EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.6.2016

COM(2016) 268 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Årsrapport om tillämpningen av frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea

{SWD(2016) 162 final}

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Årsrapport om tillämpningen av frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea

1.Inledning

Den 1 juli 2015 var den fjärde årsdagen för frihandelsavtalet mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea (nedan kallad Sydkorea), å andra sidan. Frihandelsavtalet har tillämpats provisoriskt sedan i juli 2011. Den 13 december 2015 trädde det i kraft formellt i och med att EU:s medlemsstater ratificerade det.

Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea är det första i en ny omgång frihandelsavtal som kännetecknas av att vara långtgående och heltäckande. Det är även EU:s första handelsavtal med ett asiatiskt land och det mest ambitiösa frihandelsavtal som EU hittills har genomfört.

Det har redan gjorts en första ändring av frihandelsavtalet. Tilläggsprotokollet till frihandelsavtalet med anledning av Kroatiens anslutning till EU undertecknades i mars 2014 och dess provisoriska tillämpning inleddes den 26 maj 2014. Det trädde i kraft den 1 januari 2016.

Det här är den fjärde årsrapporten om tillämpningen av frihandelsavtalet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2011 av den 11 maj 2011 om införlivande av en bilateral skyddsklausul i frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan 1 . Enligt artikel 13.1 i förordningen ska kommissionen offentliggöra en årlig rapport om tillämpningen och genomförandet av avtalet. Enligt artikel 3.3 ska kommissionen dessutom lägga fram en årlig övervakningsrapport för Europaparlamentet och rådet om aktuell statistik över import från Sydkorea av produkter inom känsliga sektorer och inom de sektorer till vilka övervakningen utvidgats. Dessa båda rapporteringskrav kombineras i föreliggande rapport. Utvecklingen av EU:s import från Sydkorea inom de sektorer som omfattas av övervakningen och resultaten av den särskilda övervakningen avseende tullrestitutioner presenteras i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som bifogas denna rapport.

Rapporten innehåller också en översikt över verksamheten i de olika kommittéer och arbetsgrupper som inrättats enligt frihandelsavtalet för att övervaka genomförandet av avtalet. Då huvudandelen av dessa möttes under andra halvåret 2015 omfattar denna rapport perioden från juli 2014 till december 2015. Analysen av handelsstatistik omfattar det fjärde tillämpningsåret, dvs. från juli 2014 till juni 2015, för att möjliggöra jämförelse med motsvarande tolvmånadersperiod innan dess att frihandelsavtalet trädde i kraft, medan sammanfattningen av frihandelsavtalets genomförandeorgans verksamhet omfattar kalenderåret 2015.

2.Övergripande bedömning: handelsutveckling efter fyra års tillämpning av frihandelsavtalet

2.1.Metod

Nedanstående analys av de bilaterala handelsflödena för varor mellan EU och Sydkorea bygger på en jämförelse av uppgifter för det fjärde året av avtalets tillämpning (juli 2014–juni 2015) med tolvmånadersperioden innan dess att frihandelsavtalet trädde i kraft och började tillämpas provisoriskt (juli 2010–juni 2011).

Vad gäller handeln med tjänster grundar sig analysen på årliga data fram till 2014.

Det bör påpekas att förändrade handelsflöden inte enbart beror på frihandelsavtalet, eftersom andra faktorer också påverkar handelsflödena. Uppgifterna i rapporten ger dock en god bild av hur frihandelsavtalet fungerat hittills.

2.2.Övergripande utveckling avseende handeln med varor

EU:s export till Sydkorea ökade med 55 %, från 30,6 miljarder euro under den tolvmånadersperiod som föregick frihandelsavtalets ikraftträdande till 47,3 miljarder euro under frihandelsavtalets fjärde år. Den årliga exportökningen översteg 15 % under det första året av frihandelsavtalets tillämpning 2 , 8–9 % under det andra och tredje året och 14 % under det fjärde året.

EU:s export till Sydkorea av produkter som liberaliserats fullt ut eller delvis genom frihandelsavtalet ökade med 57 % respektive 71 % jämfört med den tolvmånadersperiod som föregick frihandelsavtalets ikraftträdande (med 8,8 miljarder euro respektive 1,7 miljarder euro), medan EU:s export av produkter som omfattas av nolltullsats för mest gynnad nation (MGN) ökade med 25 % (1,9 miljarder euro). Den motsvarande tillväxten för EU:s export till världen 3 av dessa produkter uppgick till 19 % för de fullt ut liberaliserade produkterna, till 26 % för de delvis liberaliserade produkterna och till 13 % för de produkter som omfattas av nolltullsats för mest gynnad nation.

Figur 1: EU:s export till och import från Sydkorea, juli 2010–juni 2015 (i miljarder euro)

Källa: EUROSTAT-COMEXT (hämtat i oktober 2015)

EU:s import från Sydkorea under frihandelsavtalets fjärde år uppgick till 40,0 miljarder euro, efter att ha ökat med 5 % under den tolvmånadersperiod som föregick frihandelsavtalets ikraftträdande. Under det tredje och fjärde tillämpningsåret ökade importen med 6 % per år, medan den under det andra året minskade med 6 % jämfört med det föregående året.

Det är värt att notera att EU:s import från Sydkorea under det fjärde året av avtalets tillämpning ökade mer än EU:s import från den övriga världen, vilken minskade med 2 % jämfört med det föregående året.

EU:s import från Sydkorea av produkter som liberaliserats fullt ut eller delvis genom frihandelsavtalet ökade med 35 % respektive 64 % jämfört med den tolvmånadersperiod som föregick frihandelsavtalets ikraftträdande (med 5,0 miljarder euro respektive 0,5 miljarder euro), medan EU:s import av produkter från Sydkorea som omfattas av nolltullsats för mest gynnad nation ökade med 29 % (5,8 miljarder euro).

Sammantaget har EU:s handelsunderskott gentemot Sydkorea på 7,6 miljarder euro från den tolvmånadersperiod som föregick frihandelsavtalets ikraftträdande vänts till ett handelsöverskott som uppgick till 7,3 miljarder euro under det fjärde året av avtalets tillämpning.

EU:s andel av Sydkoreas samlade import ökade från 9 % före frihandelsavtalets ikraftträdande till 13 % under dess fjärde år. Under samma tidsperiod minskade EU:s andel av Sydkoreas samlade export från 11 % till strax under 9 %. 4

2.3. Sektorsspecifika effekter

Vad gäller export från EU är de viktigaste produktkategorierna följande:

”Maskiner och apparater” (HS 5 16), som står för 30 % av EU:s samlade export till Sydkorea, vilket ökade med 24 %.

”Transportmedel” (HS 17), som står för 21 % av EU:s samlade export till Sydkorea, vilket ökade med 134 %.

”Kemiska produkter” (HS 06), som står för 12 % av EU:s samlade export till Sydkorea, vilket ökade med 21 %.

Andra produktkategorier inom vilka det skett en betydande ökning av EU:s export sedan 2011 är ”mineraliska produkter” (HS 05) 6 ), ”pärlor och ädla metaller” (HS 14), ”skodon” (HS 12) och ”trä” (HS 09).

Den nuvarande nivån på EU:s export till Sydkorea skulle ha gett upphov till tullar på 2,8 miljarder euro om frihandelsavtalet inte hade förelegat. 7

Vad gäller EU:s import från Sydkorea är de huvudsakliga produktkategorierna följande:

”Maskiner och apparater”, som står för 36 % av EU:s import från Sydkorea, vilket minskade med 16 %.

”Transportmedel”, som står för 26 % av EU:s samlade import från Sydkorea, vilket har växlat under de fyra åren och i juni 2015 låg på nästan samma nivå som i juni 2011.

Betydande ökningar kunde konstateras i EU:s import av ”kemiska produkter” och ”plast” (HS 07), vilket har ökat med 115 % respektive 59 % sedan frihandelsavtalets ikraftträdande.

2.4.Bilateral handel med motorfordon och bildelar

EU:s export av motorfordon (HS 8703) har ökat med 206 %, från 2,0 miljarder euro (74 600 enheter) under den tolvmånadersperiod som föregick frihandelsavtalets ikraftträdande till 6,1 miljarder euro (210 900 enheter) under det fjärde året av frihandelsavtalets tillämpning, och står för 13 % av EU:s samlade export till Sydkorea. Den årliga exportökningen låg på omkring 35 % under frihandelsavtalets andra och tredje år, medan den uppgick till 61 % under det fjärde året.

EU:s import från Sydkorea har ökat med 53 % från 2,6 miljarder euro till 4,0 miljarder euro eller med 13 % uttryckt i importerade enheter (från 300 000 till 339 000). Hela ökningen (53 %) ägde rum under det första året av frihandelsavtalets tillämpning. Motorfordon svarar för 10 % av EU:s totala import från Sydkorea.

Figur 2: EU:s export till och import från Sydkorea av motorfordon, juli 2010–juni 2015 (i miljarder euro)

Källa: EUROSTAT-COMEXT (hämtat i oktober 2015)

EU:s export av bildelar till Sydkorea 8 uppgick till omkring 1,2 miljarder euro under frihandelsavtalets fjärde år, efter att ha ökat med 18 % sedan den tolvmånadersperiod som föregick frihandelsavtalets ikraftträdande. Den högsta årliga ökningen (12 %) ägde rum under det fjärde året av frihandelsavtalets tillämpning.

EU:s import av bildelar från Sydkorea ökade med mer än 36 %, från 2,2 miljarder euro under den tolvmånadersperiod som föregick frihandelsavtalets ikraftträdande till 3,0 miljarder euro under frihandelsavtalets fjärde år. Den tjugotreprocentiga ökningen av importen under frihandelsavtalets första år följdes av en minskning med 13 % under det andra året och en årlig ökning med 12 % under det tredje och fjärde året.

2.5. Handel med tjänster och utländska direktinvesteringar

Under 2014 uppgick EU:s export av tjänster till 11,9 miljarder euro, efter att ha ökat med 11 % jämfört med det föregående året. Samtidigt uppgick EU:s import av tjänster från Sydkorea till 6,0 miljarder euro, vilket innebar en ökning med 4 % jämfört med 2013. EU:s handel med tjänster med Sydkorea svarar för 1 % av handeln med tjänster med länder utanför EU.

Tabell 1: Handeln med tjänster mellan EU och Sydkorea sammantaget (i miljoner euro)

Källa: Eurostat (BOP)

Under 2014 motsvarade EU:s utgående stock av utländska direktinvesteringar till Sydkorea ett värde av 43,7 miljarder euro, medan EU:s ingående stock av utländska direktinvesteringar från Sydkorea uppgick till sammanlagt 20,3 miljarder euro (35 % mer än året innan). Dessa siffror motsvarar 1 % av EU:s stock av utländska direktinvesteringar utanför EU.

Tabell 2: Utländska direktinvesteringar mellan EU och Sydkorea (i miljoner euro)

Anmärkning: (d) delat i serier. Uppgifterna för åren 2010–2012 har samlats in i enlighet med metoden i den femte utgåvan av IMF:s betalningsbalansmanual (BPM5) och är inte jämförbar med uppgifterna för 2013–2014, som grundar sig på metoden i BPM6. Företag för särskilda ändamål har medräknats 9 .

2.6. Användningen av förmånstullar enligt frihandelsavtalet

På grundval av uppgifter som mottagits för det fjärde året av frihandelsavtalets tillämpning uppgick EU:s totala andel utnyttjade förmånstullar på den sydkoreanska marknaden till 65 %. Detta kan jämföras med en andel på 66 % under frihandelsavtalets tredje år. Av denna andel framgår det i vilken utsträckning EU:s exportörer utnyttjar frihandelsavtalets bestämmelser 10 . Utnyttjandet av förmånstullar var högre för jordbruksprodukter än för industriprodukter (86 % jämfört med 64 %).

Mellan EU:s medlemsstater varierade utnyttjandet av förmånstullar mellan 6 % och 91 %. De medlemsstater som uppvisar högst andel utnyttjade förmånstullar, över 80 %, är Lettland, Österrike och Slovakien, medan de medlemsstater som uppvisar lägst andel utnyttjade förmånstullar, under 16 %, är Malta och Luxemburg.

Uppdelat per HS-sektion, återfinns den högsta totala andelen utnyttjade förmånstullar inom ”transportmedel” (HS 17) och ”levande djur och animaliska produkter” (HS 1) med 93 %. Den lägsta totala andelen utnyttjade förmånstullar (under 50 %) återfinns inom ”mineraliska produkter” (HS 05), ”pärlor och ädla metaller” (HS 14), ”oädla metaller” (HS 15) och ”maskiner” (HS 16).

Vad gäller Sydkoreas export till EU låg den totala andelen utnyttjade förmånstullar på EU-marknaden, med 84 % under 2014, högre än EU:s totala andel utnyttjade förmånstullar. Uppdelat per HS-sektion, återfanns den högsta totala andelen utnyttjade förmånstullar inom ”mineraliska produkter”, ”transportmedel” och ”plast och gummi” (över 90 %), medan den lägsta totala andelen utnyttjade förmånstullar återfanns i ”trä” och ”pärlor” (omkring 9 % respektive 34 %). Det är värt att notera att Sydkoreas andel utnyttjade förmånstullar för maskiner uppgick till 72 %, dvs. mycket högre än EU:s motsvarande andel utnyttjade förmånstullar på omkring 48 % 11 .

3.Verksamhet vid frihandelsavtalets genomförandeorgan

Genom frihandelsavtalet inrättades sju specialiserade kommittéer, sju arbetsgrupper och en immaterialrättslig dialog. Handelskommittén för frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea möts en gång om året på ministernivå, utövar tillsyn och ser till att avtalet tillämpas korrekt. Under 2015 möttes flertalet kommittéer och arbetsgrupper, däribland handelskommittén, i Sydkorea, enligt sammanfattningen nedan. Därutöver anordnades toppmötet mellan EU och Sydkorea i Seoul, Sydkorea, den 15 september 2015.

Kommittén för sanitära och fytosanitära åtgärder möttes i Sejong City, Sydkorea, den 9 juni 2015. Kommittén diskuterade Sydkoreas särskilda lag om säkerhetsorganisation avseende importerade livsmedel och dess sekundärlagstiftning som är under utarbetande, mängden vid insamling av prover av produkter av högt värde, framstegen i godkännandeförfarandet avseende import av nötkött från EU, EU:s begäran om att regionaliseringsprinciper ska tillämpas och om att importförbuden mot fläsk från Polen och fjäderfä och fjäderfäprodukter från vissa EU-medlemsstater ska hävas, klausulen om var djuren ska vara födda och uppfödda i de bilaterala sanitära protokollen mellan EU:s medlemsstater och Sydkorea samt EU:s export av opastöriserad ost till Sydkorea, Sydkoreas export av kyckling-ginsengsoppa och levande japansk var till EU och EU-medlemsstaternas standarder avseende jodinnehållet i alger.

Arbetsgruppen för motorfordon och delar till motorfordon möttes i Seoul den 10 juni 2015. Dagordningen delades upp mellan tillämpningsfrågor avseende frihandelsavtalet, frågor avseende marknadstillträde och en diskussion om framtida utveckling av och konvergens i lagstiftningen. Inom ramen för tillämpningsfrågor avseende frihandelsavtalet och ett separat tekniskt möte gjordes det framsteg i fråga om den tekniska uppdateringen av bilaga 2-C. Under arbetsgruppens möte bekräftade den sydkoreanska sidan godkännandet av Euro 6-intyg för tunga kommersiella fordon och förenklade, elektroniska dokumentationsförfaranden för import av E-märkta däck. Diskussionerna om frågor avseende marknadstillträde omfattade bland annat dragfordon för släp, självcertifiering och märkning av bildelar, nya utsläppsstandarder för bensindrivna bilar, koldioxidmål, gränser för fordonsbredd, extra bromssystem för stora bussar och säkerhetsstandarder avseende slag från armstöd.

Arbetsgruppen för läkemedel och medicintekniska produkter, som möttes i Seoul den 11 juni 2015, diskuterade bland annat det sydkoreanska systemet för prissättning av läkemedel och ett lämpligt erkännande av värdet av innovativa läkemedel och innovativ teknik, föreslagna ändringar av Sydkoreas nationella sjukförsäkringslag, Sydkoreas införande av serienummer för läkemedel, Sydkoreas tillämpning av en vit lista för verksamma läkemedelsingredienser inom EU, prisnedskärningar avseende ersättningar på grundval av importprismetoden för medicintekniska produkter samt de föreslagna ändringarna av EU:s lagstiftning om medicintekniska produkter med anknytning till systemet för CE-märkning. Arbetsgruppens möte följdes av ett expertmöte där båda sidor delade inspektionsresultat från läkemedelssektorn inom ramen för Pharmaceutical Inspection Convention och Pharmaceutical Inspection Co-operation Scheme (PIC/S) och sina synpunkter på harmonisering av lagstiftningen inom sektorn för medicintekniska produkter och även diskuterade Sydkoreas tillämpning av verksamma läkemedelsingredienser.

Samma dag, den 11 juni 2015, möttes arbetsgruppen för kemikalier i Seoul för att dela information om genomförandet av vardera sidans Reach, i synnerhet avseende ämnen som omfattas av begränsningar och riskhanteringsmetoder, Sydkoreas it-systems kompabilitet med OECD:s format och International Uniform Chemical Information Database (IUCLID), metoder för att garantera sekretess avseende kemikalier som registrerats enligt det sydkoreanska Reach, svårhanterliga krav på bekräftelse vad gäller ämnen för forskning och utveckling som är undantagna från registrering och vad gäller importörens årsberättelse etc. EU-sidan uppdaterade dessutom den sydkoreanska sidan om EU:s förordning om biocidprodukter med anledning av farhågor som uttryckts av vissa sydkoreanska exportörer.

Den 7 september 2015 möttes kommittén för zoner för passiv förädling på Koreahalvön i Seoul. Den sydkoreanska sidan tillhandahöll en överblick över industriområdet Gaeseong, den nord-sydkoreanska fabriksanläggningen i Nordkorea. Kommittén utvärderade även diskussionerna från sitt föregående möte. Därutöver diskuterade den det textförslag som lämnats in av Sydkorea om ändring av bestämmelserna avseende zoner för passiv förädling i frihandelsavtalet. Båda sidor erkände att frågan om zoner för passiv förädling var politiskt känslig men enades om att fortsätta diskussionerna på arbetsgruppsnivå.

Den 8 september 2015 möttes varuhandelskommittén i Sejong City. Den diskuterade det övergripande genomförandet av frihandelsavtalet efter fyra år, inbegripet frågan om hur företagens utnyttjande av avtalet ska förbättras. Andra frågor som togs upp var bland annat lagstiftningsändringarna på senare tid inom EU avseende elektriska och elektroniska produkter, Sydkoreas översyn av artikel 4 (övergångsbestämmelser) i bilaga 2-B till frihandelsavtalet om att flytta produkter inom mindre stränga certifieringssystem och närmare lagstiftningsmässigt samarbete inom området elektriska och elektroniska produkter. Frågor avseende marknadstillträde för EU:s kosmetikaindustri diskuterades också, liksom framför allt Sydkoreas system för elektroniskt utbyte av uppgifter och bestämmelserna avseende tullfria affärer i stadscentrum. Därutöver diskuterades, i avsaknad av en särskilt tillägnad kommitté eller arbetsgrupp för genomförandet av frihandelsavtalets kapitel om konkurrens, genomförandet av detta kapitel, i synnerhet frågan om stöd. Slutligen diskuterade parterna förberedandet av handelskommittén.

Den 9 september 2015 möttes kommittén för handel och hållbar utveckling i Seoul. Parterna utbytte åsikter om sin respektive miljö- och arbetsmarknadspolitik. I kapitel 4 nedan beskrivs dessa diskussioner i närmare detalj.

Arbetsgruppen för geografiska beteckningar möttes två gånger under 2015. Det första mötet ägde rum i Seoul den 14 september 2015 och det andra i Bryssel den 4 november 2015. Framsteg gjordes avseende de nya geografiska beteckningar som ska läggas till i förteckningen över geografiska beteckningar i frihandelsavtalet och diskussionerna fortsatte om förfarandet för att göra sådana tillägg. Vid båda mötena diskuterade parterna dessutom tillämpningen av vissa europeiska geografiska beteckningar på den sydkoreanska marknaden och av vissa sydkoreanska på den europeiska marknaden.

Den 24 september 2015 möttes kommittén för tjänstehandel, etableringsfrihet och e-handel i Bryssel. Parterna diskuterade och utbytte information om frihandelsavtalets tillämpning inom en rad områden, inbegripet översynen av den rättsliga ramen för investeringar, finansiella tjänster, särskilt avseende överföring och bearbetning av finansiell information samt utförande av uppgifter, skydd av personuppgifter och post- och budtjänster, varvid översynen av principerna för postverksamhet samt expressutdelning diskuterades. Slutligen uppdaterade parterna varandra om sina förhandlingar avseende tjänster och handel.

Samma dag, den 24 september 2015, möttes även arbetsgruppen för avtal om ömsesidigt erkännande av tjänster i Bryssel. Båda sidor diskuterade sina respektive initiativ i fråga om avtal om ömsesidigt erkännande av tjänster med andra länder och gick igenom de framsteg som gjorts i diskussionerna om ömsesidigt erkännande mellan branschorganisationer inom områdena ingenjörskonst och arkitekturtjänster. De diskuterade även det framtida arbetet inom dessa områden och kom överens om att branschorganisationerna även i fortsättningen bör uppmuntras att samarbeta.

Den 4 november 2015 möttes tullkommittén i Bryssel. Den diskuterade möjliga ändringar av frihandelsavtalet på tullområdet, t.ex. i form av EU:s förslag om att ändra klausulen om direkttransport och om att lägga till en klausul om reparerade varor, och Sydkoreas förslag om att avskaffa artikel 14 i frihandelsavtalets protokoll om ursprungsregler vad gäller befrielse från eller restitution av tullar. Den tekniska uppdatering av de produktspecifika reglerna från HS2007 till HS2012 som Sydkorea begärt diskuterades också. Dessutom tog kommittén upp frågor med anknytning till ursprungsregler såsom tolkningen av vad som är huvudsaklig ingrediens i surimi, verifieringsförfaranden avseende ursprung och systemet med godkända exportörer. Därutöver diskuterade parterna de sydkoreanska tullmyndigheternas nya åtgärder avseende expressoperatörers expressförsändelser och ömsesidigt administrativt bistånd i ett specifikt fall.

Den immaterialrättsliga dialogen ägde rum i Bryssel den 5 november 2015. Båda sidor informerade om den rättsliga och politiska utvecklingen på immaterialrättens område, särskilt i fråga om upphovsrätt, patent, varumärken och tillämpning. EU-sidan framhöll betydelsen av att upprätthålla en balans mellan innehavare av rättigheterna till standardessentiella patent och tillämpare i Sydkoreas konkurrenslagstiftning. EU-sidan uttryckte dessutom sin oro över det uteblivna genomförandet av frihandelsavtalets bestämmelser om rätten till offentligt framförande, som dröjer i avvaktan på Sydkoreas översyn av upphovsrättslagen, och betonade den ekonomiska betydelsen av frågan för både EU och Sydkorea.

Handelskommitténs möte ägde rum den 15 september 2015 i Seoul, parallellt med toppmötet mellan EU och Sydkorea samma dag. Mötet leddes av kommissionären med ansvar för handel, Cecilia Malmström, och Sydkoreas minister för handel, industri och energi, Yoon Sang-jick. Kommittén gjorde en bedömning av den bilaterala handelns utveckling efter fyra års tillämpning av frihandelsavtalet och av den andel förmånstullar som utnyttjas av exportörer på vardera sidan. Den sydkoreanska sidan uttryckte sin oro över handelsunderskottet gentemot EU, som har växt under frihandelsavtalets fjärde år. Samtidigt som det finns många orsaker till detta, såsom den minskade efterfrågan inom EU, försvårar det för den sydkoreanska regeringen att motivera fördelarna med frihandelsavtalet inför inhemska aktörer.

Handelskommittén diskuterade även en möjlig översyn av frihandelsavtalet i framtiden, i synnerhet mot bakgrund av Sydkoreas intresse av att inbegripa bestämmelser om investeringsskydd i avtalet och EU:s begäran om att vissa bestämmelser, såsom klausulen om direkttransport, ska ändras. Båda sidorna kom överens om att undersöka möjligheten till ett paket med ändringar av frihandelsavtalet, med beaktande av intressen och känsliga frågor på ömse sidor.

Båda sidor tog även upp sina respektive farhågor avseende avtalets tillämpning eller marknadstillträde i allmänhet, i synnerhet inom området sanitära och fytosanitära åtgärder (SFS), tekniska handelshinder och immateriella rättigheter, och uppdrog åt de specialiserade kommittéerna och arbetsgrupperna att fortsätta att leta efter lösningar på problemen på båda sidor.

Slutligen upprepade ledarna, vid toppmötet mellan EU och Sydkorea efter handelskommitténs möte i Seoul den 15 september 2015, att det, för att man ska uppnå de förväntade vinsterna på båda sidorna på ett balanserat sätt, är viktigt att frihandelsavtalet tillämpas fullt ut och att handelsvolymen mellan Sydkorea och EU ökar. De uppmanade dessutom sina handelstjänstemän att åstadkomma konkreta resultat vad gäller frågor om frihandelsavtalets tillämpning, och kom överens om att förbättra investeringsnormerna, samtidigt som diskussionerna om andra förbättringar av frihandelsavtalet fortsätter.

4.Tillämpningen av kapitel 13 i frihandelsavtalet om handel och hållbar utveckling

Såsom anges ovan hölls det tredje mötet i kommittén för handel och hållbar utveckling i Seoul den 9 september 2015.

I överensstämmelse med väletablerad praxis från tidigare möten uppdaterade ordförandena i forumet för civilsamhället kommittén för handel och hållbar utveckling om de nationella rådgivande gruppernas arbete sedan kommitténs senaste möte.

Miljösegmentet inbegrep en presentation från Sydkoreas sida av återvinningssamhället, huvudinslaget i Sydkoreas miljöpolitik, inklusive en uppdatering om utvecklingen på senare tid vad gäller ”Lagen om befrämjande av en övergång till ett samhälle med resurskretslopp”, som kommer att gälla från 2017. Fortsättningsvis diskuterade parterna olaglig skogsavverkning, beträffande vilket EU-sidan förklarade sig beredd att samarbeta med Sydkorea för att fastställa de bästa strategierna för att stoppa import av och handel med olagligt avverkat virke och produkter med ursprung däri. Sydkorea informerade om sitt lagförslag med inriktning på olagligt avverkat virke och virkesprodukter. Parterna diskuterade även läget vad gäller ratificeringen av Minamatakonventionen om kvicksilver.

Arbetsmarknadssegmentet öppnades genom att Internationella arbetsorganisationen (ILO) redogjorde för utvecklingen avseende genomförandet av ILO-konvention 111 och erfarenheter från sätt att övervinna hinder för efterlevnad.

Bland de arbetsmarknadsfrågor som diskuterades ingick åtaganden enligt artikel 13.4 i frihandelsavtalet om att i lagen och praktiken följa, främja och genomföra ILO:s grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet samt att på ett effektivt sätt genomföra de ILO-konventioner som respektive part ratificerat och att fortsätta insatserna för att ratificera de centrala ILO-konventionerna och andra konventioner som ILO klassificerat som aktuella. Parterna uppdaterade varandra om arbetet för att ratificera och effektivt genomföra ILO:s grundläggande, prioriterade och aktuella konventioner samt om utveckling på det arbetsmarknadspolitiska området som kan komma att inverka på handel och/eller investeringar.

EU uppmanade Sydkorea att påskynda insatserna för att ratificera de grundläggande ILO-konventioner som landet ännu inte ratificerat, särskit vad gäller tvångsarbete, föreningsfrihet och kollektiv förhandlingsrätt. Den sydkoreanska sidan gick med på att inför nästa möte i kommittén för handel och hållbar utveckling och för civilsamhället dela med sig av texter i vilka det anges ytterligare planerade konkreta åtgärder för att avlägsna de återstående hindren för ratificering av de centrala ILO-konventionerna.

Vad gäller samarbete enligt artikel 13 i frihandelsavtalet kom parterna överens om att, för att främja sina åtaganden på arbetsmarknadsområdet enligt frihandelsavtalet och bygga vidare på ILO:s redogörelse, inleda ett projekt inom ramen för partnerskapsinstrumentet, i syfte att se närmare på genomförandet av ILO-konvention 111 om icke-diskriminering inom arbete och sysselsättning, för att få en bättre bild av nuläget i fråga om genomförandet i Sydkorea och EU:s medlemsstater och för att identifiera hinder, erfarenheter och bästa praxis för att förbättra efterlevnaden. Parterna diskuterade även sitt åtagande avseende ansvarsfullt företagande och möjligheten att inleda ett projekt enligt partnerskapsinstrumentet inom området för företagens sociala ansvar. Slutligen diskuterade parterna utvecklingen på senare tid vad gäller de pågående förhandlingarna om ett avtal om miljövaror och sitt samarbete i detta sammanhang.

Kommittén var överens om att det ambitiösa kapitlet om handel och hållbar utveckling i frihandelsavtalet visar på parternas gemensamma åtagande avseende det överordnade målet om hållbar utveckling, som man måste leva upp till genom tillämpning – både i ord och handling.

Forumet för civilsamhället höll sitt fjärde möte i Seoul den 10 september 2015. Mötet föregicks den 9 september av en workshop om arbetsmarknadsrelaterade aspekter, med en diskussion om visstidsanställningar och minimilöner.

Forumet för civilsamhället började med en genomgång ledd av ordförandena för kommittén för handel och hållbar utveckling, som rapporterade om resultaten av föregående dags diskussioner och delade med sig av förslag till ledamöterna av forumet för civilsamhället om områden för forumets framtida arbete och analyser. Därefter följde en diskussion om arbetsrättsliga standarder, företagens sociala ansvar, civilsamhällets bidrag till politiken mot klimatförändringar och programmet för de nationella rådgivande gruppernas och forumet för civilsamhällets fortsatta arbete.

5.Slutsatser

På grundval av mer än fyra års tillämpning kan man dra slutsatsen att frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea har fungerat väl. EU:s export av varor till Sydkorea ökade med 55 % under det fjärde året av frihandelsavtalets tillämpning, jämfört med den tolvmånadersperiod som föregick frihandelsavtalets ikraftträdande. Samtidigt ökade också Sydkoreas export, även om det var i mindre utsträckning än EU:s. Det svagare resultat som konstateras för Sydkoreas varuexport måste ses mot bakgrund av den minskade efterfrågan i EU till följd av den finansiella krisen. När man ser på utvecklingen av den bilaterala handeln av varor som helt eller delvis har liberaliserats genom frihandelsavtalet ser situationen emellertid mycket ljusare ut även för Sydkorea, med en ökning av exporten till EU på 35 % vad gäller helt liberaliserade varor och på 64 % vad gäller delvis liberaliserade varor.

För EU:s del har exporten av helt eller delvis liberaliserade varor också ökat mer än den totala exporten, med en ökning på 57 % vad gäller helt liberaliserade varor och på 71 % vad gäller delvis liberaliserade varor.

Även handeln med tjänster ökade med 11 % i fråga om EU:s export till Sydkorea och med 4 % vad gäller EU:s import från Sydkorea under 2014 jämfört med 2013. Under samma period ökade den bilaterala stocken av utländska direktinvesteringar med 35 %.

Ett genomförande fullt ut av frihandelsavtalet förblir av central betydelse för att man ska uppnå de förväntade vinsterna på båda sidor. Vissa problem kvarstår ännu i fråga om genomförandet och den bilaterala handeln. Exempelvis ger svårhanterliga godkännandeförfaranden inom sektorn sanitära och fytosanitära åtgärder upphov till hinder som påverkar i synnerhet EU:s export av nöt- och fläskkött. Genomförandet har även gett upphov till farhågor inom området immateriella rättigheter, särskilt vad gäller respekten för rättigheterna till offentligt framförande och geografiska beteckningar samt handel och hållbar utveckling, där det finns ett behov av att påskynda ratificeringen av grundläggande ILO-konventioner.

I detta avseende kommer de specialiserade kommittéer och arbetsgrupper som inrättats för frihandelsavtalets genomförande att fortsätta att diskutera och söka efter lösningar på problemen avseende genomförande och marknadstillträde, i syfte att uppnå påtagliga resultat. Dessa genomförandeorgan har även visat sig utgöra mycket användbara forum för att diskutera befintlig och framtida lagstiftningsutveckling och områden för framtida samarbete.

Slutligen kommer EU och Sydkorea, såsom man kom överens om i handelskommittén i september 2015, att fortsätta diskussionerna om ett paket med ändringar av frihandelsavtalet, i syfte att uppnå ett balanserat och ömsesidigt godtagbart resultat.

(1)  EUT L 145, 31.5.2011, s. 19

(2)  Första året av frihandelsavtalets tillämpning (juli 2011–juni 2012), andra året (juli 2012–juni 2013), tredje året (juli 2013–juni 2014), fjärde året (juli 2014–juni 2015).

(3) Detta avser enbart handel med länder utanför EU, handel med EU-medlemsstater utesluts följaktligen.

(4) EU:s andel av Sydkoreas samlade import avser Sydkoreas import från EU som andel av Sydkoreas import från världen. EU:s andel av Sydkoreas samlade export avser Sydkoreas import från EU som andel av Sydkoreas export till världen.

(5) Harmoniserat system

(6)  EU:s export av ”mineraliska produkter” till Sydkorea ökade framför allt under det första året av frihandelsavtalets tillämpning. Dessa står för 7 % av EU:s samlade export till Sydkorea.

(7) Denna beräkning grundar sig på Sydkoreas import från EU på HS6-nivån, under det fjärde året av frihandelsavtalets tillämpning (uppgifter från ITC).

(8)  Bildelar inbegriper däck (401110, 401211), motorer (840733, 840734, 840790, 840820) och delar (8708).

(9) Under 2014 svarade företag för särskilda ändamål för 44 % av EU:s utgående stock till Sydkorea och för 3 % av EU:s ingående stock från Sydkorea. Vad gäller flöden avsåg 84 % av EU:s utgående flöden till Sydkorea och 19 % av EU:s ingående flöden från Sydkorea företag för särskilda ändamål.

(10)  Detta motsvarar följande kvot:Sydkoreas förmånsimport (värdet av EU:s export till Sydkorea som mottas i Sydkorea enligt förmånstullsatserna)Sydkoreas förmånsberättigade import (värdet av EU:s export till Sydkorea som berättigar till förmånstullsatser)

(11)  Uppgifter om EU:s och Sydkoreas respektive andel utnyttjade förmånstullar är inte direkt jämförbara eftersom de avser olika perioder (juli 2014 till juni 2015 vad gäller EU:s andel utnyttjade förmånstullar och januari–december 2014 vad gäller Sydkoreas andel utnyttjade förmånstullar).