52015PC0137

MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar[1] antogs i maj 2001 inom ramen för FN:s miljöprogram (Unep). Europeiska unionen och dess medlemsstater[2] är parter i konventionen[3], vars bestämmelser har genomförts i EU-lagstiftningen genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG[4].

Stockholmskonventionens övergripande mål är att skydda människors hälsa och miljön mot långlivade organiska föroreningar. Den hänvisar särskilt till försiktighetsmetoden enligt princip 15 i Riodeklarationen om miljö och utveckling, som antogs 1992. Principen konkretiseras i artikel 8 i konventionen som innehåller bestämmelser om införande av nya kemikalier i bilagorna till konventionen.

Vid den sjunde partskonferensen i maj 2015 ska tre beslut fattas om att lägga till polyklorerade naftalener och hexaklorbutadien i bilagorna A (eliminering) och C (oavsiktlig framställning) och pentaklorfenol till bilaga A. EU föreslog att dessa tre ämnen skulle läggas till 2011. Dessutom ska det fortsatta behovet av särskilt angivna undantag och godtagbara syften för perfluoroktansulfonsyra och dess derivat (PFOS) bedömas av den sjunde partskonferensen.

När det gäller de tre nya ämnena har framställning, utsläppande på marknaden, användning eller oavsiktliga utsläpp redan upphört eller minskat kraftigt i unionen. Det kan emellertid inte uteslutas att de fortfarande framställs, släpps ut på marknaden, används eller i betydande omfattning oavsiktligt släpps ut i andra länder. Eftersom dessa ämnen kan spridas över stora avstånd räcker det inte med de åtgärder som enskilda länder eller unionen vidtar, utan det behövs en internationell insats för att upprätthålla en hög miljö- och hälsoskyddsnivå.

Rekommendationer från granskningskommittén för långlivade organiska föroreningar

Vid sitt nionde möte i granskningskommittén för långlivade organiska föroreningar (nedan kallad granskningskommittén) antogs en riskhanteringsbedömning av hexaklorbutadien. I riskhanteringsbedömningen drogs bland annat följande slutsatser:

– Det är för närvarande inte känt att hexaklorbutadien avsiktligt framställs eller används, det är därför viktigt att förhindra att det återinförs och att hantera de risker som är förknippade med dess oavsiktliga utsläpp.

– Hexaklorbutadien bildas som en oavsiktlig biprodukt från industriella framställningsprocesser (särskilt framställning av andra klorerade kolväten och framställning av magnesium). Åtgärderna för att minimera utsläpp under framställningen är kända och tillämpas redan i länder som är parter i Stockholmskonventionen.

– Hexaklorbutadien bildas oavsiktligt vid förbränning och andra termiska och industriella processer. Åtgärder för minskning av oavsiktliga utsläpp av långlivade organiska föroreningar från dessa processer kommer att leda till en ytterligare minskning av utsläpp av hexaklorbutadien. Övervakning av hexaklorbutadien kan medföra extra kostnader.

Det förekommer utsläpp av hexaklorbutadien från tidigare avfallsdeponier i okänd omfattning. Kontrollåtgärder för att minimera sådana utsläpp finns tillgängliga. Granskningskommittén rekommenderade vid sitt nionde möte i oktober 2013 att hexaklorbutadien skulle läggas till i bilagorna A och C till konventionen utan undantag.

När det gäller polyklorerade naftalener drogs i riskhanteringsbedömningen bland annat följande slutsatser:

– Det är för närvarande inte känt att polyklorerade naftalener avsiktligt framställs eller används, men det är viktigt att begränsa eventuella återstående användningar och att förhindra återinförsel av polyklorerade naftalener.

– Polyklorerade naftalener bildas oavsiktligt vid industriprocesser som bedrivs vid hög temperatur (särskilt avfallsförbränning, men också i andra processer som är kända för att bilda polyklorerade dibenso-p-dioxiner och polyklorerade dibensofuraner (PCDD/PCDF)). Åtgärder för att minska utsläppen av PCDD/PCDF kommer också att minska utsläppen av polyklorerade naftalener. Övervakning av polyklorerade naftalener kan medföra ytterligare kostnader. 

– Det förekommer utsläpp av polyklorerade naftalener från avfallsdeponier och lager vid gamla anläggningar i okänd omfattning. Åtgärder som införts med avseende på lager av polyklorerade bifenyler (PCB) kommer också att effektivt minska utsläppen av polyklorerade naftalener från lager.

Granskningskommittén rekommenderade vid sitt nionde möte i oktober 2013 att polyklorerade naftalener läggs till i bilagorna A och C till konventionen utan undantag.

Vid sitt tionde möte i oktober 2014 antog granskningskommittén en riskhanteringsbedömning om pentaklorfenol och salter och estrar av pentaklorfenol. I riskhanteringsbedömningen drogs bland annat följande slutsatser:

– Framställning av pentaklorfenol ska begränsas, med ett enda undantag för användning av industriell träskyddsbehandling av el- och telefonstolpar och stolpreglar.

Vid sitt tionde möte i oktober 2014 beslutade granskningskommittén att rekommendera att pentaklorfenol tas upp i bilaga A till konventionen, med ett särskilt angivet undantag för framställning och användning av pentaklorfenol för el- och telefonstolpar och stolpreglar.

I enlighet med artikel 8.9 i konventionen har granskningskommittén beslutat avge dessa rekommendationer till partskonferensen för ett övervägande under mötet i maj 2015.

Granskningskommittén har också antagit ett antal rekommendationer om alternativ till användningen av PFOS i öppna tillämpningar. Information om den kommersiella tillgången till och effektiviteten av säkrare alternativ till PFOS för följande tillämpningar har blivit tillgängliga: mattor, läder och kläder, textilier och möbeltyger, ytbeläggning och beläggningstillsatser, insekticider för bekämpning av importerade eldmyror och termiter och insektsfällor för bekämpning av bladskärarmyror (Atta spp. och Acromyrmex spp.) Granskningskommittén uppmuntrar dessutom parterna att begränsa användningen av PFOS i hårdmetallbeläggning (som medges som ett särskilt angivet undantag i konventionen) till enbart slutna system. Detta är tillåtet som ett godtagbart syfte enligt konventionen.

Hexaklorbutadien och EU-lagstiftning

Hexaklorbutadien är ett prioriterat farligt ämne enligt ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)[5]. Dessutom läggs hexaklorbutadien till i protokollet om långlivade organiska föroreningar till Uneces konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP) och parterna uppmanas därför att eliminera dess framställning och användning. Förbudet i EU-lagstiftningen genomförs genom kommissionens förordning (EU) nr 519/2012 av den 19 juni 2012 om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 om långlivade organiska föroreningar[6]. Frågor om avfall och förorenad mark kvarstår dock, samt överväganden om åtgärder för att förhindra återinförande.

Medan framställningen av hexaklorbutadien i Europa har upphört, kan det fortfarande framställas oavsiktligt i vissa industriella verksamheter. Det krävs att sådana verksamheter, för att uppfylla tröskelvärdena i direktivet om industriutsläpp (IED 2010/75/EU[7]), tillämpar bästa tillgängliga teknik för att förebygga och minska utsläpp och påverkan på miljön som helhet.  För att få drivas måste en industrianläggning erhålla ett tillstånd från behöriga myndigheter i en medlemsstat. Dessa tillstånd måste innehålla utsläppsgränsvärden för de förorenande ämnen som förtecknas i bilaga II till direktivet om industriutsläpp, samt av andra ämnen som sannolikt kommer att släppas ut i betydande mängder, med beaktande av ämnenas beskaffenhet och deras förmåga att spridas mellan olika delar av miljön.

Polyklorerade naftalener och EU-lagstiftning

Polyklorerade naftalener förtecknas i protokollet om långlivade organiska föroreningar till konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar och därför uppmanas parterna att eliminera dess framställning och användning. Genom kommissionens förordning (EU) nr 519/2012 är framställning och användning av polyklorerade naftalener förbjuden i EU. Oavsiktlig framställning via förbränning (i första hand avfallsförbränning) anses utgöra den mest betydande källan.

Även om framställningen av polyklorerade naftalener i Europa har upphört, kan det fortfarande framställas oavsiktligt i vissa industriella verksamheter. Det krävs obligatorisk tillämpning av bästa tillgängliga teknik av dessa verksamheter, när de uppfyller tröskelvärdena i direktivet om industriutsläpp (IED 2010/75/EU), för att förebygga och minska utsläpp och påverkan på miljön som helhet. För att få drivas måste en industrianläggning erhålla ett tillstånd från behöriga myndigheter i en medlemsstat. Dessa tillstånd ska omfatta utsläppsgränsvärden för de förorenande ämnen som förtecknas i bilaga II till direktivet om industriutsläpp, samt av andra ämnen som sannolikt kommer att släppas ut i betydande mängder, med beaktande av ämnenas beskaffenhet och deras förmåga att spridas mellan olika delar av miljön.

            Pentaklorfenol och EU-lagstiftning

Utsläppande på marknaden och användning av pentaklorfenol som ett ämne, som beståndsdel i andra ämnen eller i blandningar i en koncentration som är lika med eller större än 0,1 % viktprocent är begränsat enligt post 22 i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach)[8]. Dessutom är utsläppande på marknaden och användning av pentaklorfenol som växtskyddsmedel och som en biocidprodukt förbjudet enligt förordning (EG) nr 1107/2009[9] och förordning (EU) nr 528/2012[10].

Åtgärder efter besluten från sjunde partskonferensen

Ämnen som tas upp i bilagorna A, B eller C till Stockholmskonventionen måste inkluderas i förordning (EG) 850/2004 om långlivade organiska föroreningar för att det ska säkerställas att EU:s genomförande uppfyller de internationella åtagandena[11].

Hexaklorbutadien och polyklorerade naftalener har lagts till i bilaga I till förordning (EG) 850/2004 under 2012. Det kommer att krävas att de ämnen som läggs till i bilaga C till Stockholmskonventionen också läggs till i bilaga III.

Efter att pentaklorfenol lagts till i förteckningen i bilaga A till Stockholmskonventionen, måste pentaklorfenol läggas till i bilaga I till förordning (EG) 850/2004. Eftersom detta kommer att göra nuvarande förteckning i bilaga XVII till Reach-förordningen föråldrad, kommer man att börja ta bort ämnen från den bilagan.

Perfluoroktansulfonsyra och EU-lagstiftning

Vid det fjärde mötet i partskonferensen för Stockholmskonventionen i maj 2009 enades man om att ta upp PFOS och dess derivat i bilaga B till konventionen, med ett antal särskilt angivna undantag och godtagbara syften. Den genomförande EU-lagstiftningen är mer restriktiv än Stockholmskonventionen, eftersom den inte innefattar de undantag och de godtagbara syften som redan förbjudits i EU till följd av Reach. Detta gjordes för att uppfylla den övergripande principen om att inte att försämra miljöskyddet i EU.

Förfarande för införande av nya långlivade organiska föroreningar och ändring av bilagorna till konventionen

Enligt artikel 8 i konventionen får parterna tillställa sekretariatet förslag om införande av kemikalier i bilagorna A, B och/eller C. Förslaget ska undersökas av granskningskommittén.

Om slutsatsen av prövningen är att det med fog kan förmodas att kemikalien till följd av sin långväga spridning kan medföra avsevärda effekter på människors hälsa och/eller på miljön i en sådan utsträckning att globala åtgärder är befogade ska förslaget gillas. Granskningskommittén ska då upprätta en riskhanteringsbedömning innefattande en analys av möjliga kontrollåtgärder. På denna grundval avger sedan granskningskommittén en rekommendation om huruvida kemikalien ska prövas av partskonferensen för införande i bilagorna A, B och/eller C. Det slutliga beslutet fattas av partskonferensen.

För EU:s del träder ändringar av bilagorna A, B och/eller C i kraft ett år efter den dag då depositarien lämnar meddelande om att de antagits av partskonferensen.

Granskningskommitténs rekommendationer och EU-lagstiftning

Granskningskommitténs rekommendation, om den följs av partskonferensen i maj 2015, kommer att innebära ett internationellt förbud mot framställning, utsläppande på marknaden, import och export eller användning av polyklorerade naftalener, hexaklorbutadien och pentaklorfenol, med undantag för framställning och användning av pentaklorfenol för el- och telefonstolpar och stolpreglar.

Upptagandet av hexaklorbutadien och polyklorerade naftalener i bilaga A och bilaga C och av pentaklorfenol i bilaga A till konventionen kommer att kräva ändringar av förordning (EG) 850/2004. När ett ämne läggs till i konventionen kan bilagorna till förordningen, enligt artikel 14.1 i förordningen, ändras i enlighet med kommittéförfarandena i artikel 5a i beslut 1999/468/EG[12], med beaktande av artiklarna 10 och 11 i förordning (EU) nr 182/2011[13].

I fråga om PFOS och dess derivat skulle ett avskaffande av de särskilt angivna undantag som tas upp i granskningskommitténs rapport inte påverka EU-lagstiftningen, eftersom undantagen i fråga antingen inte genomförs i förordning (EG) 850/2004 eller redan har upphört att gälla. Den enda avvikelsen från detta är undantaget för användning av PFOS i hårdmetallbeläggning i öppna system, vilket för närvarande undantas enligt förordning (EG) 850/2004 för användning som vätmedel i kontrollerade elektropläteringssystem. Detta undantag enligt förordning (EG) 850/2004 gäller dock bara till och med den 26 augusti 2015.

            EU:s ståndpunkt

Mot bakgrund av vad som anges ovan bör Europeiska unionen, vid den sjunde partskonferensen inom ramen för Stockholmskonventionen, stödja ett tillägg av polyklorerade naftalener och hexaklorbutadien i bilagorna A och C till konventionen, och tillägg av pentaklorfenol i bilaga A. Eftersom användningen av pentaklorfenol redan är begränsad i EU behövs inte ett särskilt undantag för framställning och användning av polyklorerade naftalener för el- och telefonstolpar och stolpreglar, men kan godtas som en del av en övergripande kompromiss. Dessutom bör Europeiska unionen stödja avskaffandet av de berörda särskilt angivna undantagen och godtagbara syftena för PFOS och dess derivat, inklusive undantaget för användning som vätmedel i kontrollerade elektropläteringssystem, eftersom strykningen av undantaget kommer att träda i kraft först efter det att undantaget upphört att gälla i EU i augusti 2015.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Eftersom polyklorerade naftalener och hexaklorbutadien redan ingår i förordning (EG) nr 850/2004 anses inte något ytterligare samråd vara motiverat. Eftersom utsläppande på marknaden och användning av pentaklorfenol i EU redan är förbjudet enligt förteckningen i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach) och inte godkänns enligt förordning (EG) nr 1107/2009 och förordning (EU) nr 528/2012, ansågs det inte nödvändigt med något ytterligare samråd. Alla ämnen har genomgått öppna samråd med aktörer i hela världen under granskningskommitténs bedömning och intressenter har också fått delta i granskningskommitténs överläggningar.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Förslaget utgörs av ett rådsbeslut, grundat på artiklarna 192.1 och 218.9 i EUF-fördraget, och fastställer vilken ståndpunkt som ska antas på EU:s vägnar vid den sjunde partskonferensen för Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar vad gäller förslaget till ändring av bilagorna A, B och C.

Artikel 218.9 i EUF-fördraget är den lämpliga rättsliga grunden, eftersom den akt som sjunde partskonferensen uppmanas att anta är ett beslut om ändring av en bilaga till Stockholmskonventionen som har rättslig verkan.

2015/0069 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som, på Europeiska unionens vägnar, ska intas vid den sjunde partskonferensen till Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar vad gäller förslaget till ändring av bilagorna A, B och C

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 191.1 jämförd med artikel 218.9, och

av följande skäl:

(1)       Den 14 oktober 2004 godkändes Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (nedan kallad konventionen) på Europeiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 2006/507/EG[14].

(2)       Skyldigheterna enligt konventionen genomfördes i unionsrätten genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004[15].

(3)       Unionen anser att det är viktigt att bilagorna A, B och/eller C till konventionen gradvis utökas med nya ämnen som uppfyller kriterierna för långlivade organiska föroreningar, med beaktande av försiktighetsprincipen, för att nå konventionens mål och fullgöra åtagandet från alla regeringar vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 att minimera de negativa effekterna av kemikalier fram till 2020.

(4)       Enligt artikel 22 i konventionen får partskonferensen anta beslut om ändring av bilagorna A, B och/eller C till konventionen. Dessa beslut träder i kraft ett år efter den dag då depositarien har lämnat meddelande om en ändring, utom för de parter i konventionen som har valt att inte godta ändringen.

(5)       Efter att unionen under 2011 föreslog att polyklorerade naftalener[16] skulle läggas till har granskningskommittén för långlivade organiska föroreningar som inrättats inom ramen för konventionen slutfört sitt arbete avseende pentaklorfenol. Granskningskommittén fann att pentaklorfenol uppfyller konventionens kriterier för att tas upp i bilaga A. Vid partskonferensens sjunde möte förväntas den besluta att pentaklorfenol ska läggas till i bilaga A till konventionen.

(6)       Utsläppande på marknaden och användning av pentaklorfenol är förbjudet enligt post 22 i bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach)[17]. Utsläppande på marknaden och användning av pentaklorfenol som växtskyddsmedel och som en biocidprodukt är förbjudet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009[18] och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012[19]. Eftersom pentaklorfenol kan spridas över stora avstånd, skulle en global utfasning av användningen av detta ämne vara mer fördelaktigt för EU-medborgarna än ett förbud i unionen.

(7)       Granskningskommittén rekommenderar att pentaklorfenol läggs till i konventionen med särskilt angivna undantag för framställning och användning av pentaklorfenol för el- och telefonstolpar och stolpreglar. Unionen kräver inte ett särskilt angivet undantag men bör godta undantaget i sjunde partskonferensen, om detta krävs för att säkerställa att pentaklorfenol läggs till.

(8)       Efter att unionen under 2011 föreslagit att klorerade naftalener skulle läggas till fann granskningskommittén att polyklorerade naftalener (PCN) uppfyller konventionens kriterier för att tas upp i bilagorna A och C. Granskningskommittén förväntas att vid sitt sjunde möte besluta att polyklorerade naftalener läggs till i bilagorna A och C till konventionen.

(9)       Det finns ingen framställning av polyklorerade naftalener i unionen, men det kan framställas oavsiktligt, framför allt genom förbränning (i första hand avfallsförbränning). Sådan verksamhet omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU[20], och kräver tillämpning av vissa utsläppsbegränsande åtgärder.

(10)     Utsläppande på marknaden och användning av polyklorerade naftalener är förbjudet i unionen i enlighet med förordning (EG) nr 850/2004, ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 519/2012[21]. Eftersom polyklorerade naftalener kan spridas över stora avstånd, skulle en global utfasning av användningen av detta ämne vara mer fördelaktigt för EU-medborgarna än ett förbud enligt förordning (EG) nr 850/2004.

(11)     Efter det att unionen lagt till hexaklorbutadien under 2011 fann granskningskommittén att hexaklorbutadien uppfyller konventionens kriterier för att tas upp i bilagorna A och C. Vid granskningskommitténs sjunde möte väntas partskonferensen besluta om införande av hexaklorbutadien i bilagorna A och C till konventionen.

(12)     Framställningen av hexaklorbutadien har upphört i unionen, men det kan framställas oavsiktligt vid vissa industriella verksamheter. Sådan verksamhet omfattas av direktiv 2010/75/EU och kräver tillämpning av vissa utsläppsbegränsande åtgärder.

(13)     Utsläppande på marknaden och användning av hexaklorbutadien är förbjudet i unionen enligt förordning (EG) nr 850/2004, ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 519/2012. Eftersom hexaklorbutadien kan spridas över stora avstånd, skulle en global utfasning av användningen av detta ämne vara mer fördelaktigt för EU-medborgarna än ett förbud inom unionen enligt förordning (EG) nr 850/2004.

(14)     Perfluoroktansulfonsyra och dess derivat (PFOS) har redan lagts till i bilaga A till konventionen, med ett antal särskilt angivna undantag. Efter en översyn av dessa undantag, uppmanar granskningskommittén parterna att sluta använda PFOS i mattor, läder och kläder, textilier och möbelstoppning, ytbeläggning och beläggningstillsatser och insekticider för bekämpning av importerade eldmyror och termiter. Granskningskommittén uppmanar också parterna att begränsa användningen av PFOS i hårdmetallbeläggning, vilket är tillåtet som ett särskilt angivet undantag enbart för användning i hårdmetallbeläggning i slutna system, vilket för närvarande är tillåtet som ett godtagbart syfte enligt konventionen. Vidare uppmanar granskningskommittén parterna att sluta använda PFOS i insektsfällor för bekämpning av bladskärarmyror (Atta spp. och Acromyrmex spp.), vilket för närvarande är tillåtet som ett godtagbart syfte.

(15)     Unionen bör stödja en strykning av särskilt angivna undantag och godtagbara syften för PFOS och dess derivat i linje med förslaget från granskningskommittén, inklusive undantaget för användning som vätmedel i kontrollerade elektropläteringssystem, som genomförts i unionen genom förordning (EG) nr 850/2004, ändrad genom förordning (EU) nr 757/2010[22], med slutdatum den 26 augusti 2015.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som unionen ska inta vid den sjunde partskonferensen för Stockholmskonventionen ska vara, i enlighet med rekommendationerna från granskningskommittén för långlivade organiska föroreningar[23], för att stödja följande:

– om införande av pentaklorfenol (PCP)[24] i bilaga A till konventionen. Om så krävs, kan EU godta ett särskilt angivet undantag för framställning och användning av pentaklorfenol för el- och telefonstolpar och stolpreglar.

– Införande av polyklorerade naftalener (PCN[25] i bilagorna A och C till konventionen utan undantag.

– Införande av hexaklorbutadien i bilagorna A och C till konventionen utan undantag.

– Strykning av följande undantag och godtagbara syften från posten om perfluoroktansulfonsyra (PFOS) och dess derivat i bilaga B till konventionen: mattor, läder och kläder, textilier och möbelstoppning, ytbeläggning och beläggningstillsatser, insekticider för bekämpning av importerade eldmyror och termiter, och insektsfällor för bekämpning av bladskärarmyror (Atta spp. och Acromyrmex spp.),

– strykning av det särskilt angivna undantaget för PFOS i metallplätering, utom för hårdmetallbeläggning enbart i slutna system, som införts som ett godtagbart ändamål i konventionen.

Beslut om justering av denna ståndpunkt kan, mot bakgrund av utvecklingen under det sjunde mötet i partskonferensen för Stockholmskonventionen, godkännas av företrädare för unionen i sammanträdet, efter samordning på plats, utan något nytt beslut av rådet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

[1]               http://www.pops.int/documents/convtext/convtext_en.pdf.

[2]               Två EU-medlemsstater (Italien och Malta) har ännu inte ratificerat konventionen.

[3]               EUT L 209, 31.7.2006, s. 1.

[4]               EUT L 158, 30.4.2004, s. 7.

[5]               EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.

[6]               EUT L 159, 20.6.2012, s. 1.

[7]               EUT L 334, 17.12.2010, s. 17.

[8]               EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.

[9]               EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.

[10]             EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.

[11]             Detsamma gäller ämnen som läggs till i bilagorna I, II eller III till Uneces protokoll om långlivade organiska föroreningar.

[12]             Rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EGT L 184, 17.7.1999, s. 23).

[13]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

[14]             Rådets beslut 2006/507/EG av den 14 oktober 2004 om ingående på Europeiska unionens vägnar av Stockholmskonventionen om långlivade organiska föreningar (EUT L 209, 31.7.2006, s. 1).

[15]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 7).

[16]             Förslag om tillägg UNEP/POPS/POPRC-7/4

[17]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

[18]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

[19]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1).

[20]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).

[21]             Kommissionens förordning (EU) nr 519/2012 av den 19 juni 2012 om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 om långlivade organiska föroreningar (EUT L 159, 20.6.2012, s. 1).

[22]             Kommissionens förordning (EU) nr 757/2010 av den 24 augusti 2010 om ändring av bilagorna I och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 om långlivade organiska föroreningar (EUT L 223, 25.8.2010, s. 29). 

[23]             Granskningskommitténs beslut POPR C-10/1, POPR C-9/1, POPR C-9/2,

[24]             Pentaklorfenol samt salter och estrar därav.

[25]             Diklorerade naftalener, triklorerade naftalener, tetraklorerade naftalener, pentaklorerade naftalener, hexaklorerade naftalener, heptaklorerade naftalener och oktaklorerad naftalen, individuellt eller som komponenter av klorerade naftalener.