eftersom dessa investeringar per definition är av allmänt europeiskt intresse och har en erkänd hävstångseffekt när det gäller att främja den ekonomiska tillväxten.

55.

Vi påminner om att ReK:s främsta prioritering är att få fart på EU:s ekonomi med utgångspunkt i en nedifrån-och-upp-strategi genom att stimulera riktade investeringar på basis av lokala behov, utnyttja bästa praxis på gräsrotsnivå och uppmuntra en ny företagaranda. Det är nödvändigt att skapa ett innovativt och företagsinriktat EU som sätter medborgarna i centrum.

56.

Vi påminner om vårt åtagande att stödja städerna och regionerna så att de kan uppfylla sina roller på ett bättre sätt, genom att underlätta ett ömsesidigt utbyte av praxis som insamlar kunskap och stimulerar skapande av kontakter via europeiska partnerskap i syfte att bygga upp den nödvändiga kapaciteten för att tillsammans utveckla komplexa projekt av hög kvalitet genom att använda finansieringsinstrument, exempelvis ESI-fonderna och Efsi.

57.

Vi framhåller vikten av att det finns uppgifter om de investeringsprojekt som pågår på gräsrotsnivå. Detta system är för närvarande underutvecklat men skulle ha stort mervärde för alla styresnivåer. Kommittén föreslår därför att man skapar en europeisk resultattavla för lokala och regionala investeringar och uppmanar sina ledamöter att dela med sig av sina projekt, erfarenheter och frågor i syfte att skapa en sådan databas.

58.

Kommittén betonar att EU:s arbete med att minska onödig byråkrati måste fortsätta för att göra investeringsklimatet mer lättillgängligt för nya – men även redan existerande – företag. Vi vill framhålla att även om städerna och regionerna kan göra mycket på sin nivå för att lätta de byråkratiska bördorna måste deras insatser kompletteras med initiativ på nationell och europeisk nivå.

59.

Investeringar handlar inte bara om transporter och annan infrastruktur, utan de måste också inriktas på mänskligt kapital, kvalifikationer, utbildning, forskning och innovation, smarta energinät, bostäder, sociala tjänster och hälsotjänster, samt stöd till nystartade företag och utveckling av innovativa och dynamiska företag.

60.

Investeringsplanerna bör syfta till att skapa en grönare, smartare, mer inkluderande och mer regionalt balanserad ekonomi om EU ska kunna förbli konkurrenskraftigt på den globala arenan.

61.

Kommittén är fast besluten att tillsammans med den privata sektorn söka lösningar som kan bana väg för ökade investeringar i städer och regioner, vilket också är det centrala politiska budskapet i Bratislavaförklaringen ”Investera och sammanlänka”, som antogs av ReK den 8 juli 2016 (26).