This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52014DC0029
REPORT FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS Report on Progress in Quality Assurance in Higher Education
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Rapport om framstegen med kvalitetssäkring i den högre utbildningen
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Rapport om framstegen med kvalitetssäkring i den högre utbildningen
/* COM/2014/029 final */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Rapport om framstegen med kvalitetssäkring i den högre utbildningen /* COM/2014/029 final */
INNEHÅLL 1........... INLEDNING............................................................................................................... 3 2........... TENDENSERNA INOM KVALITETSSÄKRING
SEDAN 2009........................... 4 2.1........ Hur har kvalitetssäkringen främjat
den akademiska världen, studenter och andra berörda parter när det gäller att
uppnå kvalitetsmål?....................................................................................... 4 2.2........ Hur har kvalitetssäkringen hjälpt
utbildningsanstalterna att bredda tillgången och se till att de studerande
slutför sin examen?....................................................................................................... 6 2.3........ Hur har kvalitetssäkringen bidragit
till de högre utbildningsanstalternas förmåga att ge studenterna kvalitativ och
relevant kompetens?............................................................................... 7 2.4........ Har kvalitetssäkringen främjat
rörlighet och internationalisering?............................... 8 3........... SLUTSATSER – EU-STÖD FÖR
KVALITETSFÖRBÄTTRING I DEN HÖGRE UTBILDNINGEN.................................................................................................................................... 10 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL
EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT
REGIONKOMMITTÉN Rapport om framstegen med kvalitetssäkring i
den högre utbildningen (Text av betydelse för EES) 1. Inledning Den högre utbildningen i Europa står inför
flera stora utmaningar. I en rad strategidokument beskriver Europeiska
kommissionen dessa utmaningar: kraftigt öka antalet studenter, höja kvaliteten
och i högre grad anpassa undervisning och lärande till behoven i samhället och
på arbetsmarknaden[1],
anpassa sig till globaliseringen och den kraftiga ökningen av antalet studenter
och högre utbildningsanstalter runt om i världen som utmanar Europas ställning
som världsledande inom utbildning[2],
samt förbättra och bredda tillhandahållandet av högre utbildning genom att
utnyttja ny teknik såsom storskaliga öppna nätkurser och virtuellt eller
blandat lärande[3].
OECD:s undersökning om vuxenbefolkningens kompetens (PIAAC)[4] visar att kompetensen
hos utexaminerade skiljer sig åt från land till land. Med tanke på dessa
utmaningar är det mycket viktigt att bibehålla och höja kvaliteten på högre
utbildning, och att utveckla moderna högre utbildningsanstalter som erbjuder
kompetens på hög nivå, driver den ekonomiska och sociala utvecklingen framåt
och bidrar till att Europa 2020-målen om bättre arbeten och starkare tillväxt
kan uppnås. I slutändan är det de högre
utbildningsanstalterna som ansvarar för kvaliteten på de tjänster de erbjuder
(att ställa upp, övervaka och förnya sina kvalitetsmål genom intern
kvalitetssäkring). De stöds av externa organ (kvalitetssäkringsorgan) som
bedömer kvalitetsstandarder, utvärderar utbildningsanstalter, ackrediterar
program och jämför kvaliteten hos olika högre utbildningsanstalter (extern
kvalitetssäkring). De offentliga myndigheterna har emellertid en skyldighet att
se till att kvaliteten på enskilda utbildningsanstalter och på deras system för
högre utbildning som helhet är god. Ett ramverk för verktyg och samarbete på
nationell nivå och EU-nivå leder till ökat ömsesidigt förtroende mellan
systemen. Därför krävs mekanismer för kvalitetsäkring för att hjälpa
utbildningsanstalter och beslutsfattare att lyckas med sina reformer. Denna rapport är en uppföljning av den rapport
som offentliggjordes 2009[5]
och som var ett svar på Europaparlamentets och rådets uppmaning från 2006 att
rapportera om framsteg när det gäller kvalitetssäkring[6]. Förutom att bygga
vidare på slutsatserna av rapporten från 2009, där det konstateras att man
måste göra kvalitetssäkring mer effektiv och öppen för användarna, öppet koppla
den till prioriteringarna för högre utbildning och utveckla gränsöverskridande
samarbete för att förbättra kvaliteten, lyfter den nya rapporten, med stöd av
ett brett urval källor, fram kvalitetssäkringens potential när det gäller att
mer aktivt främja reformer på systemnivå och institutionell nivå. I rapporten
föreslås även EU-åtgärder för att stödja utbildningsanstalterna och
medlemsstaterna. Kvalitetssäkring betraktas oftast som en
fokusering på processer snarare än på innehåll. Kvalitetssäkring har emellertid
fortfarande outnyttjad potential när det gäller att hjälpa
utbildningsanstalterna att uppnå sina mål. Kvalitetssäkring som skräddarsys för
att passa varje högre utbildningsanstalts vision och prioriteringar främjar
förutom ökad mångfald och specialisering hos utbildningsanstalterna även ett
bredare engagemang för och ansvarighet gentemot intressenter genom att
resultaten systematiskt tillämpas i det strategiska beslutsfattandet, med
tonvikt på ständig förbättring. Och det sker förändringar. Vissa
kvalitetssäkringsorgans befogenheter har utökats till att omfatta en bredare
översyn av målen med högre utbildning, såsom breddad tillgång, livslångt
lärande, internationalisering osv.[7]
I vissa fall genomförs även kvalitetsöversyn av utbildning på doktorsnivå[8] och personalstrategier.[9] Den externa
kvalitetssäkringen håller på att förändras. Från att tidigare ha varit inriktad
på ackreditering av de enskilda program som en högre utbildningsanstalt
erbjuder har den nu kommit att omfatta utvärderingar av hela
utbildningsanstalten. Den stora majoriteten (69 %) av systemen för
kvalitetssäkring är nu inriktade på en kombination av institutionell
utvärdering och programackreditering, och en växande minoritet har helt och
hållet övergått till institutionell utvärdering[10]. Detta bådar gott
inför kvalitetssäkringens framtid – institutionell utvärdering skapar
möjligheter för den akademiska världen och högre utbildningsanstalter att
upprätta kursplaner och säkerställa deras kvalitet. Därmed undviks behovet av
formell, extern ackreditering av varje enskilt program och
utbildningsanstalterna får möjlighet att anpassa utbildningarna till nya behov
på arbetsmarknaden och förändringar av studentpopulationens sammansättning. 2. TENDENSERNA
INOM KVALITETSSÄKRING SEDAN 2009 2.1. Hur
har kvalitetssäkringen främjat den akademiska världen, studenter och andra
berörda parter när det gäller att uppnå kvalitetsmål? Den stora majoriteten av högre
utbildningsanstalter har upprättat tydliga strukturer och processer för
kvalitetssäkring (i en undersökning från 2010 saknade endast 5 % av dem en
uttalad kvalitetspolicy)[11].
Över 75 % av de högre utbildningsanstalterna har en offentlig strategi för
ständig kvalitetsförbättring och i Tjeckien, Danmark, Spanien, Italien,
Finland, Luxemburg och Nederländerna har hela 100 % detta[12]. Det kan dock vara
svårt för utbildningsanstalterna att övergå från en inriktning på processer
till upprättandet en kultur av ständig kvalitetsförbättring[13]. Uppgiften att utforma
kvalitetssäkringen så att den skapar en process av ständig återkoppling på en utbildningsanstalts
strategiska inriktning, med tydligt ansvar på alla nivåer, fortsätter att vara
en utmaning[14].
Enligt QUEST:s undersökning har studenternas
delaktighet i kvalitetssäkringen förbättrats. Omkring 85 % av dem har
möjlighet att delta i studentutvärderingar och många tror att dessa påverkar
kvaliteten på utbildningen[15].
Under 2012 var studenterna ”högst delaktiga” eller ”likvärdiga samarbetsparter”
inom kvalitetssäkringen i 17 länder, jämfört med 9 under 2009 – men graden av
delaktighet varierar inte bara mellan utan även inom nationella system. Inom
många högre utbildningsanstalter är delaktigheten begränsad till formell
närvaro och observation[16]. Många länder har ett formellt krav på att
arbetsgivare ska delta i extern kvalitetssäkring (franska språkgemenskapen i Belgien,
Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Danmark, Estland, Grekland, Frankrike, Italien,
Lettland, Litauen, Portugal, Skottland). [17]
Insatser för att aktivt engagera arbetsgivarna i kvalitetsförbättring genom
deltagande i exempelvis institutionella granskningar är emellertid inte
vanliga. De enda länder där arbetsgivarna deltar i externa granskningslag är fransktalande
gemenskapen i Belgien, Tyskland, Grekland, Finland, Lettland (för program med
yrkesinriktning), Litauen och Storbritannien (beroende på utbildningsanstalt)[18]. De externa intressenternas deltagande sträcker
sig dessutom oftast endast till informationsdelning och de deltar sällan aktivt
i utbildningsanstaltens egen interna kvalitetssäkring. Offentliggörandet av kvalitetssäkringsresultat
främjar kvalitetsförbättringen och bidrar till ökat förtroende och insyn, men
tendensen att endast offentliggöra positiva utvärderingar (flamländska
språkgemenskapen i Belgien, Cypern, Tjeckien, Spanien, Frankrike, Ungern,
Lettland, Malta, Polen, Storbritannien) är inte till hjälp. I endast 12 fall
(tysktalande språkgemenskapen i Belgien, franska språkgemenskapen i Belgien,
Danmark, Estland, Finland, Ungern, Irland, Italien, Luxemburg, Lettland,
Portugal, Slovakien) offentliggör mer än en fjärdedel av utbildningsanstalterna
även kritiska rapporter[19].
Ofta är informationen svårbegriplig eller svårtillgänglig, vilket begränsar
dess värde[20].
På EU-nivå har de europeiska standarderna och
riktlinjerna för kvalitetssäkring, som antogs 2005, främjat konvergensen av
kvalitetssäkring i de olika länderna och skapat en ram för samarbete mellan
kvalitetssäkringsorgan. Deras nuvarande allmänna karaktär innebär emellertid
att de uppfattas och tillämpas på olika sätt. På institutionell nivå är deras
genomslagskraft och inverkan begränsad. Endast 12 % av deltagarna i en
EURASHE-undersökning ansåg att de europeiska standarderna och riktlinjerna för
kvalitetssäkring var användbara för den akademiska världen. Endast 10 %
ansåg att de var användbara för studenter, utexaminerade och arbetsgivare[21]. Många högre
utbildningsanstalter anser att det trots den allmänna ramen saknas praktiska
råd om hur en stark kvalitetskultur utvecklas[22].
Studenterna är till stor del omedvetna om standarderna och riktlinjerna (59,7 %
uppgav att de inte alls kände till dem och 23,9 % att deras kunskap om dem var
mycket begränsad)[23].
På begäran av ministerkonferensen i Bukarest 2012 genomförs en översyn av de
europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring i syfte att
förbättra deras tydlighet, tillämplighet, användbarhet och räckvidd[24]. Översynen är en
möjlighet att stärka de institutionella åtgärderna för att hantera utmaningar
som att bredda deltagandet, minska avhoppen från högskolan, förbättra
anställningsbarheten osv. och se till att kvalitetssäkringen främjar
utvecklingen av en stark kvalitetskultur och ett äkta engagemang hos den
akademiska världen. 2.2. Hur
har kvalitetssäkringen hjälpt utbildningsanstalterna att bredda tillgången och
se till att de studerande slutför sin examen? För att nå Europa 2020-målen och de nationella
målen om att öka antalet studerande som tar examen och därigenom minska
kompetensklyftan måste Europa locka ett bredare utsnitt ur samhället att satsa
på högre utbildning. Kvalitetssäkringen måste stödja utbildningsanstalterna i
översynen och stärkandet av kvaliteten och effekterna av deras politik för
rekryteringen av studerande och hur dessa påverkar en breddad tillgång.
Tidigare undersökningar visar emellertid få tecken på att
kvalitetssäkringsorgan stöder utbildningsanstalterna i arbetet med att bredda
tillgången genom mer innovativa strategier för tillträde, exempelvis genom att
erkänna tidigare utbildning och ge de studerande möjlighet att dokumentera och
överföra poäng från program som de har hoppat av från eller genom att utveckla
vägar från yrkesutbildning eller andra delsektorer inom utbildning [25]. Kvaliteten på de strategier som de högre
utbildningsanstalterna använder sig av för att förhindra avhoppen från studierna[26] och få studenter att
stanna kvar, med indikatorer eller mål för att mäta framsteg, påverkar
studenternas möjligheter att slutföra sin utbildning. Att engagera de
studerande i programutformning och utveckling av kursplaner kan leda till
bättre resultat för de studerande. Endast 50 % av de högre
utbildningsanstalterna gör dock detta och endast 40 % använder sig av
studentundersökningar för att mäta arbetsbelastningen.[27] System som registrerar
de studerandes framsteg, såsom i Belgien, Danmark, Tyskland, Irland och
Storbritannien, kan upptäcka riskfaktorer och anpassa insatserna för att
förbättra lyckade studier. Övervakning av målen vad gäller antalet studenter
med avslutad utbildning, vilket sker i hälften av EU:s kvalitetssäkringssystem
(tysktalande språkgemenskapen i Belgien, franska språkgemenskapen i Belgien, flamländska
språkgemenskapen i Belgien, Estland, Grekland, Finland, Italien, Litauen,
Ungern, Portugal, Slovenien, Island, Liechtenstein, Norge), eller koppling av
antalet studenter med avslutad utbildning till finansiering, vilket sker i en
minoritet av länderna (Österrike, nederländsktalande Belgien, Tjeckien,
Danmark, Irland, Tyskland, Italien, Nederländerna, Sverige, Skottland)[28] uppmuntrar de högre
utbildningsanstalterna att övervaka och förbättra resultaten när det gäller att
förhindra avhoppen från skolan. För närvarande utvärderar endast 40 % av
de högre utbildningsanstalterna sina stödtjänster för studenter[29]. Trots att nästan alla
erbjuder utbildningsstöd i form av handledare, mentorer, vägledning och
rådgivning, är det endast drygt hälften som utvärderar hur väl dessa fungerar.
Ett liknande mönster kan urskiljas när det gäller bibliotek, datorer och
laboratoriestöd. 2.3. Hur
har kvalitetssäkringen bidragit till de högre utbildningsanstalternas förmåga
att ge studenterna kvalitativ och relevant kompetens? Övergången till studentcentrerat lärande är en
av de mest utmanande nya reformerna. Trots att de flesta högre
utbildningsanstalter utformar utbildningsprogram utifrån avsedda
läranderesultat för studenterna är det fortfarande en utmaning att införliva
läranderesultat i undervisning, lärande och utvärdering. Kvalitetssäkring kan
uppmuntra högre utbildningsanstalter att stödja universitetsföreträdare i detta
(t.ex. obligatorisk utbildning för universitetsföreträdare om användning av
läranderesultat som erbjuds i Österrike, Belgien, Tjeckien, Irland, Lettland,
Rumänien, Storbritannien)[30].
Tillämpning av kvalitetssäkring vid programutformning kan vara till hjälp för
universitetsföreträdare när de ska utforma och utvärdera kurser utifrån tydliga
och relevanta resultat och sätta poäng på ett konsekvent sätt. Detta sker
emellertid oftast inte vid extern programackreditering.[31] Genom att säkerställa
rätt tillämpning av andra insynsverktyg som baseras på läranderesultat – ramar
för kvalifikationer, Europeiska systemet för överföring av studiemeriter
(ECTS), tillägget till examensbevis – kan kvalitetssäkring främja
läranderesultat som viktiga byggstenar inom den högre utbildningen – och
därigenom stödja ett bättre erkännande av akademiska meriter från andra länder[32]. De flesta högre utbildningsanstalter
utvärderar och utvecklar kompetens och färdigheter för undervisning, men
forskning tenderar fortfarande att väga tyngre än undervisning vid akademisk
befordran, och endast en fjärdedel av de högre utbildningsanstalterna
tillhandahåller obligatorisk utbildning för sina lärare[33]. Kvalitetssäkring kan
stödja utarbetandet av nationella och institutionella strategier som främjar
personalutbildning, erkänna undervisningskompetens vid karriärutveckling, främja
priser eller praktik inom undervisning, använda återkoppling från studerande
och stimulera internationella erfarenheter[34]. Nya utbildningsmetoder, t.ex. blandat lärande
och storskaliga öppna nätkurser har potential att förändra sätten att
tillhandahålla utbildning. Ramar och institut för kvalitetssäkring måste vara
flexibla för att göra det lättare för utbildningsanstalterna att anta olika
innovativa metoder att tillhandahålla utbildning och anpassa sin uppfattning om
kvalitet samt utveckla nya indikatorer för att möjliggöra dessa ändringar.
Institutionell utvärdering bör hjälpa utbildningsanstalterna att planera och
fördela resurser för att utveckla nya metoder i syfte att öka sin
dragningskraft, utveckla nischade tjänster eller nå studerande utanför formell
utbildning. I vissa länder – Spanien, Italien, Norge – undersöker man för
närvarande potentialen för kvalitetssäkringsorgan att bedöma storskaliga öppna
nätkurser. Många utbildningsanstalter upplever att det är
svårt att systematiskt engagera arbetsgivare i utformning och tillämpning av
kursplan, exempelvis när det gäller att säkerställa att placeringar leder till
tydliga läranderesultat. Kvalitetssäkring kan hjälpa utbildningsanstalterna att
engagera arbetsgivarna i utformande av arbetsbaserat lärande om relevanta
läranderesultat och utvärderingsmetoder. I vissa länder (Belgien, Bulgarien,
Danmark, Estland, Österrike, Norge, Tjeckien) måste de högre
utbildningsanstalterna visa att de engagerar arbetsgivare i programutveckling[35]. Mer systematiskt
samarbete med yrkesutbildning, både från de högre utbildningsanstalterna och
organen för kvalitetssäkring, kan främja det här målet och bidra till att fler
flexibla vägar till lärande utvecklas. För att bidra till att se till att
utexaminerade har rätt kompetens för arbetsmarknaden och minska glappet mellan
deras färdigheter och arbetsmarknadens behov kan kvalitetssäkring användas för
att visa att utbildningsprogrammen tillgodoser arbetsmarknadens behov. I
Bulgarien, Tjeckien, Italien, Österrike och Slovenien kan det krävas att de
högre utbildningsanstalterna visar att deras program uppfyller ett befintligt
behov[36].
Kvalitetssäkring kan även hjälpa de högre utbildningsanstalterna att föra in
kunskap om utexaminerades karriärvägar in i utformningen och genomförandet av
programmen – genom att exempelvis koppla uppföljning av utexaminerade till
finansiering (Tjeckien, Italien, Slovakien, Storbritannien) eller till
(åter-)ackreditering (Österrike, flamländska språkgemenskapen i Belgien,
Bulgarien, Tyskland, Danmark, Nederländerna) [37]. I flera länder
(t.ex. Bulgarien, Danmark, Estland, Irland, Grekland, Frankrike, Italien,
Lettland, Litauen, Ungern) lämnar de högre utbildningsanstalterna regelbundet
in uppgifter eller visar att de övervakar eller följer upp utexaminerades sysselsättning[38]. Trots dessa resultat är det få högre
utbildningsanstalter som för närvarande följer upp eller undersöker tidigare
studerande för att förbättra utbildningsprogram och utexaminerades
anställningsbarhet[39].
De som gör det noterar många fördelar – en mer systematisk strategi vad gäller
kvalitetssäkring, förbättring av ansvarstagande, ett aktivt bidrag till ett
Europa av kunskap och bättre kontakt med berörda parter[40]. 2.4. Har
kvalitetssäkringen främjat rörlighet och internationalisering? Det växande internationella samarbetet inom
högre utbildning har lett till ett ökat tryck på utbildningsanstalterna att
utveckla en stark kvalitetssäkring, och högre utbildningsanstalter som strävar
efter att utveckla sin internationella profil vill kunna visa sina
kvalitetsstandarder som en nödvändig förutsättning för det förtroende som
ligger bakom internationella partnerskap[41].
Studenter tycker att välkända kvalitetsstandarder är viktiga när de gör
studieval eftersom de kan hjälpa dem att undvika utbildningsleverantörer och
utbildningsanstalter av bristfällig kvalitet som erbjuder eller ackrediterar
falska examensbevis eller examensbevis av bristfällig kvalitet utan behörighet.
Ett engagemang för kvalitetssäkring kan också bidra till att räta ut oklarheter
(något som exempelvis tas upp i OECD:s undersökning om vuxenbefolkningens
kompetens, PIAAC) angående kvaliteten på utländska examensbevis, oklarheter som
annars kan hindra erkännande och studentrörlighet. Det europeiska nätverket för kvalitetssäkring
inom den högre utbildningen, ENQA (European Association for Quality
Assurance in Higher Education) och EQAR (European Quality Assurance
Register) främjar kvalitetssäkringssamarbetet på EU-nivå. Omkring två
tredjedelar av kvalitetssäkringsorganen inom det europeiska området för högre
utbildning (en ökning från omkring hälften 2009)[42] är medlemmar i ENQA.
Medlemskapet är ett bevis på att de uppfyller de europeiska standarderna och
riktlinjerna för kvalitetssäkring. I tio EU-länder (Cypern, Grekland, Italien,
Lettland, Litauen, Malta, Portugal, Sverige, Slovenien, Slovakien) saknas
emellertid organ som är fullvärdiga medlemmar i ENQA[43]. EQAR har också växt i antal (från 19 medlemmar
under 2008 till 32 under 2013[44]).
Genom registret främjas en alleuropeisk strategi för extern kvalitetssäkring.
Utbildningsanstalterna kan välja att utvärderas av ett kvalitetssäkringsorgan
utanför hemlandet, vilket tillför en europeisk kvalitetsfrämjande dimension för
kvalitetssäkring. Hittills har 39 EHEA-organ (84 % av alla kvalitetssäkringsorgan
som efter att ha granskats enligt de europeiska standarderna och riktlinjerna
för kvalitetssäkring funnits vara berättigade att ansöka om medlemskap) ansökt
om att bli medlemmar i EQAR. 35 ansökningar har godkänts[45]. Viktiga användare av
registret känner sig nu säkrare på att EQAR bidrar till att öppna nationella
kvalitetssäkringssystem för organ från andra länder (60 % av de nationella
studentorganisationerna under 2012, jämfört med 41 % 2009)[46]. De nationella ministerierna tenderar
emellertid att föredra att arbeta med sina egna organ framför utländska organ.
Hittills är det endast två femtedelar av de EQAR-registrerade organen för
kvalitetssäkring som faktiskt bedriver gränsöverskridande verksamhet, och av
dem som gör det innebär de nationella skillnaderna vad gäller kvalitetssäkring
och bristen på en gemensam europeisk kvalitetssäkringsdimension svårigheter.
Sex EU-länder (Österrike, Belgien, Bulgarien, Lettland, Polen, Rumänien) låter
sina högre utbildningsanstalter samarbeta med organ som är registrerade
utomlands för regelbunden utvärdering, granskning eller ackreditering.
Ytterligare två länder (Tyskland, Danmark) erkänner kvalitetssäkringsbeslut
från alla EQAR-registrerade organ vad gäller gemensamma program[47]. Den extra kvalitetssäkringen och ackrediteringen
av gemensamma program är en utmaning eftersom den normalt omfattar flera
nationella ackrediteringsförfaranden. Regeringarna har åtagit sig att granska
nationell lagstiftning och nationella rutiner kopplade till gemensamma program
och examensbevis som ett sätt att avlägsna hinder mot samarbete och rörlighet.
Ett aktuellt initiativ inom ramen för Bolognaprocessen för att utveckla en
EU-strategi för ackreditering av gemensamma examensbevis kan bidra till minskad
byråkrati och underlätta ökningen av gemensamma examensbevis. Under tiden utgör
projekt av ECA[48]
ett steg mot förenkling och ömsesidig tillit. Budgetbegränsningar har lett till att många
kvalitetssäkringsorgan har koncentrerat sig på kärnverksamhet inom sina
nationella system.[49]
I takt med att högre utbildning blir mer globalt sammankopplad måste
kvalitetssäkringen emellertid utvecklas för att skapa det förtroende som krävs
för att högre utbildningsanstalter ska kunna samarbeta internationellt. En
positiv utveckling sedan 2009 är tendensen att inkludera internationella
experter i kvalitetssäkringspaneler. ENQA och EQAR kan spela en nyckelroll när
det gäller att skapa tillit, bland annat genom att engagera ministerier och
andra intressenter, samla in uppgifter om den gränsöverskridande verksamhet som
kvalitetssäkringsorgan bedriver, och främja gemensamma normer och strategier
(som omfattar sammanställning av uppgifter på nationell nivå, jämförbara
normer, strategiska dokument och rapporter).[50] Gränsöverskridande samarbete i fråga om
kvalitetssäkring är särskilt viktigt för gränsöverskridande högre utbildning.
Än så länge påverkas bara ett litet antal studerande i Europa av detta, men
antalet ökar och kvalitetssäkringsrutinerna varierar kraftigt mellan länder och
utbildningsleverantörer. Genom att övervaka kvaliteten på deras
utbildningsanstalters export av gränsöverskridande högre utbildning kan
kvalitetssäkringsorgan bidra till att garantera utbildning av hög kvalitet och
därmed värna om det anseende som deras system för högre utbildning har och öka
förmågan att locka till sig nya studenter. Genom att kvalitetssäkringsorganen i högre
grad fokuserar på kvaliteten i gränsöverskridande samarbete, där de stärker
sina egna internationella förbindelser, kommer deras trovärdighet, insyn och
konsekvensen i deras bedömningar att öka. För att underlätta processen kan
kvalitetssäkringsorgan i värdlandet informeras om de kvalitetsbedömningar som
utbildningsanstalter för gränsöverskridande högre utbildning i deras land har
gjort, alternativt utföra gemensamma bedömningar. Bilaterala avtal som ger
organet för kvalitetssäkring i mottagarlandet mandat att agera på det
avsändande kvalitetssäkringsorganets vägnar eller låta ett EQAR-registrerat
organ utvärdera utbildningsanstalten för gränsöverskridande högre utbildning skulle
bidra till uppfyllandet av kvalitetskrav och medföra den ytterligare fördelen
av att uppmuntra gränsöverskridande samarbete och ömsesidigt lärande. 3. SLUTSATSER
– EU-STÖD FÖR KVALITETSFÖRBÄTTRING I DEN HÖGRE UTBILDNINGEN Den här rapporten visar att det har skett
vissa framsteg sedan 2009, men avslöjar även att det finns skillnader när det
gäller hur kvalitetssäkring stöder reformer av högre utbildning, såsom breddad
tillgång, bättre anställningsbarhet och internationalisering, eller bättre
doktorsutbildning och personalstrategier. För att överbrygga dessa skillnader
måste kvalitetssäkring främja skapandet av en intern kvalitetskultur snarare än
att vara en rutinmässig process där man kryssar i rutor. Kvalitetssäkringen
måste samverka med alla delar av en utbildningsanstalts verksamhet, för att
följa med i förändringarna av utformning och undervisning inom högre
utbildning, och se till att hela utbildningsanstalten deltar i skapandet av en
kvalitetskultur som stöder undervisning och lärande. Dessutom förflyttar sig medborgarna i allt
högre utsträckning mellan systemen – både inom den traditionella första
utbildningsvägen och för att uppgradera och bredda sin kunskap och kompetens
under livet. Allt fler lärandemöjligheter passar inte längre in i de traditionella
klassificeringsmetoderna. De studerande erbjuds i allt högre utsträckning – och
med rätta – chansen att kombinera olika utbildningsvägar genom att välja
möjligheter från olika undersystem och former av undervisning, däribland genom
de läranderesurser som IKT erbjuder, och de måste kunna lita på deras kvalitet. För att kvalitetssäkrade ramar för
kvalifikationer för livslångt lärande ska kunna upprättas, med starkt stöd av
den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, krävs det
att sektorsbaserade strategier för kvalitetssäkring och möjligheterna att
upprätta vissa grundläggande principer och riktlinjer som är giltiga inom flera
sektorer och tillämpliga för alla kvalifikationer övervägs. För att ta itu med
sådana utmaningar vore det värdefullt att diskutera kvalitetssäkring inom högre
utbildning inom ramen för en övergripande strategi med alla instrument för
insyn och kvalitetssäkring. Möjligheten till närmare samarbete mellan alla
EU-instrument för insyn och kvalitetssäkring undersöks för närvarande av
kommissionen i syfte att uppnå ett verkligt europeiskt område för färdigheter
och kvalifikationer. Räckvidden för kvalitetssäkring bör utökas till att
omfatta ett bredare urval ämnen som är relevanta för högre utbildning. Mot bakgrund av detta planerar kommissionen
att vidta följande åtgärder för att uppnå ett bättre europeiskt samarbete i
fråga om kvalitetssäkring för livslångt lärande: ·
Rådfråga berörda parter om resultatet av den här
rapporten och om behovet av och möjligheten att förbättra samordningen mellan
kvalitetssäkring inom olika undersektorer av utbildning, som en del av det
kommande offentliga samrådet för ett europeiskt område för färdigheter och
kvalifikationer, och försöka skapa fler synergieffekter och samordning mellan
EU-verktyg för insyn och erkännande[51]. ·
Betona behovet av en ingående omarbetning av de
europeiska standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring där tonvikten ligger
på att höja kvalitetsstandarderna snarare än på förfaranden för att utöka
räckvidden till att omfatta de frågor som tas upp i denna rapport, och skapa
förutsättningar för samarbete i fråga om kvalitetssäkring med andra
utbildningssektorer. ·
Fortsätta att förbättra samordningen av EU-verktyg
för insyn som stöder kvalitetssäkring, erkännande och rörlighet, bland annat
dess uppföljning av 2013 års utvärderingar av den europeiska referensramen för
kvalifikationer för livslångt lärande, Eqavet och Europass, genom stöd till
nätverket ENIC-NARIC, de nationella samordningspunkterna inom ramen för den
europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande och
Europass-center, och genom omarbetningen av användarhandboken för Europeiska
systemet för överföring av studiemeriter. ·
Samarbeta med medlemsstaterna för att uppmuntra[52] fler kvalitetssäkringsorgan
att ansöka om registrering i EQAR och låta EQAR-registrerade organ bedriva
verksamhet inom deras system för högre utbildning. ·
Fortsätta att främja samarbete kopplat till
kvalitetssäkring på internationell nivå, genom politisk dialog med viktiga
internationella samarbetspartner och som ett underlag för samarbeten med högre
utbildningsanstalter runt om i världen. Genom Erasmus+ kommer EU att tillhandahålla
följande: ·
Stöd för gränsöverskridande samarbete inom
kvalitetssäkring genom: ·
Strategiska partnerskap och kunskapsallianser som
gör det möjligt för högre utbildningsanstalter att lära sig av varandra i
utvecklingen av kvalitetskulturer och stödja engagemang från arbetsgivare och
nya intressenter såsom forskare, anställda osv. ·
Tillhandahålla stöd så att kvalitetssäkringsorgan
och högre utbildningsanstalter tillsammans ska kunna utveckla interna
kvalitetssäkringsprocesser för att ta itu med viktiga utmaningar och garantera
bättre inverkan på de omarbetade europeiska standarderna och riktlinjerna för
kvalitetssäkring på institutionell nivå. ·
Förbättra den sektorsöverskridande dialogen med
yrkesutbildningssystemen i fråga om kvalitetssäkring. ·
Dela god praxis för att främja enklare förfaranden
för ackreditering av gemensamma program genom EU-stödda initiativ. ·
Stöd till en reform av högre utbildning, bland
annat genom följande: ·
Ett initiativ för att främja reformer inom högre
utbildning, däribland när det gäller utveckling av en kvalitetskultur, genom
ömsesidigt lärande och granskning samt intressenters studier eller verktyg,
handböcker osv. ·
Innovativa projekt för att öka kapaciteten i fråga
om kvalitetssäkring när det gäller att stödja hållbara reformer. Kommissionen gläder sig att ett antal länder
har lagt stor vikt vid kvaliteten i sina system för högre utbildning i de
förslag till partnerskapsavtal som har lämnats in för att skapa en ram för
utgifter inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för
2014–2020. Dessa åtaganden måste stödjas av fokuserade initiativ inom ramen för
de operativa program där avtalen kommer att genomföras, och stärkandet av
kvalitetssäkringsmetoderna bör vara ett tydligt mål med sådana initiativ. [1] KOM(2011) 567 slutlig [2] KOM(2013) 499 slutlig [3] KOM(2013) 654 slutlig [4] OECD Skills Outlook 2013: First Results from the
Survey of Adult Skills.
http://skills.oecd.org/documents/OECD_Skills_Outlook_2013.pdf [5] KOM(2009) 487 slutlig [6] Rekommendation 2006/143/EG av den 15 februari
2006 (EUT L 64 av 4.3.2006) [7] Rauhvargers, Andrejs (2012): Rapport från EHEA:s arbetsgrupp
för erkännande, s 23. Tillgänglig online på http://www.ehea.info/Uploads/%281%29/Recognition%20WG%20Report.pdf [8] http://www.eua.be/Libraries/Publications_homepage_list/Salzburg_II_Recommendations.sflb.ashx http://ec.europa.eu/euraxess/pdf/research_policies/Principles_for_Innovative_Doctoral_Training.pdf [9] http://ec.europa.eu/euraxess/index.cfm/rights/strategy4Researcher [10] EACEA (2012): The European Higher Education Area in
2012: Bologna Process Implementation Report, s. 60 http://www.ehea.info/Uploads/%281%29/Bologna%20Process%20Implementation%20Report.pdf [11] Loukkola, Tia; Zhang, Thérèse (2010): Examining Quality
Culture: Part 1. EUA. Bryssel, s. 33. http://www.eua.be/pubs/Examining_Quality_Culture_Part_1.pdf [12] EACEA, a.a., s. 68 [13] IBAR (2012): Identifying Barriers in Promoting the ESG
for Quality Assurance at Institutional Level. Work Package 8, s. 4 http://www.ibar-llp.eu/assets/files/wp8/WP8%20Cross-country%20comparative%20study.pdf [14] Ibid, s.
38 [15] Jungblut,
Jens; Vukasovic, Martina (2013): QUEST FOR QUALITY FOR STUDENTS – Survey on
Students’ perspectives. ESU,
Bryssel, s. 68. http://www.esu-online.org/resourcehandler/30010f4b-c7a9-4827-93a5-84aaaaa91709/ [16] Bischof, Lukas; Gajowniczek, Joanna; Maikämper, Moritz
(2013): Study to Prepare the Report on Progress in the Development of Quality
Assurance Systems in the Various Member States and on Cooperation Activities at
European Level, s. 27 [17] Modernisation of Higher Education in Europe: access, retention and employability – Eurydice-undersökning som kommer att
offentliggöras under den första terminen 2014. I
tysktalande Belgien och Island får arbetsgivarna delta i extern
kvalitetssäkring utan några formella krav. [18] Eurydice-källdata för rapporten om genomförande av
Bolognaprocessen [19] EACEA, a.a., s. 69 [20] Bischof et al., a.a., s. 39 Vercruysse,
Proteasa, 2012 [21] ENQA
(2011): MAPPING THE IMPLEMENTATION AND APPLICATION OF THE ESG (MAP-ESG
PROJECT). ENQA. Bryssel, s.
56. http://www.enqa.eu/files/op_17_web.pdf [22] IBAR
(2012): Work Package 5, s. 12 http://www.ibar-llp.eu/assets/files/wp5/WP5%20Cross-country%20comparative%20study.pdf [23] Jungblut,
Vukasovic, a.a., s. 67 [24] Bolognaprocessens ministerkonferens (2012):
Bukarestkommunikén, s. 2. Översyn genomförd av berörda organisationer (ENQA,
ESU, EUA, EURASHE, Education international, EQAR, Business Europe) för
godkännande av ministrarna under 2015. [25] Eurydice, a.a. [26] OECD:s genomsnitt för antalet studerande på
grundnivå som slutför sin examen uppgick till 68,4 % under 2011. [27] Loukkala, Zhang, a.a., s. 11, 30 [28] EACEA, a.a., s. 112 [29] Sursock,
Andrée; Smidt, Hanne (2010): Trends 2010: A decade of change in European Higher
Education. EUA. Bryssel, s. 86 http://www.eua.be/typo3conf/ext/bzb_securelink/pushFile.php?cuid=2756&file=fileadmin/user_upload/files/Publications/Trends_2010.pdf [30] EACEA, a.a., s. 51 [31] Ibid, s. 51 [32] Jfr. Bucharest Communiqué, s. 4 [33] Loukkala, Zhang, a.a., s. 34 [34] Rapport från
högnivågruppen för modernisering av högre utbildning, http://ec.europa.eu/education/higher-education/modernisation/index.html [35] Ej publicerad Eurydice-undersökning [36] Ibid. [37] Gaebel,
Michael et al (2012): Tracking Learners’ and Graduates’ Progression Paths
(TRACKIT). EUA. Bryssel, s 27 –
28. http://www.eua.be/Libraries/Publications_homepage_list/EUA_Trackit_web.sflb.ashx [38] Ej publicerad Eurydice-undersökning [39] Gaebel et al., a.a., s. 26 [40] Ibid, s. 44 [41] Sursock, Smidt, a.a., s. 21 [42] Bischof, a.a., s. 50 [43] http://www.enqa.eu/agencies.lasso, kontrollerat 4 november 2013 (även om detta omfattar små länder som kanske inte har ett
nationellt kvalitetssäkringsorgan) [44] Statliga medlemmar inom EU: Österrike, Belgien, Bulgarien,
Ungern, Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, Spanien, Frankrike, Tyskland,
Irland, Portugal, Lettland, Litauen, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal,
Rumänien, Slovenien – http://www.eqar.eu/association/members.html#c28 [45] http://www.eqar.eu/fileadmin/documents/eqar/information/EQAR_AR12_screen.pdf [46] Bischof, a.a., s. 56 [47] Tück,
Colin (2013): EQAR:s årsrapport 2012, s. 15-17.
http://www.eqar.eu/fileadmin/documents/eqar/information/EQAR_AR12_print.pdf [48] Ibid. Se även MULTRA på: http://www.ecaconsortium.net/main/documents/mutual-recognition-agreements
[49] Bischof, a.a., s. 52 [50] Projekt under
ledning av ENQA och EQAR ska rapportera under 2014. [51] COM(2012) 669 final [52] I Strategic Plan 2013–2017 (Tück, a.a., s. 25-29) föreslås
bland annat att detta görs genom omarbetningen av de europeiska standarderna
och riktlinjerna för kvalitetssäkring.