EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52016DC0690

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och tillväxt

COM/2016/0690 final

Bryssel den 18.10.2016

COM(2016) 690 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och tillväxt


Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet

En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och tillväxt

I dagens globala ekonomi är handeln oerhört viktig för att skapa tillväxt, jobb och konkurrenskraft, och EU arbetar för att skapa ett öppet handelssystem. Exporten svarar nu för nästan ett av sju jobb i tillverkningsindustrin i Europa. Det motsvarar över 30 miljoner jobb – cirka 66 % fler än för 15 år sedan. Importen å sin sida bidrar till en ökad produktivitet och ger konsumenterna ett större utbud och billigare produkter. Produktionen i EU är inte bara beroende av import av energi och råvaror, utan också av delar, komponenter och kapitalvaror som maskiner. Tillsammans utgör dessa produkter 80 % av EU:s import.

Men vi är inte naiva. Frihandeln måste också vara rättvis. Illojala handelsmetoder som dumpning och subventionering av utländska producenter och regeringar skadar EU:s industri och arbetstagare och undergräver stödet för frihandeln, som redan angrips från flera håll. För kommissionen handlar det om att se till att globaliseringen är rättvis och gynnar alla.

Problemet med illojala handelsmetoder i länder utanför EU blir allt mer akut. Statliga ingripanden, omfattande subventioner och åtgärder som snedvrider priserna har lett till en enorm överkapacitet och en dumpad export på EU-marknaden. I år har vi sett hur den stora överkapaciteten skadar EU:s stålsektor. Enbart i Kina beräknas överkapaciteten i stålindustrin till omkring 350 miljoner ton, vilket är nästan dubbelt så mycket som EU:s årliga produktion. Importen av stål från Kina till EU har ökat kraftigt de senaste tre åren. Marknadspriserna för vissa stålprodukter har därmed sjunkit med upp till 40 % och åsamkat stor skada för stålsektorn, där 40 000 jobb har försvunnit sedan början av finanskrisen 1 . Även inom aluminiumindustrin byggs det snabbt upp en överkapacitet. Kinas aluminiumproduktion har en överkapacitet på nästan 10 miljoner ton, dubbelt så mycket som för fem år sedan, till följd av subventionerad energi (som motsvarar upp till 40 % av produktionskostnaden).

Dessutom kan de högre tullar som införts av andra viktiga medlemmar i Världshandelsorganisationen WTO leda till en handelsomfördelning så att dumpade produkter kommer in på EU-marknaden, vilket förvärrar problemet.

EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder ska skydda EU mot illojala handelsmetoder. Kommissionen använder dessa åtgärder enbart när det finns fog och belägg för det. EU använder handelspolitiska skyddsåtgärder i mindre utsträckning än många andra länder, och endast 0,21 % av importen påverkas.

Till följd av den kraftiga överkapacitet som översvämmar EU-marknaden har kommissionen antagit rekordmånga antidumpnings- och antisubventionsåtgärder. Omkring 315 000 jobb i EU har räddats, främst inom järn- och stålindustrin, kemiska och liknande industrier samt keramik- och verkstadsindustrin. Enbart i stålsektorn har EU redan infört 39 antidumpnings- och antisubventionsåtgärder för att skydda EU:s stålindustri mot illojal konkurrens. Av dessa gäller 17 åtgärder Kina. Inom ramen för gällande EU-lagstiftning har kommissionen utnyttjat alla tillgängliga handelspolitiska skyddsåtgärder, bland annat importregistrering, ökad insyn och snabbare införande av åtgärder. Man har också – i undantagsfall – inlett ärenden på grundval av risk för skada.

Men vi har nu nått gränsen för vad som är möjligt inom ramen för EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder för att tygla andra länders överkapacitet och dumpning. För att bevara jobben i EU och sörja för rättvis konkurrens på öppna marknader måste åtgärderna anpassas så att vi kan hantera de globala utmaningarna. Därför måste kommissionens förslag från 2013 om att modernisera de handelspolitiska skyddsåtgärderna 2 antas så snart som möjligt.

Dessutom kommer det internationella regelverket att ändras när vissa bestämmelser om dumpningsberäkning i WTO:s anslutningsprotokoll för Kina, Vietnam och Tadzjikistan snart upphör att gälla. Kommissionen planerar ytterligare ändringar av EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder, bland annat en ny metod för att beräkna dumpningen, som möjliggör åtgärder mot nyligen avslöjade subventioner och säkerställer en ordnad övergång till den nya situationen.

Kommissionen anser det absolut nödvändigt att modernisera och stärka EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder och förankra dem bättre rättsligt.

1.    Kommissionens förslag från 2013 om att modernisera EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder

I april 2013 antog kommissionen ett långtgående förslag om att modernisera de handelspolitiska skyddsåtgärderna med bättre öppenhet, snabbare förfaranden och bättre kontroll. Ett av förslagen var att avskaffa regeln om lägsta tull under vissa väldefinierade, begränsade omständigheter, dvs. för export till EU som påverkas av betydande snedvridningar av råvarumarknaden (t.ex. dubbel prissättning och exportskatter). Europaparlamentet antog sin ståndpunkt om förslaget 2014.

Vad innebär regeln om lägsta tull?

För att införa antidumpningsåtgärder måste dumpningen från ett tredje land och skadan för EU-industrin ha bevisats och det måste finnas ett orsakssamband mellan dumpningen och skadan. Antidumpningstullar införs sedan på nivån för dumpningsmarginalen eller den nivå som undanröjer skada, beroende på vilken som är lägst (”lägsta tull”). I de åtgärder som införts på import av varmvalsade ringar eller rullar från Kina 3 var dumpningsmarginalen 102 % och skademarginalen 19 %, som sedan blev den fastställda tullsatsen. Regeln om lägsta tull sätter därför ett tak för den tull som kan tas ut.

EU:s systematiska tillämpning av regeln om lägsta tull är mer omfattande än de grundläggande skyldigheter som anges i WTO:s antidumpningsavtal. De allra flesta andra WTO-medlemmar (inklusive USA) använder inte denna typ av självreglering. USA antar dubbelt så många antidumpningsåtgärder som EU med i allmänhet mycket högre tullar. I fallet med kallvalsade stålprodukter införde USA år 2015 en antidumpningstull för Kina på 266 %, medan EU:s motsvarande tull låg på 21,1 % 4 . För armeringsstänger av stål införde USA en tull på 133 % på importen från Kina år 2012, jämfört med EU:s tull på 22,5 % 5 år 2016. Den stora skillnaden i tullsatser riskerar att omfördela handeln till EU, vilket ökar trycket på EU:s industri och arbetskraft.

I sitt meddelande ”Stål: bevara hållbar sysselsättning och tillväxt i EU” från mars 2016 åtog sig kommissionen att så långt det går använda befintliga handelspolitiska skyddsåtgärder, men man uppmanade också rådet att snarast anta förslaget om modernisering. Kommissionen har också lagt fram olika idéer till rådet om regeländringar för att förkorta undersökningstiden för handelspolitiska skyddsåtgärder med två månader och ändra metoderna för att beräkna vinstmålet.

Så här sa kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sitt tal om tillståndet i unionen i september 2016: ”Men vi måste göra mer, eftersom överproduktionen på sina håll i världen driver europeiska producenter i konkurs. Därför besökte jag Kina två gånger i år för att ta upp frågan om överkapacitet. Det här är också anledningen till att kommissionen har föreslagit en ändring av regeln om lägre tull. USA tar ut 265 % i importtull på kinesiskt stål, men här i EU har vissa regeringar i åratal krävt att vi ska sänka tullarna på kinesiskt stål. Jag uppmanar alla medlemsländer och detta parlament att stödja kommissionens strävan efter starkare handelspolitiska skyddsåtgärder. Vi kan inte vara naiva frihandelsförespråkare utan måste kunna reagera på dumpning lika kraftfullt som USA.” 6  

Trots flera uppmaningar från Europeiska rådet att vidta snabba åtgärder, både i mars och i juni 2016, har rådet ännu inte lyckats enas om förslaget om modernisering, särskilt på grund av dödläget när det gäller regeln om lägsta tull.

Kommissionen har föreslagit möjliga kompromisser där regeln om lägsta tull skulle anpassas i vissa specifika och väldefinierade fall där det finns omfattande överkapacitet och/eller snedvridningar i fråga om råvaror (t.ex. energipriserna).

Med tanke på utmaningarna för EU:s industri börjar det bli akut att nå en överenskommelse om förslaget.

2.    Kommissionens kommande förslag: reglera situationer där marknadspriser inte råder

I en värld med globala och komplexa försörjningskedjor kan den traditionella beräkningen av dumpning inte fånga upp alla de faktorer och problem som finns i vissa tillväxtekonomier och övergångsekonomier. EU kan inte stå försvarslös mot omfattande subventioner, statliga ingripanden, brist på öppenhet och en icke oberoende finansiell sektor som ger exportörer i vissa länder otillbörliga fördelar.

För att hantera den förändrade situationen i några av världens ekonomier, har kommissionen för avsikt att föreslå ytterligare ändringar i EU:s handelsskyddslagstiftning. Förslaget går inte ut på att bevilja något land ”marknadsekonomisk status” utan ska se till att EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder är anpassade till de nya rättsliga och ekonomiska förutsättningarna och att vi behåller motsvarande skyddsnivå.

Kommissionen kommer att föreslå en ny metod för antidumpningsåtgärder för att hantera marknadsstörningar i samband med statliga ingripanden i länder utanför EU som döljer dumpningens verkliga omfattning. Flera kriterier för att fastställa snedvridningen ska beaktas, bland annat staternas politik och inflytande, den utbredda förekomsten av statligt ägda företag, diskriminering i förhållande till inhemska företag och den finansiella sektorns oberoende. Den nya metoden kommer att vara landsneutral och kan tillämpas på alla WTO-medlemmar. Det innebär att listan med icke-marknadsekonomiska länder tas bort från antidumpningslagstiftningen. Det skulle göra att EU:s lagstiftning och praxis närmade sig andra internationella partner, som USA och Kanada.

Om snedvridningar konstateras kommer priser och kostnader inte att beaktas vid dumpningsberäkningen utan kommissionen kommer att använda andra riktmärken, inklusive kostnader och priser i andra ekonomier. Kommissionen kommer att ta fram särskilda rapporter för länder eller sektorer där man konstaterar snedvridningar. Liksom i dag är det EU-företagen som lämnar in klagomål, men de kan använda kommissionens rapporter som underlag.

Det råder bristande öppenhet om subventioner i många länder utanför EU. Subventioner förstärker snedvridningar och överkapacitet. EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder bör stärkas genom att tillåta kommissionen att vidta åtgärder mot nya stöd som avslöjas först i samband med en undersökning.

När kommissionen tillämpar sin nya metod kommer man att säkerställa en ordnad och öppen övergång till det nya systemet. Kommissionen tänker därför föreslå att det nya systemet bara ska gälla undersökningar som inletts efter att lagändringen har trätt i kraft.

3.    Slutsats

Kommissionens förslag från 2013 kommer tillsammans med den nya metoden att se till att EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder förblir ekonomiskt effektiva, rättsligt förankrade och politiskt hållbara så att de värnar de principer om fri och rättvis handel som EU:s handelspolitik bygger på.

Kommissionen uppmanar Europeiska rådet att stödja kommissionens insatser i linje med den strategi som beskrivs i detta meddelande. Kommissionen uppmanar särskilt Europeiska rådet att

säkerställa en politisk överenskommelse om kommissionens förslag från 2013 vid rådets möte den 11 november, däribland att anpassa regeln om lägsta tull i väldefinierade och specifika fall av överkapacitet och/eller snedvridningar när det gäller råvaror (t.ex. i fråga om energi)

stödja den strategi som beskrivs i detta meddelande för att få bukt med situationer där marknadspriserna inte råder och hantera de förestående ändringarna i olika WTO-anslutningsprotokoll.

(1)

  https://ec.europa.eu/growth/sectors/raw-materials/industries/metals/steel_en

(2)

COM(2013) 192 final.

(3)

EUT L 272, 7.10.2016, s. 33.

(4)

EUT L 210, 4.8.2016, s. 1.

(5)

EUT L 204, 29.7.2016, s. 70.

(6)

http://europa.eu/rapid/press-release_SPEECH-16-3043_sv.htm

Top

Bryssel den 18.10.2016

COM(2016) 690 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och tillväxt


BILAGA

ÄNDRING AV REGELN OM LÄGSTA TULL: BAKGRUND

1.    Länder som tillämpar regeln om lägsta tull

EU:s systematiska tillämpning av regeln om lägsta tull är mer omfattande än de grundläggande skyldigheter som anges i WTO:s antidumpningsavtal. De allra flesta andra WTO-medlemmar (inklusive USA) använder inte denna typ av självreglering. Bland de länder som använder handelspolitiska skyddsåtgärder är det bara Indien, Turkiet, Brasilien och Australien som har någon form av regel om lägsta tull.

2.    Jämförelse av antalet antidumpningsåtgärder/andel av världsimporten

Källa: WTO:s rapport om världshandeln 2015.

3. Jämförelse mellan EU och USA

Jämförelse mellan EU:s och USA:s tullar på import från Kina 1 .

EU / USA
(jämförbara produkter)

EU:s genomsnittliga tullsats (i %)

USA:s genomsnittliga tullsats (i %)

Skillnad

Armeringsjärn med hög utmattningshållfasthet /
Armeringsjärn av stål

21,3 %

133 %

111,7 %

Kallvalsade platta produkter av rostfritt stål / Vissa korrosionsbeständiga produkter

24,9 %

255,8 %

230,9 %

Kallvalsade platta produkter av stål / Vissa kallvalsade platta produkter av stål

21,1 %

265,8 %

244,7 %

(1)

Produktdefinitionerna behöver inte vara helt identiska.

Top