EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.9.2016

COM(2016) 585 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

OM EUROPEISKA INVESTERINGSBANKENS EXTERNA VERKSAMHET MED EU:S BUDGETGARANTI UNDER 2015

{SWD(2016) 296 final}

1.INLEDNING

Genom Europaparlamentets och rådets beslut 466/2014/EU 1 av den 16 april 2014 beviljas Europeiska investeringsbanken (EIB) mellan 2014 och 2020 en EU-garanti mot förluster vid bankens finansieringstransaktioner för projekt utanför EU (nedan kallade beslutet och EU-garantin). Enligt beslutet ska kommissionen varje år avlägga en rapport om EIB:s externa verksamhet med EU:s budgetgaranti som ska bygga på EIB:s årsrapporter. Efter antagandet av beslut 466/2014/EU för 2014–2020 har den här rapporten för 2015 utarbetats på grundval av kraven i den rättsliga grunden. Här sammanfattas också de transaktioner som EIB under 2015 genomförde med egen kreditrisk i de regioner som omfattas av beslutet. Däremot behandlar EIB:s finansieringstransaktioner i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) i en separat årsrapport.

I beslutet (nedan kallat mandatet) fastställs ett högsta tak för EU-garantin på 30 miljarder euro, fördelat på ett fast tak på 27 miljarder euro och ett fakultativt belopp på 3 miljarder euro. Efter en halvtidsöversyn av mandatet ska Europaparlamentet och rådet fatta beslut om det fakultativa beloppet ska användas och hur det ska fördelas regionalt. I det nya beslutet (466/2014/EU) är de tre allmänna målen för förlängning av EU-garantin fortfarande följande: utveckling av lokal privat sektor, utveckling av social och ekonomisk infrastruktur samt begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Ett grundläggande mål ska dessutom vara att främja regional integrering. Mandatet trädde i kraft i och med undertecknandet av garantiöverenskommelsen den 25 juli 2014.

I det bifogade arbetsdokumentet finns närmare uppgifter och statistiktabeller över verksamheten, bl.a. i fråga om projekt, sektorer, länder och regioner. I den här rapporten presenteras utförligt vilka resultat som förväntas av de finansieringstransaktioner som tecknats under 2015 efter det fjärde året med EIB:s ram för mätning av resultaten (REM).

2.DE VIKTIGASTE RESULTATEN

EIB tecknade 2015 totalt 6,7 miljarder euro i de regioner som omfattas av mandatet för extern utlåning (ELM). Beloppet är nästan identiskt med det belopp som tecknades föregående år (6,8 miljarder euro). Nära tre fjärdedelar av de tecknade beloppen (72 % eller 4,8 miljarder euro) stöddes inom ELM av en EU-garanti, vilket är en ökning med 16 % jämfört med 2014. Lån med en totalgaranti från EU som gäller transaktioner till stater eller deras underenheter uppgick till 4,4 miljarder euro (92 %), medan 0,4 miljarder euro (8 %) omfattades av en EU-garanti för politisk risk för transaktioner med den privata sektorn. Finansieringen inom EIB:s faciliteter för utlåning på egen risk sjönk med 0,7 miljarder euro till 1,9 miljarder euro. Totalvolymerna för 2015 berodde främst på ett starkt resultat i de östra grannländerna, Ryssland och Asien och Latinamerika.

EIB fortsatte att stödja EU:s program för klimatåtgärder. I september 2015 antog EIB:s styrelse en strategi för klimatåtgärder som vägledning för bankens åtgärder både inom och utanför EU. De transaktioner som EIB undertecknade i de regioner som omfattas av beslutet ligger med marginal över den gräns på 25 % som fastställs i beslutet. Vid utgången av 2015 uppgick den samlade andelen klimatåtgärder för mandatperioden 2014–2020 till 35 %. Under 2015 lånades 2,1 miljarder euro ut till klimatåtgärder i ELM-regionerna. Asien bidrar i hög grad till det här målet, eftersom klimatåtgärder är en viktig prioritering i regionen.

Under 2015 gick dessutom 32 % av de totala transaktionsbelopp som tecknades i ELM-regioner, eller 2,2 miljarder euro, till det övergripande målet om regional integrering, i form av sammanlänkning av energinät, transportlänkar, regionala riskkapitalfonder och stöd till utveckling av den privata sektorn på lokalplanet.

Med REM-ramverket, som tillämpades för fjärde året i följd, kunde EIB konstatera att 100 % av de nya transaktionerna i de regioner som omfattas av mandatet förväntas ge antingen utmärkta eller bra bidrag till mandatets mål. Cirka 88 % av de nya projekten förväntas uppnå antingen utmärkta eller goda resultat med avseende på projektens förväntade effekt, kvalitet och stabilitet. Över 80 % av alla nya projekt förväntas vara förknippade med antingen stor eller mycket stor additionalitet. EIB:s egen rapport om resultaten av bankens verksamhet utanför EU under 2015 (som även inkluderar insatser i AVS- och ULT-länder) kommer snart att att offentliggöras på EIB:s webbplats.

I beslutet understryks behovet av en stark samordning av EIB:s externa verksamhet och EU:s externa politik, program och instrument, och det bör lyftas fram att EIB under 2015 fortsatte sitt nära samarbete med kommissionen och Europeiska utrikestjänsten för att göra sina åtgärder mer förenliga och samstämmiga med EU:s externa politik. I detta sammanhang uppdaterade kommission tillsammans med EIB och i samråd med utrikestjänsten de regionala tekniska operativa riktlinjerna, som överlämnades till parlamentet och rådet i maj 2015. Riktlinjerna gäller perioden 2014–2020 för EIB:s transaktioner inom EU-garantin. De ger vägledning om hur EIB:s insatser i olika regioner kan anpassas till EU:s politik, program och instrument.

3.FINANSIERINGSTRANSAKTIONER

3.1.ÖVERSIKT ÖVER EIB:S FINANSIERINGSTRANSAKTIONER SOM TECKNADES 2015 PER BIDRAG TILL EU:S MÅL 

I beslutet fastställs tre allmänna mål för alla regioner som omfattas av EU:s budgetgaranti:

i)    Utveckling av den lokala privata sektorn, i synnerhet stöd till små och medelstora företag.

ii)    Utveckling av den sociala och ekonomiska infrastrukturen.

iii)    Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (klimatmålet).

Andra grundläggande mål är att bidra till de allmänna principer som styr de externa åtgärderna, enligt artikel 21 i EU-fördraget, och regional integrering bland partnerländer, t.ex. ekonomisk integrering mellan föranslutningsländer, grannländer och EU.

Av de tecknade totalbeloppen i ELM-regionerna 2015 ska 40 % (2,7 miljarder euro) gå till att utveckla den privata sektorn på det lokala planet, främst genom att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag, mikroföretag och medelstora börsbolag. Resterande 60 % (4,0 miljarder euro) ska bidra till att utveckla den sociala och ekonomiska infrastrukturen. Alla EIB-transaktioner utanför EU stöder ett av de här målen eller båda. Klimatmålet kan anses vara ett övergripande mål.

Det övergripande klimatmålet får 32 % av utlåningen (2,1 miljarder euro).

Dessutom kommer 32 %, eller 2,2 miljarder euro, att gå till det övergripande målet om regional integrering, både i form av utveckling av infrastrukturen och stöd till den lokala privata sektorns tillgång till finansiering.

Bidraget till mandatets mål framgår av tabell 1 som visar både 2015 års transaktioner enligt mandatet och enligt faciliteterna för utlåning på egen risk.

Diagram 1: Bidrag till målen för mandatet (bidraget i % och som belopp) 

I resten av det här avsnittet rapporterar vi om förväntade och uppnådda resultat för EU:s politiska mål, enligt REM-ramen. Redovisningen av förväntade resultat omfattar inte alla avtal som undertecknades 2015, utan alla projekt där det första finansieringsavtalet undertecknades under året (de kallas för nya projekt). Med den metoden undviker man dubbelräkning av resultaten för projekt med flera finansieringsavtal som undertecknas flera år i rad. Det innebär att utlåningsvolymerna i det avsnittet är godkända totalvolymer för enbart nya projekt. På grund av den använda metoden är därmed utlåningsvolymerna och projektantalet inte nödvändigtvis helt jämförbara.

Utveckling av den lokala privata sektorn, i synnerhet stöd till små och medelstora företag

EIB:s stöd till utvecklingen av den lokala privata sektorn ska skapa förutsättningar för människor i utvecklings- och tillväxtländer att starta och utveckla företag och därmed skapa jobb, tillgodose efterfrågan på varor och tjänster, lyfta sig ur fattigdom, komma till rätta med matbristen och höja levnadsstandarden. Varaktig samhällsutveckling och ekonomisk utveckling måste gå hand i hand med den privata sektorns utveckling. Stödet kan se ut på olika sätt: utökade kreditfaciliteter för lokala finansförmedlare (främst banker) för vidareutlåning till småföretag, deltagande i privata aktiefonder och riskkapital för företag med stor tillväxtpotential, riskkapital för mikrolångivare och direkta lån till större företag.

Under 2015 undertecknades 26 nya projekt som ska stödja utvecklingen inom den privata sektorn. Den totalt godkända EIB-finansieringen för de projekten är 2,9 miljarder euro. Av de 26 projekten gäller 20 kreditfaciliteter till stöd för småföretag, ett projekt stöder mikrolånverksamhet via en investeringsfond för mikrolån och fem gäller större företags FoU-verksamhet och investeringsprojekt.

Utveckling av den sociala och ekonomiska infrastrukturen

En av byggstenarna i utvecklingsprocessen är att bygga upp den sociala och ekonomiska infrastrukturen – allt från väg- och energinät till hälso- och sjukvård och bredband. Det är också en byggsten där offentlig finansiering är mycket viktig, då infrastruktur ofta är en kollektiv nyttighet med stora positiva spridningseffekter på ekonomin, miljön och människors liv. EIB stöder infrastrukturprojekt inom en rad sektorer.

Under 2015 tillkom 29 nya projekt som bidrar till att utveckla den sociala och ekonomiska infrastrukturen i ELM-regionerna. Den totalt godkända EIB-finansieringen för de projekten är 3,9 miljarder euro.

EIB undertecknade avtal om elva nya projekt inom energisektorn 2015, varav fem projekt handlar om att bygga ut och modernisera kraftöverförings- och distributionsnät. Tack vare projekten kommer 273 300 hushåll att anslutas till elnätet. Projekt för elförsörjningen tillgodoser också den inhemska efterfrågan genom att öka de befintliga nätens kapacitet att integrera elproduktion från förnybara energikällor, t.ex. vind- och vattenkraft. Under 2015 var fem projekt inriktade på energiproduktion, varav tre på att utveckla förnybara energikällor. Tillsammans kommer de att generera tillräckligt med energi för 2,45 miljoner människor i de berörda länderna. I ett fall tar EIB över risken med ukrainska projekt om vattenkraft, överföringssystem och energieffektivitet som startats av Världsbanken. Det frigör Världsbankens utlåningskapacitet att kortsiktigt hjälpa Ukraina att finansiera sin energiimport och därmed undvika en allvarlig energikris.

EIB undertecknade sex nya projekt inom transportsektorn. De gäller bland annat utbyggnad av järnvägen mellan tätorter, nya transportssystem i städer och bättre vägtransporter genom vägunderhåll.

Inom vatten och avlopp undertecknades fyra projekt 2015. Tillsammans kommer de att förbättra tillgången på rent dricksvatten för cirka 1,6 miljoner hushåll. Den förbättrade tillgången väntas leda till stora kedjereaktioner i länder där dålig vattentillgång är en viktig orsak till sjukdom och det dessutom är dyrt och tidskrävande för låginkomsthushåll att skaffa vatten.

Ett projekt om omhändertagande av fast avfall kommer att bidra till att hantera miljöeffekterna av avfallshanteringen.

Två projekt om jord- och skogsbruk har undertecknats. Skogsbruksprojektet ska stödja återplantering av 80 000 hektar skadad mark, återställande av skog på 20 000 hektar och erosionsövervakning av ytterligare 155 000 hektar.

Mer ingående information om finansierade projekt finns i arbetsdokumentet.

Begränsning av och anpassning till klimatförändringar

Eftersom både orsaken till och effekterna av klimatförändringarna är globala, är en viktig aspekt av EU:s utrikes- och utvecklingspolitik att öka finansieringen av klimatåtgärder utanför våra gränser. EIB har ett viktig roll i det arbetet. Bankens stöd till klimatåtgärder var fortsatt högt 2015. Man undertecknade avtal för 2 miljarder euro, vilket utgör 30 % av allt som undertecknades i de regioner som omfattas av mandatet. Nivån ligger i linje med föregående år och överskrider med råge EIB:s övergripande mål på 25 procent av den totala utlåningen 2 . Därför bidrar mandatet i hög grad till klimatmålen. Åtgärder för att begränsa klimatförändringen dominerar med 92 procent av EIB:s transaktioner mot 8 procent till klimatanpassning.

Merparten av utlåningen för klimatåtgärder fortsätter att gå till transport- och energiprojekt, som tillsammans står för 68 procent av den nya utlåningen till klimatåtgärder utanför EU 2015. Jord- och skogsbruket fortsätter också att spela viktiga roller.

Bland de nya klimatprojekten för 2015 gäller sex projekt transportsektorn. De omfattar bland annat nya tunnelbanelinjer och kollektivtrafiksystem i städer.

Åtta nya energiprojekt från 2015 ska bidra till att begränsa klimatförändringen. Till det kommer ett antal projekt som gäller flera sektorer där ett inslag är produktion av förnybar energi.

Investeringar i jord- och skogsbruk kan vara viktiga inte bara för att begränsa klimatförändringen genom att binda koldioxid, utan också för att göra livsmedelsproduktionen mer motståndskraftig mot ändrade väderförhållanden. Projekt för nyplantering av skog binder också koldioxid och bidrar dessutom till klimatanpassningen genom att motverka erosion. Den sistnämnda aspekten av utlåning till klimatprojekt förbises ofta på grund av en bristande efterfråga på lån för anpassningsåtgärder. Privata investerare är inte heller särskilt intresserade. De regioner som omfattas av beslutet är emellertid särskilt sårbara för nuvarande klimatvariationer och framtida klimatförändringar. Därför fäster EIB allt större vikt vid projekt som bidrar till att öka resiliensen mot klimatförändringar. Det omfattar satsningar på såväl tekniskt bistånd och lämpliga planeringsåtgärder som särskilda anpassningsinvesteringar, exempelvis översvämningsskydd och andra skyddsåtgärder.

EIB:s arbete för att integrera klimatåtgärder omfattar programmet om koldioxidavtryck som beräknar och rapporterar om projektens utsläpp av växthusgaser. Under 2015 omfattades 23 av projekten i ELM-regionerna av programmet om koldioxidavtryck. Det motsvarar 2,7 miljarder euro av EIB:s undertecknade avtal eller anslagsgodkännanden. De absoluta totalutsläppen av växthusgaser beräknas till 1,4 Mt koldioxidekvivalenter/år (den låga siffran beror på de många skogsprojekten som ska binda koldioxid) där de utsläpp som undviks skattas till 1,3 Mt koldioxidekvivalenter/år totalt sett tack vare finansieringen.

Både ELM:s klimatstrategi och EIB:s nyligen godkända klimatstrategi lyfter fram riskhanteringsstrategier för att göra de tillgångar, samhällen och ekosystem som berörs av EIB-projekten mer resilienta. EIB håller på att ta fram verktyg för klimatrisk- och sårbarhetsbedömning för olika sektorer och regioner för att kartlägga och ta itu med projektens sårbarheter. Därmed kan EIB identifiera prioriteringar och stödja anpassningsåtgärder med sin finansiering. EIB har lovat Europaparlamentet att i förutvärderingsskedet systematiskt granska alla klimatrisker med nya ELM-transaktioner (och AVS-transaktioner). Utvecklingen av systemet befinner sig i slutskedet men ett fullt utvecklat system är tänkt att vara på plats 2017. Under 2015 genomgick alla ELM-projekt en sådan granskning. Merparten av projekten klassades som medel- till högriskprojekt.

Regional integrering

Under 2015 undertecknade EIB sammanlagt 16 finansieringskontrakt värda 2,3 miljarder euro (1,6 miljarder 2014) som ska bidra till regional integrering. Nio kreditfaciliteter (1 255 miljoner euro) kommer att stödja regional integrering i föranslutningsregionen genom att främja internationellt samarbete och stödja ekonomiernas konvergens mot EU. Inom transportsektorn ska de tre undertecknade projekten bidra till ökad rörlighet över gränserna (524 miljoner euro). De fyra andra projekten om regional integrering gäller jordbruk, vatten, energi och avfall.

3.2.ÖVERSIKT ÖVER EIB:S FINANSIERINGSVOLYMER I DE REGIONER SOM OMFATTAS AV BESLUTET 3

Följande tabell ger en översikt över EIB:s finansiering under 2015 i de regioner som omfattas av beslutet.

Tabell 1: EIB:s finansieringstransaktioner som undertecknades 2015

Anmärkningar: Förutom de här volymerna som kommer ur EIB:s egna resurser undertecknades en investering i en mikrolånfond för 2 miljoner euro med tredje parts resurser i Medelhavsområdet.

Den del av verksamheten som omfattas av EU-garantin ökade under 2015 volymmässigt med 16 % till 4,8 miljarder euro (mot 4,2 miljarder euro 2014) eller 72 % av den totala finansieringen under 2015 i de regioner som omfattas av beslutet. Den del av verksamheten där EIB står för risken minskade med 28 % till 1,9 miljarder euro. Cirka 92 % av de transaktioner som EIB gjorde på egen risk under 2015 har undertecknats i föranslutningsländerna och länderna i Asien och Latinamerika och återstående 8 % i Medelhavsregionen. I de östra grannländerna och Sydafrika undertecknades all finansiering med EU-garantin.

Under 2015 täcktes 92 % av de lån som undertecknades med EU-garantin av den totalgaranti (4,5 miljarder euro) som används för transaktioner med stater och lokala/regionala myndigheter, medan 8 % omfattades av garantin för politisk risk (0,4 miljarder euro) för transaktioner med den privata sektorn.

Tabell 2: Kumulativa undertecknade nettolån inom det aktuella EU-mandatets

tak för 2014–2020

Som framgår av tabell 2 uppgick efter 1,5 års finansieringsverksamhet inom ELM 2014–2020 (21 % av programtiden) de sammanlagda undertecknade avtalen inom ELM till 6,9 miljarder euro, vilket motsvarar en utnyttjandegrad på 26 % (upp 8 % jämfört med utgången av 2014). Utnyttjandegraden i de östra grannländerna och Ryssland överstiger 50 %, följt av Asien och Latinamerika och Sydafrika med 41 % respektive 36 %.

Syriens regering betalade inte heller under 2015 sina räntor eller amorterade sina lån. I slutet av 2015 uppgick ackumulerade betalningar från garantifonden i samband med ansökningar från EIB till 202,89 miljoner euro, varav 60,16 miljoner utbetalades 2015.

Diagram 2: Årlig utveckling av EIB:s externa utlåningsvolym med egna medel

Diagram 2 visar låneutvecklingen inom mandatet och utlåningen med egna medel mellan 2007 och 2015. Under hela perioden omfattas i genomsnitt 65 % av EIB-finansieringen i regionerna av mandatet med EU-garantin, med årliga svängningar på mellan 47 % och 78 %.

När det gäller antalet projekt undertecknades under 2015 finansieringen av 38 projekt med EU-garanti (mot 42 projekt 2013) och 16 projekt med EIB:s egen risk (jämfört med 23 projekt 2014).

Tabell 3: Antal undertecknade transaktioner per region (alla resurser) 2015

Av tabell 4 framgår att föranslutningsländerna fortsatt är den region utanför EU som fick mest EIB-stöd under 2015 med avtal undertecknade för 2,5 miljarder euro, vilket motsvarar 38 % av den totala finansieringen i de berörda regionerna. En av regionens centrala prioriteringar har varit att säkerställa tillräckligt ekonomiskt stöd till innovation och tillväxt, särskilt i fråga om utlåning till små och medelstora företag och den privata sektorn. Enligt mandatet har en viktig prioritering även varit att finansiera projekt som integrerar regionens infrastrukturnät med de europeiska näten.

I Medelhavsländerna undertecknades avtal för 1,4 miljarder euro. Huvuddelen gick till projekt om social och ekonomisk infrastruktur, särskilt energiprojekt och (53 %) och transporter (25 %). Totalt anslogs 12 % från kreditfaciliteter till banker för vidareutlåning till små och medelstora företag.

I de östra grannländerna uppgick de undertecknade avtalen till 1,5 miljarder euro, vilket är den största ökningen jämfört med 2014 bland alla mandatregioner (+26 %), trots EU:s sanktioner mot Ryssland. Med tanke på handlingsplanen för Ukraina undertecknades avtal för 1,3 miljarder euro, bland annat ett förstagångsavtal om en garantitransaktion (knappt 0,5 miljarder euro, som gäller de investeringsprojekt som Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling driver i Ukraina) som får stöd av EU:s totalgaranti.

I Asien, Centralasien och Latinamerika minskade antalet undertecknade avtal med 18 % jämfört med 2014 och uppgick totalt till 1,1 miljarder euro. Latinamerika stod för 55 % av de undertecknade beloppen, med särskild inriktning på infrastruktur och finansiering av den privata sektorn i Brasilien och Nicaragua.

I Sydafrika undertecknades tre lån på totalt 150 miljoner euro för att finansiera kreditfaciliter till banker för vidareutlåning till små och medelstora företag.

Tabell 4: Fördelningen per sektor av EIB:s finansieringstransaktioner som undertecknades 2014 i de regioner som omfattas av beslutet (alla resurser)

3.3.GENOMSLAG OCH MERVÄRDE AV EIB:S FINANSIERINGSTRANSAKTIONER

Med REM-ramen görs en bedömning av EIB:s finansieringstransaktioner under hela livscykeln. Den bidrar till att utifrån konkreta resultat välja ut livskraftiga projekt som överensstämmer med EU:s prioriteringar och som får ett mervärde genom att EIB deltar. På utvärderingsstadiet fastställs resultatindikatorer med utgångsvärden och mål för att bedöma transaktionens förväntade resultat för ekonomi, samhälle och miljö. Under hela projektets livstid genomförs regelbundna kontroller av att resultatindikatorerna uppfylls och resultatet redovisas sedan i samband med två stora avstämningar: för direkta åtgärder när projektet har avslutats och tre år efter det att det avslutats, i slutet av investeringsperioden och i slutet av private equity-fondernas livscykel samt i slutet av utbetalningsperioden för utlåning via intermediärer.

Projekten klassificeras enligt följande tre ”pelare”:

i)    I pelare 1 bedöms det förväntade bidraget till EU:s och ländernas prioriteringar och berättigande enligt målen för EIB:s mandat.

ii)    I pelare 2 bedöms transaktionens kvalitet och stabilitet, baserat på förväntade resultat.

iii)    I pelare 3 bedöms EIB:s förväntade finansiella och icke-finansiella additionalitet.

I arbetsdokumentet sammanfattas resultatet av granskningarna av avslutade projekt enligt REM tillsammans med en fallstudie av det första infrastrukturprojekt som avslutas. I det här avsnittet presenteras och beskrivs de förväntade resultaten av EIB:s finansieringstransaktioner som undertecknades 2015 i de regioner som mandatet omfattar. För att undvika att projekt och förväntade resultat räknas dubbelt kommer den här redovisningen endast att hänvisa till förväntade resultat och additionalitet för ”nya projekt”, dvs. de 49 projekt för vilka det första finansieringskontraktet undertecknades 2015.

Diagram 3: REM-omdömen per pelare för nya transaktioner som undertecknades 2015

När det gäller bidraget till målen (REM-pelare 1) fick 33 % av de nya transaktionerna för 2015 omdömet ”utmärkt”, vilket innebär ett högt bidrag till både ländernas egna utvecklingsmål och EU:s prioriteringar för det berörda landet och/eller den berörda regionen. Inom pelare 1 fick 67 % av projekten omdömet ”bra”. De projekt som förväntas ge ett ”bra” bidrag är i linje med mandatets mål och kan ge ett högt bidrag till antingen landets egna utvecklingsmål eller EU:s och ett måttligt bidrag till den andra.

För direktfinansierade projekt (REM-pelare 2) bygger omdömet på projektens stabilitet, finansiella och ekonomiska hållbarhet samt miljömässiga och sociala hållbarhet. För transaktioner via intermediärer bygger omdömet på förväntade resultat, viktade mot risköverväganden baserade på intermediärens robusthet och kvaliteten på miljön där verksamheten bedrivs.

Inom pelare 2 har bara en ny transaktion fått omdömet utmärkt med en internränta som är högre än 15 %. Över 85 % av de nya transaktionerna förväntas vara ”bra”. Det gäller direkta transaktioner med en genomsnittlig internränta på 10–15 % för infrastrukturprojekt eller intermediära transaktioner som bidrar till ökad tillgång till finansiering och utveckling av den finansiella sektorn, dock i en miljö med hög risk där sannolikheten för resultat är lägre. Sex projekt fick omdömet ”acceptabel”, främst på grund av högriskmiljöer som påverkar sannolikheten för att de planerade resultaten ska uppnås.

Additionalitet (REM-pelare 3) mäts som skillnaden mellan EIB:s bidrag till ett investeringsprojekt och standardmässig marknadsfinansiering i tre dimensioner: hur väl de ekonomiska resurserna täcker projektets behov, EIB:s tekniska bidrag och genomslaget när det gäller att höja standarder och underlätta bidrag från andra källor.

I merparten av de 49 nya projekten under 2015 får ”additionaliteten” av EIB:s stöd omdömet ”stor” (33), eller ”mycket stor” (7). Nio projekt fick omdömet ”måttlig”. Graden av additionalitet tenderar att vara högre för komplexa projekt i mindre utvecklade regioner, där de projektansvarigas behov är störst, och minst där EIB arbetar med projektansvariga och mellanhänder som är mycket erfarna. Av den anledningen finns de flesta projekten med ”stor” additionalitet i de östra grannländerna och Medelhavsregionen, medan additionaliteten hos fem projekt i föranslutningsregioner bara fick omdömet ”måttlig”.

EIB:s förmåga att tillhandahålla långsiktig finansiering som ofta inte finns tillgänglig annars är ett av bankens viktigaste bidrag. Nästan alla nya transaktioner under 2015 ger projektansvariga eller finansiella mellanhänder en löptid som överskrider den normala löptid som erbjuds på lokala marknader. I de flesta fall ligger villkoren för EIB-finansieringen nära den finansierade tillgångens ekonomiska livslängd. Löptiden för nya projekt 2015 – cirka 15 år i genomsnitt – beräknas vara i genomsnitt runt två och en halv gånger längre än på den lokala marknaden.

För vissa transaktioner kan EIB använda olika mekanismer för att absorbera valutarisken. Det kan göra finansieringen attraktivare för låntagare, också för slutmottagarna av förmedlade transaktioner vars verksamhet är inriktad på den inhemska marknaden. Inom ELM-regionerna hade tre kreditfaciliteter finansiering i lokal valuta.

EIB arbetar för att få fram och förvalta bidrag från tredje parter tillsammans med sina lån. De är en stor källa till additionalitet, särskilt i Medelhavsländerna och de östra grannländerna. Tolv nya projekt fick dessutom bidrag 2015.

EIB:s roll visade sig vara viktig också när det gäller att höja standarden och få fram resurser och tekniskt bidrag.

4.EIB:S SAMARBETE MED ANDRA

4.1 SAMARBETE MED KOMMISSIONEN

Enligt mandatet ska kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och EIB samarbeta och stärka samstämmigheten mellan EIB:s externa insatser och EU:s mål för den externa politiken. Målet är att maximera synergieffekterna mellan EIB:s finansiering och EU:s budgetmedel, främst genom en regelbunden och systematisk dialog och tidiga samråd om strategier och projektplanering. Under 2015 fortsatte samförståndsavtalet (som sågs över 2013) mellan kommissionen, utrikestjänsten och EIB att tillämpas för samarbetet och samordningen i de regioner som omfattas av mandatet, t.ex. genom utbyte av information om projektplanering och kontaktuppgifter.

Kombinerade mekanismer leder till starka relationer för samfinansiering med andra internationella finansinstitut och anpassning till EU:s strategier och prioriteringar för varje land för att maximera den avsedda effekten av EU:s bidrag. Faciliteternas ledningsstrukturer gör dessutom att det krävs nära samordning och samarbete mellan kommissionen, utrikestjänsten och andra internationella finansinstitut innan ett projekt läggs fram som en kandidat för en kombination av bidrag och EIB-finansiering. EIB fortsatte 2015 att delta aktivt i olika regionala arrangemang för att kombinera lån och bidrag. Bidrag från EU-budgeten på 197 miljoner euro (bidrag, tekniskt bistånd och riskkapital) godkändes eller undertecknades för att komplettera EIB:s finansiering i ELM-regionerna (108 miljoner euro ur EU-budgeten för att komplettera EIB-lån inom investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken, 62 miljoner euro inom investeringsinstrumentet för västra Balkan, 10 miljoner euro inom investeringsinstrumentet för Latinamerika och 2 miljoner euro inom investeringsinstrumentet för Centralasien). EIB samarbetade nära med kommissionen i den tekniska expertgruppen inom EU-plattformen för kombinerade mekanismer vid externt samarbete. I arbetsdokumentet finns en detaljerad lista över de EIB-förvaltade insatser som finansieras ur EU-budgeten (bidrag, tekniskt bistånd och riskkapital) och som godkändes eller undertecknades 2015.

I januari 2016 antog kommissionen ett nytt paket mot skatteflykt som innehåller en rad initiativ för en starkare och mer samordnad hållning från EU:s sida gentemot missbruk av företagsskatter både på och utanför den inre marknaden. I paketet beskrivs vilka kriterier som utgör god skatteförvaltning, t.ex. åtgärder mot aggressiv skatteplanering. Paketet speglar diskussionerna i rådet, Europaparlamentets rekommendationer och resultaten av OECD:s projekt mot skattebaserosion och vinstflyttning. Mot den bakgrunden och i linje med EIB-gruppens stora kunnande och ledande ställning när det gäller att främja bästa praxis om skattetransparens och effektiv beskattning arbetar kommissionen aktivt tillsammans med EIB om hur bankens policy för icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner kan utvecklas för att spegla de nya åtgärderna mot skatteflykt.

I arbetsdokumentet finns en noggrannare beskrivning av samarbetet mellan EIB, kommissionen och utrikestjänsten för att stödja både EU:s och partnerländernas prioriteringar i de här regionerna.

4.2. SAMARBETE MED EUROPEISKA OMBUDSMANNEN

Det samförståndsavtal som undertecknades av EIB och Europeiska ombudsmannen 2008 ligger till grund för de två etapperna i EIB:s klagomålsmekanism – den interna (EIB-CM) och den externa (ombudsmannen), som godkändes av EIB:s styrelse 2010 efter ett omfattande offentligt samråd. Avtalet ger en enhetlig tolkning av syftet och tillämpningen i den interna och den externa delen, med särskilt fokus på följande aspekter:

•    En effektiv intern klagomålsmekanism (EIB-CM) som hanterar klagomål från EIB:s externa parter inom alla EIB:s enheter.

•    När det gäller klagomål på transaktioner utanför EU, inklusive de externa mandaten, åtar sig ombudsmannen att systematiskt använda sitt system för att på eget initiativ hantera klagomål när den klagande inte är medborgare i eller bosatt i unionen.

•    Omfattningen av ombudsmannens granskning, med erkännande av EIB-CM som nödvändig föregående strategi.

Ombudsmannen fick under 2015 inga klagomål på EIB:s verksamhet i ELM-regionerna. Men efter den kritik som ombudsmannen framförde till EIB 2014 i fråga om hur upphandlingsprocessen hanterats i projektet om korridor nr V c) i Bosnien och Hercegovina gjorde banken under 2015 en revision av sin övervakning av upphandlingar.

4.3. SAMARBETE MED INTERNATIONELLA FINANSINSTITUT

Samarbetet med andra internationella finansinstitut är en integrerad del av EIB:s verksamhet och gäller allt från dialog om institutionella frågor, övergripande ämnen och tematiska spörsmål, till ömsesidigt samråd och former för operativ medfinansiering och arbetsfördelning. Dialogen med internationella finansinstitut sker oftast inom specialiserade arbetsgrupper som träffas regelbundet för att dela med sig av bästa praxis eller arbeta med specifika frågor.

Under 2015 samarbetade EIB med andra multilaterala utvecklingsbanker om utvecklingsagendan för tiden efter 2015, i synnerhet utvecklingen av en gemensam strategi för rollfördelningen i utvecklingsfinansieringen. De viktigaste internationella evenemangen var den tredje internationella konferensen om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba, FN-toppmötet i New York och FN:s klimatkonferens i Paris (COP 21). EIB har mot den bakgrunden stärkt sitt samarbete med andra multilaterala utvecklingsbanker och har bl.a. varit medförfattare till flera större rapporter tillsammans med andra multilaterala utvecklingsbanker och IMF. Den gemensamma rapporten ”From billions to trillions: MDB contributions to financing for development”, som publicerades inför Addis Abeba-konferensen i juli 2015 bidrog till att uppmärksamma utvecklingsbankernas egna och gemensamma arbete och till behovet av ytterligare resurser.

EIB har under 2015 varit ordförande i utvecklingsbankernas arbetsgrupp för G7:s Deauville-partnerskap och EIB:s ordförande rapporterade därför till G7:s ministermöte på årsmötena för Världsbanken och IMF.

Under 2015 fortsatte EIB att samarbeta med G20 genom att regelbundet delta i och bidra till G20:s arbetsgrupp för infrastrukturinvesteringar. EIB har också stärkt banden med FN-systemet, då man undertecknade nya samförståndsavtal med Internationella jordbruksutvecklingsfonden och FN:s organisation för industriell utveckling. EIB har fortsatt att bidra till arbetet i OECD:s biståndskommitté om moderniseringen av det offentliga utvecklingsbiståndet.

Under 2015 samarbetade EIB också med multilaterala utvecklingsbanker, internationella finansinstitut och andra relevanta grupper för att harmonisera standarder för spårning av klimatfinansiering och konsekvensrapportering.

Ungefär 41 % av de undertecknade transaktionerna enligt mandatet medfinansierades med andra internationella finansinstitut och 31 % av de undertecknade transaktionerna 2015 var förknippade med en bidragskomponent från EU:s budget. I arbetsdokumentet finns en detaljerad lista över EIB-transaktioner som medfinansierats av andra internationella finansinstitut 2015.

(1) EUT L 135, 8.5.2014, s.1

(2) Enligt artikel 3.7 i beslut 466/2014/EU ska projekt för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna utgöra minst 25 procent av EIB:s totala finansieringstransaktioner under perioden 2014–2020.

(3)  Beslut 466/2014/EU.

(4) En transaktion som fick finansiering både från EIB med egen risk och från mandatet är registrerad som EIB:s egen risk.