EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 2.9.2015

COM(2015) 413 final

2015/0184(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2016 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte

Enligt förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken ska utnyttjandet av levande marina biologiska resurser ske på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs och bevaras över nivåer som kan ge en maximal hållbar avkastning. Ett viktigt verktyg i detta sammanhang är det årliga fastställandet av fiskemöjligheterna i form av totala tillåtna fångstmängder (nedan kallade TAC) och kvoter.

Syftet med detta förslag är att fastställa medlemsstaternas fiskemöjligheter beträffande de kommersiellt viktigaste fiskbestånden i Östersjön för 2016. För att förenkla och förtydliga de årliga besluten om TAC och kvoter fastställs sedan 2006 fiskemöjligheterna i Östersjön genom en särskild förordning.

•Förenlighet med gällande bestämmelser inom politikområdet

•Förenlighet med Europeiska unionens politik på andra områden

De föreslagna åtgärderna överensstämmer med målen och reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken och är förenliga med unionens politik för hållbar utveckling.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITET OCH PROPORTIONALITET

•Rättslig grund

Artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

•Subsidiaritet (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget omfattas av unionens exklusiva befogenhet i enlighet med artikel 3.1 d i EUF-fördraget. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

•Proportionalitet

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Den gemensamma fiskeripolitiken är en gemensam politik. Enligt artikel 43.3 i EUF-fördraget ska rådet besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskerimöjligheter.

Medlemsstaterna tilldelas fiskemöjligheter i enlighet med den aktuella rådsförordningen. Enligt artiklarna 16.6, 16.7 och 17 i förordning (EU) nr 1380/2013 får medlemsstaterna själva besluta hur de vill fördela fiskemöjligheterna mellan regioner och mellan aktörer i enlighet med de kriterier som anges i de aktuella artiklarna. Medlemsstaterna har därmed stora möjligheter att själva besluta vilken social/ekonomisk modell de vill använda för att utnyttja de tilldelade fiskemöjligheterna.

Förslaget får inga nya ekonomiska följder för medlemsstaterna. Rådet antar denna särskilda förordning varje år och de offentliga och privata medel som behövs för att genomföra den finns redan.

•Val av regleringsform

Föreslagen regleringsform: Förordning.

Detta förslag avser fiskeriförvaltning på grundval av artikel 43.3 i EUF-fördraget.

3.RESULTAT AV UTVÄRDERINGAR I EFTERHAND, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Den rådgivande nämnden för Östersjön (BSAC) rådfrågades vid ett gemensamt arbetsgruppsmöte om bottenlevande och pelagiska bestånd i juni 2015, med kommissionens meddelande Samråd om fiskemöjligheterna för 2016 inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (COM(2015) 239 final) som underlag. Ices tillhandahöll den vetenskapliga grunden för förslaget. Utan att gå emot befintlig politik eller försämra tillståndet för känsliga resurser, har man i förslaget beaktat och i möjligaste mån tagit hänsyn till de preliminära åsikter som framfördes avseende samtliga berörda fiskbestånd.

Den vetenskapliga rådgivningen om fångstbegränsningar diskuterades också med medlemsstaterna i det regionala forumet Baltfish i juni 2015.

•Extern experthjälp

Internationella havsforskningsrådet (Ices) är den vetenskapliga organisation som rådfrågats.

Unionen ber varje år Ices att lämna vetenskapliga råd om tillståndet för viktiga fiskbestånd. Råden omfattar alla bestånd i Östersjön för vilka TAC föreslås.

•Konsekvensbedömning

De sammanlagda föreslagna fiskemöjligheterna i Östersjön för 2016, uttryckta i ton, innebär en minskning på 15 % i förhållande till 2015 och de kommer att uppgå till cirka 570 000 ton 1 . Fiskemöjligheterna uttryckt i antal fiskar kommer att öka med 6 % och uppgå till 115 874 exemplar.

Beräknat på beståndsbasis ökar kvoterna för två bestånd av sill/strömming (i genomsnitt med 10 %), lax i egentliga Östersjön och Bottniska viken (10 %) och rödspätta (18 %). Däremot minskar kvoterna för bestånden av sill/strömming i Bottniska viken och Rigabukten (i genomsnitt med 28 %), lax i Finska viken (med 24 %), det östra torskbeståndet (med 20 %) och skarpsill (med 14 %).

Beräknat på grundval av de genomsnittliga priserna för landad fisk under 2013 i åtta Östersjöländer 2 kommer värdet av fiskemöjligheterna för 2016 att uppgå till ungefär 256 miljoner euro. Detta utgör en minskning med 19 %. Den största minskningen konstateras för TAC för sill/strömming i Bottniska viken, som minskar från 62 miljoner euro 2015 till 38 miljoner euro 2016. Kvoten för sill/strömming för 2014 utnyttjades emellertid inte fullt ut, varför minskningen av kvoten, om fångstnivåerna ligger på samma nivå under 2016, inte blir fullt så kännbar. Kvoten för skarpsill minskas med 14 %, men värdet av kvoten kommer att öka med omkring 100 000 euro. Detta beror på prisökningen på 17 % (289 euro/ton 2013).

Förslaget är inte bara en reaktion på kortsiktiga problem utan ingår också i ett långsiktigare sammanhang för att gradvis minska fiskeuttaget så att det kommer ner till och kan ligga kvar på långsiktigt hållbara nivåer. Förslaget kommer därför på medellång till lång sikt att leda till en stabil fiskeansträngning och ökade kvoter. Förslaget förväntas också långsiktigt leda till ett mer hållbart fiske och större landningar.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget innebär fortsatt förenkling av administrativa förfaranden för offentliga myndigheter (på EU-nivå och nationellt) eftersom det innehåller liknande bestämmelser som 2015 års förordning om fiskemöjligheterna i Östersjön.

Den här förordningen förenklar förvaltningen av fisket, eftersom den till skillnad från tidigare år inte längre begränsar fisket genom att fastställa ett visst antal dagar till sjöss då fiskefartyg kan fiska. Detta kommer att minska den administrativa bördan för medlemsstaterna. Såsom forskare konstaterat kommer slopade begränsningar av fiskeansträngningen inte att äventyra beståndens status, eftersom en fungerande övervakning av kvotutnyttjandet räcker för att kontrollera fisketrycket på bestånden.

Förslaget avser en ettårig förordning för 2016 och innehåller därför ingen bestämmelse om översyn.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte unionens budget.

5.ÖVRIGT

•Genomförandeplaner och övervaknings-, utvärderings- och rapporteringsarrangemang

•Närmare redovisning av de enskilda artiklarna

I förslaget fastställs medlemsstaternas fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2016.

Landningsskyldigheten avseende bestånd som fångas inom vissa fisken började tillämpas den 1 januari 2015. I Östersjön är det fråga om fisken inom bestånd som omfattas av TAC och kvoter enligt denna förordning, närmare bestämt fisket efter små pelagiska arter (sill-/strömmings- och skarpsillsbestånd), laxfisket (laxbestånd) samt torskfisket (torskbestånd), där det är arten som avgör vilket fiske det är fråga om. Fångster av arter som inte definierar fisket, men som omfattas av TAC, dvs. rödspätta, kommer att omfattas av landningsskyldigheten i Östersjön från och med den 1 januari 2017, såsom fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1396/2014.

I och med att landningsskyldigheten införs i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 måste de föreslagna fiskemöjligheterna avspegla övergången från landad mängd till fångad mängd. En sådan förändring gjordes inom ramen för förordningen om fiskemöjligheter för 2015 och är inte längre tillämplig för de bestånd som nämns ovan.

Fiskemöjligheterna bör också fastställas i enlighet med artikel 16.1 (principen om relativ stabilitet) och artikel 16.4 (målen för den gemensamma fiskeripolitiken och de regler som anges i de fleråriga planerna).

De föreslagna siffrorna grundas på gällande vetenskapliga råd och samråd med rådgivande nämnden för Östersjön. För att fastställa EU-kvoterna för de bestånd som delas med Ryska federationen har i förekommande fall respektive kvantitet för dessa bestånd dragits av från de TAC som föreslås av Ices.

Mot bakgrund av kommissionens avsikter att säkerställa ett hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i enlighet med unionens politik och internationella åtaganden, samtidigt som man upprätthåller stabila fiskemöjligheter, begränsas de årliga variationerna av TAC i möjligaste mån, med beaktande av ett visst bestånds status.

De TAC och kvoter som tilldelas medlemsstaterna anges i bilagan till denna förordning.

Alla fem pelagiska bestånd i Östersjön (fyra bestånd av sill/strömming och ett skarpsillsbestånd), rödspätta och lax i egentliga Östersjön och Bottniska viken ska fiskas på nivåer som motsvarar maximalt hållbart uttag under 2016, varför de TAC som föreslås motsvarar fiskedödligheten vid maximalt hållbart uttag. TAC för lax i Finska viken och det östra torskbeståndet överensstämmer med Ices metod för bestånd för vilka det endast finns begränsade uppgifter. Ices har ännu inte yttrat sig vad gäller rådgivning och TAC för det västra torskbeståndet.

På grund av att de biologiska förhållandena för det östra torskbeståndet har förändrats ger Ices inga biologiska referensvärden för det beståndet, dvs. inga uppgifter om faktisk fiskedödlighet. Planen utarbetades på grundval av antagandet att torskbeståndens tillväxt skulle förbli stabil, vilket inte längre är fallet. Under de senaste åren har tillväxten för det östra torskbeståndet, såsom Ices konstaterat, minskat dramatiskt och det är inte längre möjligt att fastställa biologiska referensvärden. Ices anger därför att den fleråriga planen för torskbestånden i Östersjön inte kan användas som grund för rådgivning avseende det östra torskbeståndet och föreslår i stället att TAC baseras på den metod som används då det endast finns begränsade uppgifter. Detta innebär att artiklarna 6, 7 och 8 i den fleråriga planen inte kan tillämpas för det östra beståndet 2016, eftersom reglerna för fastställandet av TAC i planen bygger på referensvärdena. I avvaktan på ett förslag till ny flerårig plan för Östersjön och för att motverka att det östra torskbeståndet överutnyttjas på grund av att inga TAC har fastställts, bör fiskemöjligheterna således fastställas genom den metod som föreslås av Ices, och i enlighet med artikel 5.1 i planen och artikel 43.3 i fördraget.

Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC, med fördelning mellan åren, och bestämmelser om flexibilitet enligt artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av försiktighets-TAC respektive analytisk TAC. Enligt artikel 2 ska rådet, när TAC fastställs, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska status. Mera nyligen har flexibilitet införts genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet, som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt utnyttjande av de levande marina biologiska resurserna och förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås, bör det förtydligas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 endast är tillämpliga i de fall då medlemsstaterna inte utnyttjar den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

2015/0184 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2016 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Enligt artikel 43.3 i fördraget ska rådet på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

(2)Enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 3 ska åtgärder för bevarande och hållbart utnyttjande av marina biologiska resurser antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, inbegripet i förekommande fall de rapporter som utarbetas av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och andra rådgivande organ samt råd från rådgivande nämnder som inrättats för relevanta geografiska områden eller behörighetsområden.

(3)Det åligger rådet att besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, om lämpligt inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa. I enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena samt med beaktande av målen för den gemensamma fiskeripolitiken enligt den förordningen.

(4)Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) bör därför fastställas, i linje med förordning (EU) nr 1380/2013, på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter samtidigt som de olika fiskerinäringarna garanteras en rättvis inbördes behandling, och mot bakgrund av de synpunkter som framfördes under samråden med berörda parter.

(5)Fiskemöjligheterna när det gäller bestånd för vilka det upprättats särskilda fleråriga planer bör fastställas i enlighet med reglerna i dessa planer. Följaktligen bör fångstbegränsningar för torskbestånden i Östersjön fastställas i enlighet med reglerna i rådets förordning (EG) nr 1098/2007 4 .

(6)Eftersom de biologiska förhållandena för det östra torskbeståndet har förändrats har Internationella havsforskningsrådet (Ices) inte kunnat fastställa några biologiska referensvärden för torskbestånden i Ices-delområdena 25–32, utan rekommenderar i stället att TAC för det torskbeståndet baseras på metoden som används då det endast finns begränsade uppgifter. I och med att det saknas biologiska referensvärden har det inte varit möjligt att följa de regler för fastställande och fördelning av fiskemöjligheter för torskbestånd i dessa delområden som fastställs i förordning (EG) nr 1098/2007. Eftersom torskbeståndets hållbarhet allvarligt kan hotas om fiskemöjligheter inte fastställs och tilldelas är det lämpligt att TAC baseras på den metod som används då det endast finns begränsade uppgifter, till en nivå som motsvarar den metod som utarbetats och rekommenderas av Ices.

(7)Utnyttjandet av de fiskemöjligheter som fastställs i denna förordning omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 5 , särskilt artiklarna 33 och 34, ifråga om registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och överföring av uppgifter till kommissionen om uttömda fiskemöjligheter. Denna förordning bör därför fastställa de koder för landningar av bestånd inom ramen för den här förordningen som medlemsstaterna bör använda när de översänder uppgifter till kommissionen.

(8)Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 6 infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC, med fördelning mellan åren, och bestämmelser om flexibilitet enligt artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av försiktighets-TAC och analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när TAC fastställs, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mer nyligen infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet, som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt utnyttjande av de levande marina biologiska resurserna, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och försämra beståndens biologiska status, bör det fastställas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EU) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC endast i de fall då den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

(9)För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och trygga försörjningen för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2016. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I
Allmänna bestämmelser

Artikel 1
Syfte

I denna förordning fastställs för 2016 fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön.

Artikel 2
Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på unionsfiskefartyg som är verksamma i Östersjön.

Artikel 3
Definitioner

I denna förordning avses med

1)    Ices: Internationella havsforskningsrådet,

2)Östersjön: Ices-områdena IIIb, IIIc och IIId,

3)delområde: ett Ices-delområde i Östersjön i enlighet med bilaga I till rådets förordning (EG) nr 2187/2005 7 ,

4)fiskefartyg: varje fartyg som är utrustat för yrkesmässigt utnyttjande av marina biologiska resurser,

5)unionsfiskefartyg: ett fiskefartyg som för en medlemsstats flagg och är registrerat i unionen,

6)bestånd: en marin biologisk resurs i ett visst förvaltningsområde,

7)total tillåten fångstmängd (TAC): den mängd ur varje bestånd som kan

i)fångas under en ettårsperiod inom fisken som omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, eller

ii)landas under en ettårsperiod inom fisken som inte omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013,

8)kvot: en andel av TAC som tilldelas unionen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

Kapitel II
Fiskemöjligheter

Artikel 4
TAC och fördelning

TAC, kvoter och eventuella villkor som är funktionellt knutna till dessa anges bilagan.

Artikel 5
Särskilda bestämmelser för fördelningen

Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska göras utan att det påverkar

a)utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b)reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c)ytterligare landningar som tillåts enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 eller artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

d)kvantiteter som hålls inne enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 eller överförs enligt artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

e)avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 6
Villkor för landning av fångster och bifångster som inte omfattas av landningsskyldigheten

Fångster och bifångster av rödspätta ska behållas ombord eller landas endast om fångsterna har gjorts av unionsfiskefartyg som för en medlemsstats flagg och den medlemsstaten har en kvot som inte har uttömts.

Kapitel III
Slutbestämmelser

Artikel 7
Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 överför uppgifter till kommissionen om kvantiteter ur bestånd som fångats eller landats ska de använda beståndskoderna i bilagan till den här förordningen.

Artikel 8
Flexibilitet

1.Om inget annat anges i bilagan till denna förordning ska artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 tillämpas på bestånd som omfattas av försiktighets-TAC, och artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i samma förordning ska tillämpas på bestånd som omfattas av en analytisk TAC.

2.Artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat utnyttjar den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 9
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2016.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

(1) Med undantag av det östra torskbeståndet och inklusive den konverterade vikten för laxbestånden (ett exemplar väger i genomsnitt 4,5 kg).

(2) Årliga uppgifter från Eumofa ( http://www.eumofa.eu ) av den 22 maj 2014.

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(4) Rådets förordning (EG) nr 1098/2007 av den 18 september 2007 om upprättande av en flerårig plan för torskbestånden i Östersjön och det fiske som utnyttjar de bestånden, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och upphävande av förordning (EG) nr 779/97 (EUT L 248, 22.9.2007, s. 1).

(5) Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

(6) Rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3).

(7) Rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund (EUT L 349, 31.12.2005, s. 1).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 2.9.2015

COM(2015) 413 final

BILAGA

till förslag till RÅDETS FÖRORDNING
om fastställande för 2016 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

BILAGA

till förslag till RÅDETS FÖRORDNING
om fastställande för 2016 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

I följande tabeller anges TAC och kvoter (i ton levande vikt, om inte annat anges) för varje bestånd och de villkor som är funktionellt knutna till dem.

Hänvisningar till fiskezoner är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges.

Fiskbestånden förtecknas i alfabetisk ordning efter arternas latinska namn.

Vid tillämpningen av denna förordning gäller följande jämförelsetabell över de latinska namnen och motsvarande svenska namn: