Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52015DC0273

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Sloveniens nationella reformprogram 2015, med avgivande av rådets yttrande om Sloveniens stabilitetsprogram 2015

/* COM/2015/0273 final */

Bryssel den 13.5.2015

COM(2015) 273 final

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Sloveniens nationella reformprogram 2015,

med avgivande av rådets yttrande om Sloveniens stabilitetsprogram 2015


Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Sloveniens nationella reformprogram 2015,

med avgivande av rådets yttrande om Sloveniens stabilitetsprogram 2015

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1 , särskilt artikel 5.2,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser 2 , särskilt artikel 6.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation 3 ,

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner 4 ,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1)Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, som bygger på en ökad samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder behövs för att stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i EU.

(2)Den 13 juli 2010 antog rådet på grundval av kommissionens förslag en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, vilka tillsammans utgör de integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.

(3)Den 8 juli 2014 antog rådet en rekommendation om Sloveniens nationella reformprogram för 2014 och avgav sitt yttrande om Sloveniens uppdaterade stabilitetsprogram för 2014. Den 28 november 2014 avgav kommissionen i enlighet med förordning (EU) nr 473/2013 5 ett yttrande om Sloveniens utkast till budgetplan för 2015 6 .

(4)Den 28 november 2014 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten 7 , som markerar inledningen av 2015 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Samma dag antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, även rapporten om varningsmekanismen 8 , i vilken Slovenien angavs som en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(5)Den 18 december 2014 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för att främja investeringar, skynda på strukturreformerna och fortsätta med en ansvarsfull, tillväxtfrämjande konsolidering av de offentliga finanserna.

(6)Den 26 februari 2015 offentliggjorde kommissionen 2015 års landsrapport för Slovenien  9 . Den innehöll en bedömning av hur väl Slovenien har lyckats med de landspecifika rekommendationer som antogs den 8 juli 2014. Landsrapporten innehöll också resultaten av den fördjupade granskningen i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011. Av analysen drog kommissionen slutsatsen att Slovenien har makroekonomiska obalanser som kräver beslutsamma politiska åtgärder och särskild övervakning. Ombalansering pågår, och beslutsamma politiska åtgärder, ett förbättrat exportresultat och bättre förutsättningar för tillväxt har minskat riskerna jämfört med fjolåret, särskilt risker kopplade till extern hållbarhet. Svag företagsstyrning, ett stort statligt ägande, en hög skuldsättning i företagen och ökande offentliga skulder innebär emellertid risker för den finansiella stabiliteten och tillväxten och bör hållas under närmare utsikt. Obalanserna är därför inte längre att betrakta som alltför stora, men måste även fortsättningsvis följas noggrant.

(7)Den 30 april 2015 lade Slovenien fram sitt nationella reformprogram 2015 och sitt stabilitetsprogram 2015. För att beakta deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt.

(8)Slovenien omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del. Regeringen planerar i sitt stabilitetsprogram 2015 att korrigera det alltför stora underskottet fram till 2015, i linje med rådets tidsfrist, och att nå det medelfristiga målet om en balanserad budget i strukturella termer senast 2020, dvs. ett år efter programperioden. Regeringen planerar att successivt minska det nominella underskottet till 2,9 % av BNP 2015 och 0,9 % av BNP 2019. I stabilitetsprogrammet anges att den offentliga skuldkvoten kommer att nå sitt högsta värde på 81,6 % av BNP 2015 för att sedan börja sjunka. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa finanspolitiska beräkningar är rimligt. Enligt kommissionens vårprognos 2015 förväntas en hållbar korrigering av det alltför stora underskottet i god tid under 2015. Samtidigt ligger den finanspolitiska insatsen lägre än vad rådet rekommenderar, baserat på det strukturella saldot och de diskretionära åtgärder som vidtagits. Under förutsättning att det alltför stora underskottet korrigeras som planerat i tid, kan Slovenien komma att omfattas av den förebyggande delen av pakten från och med 2016. Det finns inga tillräckliga beskrivningar av vilka åtgärder som ska stödja de planerade underskottsmålen från 2016 och framåt. Mot bakgrund av kommissionens vårprognos 2015 förefaller det därför finnas risk för en betydande avvikelse från den nödvändiga anpassningen mot det medelfristiga målet 2016 och ytterligare åtgärder kommer att behövas. Rådet anser, på grundval av sin bedömning av stabilitetsprogrammet och med beaktande av kommissionens vårprognos 2015, att det finns en risk för att Slovenien inte kommer att följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler. Med avseende på det finanspolitiska regelverket godkände parlamentet under 2013 en konstitutionell grund för att införa en regel om att det strukturella saldot i de offentliga finanserna ska vara i balans eller visa överskott. Den nödvändiga genomförandelagstiftningen har dock ännu inte antagits. En översyn av lagen om offentliga finanser förväntas ge den nödvändiga rättsliga grunden för de procedurfrågor som ligger till grund för lagen om finanspolitiska regler.

(9)Slovenien har vidtagit åtgärder för att minska trycket på pensionssystemets medelfristiga hållbarhet men nyckelparametrar behöver fortfarande justeras för att säkerställa systemets hållbarhet efter 2020. Pensionsreformen 2013 har haft en positiv inverkan och en rättsakt om inrättande av en demografisk fond väntas antas i juni 2015. Att säkerställa pensionernas långsiktiga hållbarhet kommer dock att kräva ytterligare reformer. Inga framsteg har gjorts när det gäller reformen av långtidsvården. I slutet av 2013 antog regeringen en plan för reform av långtidsvården, men antagandet av den lagstiftning som genomför reformen har skjutits upp till slutet av 2015 så att beslut om reform av sjukförsäkringen och om finansieringen av sjukvård och långtidsvård i allmänhet kan fattas först. De åldersrelaterade utgifterna för långtidsvård kan begränsas genom att förmåner riktas till dem som mest behöver dem och fokus flyttas från institutionsvård till vård i hemmet.

(10)Ett socialt avtal slöts i januari 2015 och föreskriver att löneökningarna i den offentliga sektorn ska släpa efter löneökningarna i den privata sektorn. Minimilönernas sammansättningen och indexering omfattas inte av detta avtal. Ökningen av minimilönen har varit begränsad på senare tid, även om den fortfarande är relativt hög jämfört med den genomsnittliga lönen. En utvärdering av arbetsmarknadsreformen från 2013 visar att restriktionerna på arbetsmarknaden har minskat, men strukturella problem kvarstår när det gäller långtidsarbetslösheten och den låga sysselsättningsgraden för lågutbildade och äldre arbetstagare. Slovenien har vidtagit vissa åtgärder för att komma till rätta med kompetensglappet och många andra åtgärder planeras till och med 2020.

(11)Banksektorn har stabiliserats ytterligare genom en rekapitalisering av Abanka och Banka Celje under 2014. En omfattande handlingsplan för banker har slutförts och lämnats till premiärministerns kansli i januari 2015. Sloveniens centralbank har garanterat en uppföljning av de brister som konstaterades i 2013 års översyn av kvaliteten på tillgångarna och kommer att återuppta inspektioner på plats under första kvartalet 2015 för att kontrollera om rekommendationerna har genomförts av bankerna. De stora bankerna har omorganiserat och förstärkt sina enheter för sanering och omstrukturering. Det är emellertid nödvändigt att främja den långsiktiga lönsamheten och minska mängden nödlidande lån inom företagssektorn för att få en sundare banksektor. Både en övergripande plan och en central arbetsgrupp för företagsomstruktureringar har inrättats. En ytterligare skuldminskning i företagssektorn, däribland genom förvaltningsbolaget för banktillgångar och en fullständig tillämpning av den nya insolvenslagstiftningen, skulle bidra till att återställa villkoren för en återhämtning av privata investeringar. Bankernas utlåning fortsätter att minska, särskilt till små och medelstora företag. Den nyligen genomförda rekapitaliseringen av banksektorn förväntas ge full effekt först 2016. Begränsad bankutlåning och höga räntor inverkar negativt på den finansiella kapaciteten hos små och medelstora företag. Även om andelen avslagna låneansökningar har minskat under de senaste sex åren, har antalet små och medelstora företag som rapporterar en nedgång i bankernas vilja att tillhandahålla lån ökat avsevärt och är bland de högsta inom EU.

(12)Privatiseringsprogrammet går framåt, om än med förseningar. Omstruktureringen av de fem stora statsägda bankerna och avvecklingen av två mindre inhemska banker fortskrider enligt planerna. Slovenian Sovereign Holding som ansvarar för förvaltning och avyttring av statliga tillgångar är nu i full drift. Ett utkast till strategi för förvaltning av tillgångar väntar fortfarande på godkännande av det slovenska parlamentet och väntas följas av en avyttringsplan för ett antal väl utvalda statsägda tillgångar. Ett nytt regelverk för företagsstyrning antogs av Slovenian Sovereign Holding i december 2014 och i januari 2015 utsågs en tjänsteman som ansvarig för efterlevnaden.

(13)Domstolarnas effektivitet förbättrades ytterligare under 2014, om än i långsammare takt. Även om vissa framsteg har gjorts när det gäller att minska längden på de rättsliga förfarandena i första instans i tvistemål av civil och kommersiell natur, bl.a. i insolvensärenden, är längden på förfarandena och antalet oavgjorda mål fortfarande betydande.

(14)Det ogynnsamma företagsklimatet i Slovenien är en viktig faktor bakom de låga investeringsnivåerna i slovenska företag och det stora antalet lagar och otaliga lagändringar gör det svårt att driva företag och uppfylla de lokala föreskrifterna. Antalet reglerade yrken har minskat från 323 till 242 men är fortfarande högt. Ungefär 25 % av de åtgärder som ingår i det samlade dokumentet om minskning av den administrativa bördan har genomförts. Tillräcklig budgetautonomi för organet för konkurrensskydd har tillgodosetts liksom dess institutionella oberoende.

(15)Den nya regeringen upprepade sitt åtagande att bekämpa korruption och antog ett nytt tvåårigt program med 11 fleråriga åtgärder i januari 2015. Vissa framsteg har gjorts i fråga om öppenhet och ansvarighet. En omfattande reform av den offentliga sektorn håller på att utarbetas. Inga framsteg har gjorts i fråga om resultatutvärderingar och förfaranden för kvalitetskontroll.

(16)Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen gjort en omfattande analys av Sloveniens ekonomiska politik och offentliggjort den i 2015 års landsrapport. Kommissionen har också bedömt stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet samt uppföljningen till de rekommendationer Slovenien har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Slovenien utan också i vilken mån EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i Europeiska unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–4.

(17)Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet och stabilitetsprogrammet. Rekommendationerna enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 återspeglas i rekommendationerna 1–4.

(18)I samband med den europeiska planeringsterminen har kommissionen dessutom analyserat den ekonomiska politiken i euroområdet som helhet. På grundval av analysen har rådet utfärdat särskilda rekommendationer till de medlemsstater som har euron som valuta. Slovenien bör också se till att de rekommendationerna genomförs fullt ut inom rimlig tid.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Slovenien att under perioden 2015–2016 vidta följande åtgärder:

1.Säkerställa en hållbar korrigering av det alltför höga underskottet 2015 och uppnå en finanspolitisk korrigering på 0,6 % av BNP mot det medelfristiga målet 2016. Anta lagen om finanspolitiska regler och se över lagen om offentliga finanser. Föra den långsiktiga reformen av pensionssystemet framåt. Senast i slutet av 2015 anta en reform av hälso- och sjukvården och långtidsvården.

2.I samråd med arbetsmarknadens parter och i överensstämmelse med nationell praxis se över mekanismen för fastställande av minimilönen, särskilt bidragens roll, mot bakgrund av effekten på fattigdom bland förvärvsarbetande, skapande av arbetstillfällen och konkurrenskraft. Öka anställbarheten för lågutbildade och äldre arbetstagare. Vidta åtgärder för att ta itu med långtidsarbetslösheten och ge lämpliga incitament för att förlänga arbetslivet.

3.Sänka andelen nödlidande lån i bankerna genom att införa specifika mål. Förbättra bankernas övervakningskapacitet när det gäller kreditrisker. Fortsätta med företagsomstruktureringarna och upprätthålla en stark företagsstyrning i förvaltningsbolaget för banktillgångar. Vidta åtgärder för att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag och mikroföretag. Anta en strategi för Slovenian Sovereign Holding med en tydlig klassificering av tillgångar, införa en årlig plan för förvaltning av tillgångar och tillämpa resultatkriterier.

4.Se till att de reformer som antagits för att förbättra effektiviteten i civilrättsliga mål bidrar till att minska förfarandenas längd.

Utfärdad i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande

(1) EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.
(2) EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.
(3) COM(2015) 273.
(4) P8_TA(2015)0067, P8_TA(2015)0068, P8_TA(2015)0069.
(5) EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.
(6) C(2014) 8813 final.
(7) COM (2014) 902.
(8) COM(2014) 904.
(9) SWD(2015) 43 final/2.
Top