EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52014XG0614(05)

Rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om effektiv lärarutbildning

OJ C 183, 14.6.2014, p. 22–25 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

14.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 183/22


Rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om effektiv lärarutbildning (1)

2014/C 183/05

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

SOM ERINRAR OM DEN POLITISKA BAKGRUNDEN TILL DENNA FRÅGA I ENLIGHET MED BILAGAN TILL SLUTSATSERNA,

FINNER ATT:

1.

undervisning av hög kvalitet är en allmänt vedertagen central faktor för att goda inlärningsresultat ska uppnås, genom att utveckla kunskaper, färdigheter, förhållningssätt och värderingar som inlärare behöver för att uppnå sin fulla potential, både som individer och som aktiva samhällsmedborgare och arbetstagare,

2.

även lärarnas roll och förväntningarna på dem förändras i en snabbt föränderlig värld, i och med att de ställs inför utmaningar som kommer sig av nya kompetenskrav, snabb teknisk utveckling och ökad social och kulturell mångfald samt behovet av att kunna tillhandahålla mer individualiserad undervisning och tillgodose särskilda inlärningsbehov,

3.

lärarutbildare har en avgörande roll att spela när det gäller att upprätthålla och förbättra kvaliteten på lärarkåren; tillhandahållande av högkvalitativ grundutbildning för lärare, stöd i början av karriären (introduktion) och kontinuerlig fortbildning är en viktig faktor för att säkerställa att lämpliga kandidater lockas till läraryrket och att lärare har och bibehåller den kompetens de behöver för att göra ett bra jobb i dagens klassrum,

4.

man för att kunna förbättra lärarutbildningsprogram och rekryteringsförfaranden först måste kartlägga vilken yrkeskompetens lärare behöver i olika stadier av yrkesbanan; ramar för yrkeskompetens kan användas för att höja kvalitetsstandarderna genom att fastställa vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som lärare, bland annat inom yrkesutbildningen och vuxenutbildningen, bör ha eller skaffa sig; på samma sätt kan de lärarutbildare som förbereder lärarna på deras uppgifter dra nytta av denna typ av ramar,

KONSTATERAR ATT:

1.

det inte är ovanligt att nya lärare lämnar yrket i förtid, vilket kan leda till betydande förluster för enskilda berörda och för systemen som helhet; grundläggande program för lärarutbildning som på ett adekvat sätt förbereder lärare från första början kan tillsammans med introduktionsåtgärder, mentorskap och större hänsyn för lärares personliga och yrkesmässiga välbefinnande bidra till att åtgärda situationen,

2.

lärarutbildningen bör ses som en integrerad del av det vidare politiska målet att höja yrkets attraktionsförmåga och kvalitet, vilket kräver adekvat politik för urval och rekrytering samt för att få yrkesutövare att stanna kvar i yrket, en effektiv grundläggande lärarutbildning, stöd under den första tiden i yrket, fortbildning och utveckling under hela yrkesbanan samt pedagogisk återkoppling och incitament för lärarna,

3.

programmen för lärarutbildning, både de för blivande lärare som ännu inte har inlett sin karriär och de för yrkesverksamma lärare inom ramen för den kontinuerliga fortbildningen, bör vara tillräckligt flexibla för att kunna anpassas till förändringar när det gäller undervisning och lärande; de bör bygga på lärarnas egna erfarenheter och ha som mål att främja tvärvetenskapliga strategier och samarbetsstrategier så att utbildningsinstitutionerna och lärarna ser det som en del av sin uppgift att samarbeta med berörda parter som kolleger, föräldrar och arbetsgivare,

4.

den snabba utbredningen av verktyg för digitalt lärande och öppna lärresurser också leder till att lärarna måste lära sig hur dessa fungerar tillräckligt väl för att kunna skaffa sig relevant digital kompetens och på lämpligt sätt kunna använda verktygen och resurserna i undervisningen; dessa nya verktyg kan också bidra till att säkerställa lika tillgång till utbildning av hög kvalitet för alla,

ÄR ENIGT OM ATT:

1.

den grundläggande lärarutbildningen bör ge blivande lärare den centrala kompetens som krävs för att förmedla undervisning av hög kvalitet samt stimulera deras motivation att skaffa ny kompetens och uppdatera sin befintliga kompetens under hela yrkesbanan; samtidigt som nationella förhållanden beaktas fullt ut bör utbildningen inte bara innefatta ämneskunskaper och pedagogisk kompetens som förstärks genom integrerade perioder med undervisningspraktik, utan även uppmuntra till egna reflexioner och samverkansinriktat arbete, anpassning till multikulturella klasser och antagande av ledarroller,

2.

särskilda frågor som bör ägnas mer uppmärksamhet inom lärarutbildningen innefattar effektiva metoder för att hjälpa inlärare att skaffa sig övergripande färdigheter som digital kunskap, lära att lära, entreprenörskap samt kreativt och kritiskt tänkande, liksom för att stärka språkkunskaperna; dessutom bör uppmärksamhet riktas mot effektiva sätt att stödja olika grupper av inlärare, bland annat personer med särskilda behov och/eller som kommer från missgynnade miljöer,

3.

den grundläggande lärarutbildningen skulle kunna dra nytta av kvalitetssäkringsarrangemang och regelbundna översyner med tonvikt på att de nödvändiga inlärningsresultaten uppnås, praktiken håller god kvalitet och är tillräckligt lång och på att det som lärs ut är relevant,

4.

institutioner för högre utbildning som ger grundläggande lärarutbildning skulle kunna förstärkas som centrum för utbildning av såväl lärare som lärarutbildare och för bedrivande av forskning om utveckling av lärarkompetens samt effektiva undervisnings- och inlärningsmetoder,

5.

dialog och partnerskap mellan lärarutbildningsanordnare och utbildningsanstalter liksom med företrädare för arbetsmarknaden och samhället kan ge användbara insikter och idéer för utformningen och genomförandet av utbildningsprogram för lärare; sådana partnerskap kan också bidra till att främja en mer samordnad strategi för kvalifikationer, standarder i fråga om kompetens och tillhandahållande av en motsvarande utbildning, särskilt när det gäller yrkesutbildningen och vuxenutbildningen,

6.

både grundläggande lärarutbildning och kontinuerlig fortbildning för lärare bör baseras på gedigen pedagogisk forskning och metoder i fråga om vuxeninlärning som är grundade på praktikgemenskap, e-lärande och peer learning bör tillämpas: lärare bör regelbundet få tillfälle att uppdatera sina ämneskunskaper och få stöd och utbildning i användningen av effektiva och innovativa undervisningssätt, inbegripet sådana som bygger på ny teknik,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT MED VEDERBÖRLIGT BEAKTANDE AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH DET INSTITUTIONELLA OBEROENDET SAMT I ÖVERENSSTÄMMELSE MED DE NATIONELLA FÖRHÅLLANDENA:

1.

sträva efter att säkerställa att programmen för grundläggande lärarutbildning gör det möjligt för blivande lärare att förvärva all den kompetens som krävs för en framgångsrik inledning på yrkesbanan,

2.

främja utarbetandet av omfattande ramar för yrkeskompetens för lärare (2) som fastställer vilken kompetens och vilka kvaliteter som krävs i olika stadier av yrkesbanan eller i olika undervisningssituationer; dessa ramar bör vara tillräckligt flexibla för att uppfylla föränderliga behov och bör diskuteras i samarbete med berörda parter,

3.

på samma sätt uppmuntra till fastställandet av ramar för yrkeskompetens för lärarutbildare som beskriver vilken kompetens de behöver, och samtidigt stärka samarbetet och utbytet av praxis mellan lärarutbildare och utveckla sådana områden som skolbaserat mentorskap för nya lärare,

4.

ytterligare undersöka potentialen för fördjupat samarbete, partnerskap och nätverksarbete med ett stort antal aktörer vid utformningen av program för lärarutbildning,

5.

främja effektiv digital utbildning och digitalt lärande genom att se till att lärarutbildarna och lärarna själva förvärvar tillräcklig digital kompetens och att de lär sig hjälpa inlärare att på ett förståndigt och säkert sätt använda digitala resurser samt att bättre hantera individuella inlärningsprocesser genom uppdaterade program för lärarutbildning och förbättrad tillgång till, och användning av, högkvalitativa öppna lärresurser,

6.

använda finansieringsmöjligheterna inom EU-instrument som programmet Erasmus + och, om så är lämpligt, Europeiska socialfonden för att

i)

stödja medlemsstaternas åtgärder för att höja kvaliteten på den grundläggande lärarutbildningen och den kontinuerliga fortbildningen för lärare,

ii)

främja rörligheten för blivande lärare, lärarkåren och lärarutbildare, och uppmuntra strategiska partnerskap, politiska experiment och framåtblickande lärarutbildningsprojekt, särskilt för att göra det möjligt att testa nya metoder och tillämpa kompetensramar i praktiken,

UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT:

1.

på bästa sätt utnyttja strukturerna i Utbildning 2020 inom ramen för den öppna samordningsmetoden för att förstärka evidensbaserat beslutsfattande och utveckla och sprida framgångsrik politisk praxis i fråga om

effektiva program för lärarutbildning med inriktning på grundläggande lärarutbildning och olika sätt att ta upp samverkansinriktade undervisningsmetoder,

fortbildning för yrkesutbildare på arbetsplatser, med tanke på deras nyckelroll när det gäller att tillhandahålla praktikplatser av hög kvalitet och andra former av lärande på arbetsplatsen,

förstärkning av kursplanernas relevans för lärarutbildningen och av lärarnas och utbildarnas yrkesskicklighet, om så är lämpligt genom ett närmare samarbete med arbetsgivare, inbegripet företag,

2.

utnyttja resultaten av relevanta studier och undersökningar, exempelvis Talis (3), för att beakta de politiska konsekvenserna av lärares och skolledares synpunkter och åsikter om lärarutbildningen,

3.

genom forskning fastställa exempel på de effektivaste metoderna och förfarandena för lärare när det gäller att hjälpa inlärare att sköta sin inlärning på ett effektivt sätt i dagens flerdimensionella inlärningsmiljöer,

UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT:

1.

upprätta grupper av lärare, i synnerhet blivande och nyrekryterade lärare, genom att använda befintliga europeiska plattformar för lärare, som e-vänskolekontakter, i syfte att ytterligare utveckla kollegial samverkan i fråga om undervisningspraxis över hela EU,

2.

stödja samarbete med partner, nätverk och organisationer som kan erbjuda erfarenhet och sakkunskap i fråga om utformningen av effektiva program för lärarutbildning, framför allt program för grundläggande utbildning.


(1)  I begreppet lärare innefattas i denna text lärare i skolor och inom yrkesförberedande utbildning, handledare och instruktörer samt vuxenutbildare.

Begreppet lärarutbildare används för att benämna alla dem som aktivt främjar lärarstudenters och lärares formella lärande, både under den grundläggande lärarutbildningen och under deras fortbildning.

(2)  Med utgångspunkt i rapporten från juli 2013 från den tidigare temagruppen för lärares fortbildning (Supporting teacher competence development for better learning outcomes).

(3)  OECD:s Teaching and Learning International Survey.


BILAGA

Politisk bakgrund

1.

Artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

2.

Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (1).

3.

Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 15 november 2007 om bättre utbildning för lärare (2).

4.

Rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete för perioden fram till 2020 (Utbildning 2020).

5.

Rådets slutsatser av den 26 november 2009 om fortbildning för lärare och skolledare (3).

6.

Brygge-kommunikén av den 7 december 2010 samt slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om prioriteringarna för ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning för perioden 2011–2020 (4).

7.

Rådets resolution av den 28 november 2011 om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande (5).

8.

Rådets slutsatser av den 26 november 2012 om utbildning i Europa 2020 – utbildningens bidrag till ekonomisk återhämtning, tillväxt och sysselsättning (6).

9.

Rådets slutsatser av den 15 februari 2013 om att investera i utbildning – ett svar på En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat och den årliga tillväxtöversikten för 2013 (7).

10.

Rådets slutsatser av den 25 november 2013 om effektivt ledarskap inom utbildning (8).

11.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott (9).

12.

Rådets slutsatser av den 24 februari 2014 om effektiv och innovativ utbildning för att investera i kompetens – till stöd för den europeiska planeringsterminen för 2014 (10).

Övrigt bakgrundsmaterial

1.

Kommissionens meddelande av den 20 november 2012En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat.

2.

Eurydice-nätverkets rapport Key Data on Teachers and School Leaders in Europe från 2013.


(1)  EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.

(2)  EUT C 300, 12.12.2007, s. 6.

(3)  EUT C 302, 12.12.2009, s. 6.

(4)  EUT C 324, 1.12.2010, s. 5.

(5)  EUT C 372, 20.12.2011, s. 1.

(6)  EUT C 393, 19.12.2012, s. 5.

(7)  EUT C 64, 5.3.2013, s. 5.

(8)  EUT C 30, 1.2.2014, s. 2.

(9)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 50.

(10)  EUT C 62, 4.3.2014, s. 4.


Top