EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.7.2014

COM(2014) 494 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Riktlinjer för tillämpning av åtgärder som sammanlänkar effektiva europeiska struktur- och investeringsfonder med sund ekonomisk styrning i enlighet med artikel 23 i förordning (EU) 1303/2013

Innehållsförteckning

1.Inledning

2.Översyn av partnerskapsöverenskommelser och program enligt artikel 23

3.Översyn och typer av ändringar i partnerskapsöverenskommelser och program enligt artikel 23

4.Effektiva åtgärder till följd av kommissionens begäran om programändring

5.Omständigheter som kan leda till innehållande av utbetalning

6.Kriterier för att fastställa vilka program som kan innehållas och nivån på innehållandet

SLUTSATS

1.Inledning

Under perioden 2014–2020 är stödet från de europeiska struktur- och investeringsfonderna 1 nära kopplat till iakttagandet av EU:s ekonomiska styrning. Tidigare var villkoren vad gäller tillgång till bidrag ur fonderna begränsade till en enda fond – Sammanhållningsfonden (artikel 4 i förordning (EG) nr 1084/2006), 2 och till ett förfarande för ekonomisk styrning, det så kallade förfarandet vid alltför stora underskott.

Denna koppling har stärkts avsevärt. Den bygger på en förstärkning och utökning av det ekonomiska styrningsförfarandets tillämpningsområde med anledning av den ekonomiska och finansiella krisen. Kopplingen ska bidra till att öka effektiviteten i EU:s utgifter i en tid av finanspolitiska åtstramningar. I artikel 23 i förordning (EU) nr 1303/2013 om gemensamma bestämmelser 3 för de fem struktur- och investeringsfonderna fastställs de bestämmelser som kopplar fondernas effektivitet till sund ekonomisk styrning.

Till skillnad från den tidigare programperioden måste nu alla fem struktur- och investeringsfonderna iaktta de ekonomiska styrningsförfarandena. Förhandsvillkoren gäller två tydliga mekanismer:

En första del som täcker framför allt artikel 23.1–23.8, varigenom kommissionen kan begära att medlemsstaterna omfördelar delar av sin finansiering när ekonomiska utmaningar och sysselsättningsproblem som identifierats i olika ekonomiska styrningsförfaranden ligger till grund för beslutet. och

En andra del som täcker framför allt artikel 23.9–23.11, varigenom kommissionen är skyldig att föreslå innehållande av medel från struktur- och investeringsfonderna när vissa delar av de ekonomiska styrningsförfarandena har uppnåtts.

När förordningen antogs, publicerade kommissionen följande uttalande:

- Kommissionen bekräftar att den, inom sex månader efter det att förordningen om gemensamma bestämmelser har trätt ikraft, kommer att fastställa riktlinjer i form av ett meddelande från kommissionen, där den förklarar hur bestämmelserna om åtgärder som sammanlänkar effektiva europeiska struktur- och investeringsfonder med sund ekonomisk styrning i artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser ska tillämpas. Riktlinjerna kommer bland annat att omfatta följande delar:

Beträffande 23.1, begreppet ”se över” samt olika typer av de ändringar i partnerskapsöverenskommelserna och programmen som kommissionen kan begära. Det ska även klargöras vad som avses med ”effektiva åtgärder” i 23.6.

Beträffande 26.6 ska det anges under vilka omständigheter betalningar kan hållas inne, samt kriterier som kan vara relevanta för att fastställa vilka program som kan avbrytas eller på vilken nivå betalningar kan hållas inne.” 4

Meddelandet har utarbetats mot bakgrund av kommissionens åtagande och föreslår riktlinjer för hur särskilda bestämmelser i artikel 23.1–23.6 i förordningen ska tillämpas. Dess tillämpningsområde är därför begränsat till den första delen. Riktlinjerna är avsedda att närmare redogöra för hur särskilda bestämmelser i artikel 23 ska tillämpas.

2.Översyn av partnerskapsöverenskommelser och program enligt artikel 23

Under 2014 kommer medlemsstaterna att förhandla med kommissionen om sina partnerskapsöverenskommelser och program. De kommer att utgöra grunden för en flerårig strategiplan för tillämpningen av medlemsstaternas bidrag från de fem europeiska struktur- och investeringsfonderna för den närmaste sjuåriga programperioden (2014–2020). Kommissionen förväntas godkänna partnerskapsöverenskommelserna och de flesta programmen under 2014, i enlighet med artiklarna 16 och 29 i förordningen om gemensamma bestämmelser.

Medlemsstaterna och kommissionen borde fokusera på att besluta om prioriteringarna redan i början av perioden. Detta kräver att de problemen som identifierats i de relevanta landsspecifika rekommendationerna, i de relevanta rådsrekommendationerna eller i samband med makroekonomiska anpassningsprogram åtgärdas på lämpligt sätt och stöds med tillräcklig medelstilldelning med hänsyn till de de ekonomiska bidrag som tilldelas varje medlemsstat. I förhandlingarna är kommissionen därför vaksam för att kunna säkerställa att de nya programmen är fördelade med hänsyn till redan existerande relevanta landsspecifika rekommendationer och relevanta rådsrekommendationer för varje medlemsstat och, när det är nödvändigt, ett samförståndsavtal i samband med makroekonomiska anpassningsprogram.

Omfördelning enligt artikel 23 är endast möjlig efter 2015 och fram till 2019. Vid tillämpningen av de relevanta landsspecifika rekommendationerna, de relevanta rådsrekommendationerna eller de ekonomiska anpassningsprogrammen borde omfördelningen endast nyttjas i sådana fall där det kan ge en större effekt än de redan existerande fondbeloppen. De europeiska struktur- och investeringsfonderna stöder vanligen fleråriga investeringsstrategier som kräver ett visst mått av säkerhet och varaktighet. Omfördelning borde inte användas frekvent eftersom det kan störa medelförvaltningens förutsebarhet och kan undergräva de antagna partnerskapsöverenskommelsernas och programmens trovärdighet. De landsspecifika rekommendationerna uppdateras årligen, men medlemsstaternas underliggande problem är långsiktiga och ändras inte avsevärt från år till år. Därför kommer kommissionen att använda sin befogenhet i omfördelningen av beloppen försiktigt och stabilitet är att föredra framför en alltför frekvent omfördelning.

I enlighet med artikel 23.1 kan kommissionen begära omfördelning för att

stöda tillämpningen av de landsspecifika rekommendationerna 5 (också de som är kopplade till förebyggande åtgärder inom förfarandet för makroekonomiska obalanser) och rådsrekommendationerna, förutsatt att dessa är relevanta för de europeiska struktur- och investeringsfonderna,

stöda tillämpningen av relevanta rådsrekommendationer som vänder sig till alla medlemsstater gällande den korrigerande delen av förfarandet för makroekonomiska obalanser 6 under förutsättning att omfördelningen anses nödvändig för att rätta till makroekonomiska obalanser, och

maximera de europeiska struktur- och investeringsfondernas inverkan på tillväxten och konkurrensen i de medlemsstater som får finansiellt stöd inom ramen för europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen 7 , betalningsbalansmekanism 8 , europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten eller europeiska stabilitetsmekanismen 9 . I de två sista fallen ska det finansiella stödet följas av ett makroekonomiskt anpassningsprogram.

Begäran om programändring kan göras för varje europeisk struktur- och investeringsfond eller mellan alla strukturfonder (Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden). Dock finns det i båda fallen viktiga juridiska begränsningar i beloppen som kan bli föremål för en omfördelning.

För det första kan omfördelningen inte påverka de årliga tak som har fastställts i den fleråriga budgetramen eller de årliga delåtaganden för programmens tilldelning som fastställts flera år efter omfördelningens antagande. För det andra kan överföring mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna endast ske mellan Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden, och överföringen ska iaktta Europeiska socialfondens minimiandel (artikel 92.4 i förordningen om gemensamma bestämmelser). För det tredje ska omfördelningen mellan och inom fonderna respektera kraven på tematisk koncentration som har fastställts för de olika europeiska struktur- och investeringsfonderna. Vid omfördelning ska det tas hänsyn till ambitionen att minst 20 % av unionens budget ska avsättas till klimatförändringsmålen. För det fjärde ska alla överföringar av medel inom och mellan alla strukturfonder respektera den finansiella tilldelningen per regionkategori. Slutligen ska artikel 23 inte tillämpas på program som ingår i målet för europeiskt territoriellt samarbete.

3.Översyn och typer av ändringar i partnerskapsöverenskommelser och program enligt artikel 23

Förordningen anger ingen tidsfrist för när kommissionen måste lämna in en begäran om programändring. Ifall en begäran om programändring inleds till följd av den europeiska planeringsterminen ska det ske så snart som möjligt efter att rådet antagit de landsspecifika rekommendationerna och i varje fall inte senare än fyra månader efter rådets antagande. Detta kommer att överensstämma med de utsatta tidsfristerna för omfördelning och leda till att sammanblandning med de landsspecifika rekommendationerna undviks i följande omgång. När begäran om programändring gäller en rådsrekommendation i samband med stora makroekonomiska obalanser ska kommissionen ta hänsyn till liknande tidsfrister. En begäran om programändring för att maximera de makroekonomiska anpassningsprogrammens inverkan på tillväxten och konkurrensen ska antas av kommissionen så snart som möjligt efter undertecknandet av samförståndsavtalet eller tillägget till samförståndsavtalet.

Kommissionens begäran om programändring ska motiveras utförligt. Den ska hänvisa till de relevanta landsspecifika rekommendationerna eller relevanta rådsrekommendationerna (eller åtgärderna i samförståndsavtalet för medlemsstater som är föremål för makroekonomiska anpassningsprogram) som ledde till begäran och ska ange skäl som ligger till grund för begäran. Kommissionen ska förklara varför det finns ett behov av att ingripa på EU-nivå, hur EU-medel kan bidra till att ta itu med de identifierade strukturella problemen och varför nuvarande fondtilldelningen är otillräcklig. Den ska också hänvisa till de tematiska målen och prioriteringarna i förordningen om gemensamma bestämmelser och i de relevanta fondspecifika förordningarna.

För varje begäran om programändring ska kommissionen be medlemsstaten att granska sin partnerskapsöverenskommelse och sina program. Detta kommer till nytta när en lämplig reaktion behövs på de ekonomiska utmaningar och sysselsättningsproblem som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationerna, de relevanta rådsrekommendationerna eller i samförståndsavtalet (gäller för medlemsstater som nyttjar ekonomiskt bistånd) och som är anpassade till begäran om programändring. Innehållet i begäran om programändring förklaras närmare nedan.

Förordningen beskriver inte närmare hur detaljerad begäran ska vara, dvs. om programmen och prioriteringarna som kan påverkas positivt eller negativt av begäran om programändring ska nämnas.

Som en allmän regel gäller att när en relevant landsspecifik rekommendation eller relevant rådsrekommendation ger upphov till en begäran om programändring är det lämpligt att hantera detta genom en ytterligare koncentration av de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Kommissionen kommer att uppge de program och prioriteringar som bör förstärkas. Medlemsstaten har friheten till skönsmässiga bedömningar angående de program och de prioriteringar som ska minskas i motsvarande grad. I sådana fall där medlemsstaten inte ger någon eller en otillräcklig reaktion ska kommissionen definiera de program och prioriteringar som ska minskas. Dessutom kan kommissionen i sin begäran uppge de program eller prioriteringar som är ytterst viktiga och som borde skyddas från nedskärning. Kommissionen får dessutom ibland uppge i sin begäran om programändring de program och prioriteringar som ska minskas och i sådant fall ska också de underliggande orsakerna uppges.

När den relevanta landsspecifika rekommendationen eller relevanta rådsrekommendationen som ger upphov till en begäran om programändring bäst kan hanteras med minskade medel ur de europeiska struktur- och investeringsfonderna i en särskild sektor ska kommissionens begäran tydligt uppge de program och prioriteringar som ska minskas. Medlemsstaten har friheten till skönsmässiga bedömningar angående förmånsbehandlade program och prioriteringar. I enlighet med artikel 18 i förordningen om gemensamma bestämmelser och fondspecifika regler kommer medlemsstaterna att koncentrera stödet till åtgärder som bidrar till det största mervärdet av smart och hållbar tillväxt för alla som tar hänsyn till bl.a. de relevanta landsspecifika rekommendationerna och de relevanta rådsrekommendationerna som antagits enligt artikel 121.2 och 148.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

I sådana fall där en kombination av de ovan nämnda scenarierna ger upphov till en begäran om programändring kommer kommissionens begäran att ange både de program och/eller prioriteringar som kan påverkas positivt (och därmed beviljas medlen) och sådana som kommer att påverkas negativt (och därmed minskas).

Antalet program och prioriteringar som kommer ifråga för en omfördelning borde i princip hållas till ett strikt minimum.

I fråga om typen av ändringar ska kommissionen uppge både de program och prioriteringar som ska omfördelas, den minsta ändring som medlemsstaterna ska göra och de (särskilda) mål som ska uppnås. Den kommer också att ange typen av och exempel på ingripanden som ska stödas genom ytterligare resurser som har tillkommit genom omfördelningen.

I sin begäran om programändring ska kommissionen också ge en indikation på de förväntade ekonomiska följderna. Den kommer att ta hänsyn till de tillgängliga beloppen för omfördelning, programperiodens olika skeden och medlemsstatens förmåga att ta emot omfördelade fonder.

Den berörda medlemsstaten ska, med avseende på kommissionens begäran, göra en detaljerad granskning av sin partnerskapsöverenskommelse och de program som nämns i begäran. Medlemsstaten bör bedöma hur överenskommelsen och programmen kan anpassas för att på bästa sätt motsvara på kommissionens begäran. När medlemsstaten har slutfört granskningen bör den lämna in ändringarna i partnerskapsöverenskommelsen och de relevanta programmen. Partnerskapsöverenskommelsen borde innehålla minst

för varje berörd europeisk struktur- och investeringsfond, en reviderad vägledande tilldelningen av EU-medlen per tematiskt mål på nationell nivå,

för varje berörd europeisk struktur- och investeringsfond, en reviderad sammanfattning av de förväntade huvudmålen per tematiskt mål,

en reviderad lista över programmen som anger de reviderade vägledande tilldelningarna per fond och år, med hänsyn till de föreslagna ändringarna, och

en finansieringsöversikt som anger per fond de reviderade vägledande tilldelningarna för de ändrade programmen.

I fråga om de relevanta program som påverkas både positivt och negativt av kommissionens begäran förväntas medlemsstaten lämna in minst följande ändringar:

En strategi för hur programmet kan bidra till att uppnå en lösning på dr problem som identifierades i de relevanta landsspecifika rekommendationerna eller relevanta rådsrekommendationerna för att avspegla de förväntade resultaten i det modifierade programmet.

 Motivering för valet av de reviderade tematiska målen och prioriteringarna (som inkluderar både sådana som redan har förstärkts och sådana som har skurits ned) och hur de tar upp de relevanta strukturella problemen som var anledningen till begäran om programändring.

En motivering av de reviderade ekonomiska tilldelningarna.

Beskrivning av relevanta prioriteringar vilket inkluderar ändringar i de särskilda målen och i beskrivningen av den reviderade utgångspunkten och, vid behov, de förväntade resultaten för varje enskild prioritering som påverkas.

En beskrivning av typen av och förslag på åtgärder som ska stödas enligt de reviderade prioriteringarna och deras förväntade bidrag.

Resultatramen, framför allt milstolpar och mål för varje indikator (finansiell och resultat, då så är relevant) av varje prioritering som omfördelas samtidigt som kraven som fastställdes genom resultatindikatorer och huvudstegen i genomförandet av resultatramen respekteras och överensstämmer med mer än 50 % av prioriteringens ekonomiska tilldelning.

Programmets finansieringsplan.

Kommissionen ska vid behov lämna synpunkter inom en månad efter det första svaret från medlemsstaten. Efter detta ska medlemsstaten lämna in sitt förslag till ändring av partnerskapsöverenskommelsen och de relevanta programmen inom två månader efter svaret. Ifall kommissionen anser att medlemsstaten har lämnat in ett tillfredsställande svar ska den godkänna ändringarna.

4.Effektiva åtgärder till följd av kommissionens begäran om programändring

Om medlemsstaten underlåter att vidta effektiva åtgärder inom tidsfristen enligt artikel 23.3 och 23.4 kan kommissionen förbereda ett förslag till rådet att det delvis eller helt håller inne utbetalningen till de berörda programmen eller prioriteringarna. Förordningen om gemensamma bestämmelser innehåller inte några direkta kriterier för bedömning av effektiva åtgärder. Kommissionen ska ta hänsyn till olika kriterier i samband med denna utvärdering.

Ett renodlat underlåtande att vidta effektiva åtgärder sker när en medlemsstat inte lämnar in ett preliminärt svar eller ett förslag till ändring av sin partnerskapsöverenskommelse eller programmen inom tidsfrist som anges i förordningen. Genom att undvika kommissionens begäran om programändring försätter sig medlemsstaten i en situation av att ha underlåtit att vidta effektiva åtgärder.

När en medlemsstat har lämnat in den nödvändiga dokumentationen inom tidsfristen kan kommissionen genom att ta hänsyn till sin begäran om programändring utföra en kvalitetskontroll av de föreslagna ändringarna. Kvalitetskontrollen kommer att ta hänsyn till följande kriterier:

Tilldelar de föreslagna ändringarna mer eller mindre bidrag (beroende på det enskilda fallet) till alla program och prioriteringar i kommissionens begäran?

Är storleken på ökningen/minskningen av programmen och prioriteringarna i linje med kommissionens utvärdering i dess begäran om programändring?

Har anledningarna, de särskilda målen och förväntade resultaten av dessa ändringar förklarats tillräckligt?

Uppges de nödvändiga förändringarna i programmens relevanta prioriteringar och i de relevanta delarna av partnerskapsöverenskommelsen på ett korrekt sätt?

Är de föreslagna ändringarna enhetliga? Är den reviderade programstrategin förenlig med de förväntade bidragen till uppnåendet av de utmaningar som identifierade i de relevanta landsspecifika rekommendationerna, relevanta rådsrekommendationerna eller samförståndsavtal som gav upphov till begäran?

Har resultatramen reviderats och överensstämmer den med de föreslagna ändringarna i programmen och prioriteringarna?

Är de reviderade programmen och prioriteringarna samstämmiga med de nuvarande fondspecifika programbehoven?

Med tanke på den nästan normativa karaktären på begäran om programändring och medlemsstatens möjlighet att förbättra sina förslag under processens gång, ska kommissionen endast anse att effektiva åtgärder har vidtagits när medlemsstatens svar är tillfredsställande i enlighet med de ovan beskrivna kriterierna.

Om en medlemsstat underlåter att vidta effektiva åtgärder kan kommissionen föreslå för rådet att utbetalningarna hålls inne och motivera sitt förslag. Den kommer att förklara varför ändringarna i eller revideringen av de föreslagna tilldelningarna inom alla program och prioriteringar inte är tillräckliga eller överensstämmer med målen i de relevanta landsspecifika rekommendationerna, relevanta rådsrekommendationerna eller samförståndsavtalet som gav upphov till begäran.

5.Omständigheter som kan leda till innehållande av utbetalning

Enligt artikel 23.6 kan kommissionen föreslå till rådet att hålla inne delar eller hela utbetalningen till de berörda programmen eller prioriteringarna när medlemsstaten underlåter att vidta effektiva åtgärder. Förordningen beskriver inte närmare under vilka omständigheter kommissionen bör lägga fram ett förslag om innehållande. I detta avsnitt redogör vi för under vilka omständigheter kommissionen ska överväga innehållande. Det kan dock anses vara lämpligt att innehålla utbetalningen till en medlemsstat som under exceptionella omständigheter har haft en nedgång i sin reella bruttonationalprodukt två eller flera år efter begäran om programändring.

Kommissionen bör överväga innehållande ifall medlemsstaten inte tar några åtgärder, dvs. underlåter att preliminärt svara på kommissionens begäran eller att föreslå förändringar i sin partnerskapsöverenskommelse eller program inom tidsfristen enligt förordningen. Kommissionen bör inte överväga innehållande när medlemsstaten lämnar in sitt preliminära svar inom tidsfristen enligt artikel 23.3 men underlåter att ta upp begäran om programändring. Medlemsstaten har möjligheten att avsevärt förbättra kvaliteten på sitt svar genom att införa kommissionens synpunkter inom en månad efter emottagandet av det preliminära svaret. I ett sådant fall kommer kommissionen endast att överväga möjligheten till innehållande efter att den har genomfört en kvalitetskontroll av den formella ändring i partnerskapsöverensstämmelsen och programmen (artikel 23.4) som lämnats in inom tidsfristen enligt förordningen. När kommissionen anser att medlemsstaten underlåter att i sitt svar ta upp begäran om programändring eller de föreslagna ändringarna inte återspeglas korrekt i partnerskapsöverenskommelsen och programmen eller de inte är ambitiösa nog, kan den innehålla utbetalningen under tre månader i enlighet med artikel 23.6.

6.Kriterier för att fastställa vilka program som kan innehållas och nivån på innehållandet

Innehållandet enligt den första delen av åtgärderna (artikel 23.6 och 23.7 i förordningen om gemensamma bestämmelser) sker inte automatiskt och gäller endast utbetalningar. Den omedelbara effekten är att flödet av kontanter till medlemsstaten stoppas.

När kommissionen föreslår för rådet att en utbetalning ska hållas inne ska den uppge de program och prioriteringar som innehållandet gäller samt de berörda bidragen. I artikel 23.7 fastställs rådets befogenheter genom att sätta taket för innehållande till 50 % av utbetalningarna för varje berört program. Enligt artikel 23.7 kan nivån på innehållandet höjas till 100 % när en medlemsstat fortsätter att underlåta att vidta effektiva åtgärder inom tre månader efter rådets beslut om innehållande.

Utöver taket på 50 % av utbetalningarna fastställer artikel 23.7 också att storleken på innehållandet ”ska vara proportionell och effektiv och respektera principen om likabehandling av medlemsstater, särskilt när det gäller effekten av innehållandet på den berörda medlemsstatens ekonomi”.

Kommissionen anser att proportionalitet och effektivitet innebär att innehållandet kommer att fastställas på den nödvändiga nivån för att ge medlemsstaten rätt anledning till att tillgodose kommissionens begäran och ta hänsyn till skillnaden mellan det senare och medlemsstatens förslag. Detta ska bedömas från fall till fall.

Storleken på innehållandet som en del av bruttonationalprodukten kommer att beaktas för att säkerställa likabehandling av alla medlemsstater. Detta bör förhindra att de medlemsstater som nyttjar den största delen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna måste dras med negativa effekter i jämförelse med mer utvecklade medlemsstater som får mindre medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna i relation till deras befolkning och storleken på deras ekonomi.

De socioekonomiska förhållandena i medlemsstaterna ska beaktas genom förmildrande omständigheter liknande de planerade innehållandena enligt artikel 23.9. Dessa omständigheter minskar innehållandet med en viss koefficient enligt bilaga III i förordningen om gemensamma bestämmelser på grundval av arbetslöshetsnivån, andelen människor som riskerar fattigdom eller social utestängning eller minskning av bruttonationalprodukten i den berörda medlemsstaten.

I sitt förslag om innehållande ska kommissionen ange de berörda programmen eller prioriteringarna. Som en allmän regel ska kommissionen föreslå att innehållandet ska tillämpas på program och prioriteringar som ska minskas för att möjliggöra ytterligare fokus på viktigare program eller prioriteringar. Beroende på fallet ska de program som ska minskas definieras antingen av kommissionen i dess begäran om programändring eller genom synpunkter i enlighet med artikel 23.3 eller genom medlemsstaten i dess första svar eller förslag om ändring av sin partnerskapsöverensstämmelse och program.

Om det i begäran om programändring konstateras att vissa program eller prioriteringar är i behov av en ökning ska dessa inte påverkas av innehållandet eftersom de anses viktiga vid tidpunkten av innehållandets tillämpning. Detta överensstämmer också med bestämmelserna i bilaga III i förordningen om gemensamma bestämmelser enligt vilken ett innehållande av åtaganden i andra delen inte ska påverka program eller prioriteringar vars resurser måste öka till följd av en begäran om programändring i den första delen.

Ingen särskild tidpunkt har fastställts för när kommissionen ska anta det förslag som lyfter innehållande av utbetalningar efter det att medlemsstaten har vidtagit effektiva åtgärder i enlighet med artikel 23.8. Kommissionen ska i varje fall anta förslaget omedelbart efter godkännandet av den reviderade partnerskapsöverensstämmelsen och programmen.

SLUTSATS

Den nära kopplingen mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna och unionens ekonomiska styrning säkerställer att effektiviteten hos unionens utgifter stöds av en sund ekonomisk politik. EU-stödet kan styras om till att hantera nya socioekonomiska problem, om så skulle behövas.

Prioriteten i partnerskapsöverenskommelserna och programmen under 2014 kommer vara att på ett adekvat sätt hantera de problem som identifierats i de relevanta landsspecifika rekommendationerna och de relevanta rådsrekommendationerna för att från början säkerställa fullständig anpassning till förfarandena för ekonomisk styrning. Detta kommer också att kortsiktigt begränsa en möjlig programändring i enlighet med artikel 23. Eftersom de europeiska struktur- och investeringsfonderna stöder investeringsstrategier på medellång sikt ska kommissionen från och med 2015 använda sitt inflytande över programändringar med försiktighet. En begäran om programändring kommer endast att påbörjas när en granskning av partnerskapsöverenskommelsen och programmen kan ha en mer positiv inverkan på de strukturella problem som identifierats i de relevanta rådsrekommendationerna inom de makroekonomiska anpassningsprogrammen.

Kommissionen kommer att vederbörligen motivera varje begäran om programändring och ge detaljerad information om program och prioriteringar som ska förstärkas eller skäras ned, vilket inkluderar en angivelse av de förväntade ekonomiska följderna. Syftet med detta är att ta upp de strukturella problem som identifierats i de relevanta landsspecifika rekommendationerna, relevanta rådsrekommendationerna eller åtgärderna enligt ett makroekonomiskt anpassningsprogram.

De åtgärder som vidtagits av medlemsstaten ska granskas enligt objektiva kriterier. När medlemsstaten underlåter att vidta effektiva åtgärder ska kommissionen i detalj förklara varför medlemsstatens föreslagna ändringar inte är tillräckliga. Alla innehållanden kommer att beakta förmildrande omständigheter. Kommissionen kommer inte att föreslå innehållande i de program eller prioriteringar som ska utökas till följd av en programändring eller som anses mycket viktiga.

(1) Dessa är Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden.

(2) Rådets förordning (EG) nr 1084/2006 av den 11 juli 2006 om inrättande av Sammanhållningsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1164/94.

(3) Förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.

(4) EUT C 2013 375/2

(5) De landsspecifika rekommendationerna antogs enligt artikel 121.2 och 148.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (EUT L 306, 23.11.2011, s. 25).

(7) Rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EUT L 118, 12.5.2010, s. 1).

(8) Rådets förordning (EG) nr 332/2002 av den 18 februari 2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans (EGT L 53, 23.2.2002, s. 1).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet (EUT L 140, 27.5.2013, s. 1).