This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52014DC0243
REPORT FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL on the implementation of the Regulation (EC) No 295/2008 of the European Parliament and of the Council concerning structural business statistics
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 om statistik över företagsstrukturer
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 om statistik över företagsstrukturer
/* COM/2014/0243 final */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 om statistik över företagsstrukturer /* COM/2014/0243 final */
Innehållsförteckning 1............ INLEDNING.. 3 1.1......... Förordning om statistik över
företagsstrukturer 3 1.2......... Innehållet i de huvudsakliga dataserierna. 3 1.3......... Tillgängligheten för statistiken över
företagsstrukturer 4 1.4......... Publikationer under 2012 och 2013. 5 2............ FÖRORDNINGENS GENOMSLAG OCH
DATASERIERNAS RELEVANS. 5 2.1......... Uppgifternas tillgänglighet och
fullständighet 5 2.2......... Sekretessregler och tillämpning av dem.. 7 2.3......... Användbarheten för statistiken över
företagsstrukturer 8 3............ TILLFÖRLITLIGHET. 8 4............ SAMANVÄNDBARHET OCH JÄMFÖRBARHET. 9 4.1......... Samanvändbarhet 9 4.2......... Jämförbarhet 10 5............ TIDSFRISTER FÖR UPPGIFTSINLÄMNING.. 10 6............ TILLGÄNGLIGHET OCH FÖRSTÅELIGHET. 10 7............ UPPFYLLANDE AV KRAVEN I FÖRORDNINGEN.. 11 8............ BELASTNING PÅ FÖRETAGEN OCH ÅTGÄRDER
FÖR ATT MINSKA DENNA BELASTNING 12 8.1......... Bakgrund. 12 8.2......... Åtgärder för att minska belastningen på
företagen. 12 9............ FORTSATT UTVECKLING.. 13
1.
INLEDNING
1.1.
Förordning om statistik över företagsstrukturer
Enligt
artikel 13.1 i förordning (EG) nr 295/2008 om statistik över företagsstrukturer[1] (nedan
kallad förordningen) ska kommissionen senast ”den 29 april 2011 och
därefter vart tredje år [...] till Europaparlamentet och rådet överlämna en
rapport om den statistik som har sammanställts genom tillämpning av den här
förordningen, särskilt såvitt avser dess kvalitet och belastning på företagen”. Föreliggande
rapport är en uppföljning av rapporten från maj 2011[2] som
lades fram i enlighet med artikel 14.1 i rådets förordning (EG, Euratom)
nr 58/97 (numera ersatt av förordningen ovan). Rapporten ger en
överblick över genomförandet av förordningen baserat på de slutliga uppgifterna
för referensåret 2010 när det gäller statistik över företagsstrukturer inom
följande områden: · Tjänster. · Industri. · Handel. · Byggverksamhet. · Företagstjänster. · Företagsdemografi. Rapporten
redogör för de åtgärder som kommissionen vidtagit för att det ska finnas
tillgång till högklassig europeisk statistik över företagsstrukturer och för
hur och i vilken omfattning medlemsstaterna har tillämpat förordningen. Den innehåller också uppgifter om belastningen på
företagen för att tillhandahålla statistik och om de åtgärder som Eurostat och
medlemsstaterna vidtagit för att minska belastningen.
1.2.
Innehållet i de huvudsakliga dataserierna
Statistiken över
företagsstrukturer ger en översiktlig bild av de europeiska företagens
struktur, utveckling och kännetecken som helhet och av de olika sektorerna, och
den utgör ett viktigt bidrag till flera andra områden, t.ex.
nationalräkenskaper, konjunkturstatistik och företagsregister. Uppgifterna
täcker i stort sett alla sektorer utom jordbrukssektorn och serviceyrken.
Uppgifter samlas in om följande variabler: · Resultatrelaterade variabler (omsättning och förädlingsvärde). · Produktionsrelaterade variabler som arbetskraft (t.ex. sysselsättning
och arbetade timmar), varor och tjänster (t.ex. totala kostnader för inköp) och
kapital (t.ex. investeringar i materiella anläggningstillgångar). · Företagsdemografiska variabler (t.ex. populationen aktiva företag,
antalet nystartade företag och antalet nedlagda företag). Flera viktiga
indikatorer härleds från dem i form av kvoter av vissa monetära variabler eller
per capita-värden. Flera dataserier
lämnas in av alla medlemsstater enligt kraven i kommissionens förordning
nr 251/2009[3].
De viktigaste serierna är följande: · Årlig företagsstatistik (variablerna för varje land redovisas ner till
fyrsiffrig undergruppsnivå i Nace rev. 2[4]). · Årlig företagsstatistik efter storleksklass (variablerna för varje land
redovisas ner till tresiffrig gruppnivå i Nace rev. 2 med storleksklass efter
antalet sysselsatta). · Årlig regionalstatistik (fyra variabler redovisas för varje
Nuts-2-region ner till tvåsiffrig huvudgruppsnivå i Nace rev. 2). · Årsstatistik över företagens demografi efter associationsform eller
storleksklass (antal anställda) (variablerna för varje land redovisas ner till
fyrsiffrig undergruppsnivå i Nace rev. 2). Den övervägande
delen av uppgifterna samlas in av de nationella statistikbyråerna från
statistiska undersökningar, företagsregister eller från olika administrativa
källor. Medlemsstaterna tillämpar flera statistiska metoder, beroende på
datakällan, såsom uppräkning, modellbaserad skattning eller olika former av
imputering för att garantera kvaliteten i statistiken över företagsstrukturer. Alla uppgifter
från medlemsstaterna genomgår kvalitetskontroller innan de offentliggörs på
Eurostats webbplats.
1.3.
Tillgängligheten för statistiken över
företagsstrukturer
Alla uppgifter
som medlemsstaterna lämnat för referensåret 2010 och de aggregerade
EU-resultaten finns tillgängliga kostnadsfritt på Eurostats webbplats sedan
november 2012. Avsnittet om statistik över företagsstrukturer är lätt att hitta
under rubriken Industry, trade and services[5] eller
via sökfunktionen[6].
1.4.
Publikationer under 2012 och 2013
Resultaten är
inte bara tillgängliga på Eurostats webbplats utan har också redovisats i flera
artiklar som offentliggjorts i det omgjorda avsnittet om europeiska företag
under Statistics Explained[7].
Statistics Explained bygger på webb 2.0-teknik av Wiki-typ och det
främsta syftet är att förklara EU-statistiken genom att presentera uppgifter
och att peka ut vad som är intressant eller överraskande med dem och samtidigt
ge all nödvändig bakgrundsinformation. Statistik över
företagsstrukturer har också använts i många andra publikationer. Flera viktiga
bidrag lämnades under 2012 och 2013 till Eurostats årsbok, Eurostats pocketbok
och den regionala årsboken.
2.
FÖRORDNINGENS GENOMSLAG OCH DATASERIERNAS RELEVANS
2.1.
Uppgifternas tillgänglighet och fullständighet
Tabellerna 1, 2
och 3 visar att de uppgifter som medlemsstaterna lämnat in som helhet är
relativt fullständiga för alla moduler i statistiken över företagsstrukturer.
Länderna betecknas som stora, mellanstora eller små beroende på deras andel av
det totala mervärdet i den privata ekonomin för EU. Som förklaring
till att uppgifter saknades angavs att det uppstått problem vid beräkningen av
vissa indikatorer, att vissa uppgifter inte var tillgängliga för referensåret
2010, att det saknades källor för regionala uppgifter och uppgifter om
verksamhetsenheter, att uppgifterna blev tillgängliga efter tidsfristen för att
lämna in dem eller att nollvärden inte redovisades. Länderna har
lovat att lämna fullständiga dataserier vid nästa uppgiftsinlämning
(referensåret 2011). Åtkomsten till
statistiken över företagsstrukturer på Eurostats webbplats begränsades dock av
att vissa uppgifter, särskilt från små länder, var konfidentiella. Tabell 1: Tillgängliga
respektive konfidentiella slutgiltiga uppgifter för 2010 om tjänste-, industri-,
handels- och byggsektorn, Nace rev. 2. Länder[8] || Antal inlämnade celler i procent av de uppgifter som krävs enligt förordningen || Konfidentiella celler i procent av alla inlämnade celler Stora länder || 94 || 10 Mellanstora länder || 92 || 15 Små länder[9] || 98 || 24 Alla || 95 || 18 2010 år resultat
för EU:s 27 medlemsstater och Norge visade en femprocentig ökning av
uppgiftstillgången jämfört med den föregående rapporten till Europaparlamentet
och rådet. Särskilt de små länderna lämnade fler uppgifter om de fyra
sektorerna i tabell 1. Uppgiftstillgången
var också mycket god (95 %) för statistik om företagstjänster
(tabell 2) och företagsdemografi (tabell 3). Även de små länderna
bidrog till den höga tillgängligheten. Att några länder
valde att inte märka värdena för vissa indikatorer som konfidentiella, fast de
kunde ha gjort det, bidrog också till att uppgifterna var tillgängliga i så hög
grad. Tabell 2: Tillgängliga
respektive konfidentiella slutgiltiga uppgifter för 2010 om företagstjänster,
Nace rev. 2. Länder || Antal inlämnade celler i procent av de uppgifter som krävs enligt förordningen || Konfidentiella celler i procent av alla inlämnade celler Stora länder || 100 || 0 Mellanstora länder || 97 || 10 Små länder || 90 || 15 Alla || 95 || 11 Tabell 3: Tillgängliga
respektive konfidentiella slutgiltiga uppgifter för 2010 om företagsdemografi,
Nace rev. 2 Länder || Antal inlämnade celler i procent av de uppgifter som krävs enligt förordningen || Konfidentiella celler i procent av alla inlämnade celler Stora länder || 99 || 10 Mellanstora länder || 91 || 12 Små länder || 98 || 13 Alla || 95 || 12
2.2.
Sekretessregler och tillämpning av dem
Tabellerna i
avsnitt 2.1 visar i vilken utsträckning sekretessreglerna har gjort
uppgifterna mindre tillgängliga. Alla
medlemsstater har infört liknande sekretessregler, främst för att skydda
uppgifter om ett eller flera företag. I många medlemsstater kompletteras detta
med en s.k. dominansregel, vilket innebär att uppgifter inte offentliggörs om
en uppgiftslämnare står för mer än en viss procentandel av uppgifterna.
Procentandelen varierar något mellan medlemsstaterna. Procentandelen
konfidentiella uppgifter varierar från 0 % till 24 %, där mellanstora
och små länder står för en högre andel p.g.a. de ovannämnda reglerna. Andelen
konfidentiella uppgifter för 2010 när det gäller statistik för tjänste-,
industri-, handels- och byggsektorn var 4 % lägre än i den föregående
rapporten. Utöver de
sekretessregler som tillämpas på uppgifter på nationell nivå undanhölls också
uppgifter på EU-nivå från den statistik som offentliggörs för att skydda
konfidentiella nationella uppgifter. Reglerna för att fastställa under vilka
omständigheter EU-aggregat inte ska offentliggöras finns i en överenskommelse
om konfidentiella uppgifter som ingåtts med medlemsstaterna. Till följd av
detta kunde 8,3 % av de aggregerade EU-resultaten för referensåret
2010 när det gäller statistik för tjänste-, industri-, handels- och
byggsektorn inte offentliggöras av sekretesskäl. Omkring 14 %
av de aggregerade EU-resultaten för företagstjänster och företagsdemografi
har inte gjorts tillgängliga av sekretesskäl. Antalet och andelen
konfidentiella uppgifter redovisas i tabellen nedan. Tabell 4: Sekretess
för huvudvariablerna i den årliga företagsstatistiken, för vilken EU-aggregat
för 2010 offentliggjorts för samtliga nivåer i Nace rev. 2. Område || Antal dataceller || Antal konfidentiella dataceller || Konfidentiella uppgifter (%) Tjänstesektorn || 5 569 || 679 || 12,2 Industrisektorn || 8 008 || 457 || 5,7 Handelssektorn || 2 092 || 170 || 8,1 Byggsektorn || 732 || 56 || 7,7 Totalt (tjänste-, industri-, handels- och byggsektorn) || 16 401 || 1 362 || 8,3 Företagstjänster || 151 || 21 || 13,9 Företagsdemografi || 18 532 || 2 700 || 14,6
2.3.
Användbarheten för statistiken över
företagsstrukturer
En indikator på
användbarheten för statistiken över företagsstrukturer är antalet nedladdningar
från Eurostats webbplats. Uppgifterna i tabellen nedan gäller perioden oktober
2012–augusti 2013, då uppgifterna för 2010 var tillgängliga. Tabell 5: Antal
nedladdningar Område || Antal nedladdningar 127 574 Tjänste-, industri-, handels- och byggsektorn || 106 594 Industri- och byggsektorn || 59 540 Handelssektorn || 20 302 Tjänstesektorn || 13 885 Regionala uppgifter – alla sektorer || 12 867 Företagstjänster || 5 954 Företagsdemografi || 15 026
3.
TILLFÖRLITLIGHET
För att mäta hur
tillförlitlig statistiken över företagsstrukturer är ska medlemsstaterna enligt
kommissionens förordning (EG) nr 275/2010[10]
varje år lämna in uppgifter till Eurostat om kvalitetsindikatorer, t.ex.
variationskoefficienter. De måste också lämna in en rapport om vilken metod de
använt för att samla in och behandla uppgifterna. Utifrån de uppgifter som
medlemsstaterna lämnat in har Eurostat genomfört en bedömning för referensåret
2010, och de viktigaste delarna har tagits med i denna rapport. Medlemsstaterna
bestämmer själva hur de ska samla in och behandla data så effektivt som
möjligt, i enlighet med de nationella särdragen (t.ex. storleksklass,
näringsgren och regioner) och tillgängliga administrativa källor. För att kunna
göra en kvalitetskontroll av uppgifterna på EU-nivå har Eurostat räknat fram variationskoefficienter
för EU-aggregaten för sex variabler, på ensiffrig avdelningsnivå i
Nace rev. 2. Tabell 6: Variationskoefficienterna
för EU-aggregaten för statistik för tjänste-, industri-, handels- och
byggsektorn i procent 2010 || Andelen variationskoefficienter för EU i procent Variationskoefficient[11] för EU || Antal företag || Omsättning || Förädlingsvärde || Personalkostnader || Bruttoinvestering || Antal sysselsatta 0,0–0,5 || 69 || 62 || 69 || 85 || 0 || 100 0,6–1,5 || 23 || 31 || 31 || 8 || 31 || 0 1,6–2,5 || 8 || 0 || 0 || 8 || 31 || 0 > 2,5 || 0 || 8 || 0 || 0 || 38 || 0 Tabellen
ovan visar att variationskoefficienterna för EU-aggregaten ligger under 1,5,
med undantag för variabeln för bruttoinvesteringar där koefficienterna
huvudsakligen ligger mellan 0,6 och 2,5. Variationskoefficienterna
är i allmänhet lägre för industrisektorn och något högre för bygg-, handels-
och tjänstesektorn.
4.
SAMANVÄNDBARHET OCH JÄMFÖRBARHET
Som nämnts ovan
ska medlemsstaterna lämna en rapport för varje referensår med information om
den metod som använts för att samla in och behandla uppgifterna.
4.1.
Samanvändbarhet
Med
samanvändbarhet avses i vilken utsträckning det är statistiskt korrekt att
kombinera uppgifter från olika källor. Eurostat är därför angeläget om att
fastställa vilka drag som är gemensamma för statistiken över företagsstrukturer
och andra företagsundersökningar och i vilken utsträckning de är samstämmiga. Statistiken över
företagsstrukturer kan användas jämsides med statistik från flera andra källor,
t.ex. företagsregister, nationalräkenskaper,
arbetskraftskostnadsundersökningar, arbetsmarknadsstatistik, företagsdemografi
och konjunkturstatistik. En analys av samanvändbarheten mellan statistik över
företagsstrukturer och andra statistikkällor visade på ett antal skillnader
både när det gäller uppgifterna och metoden. För varje enskild statistikkälla
väljs den metod som passar bäst, och därför tenderar metoderna att skilja sig
åt mellan källorna.
4.2.
Jämförbarhet
Statistiska
uppgifter för tjänste-, industri-, handels- och byggsektorn är jämförbara över
tiden och mellan länderna först från och med referensåret 2005, eftersom några
länder innan dess ändrade metod och räckvidd. Eftersom en ny
näringsgrensindelning (Nace rev. 2) genomfördes 2008 kunde inga
tidsserier överföras det året. Statistiska
uppgifter om företagstjänster och företagsdemografi är jämförbara från och med
2008, när undersökningen blev obligatorisk.
5.
TIDSFRISTER FÖR UPPGIFTSINLÄMNING
Medlemsstaterna
har följande tidsfrister enligt förordningen för att lämna in uppgifter för
referensåret: · Tio månader efter referensårets slut för preliminär statistik för
tjänste-, industri-, handels- och byggsektorn. · Arton månader efter referensårets slut för slutgiltiga uppgifter för
alla sektorer. För referensåret
2010 lämnade nitton länder in sina uppgifter i tid för alla områden av
statistiken över företagsstrukturer. Några länder
beviljades undantag från bestämmelserna i förordningen för att de skulle hinna
göra de nödvändiga anpassningarna av sina nationella statistiksystem. Estland
och Frankrike beviljades fullständiga undantag när det gäller statistik om
företagstjänster.
6.
TILLGÄNGLIGHET OCH FÖRSTÅELIGHET
All statistik
över företagsstrukturer finns kostnadsfritt på Eurostats webbplats under
rubriken Industry, trade and services, tillsammans med ingående
förklaringar av metodfrågor som kan vara relevanta för användarna[12]. De nationella
statistikbyråerna offentliggör också statistik över företagsstrukturer på
nationell nivå, så att användarna ännu lättare kan få tag i uppgifterna.
7.
UPPFYLLANDE AV KRAVEN I FÖRORDNINGEN
Hur väl
medlemsstaterna uppfyller kraven i förordningen bedöms på grundval av hur
fullständiga deras uppgifter är, hur många versioner de lämnar före de
slutgiltiga uppgifterna och om uppgifterna lämnas in i tid. Kravuppfyllelsen
för uppgifterna för 2010 har förbättrats jämfört med kravuppfyllelsen enligt
den föregående rapporten. De flesta länder lämnar nu in uppgifterna snabbare än
tidigare även om en del fortsätter att dra över tiden, vilket innebär att
EU-aggregaten inte kan offentliggöras i tid. Varje
medlemsstat lämnade i genomsnitt 1,4 versioner av sina uppgifter innan de
slutgiltiga uppgifterna offentliggjordes. Tabell 7
innehåller en allmän bedömning av hur samtliga 27 medlemsstater och Norge
uppfyllt kraven under referensåret 2010 på alla de områden som omfattades av
förordningen. Länderna har
delats in i fyra kategorier med hänsyn till hur de uppfyller kraven. · VG = Mycket god kravuppfyllelse. Alla
uppgifter (med få undantag) lämnades in i tid (90 % eller mer). · G = God kravuppfyllelse. Några få
delar saknades eller uppgifterna lämnades in med smärre dröjsmål
(kravuppfyllelsen 70–89 %). · P = Uppgifterna var delvis
tillgängliga, men viktiga delar av den begärda information saknades eller
tidsfristerna iakttogs inte (kravuppfyllelsen 10–69 %). · N = En stor del av uppgifterna
saknades, eller längre dröjsmål med uppgiftslämningen förekom (kravuppfyllelsen
lägre än 10 %). Tabell 7: Allmän
bedömning av kravuppfyllandet Länder || Sammanfattande betyg AT, BE, BG, CZ, DE, EE, ES, FI, FR, HU, LT, LV, NO, PT, RO, SI, SK || VG CY, DK, IE, IT, LU, NL, PL, SE, UK || G EL, MT || P – || N Tabellen ovan
visar att kravuppfyllelsen var mycket god eller god för de flesta
medlemsstater. Eurostat vidtog
två åtgärder för att förbättra kravuppfyllelsen, nämligen att rapportera om
kontrollen av kravuppfyllelsen och att förse medlemsstaterna med ett redskap
för validering av uppgifterna. Numera lämnar
Eurostat en kravuppfyllelserapport till styrgruppen för statistik över
företagsstrukturer två gånger per år och till gruppen direktörer inom
företagsstatistik en gång per år. I några fall har Eurostats generaldirektör
också skrivit till direktörerna för de nationella statistikbyråerna. Eurostat har
undersökt hur man ska kunna minska antalet versioner av uppgifter från
medlemsstaterna innan de slutgiltiga uppgifterna offentliggörs. Det har
utvecklat ett redskap för validering av uppgifterna som medlemsstaterna kan
använda för att kontrollera tillförlitlighet och eventuell sekretess innan de
skickar uppgifterna till Eurostat.
8.
BELASTNING PÅ FÖRETAGEN OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA
DENNA BELASTNING
8.1.
Bakgrund
För att kunna
anpassa sig till en ekonomi i förändring och svara mot användarnas föränderliga
behov av statistik beroende på omständigheterna söker Eurostat ständigt nya
sätt att göra det europeiska statistiksystemet (ESS) mer flexibelt när det
gäller statistiken över företagsstrukturer. Åtgärder som kan
leda till ett flexibelt högklassigt system för företagsstatisk måste dock ligga
inom de gränser som implicit följer av målet att minska statistikbördan
för uppgiftslämnarna, främst företagen, och av de begränsade resurserna
hos de nationella statistikansvariga myndigheterna. Med tanke på dessa
begränsningar måste Eurostat rationalisera företagsstatistiken genom synergier,
prioriteringar och inriktning på europeiska mål. I enlighet med
meddelandet om en vision för det kommande årtiondet (KOM (2009) 404) har
ett projekt inletts för att fastställa en ramförordning om integrerad
företagsstatistik som kommer att göra det enklare att framställa statistik
genom en gemensam infrastruktur och samstämmiga uppgiftskrav.
8.2.
Åtgärder för att minska belastningen på företagen
Eurostat
samarbetar fortlöpande med de nationella statistikbyråerna för att försöka
minska företagens arbetsbörda genom förenklade uppgiftskrav, samtidigt som det
säkerställs att den tillgängliga statistiken svarar mot användarnas behov. Efter flera
samråd med de huvudsakliga användarna av statistiken över företagsstrukturer,
både inom och utanför kommissionen, har Eurostat identifierat ett antal
tänkbara sätt att minska belastningen på de nationella statistikbyråerna och
företagen. Dessa åtgärder rör kraven på företag som tillhandahåller
finansiella tjänster, den detaljnivå som krävs för fleråriga dataserier
och avskaffandet av dataserier om verksamhetsenheter. Utöver dessa
ändringar görs en översyn av förteckningen över erforderliga variabler
med beaktande av de förslag som kommittén för det europeiska statistiksystemet
har lämnat på områden som inte ska prioriteras. Vissa av de
åtgärder som medlemsstaterna vidtagit för att minska belastningen på företagen
gällde insamlingen av uppgifter om företagsstrukturer. En majoritet av
medlemsstaterna använde sig ofta av urvalsundersökningar, och de har infört nya
insamlingsstrategier för att minska både belastningen på företagen och
kostnaderna för de nationella statistikbyråerna. Ett antal länder
har också undantagit småföretagen från undersökningarna och använder i stället
administrativa källor i kombination med skattningar. I många
medlemsstater föredrar man allt oftare att använda administrativa uppgifter i
stället för att genomföra undersökningar. Det finns dock flera problem med att
använda endast administrativa uppgifter, som ofta skiljer sig från statistiska
uppgifter i fråga om definitioner, format, koder, överföringsprotokoll osv. De
nationella statistikbyråerna samarbetar med de organ som ansvarar för
administrativa uppgifter för att försöka lösa dessa problem, för att de i högre
grad ska kunna använda administrativa uppgifter och förenkla insamlingen av
uppgifter. Några
länder har utvecklat och infört webbaserade system för insamling av årliga
skatteuppgifter och statistik. Dessa system använder modern informationsteknik
och kan förbättra kvaliteten på uppgifterna och minska tidsåtgången för att
lägga in och behandla dem. Belastningen på
företagen beaktas alltid i samband med förändringar i kraven på uppgifterna
eller i framställningen av uppgifter. Huvudsyftet är dock alltid att få fram
högklassig statistik över företagsstrukturer som svarar mot användarnas behov,
och det på ett kostnadseffektivt sätt.
9.
FORTSATT UTVECKLING
Inom det
europeiska statistiksystemet söker man ständigt nya sätt att hantera nya behov
av statistik, samtidigt som man minskar både belastningen på uppgiftslämnarna
och kostnaderna för att framställa statistiken. Eurostat har
utvecklat ett program för modernisering av den europeiska företags- och
handelsstatistiken (Meets-programmet)[13]
som pågick i sex år, 2008–2013. Det viktigaste resultatet var ett förslag om
konkreta åtgärder för att modernisera företagsstatistiken, t.ex. genom att ta
fram uppsättningar av målindikatorer och se över prioriteringar. Genomförandet
av detta förslag kommer att kräva betydande åtaganden och investeringar från
det europeiska statistiksystemet under de kommande åren. [1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 av den
11 mars 2008 om statistik över företagsstrukturer (omarbetning) (EUT L 97,
9.4.2008, s. 13). [2] KOM(2011) 242 slutlig. [3] Kommissionens förordning (EG)
nr 251/2009 av den 11 mars 2009 om tillämpning och ändring av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 295/2008 i fråga om de
dataserier som ska tas fram för statistiken över företagsstrukturer och
nödvändiga anpassningar efter revideringen av den statistiska indelningen av
produkter efter näringsgren (CPA) (EUT L 86,
31.3.2009, s. 170). [4] Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om
fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om
ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om
särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s.1). [5] http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/statistics/search_database. [6] http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/eurostat/home. [7] http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Category:Structural_business_statistics. [8] För att minimera belastningen för företagen och kostnaderna för de
nationella statistikansvariga myndigheterna, får medlemsstaterna märka
uppgifter för användning uteslutande som ett bidrag till europeiska
totalresultat (Cetomärkning). Eurostat offentliggör inte sådana uppgifter och
de är inte Cetomärkta när medlemsstaterna offentliggör dem nationellt.
Kriterierna för användning av Cetomärkning bygger på den enskilda
medlemsstatens andel av det totala mervärdet i den privata ekonomin enligt
följande: Stora länder: DE, FR, IT, UK. Mellanstora länder: BE, DK, ES, GR, IE, NL, AT, PL, PT, FI, SE, NO. Små länder: BG, CZ, EE, CY, LV, LT, LU HU, MT, RO, SI, SK. [9] Uppgifterna för Malta är från 2009. [10] Kommissionens förordning (EU) nr 275/2010 av den 30 mars
2010 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
295/2008 när det gäller kriterier för kvalitetskontroll av statistik över
företagsstrukturer (EUT L 86, 1.4.2010, s. 1). [11] Variationskoefficienterna beräknades för de slutgiltiga uppgifterna
för 2010 för serierna 1A, 2A, 3A och 4A (bilagorna I–IV), för
Nace rev. 2, på avdelningsnivå (ensiffrig nivå). [12] http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/eurostat/home. [13] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1297/2008/EG av den 16
december 2008 om ett program för modernisering av den europeiska företags- och
handelsstatistiken (Meets-programmet) (EUT L 340, 19.12.2008, s. 76).