15.1.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 12/75

Föredragande:

Armands Krauze

1.1.

Kommittén ställer sig positiv till kommissionens förslag till rättsakt och planerna på att främja det ekologiska jordbrukets utveckling i Europa parallellt med utvecklingen av efterfrågan, samt instämmer i att luckorna i det nuvarande systemet måste åtgärdas. Kommissionen bör främja både det ekologiska jordbrukets utveckling och konsumenternas förtroende för ekologiska produkter.

1.2

Vi befarar dock att kommissionen i sin konsekvensbedömning inte har tagit tillräcklig hänsyn till de nya bestämmelsernas inverkan på det ekologiska jordbrukets fortsatta utveckling i Europa. Man har inte heller beaktat konsekvenserna för de ekologiska jordbrukarna och förordningens följder för kontinuiteten i produktionen.

1.3

EESK stöder kommissionens strävan att öka de små jordbrukens andel i det ekologiska jordbruket och minska den administrativa bördan i hela sektorn för ekologiska produkter.

1.4

EU är nettoimportör av ekologiska produkter men de allt högre produktionskostnaderna och den administrativa börda som vilar på EU:s jordbrukare gör det inte möjligt att på ett adekvat sätt öka den ekologiska produktionen i EU:s medlemsstater så att den tillgodoser konsumenternas allt större efterfrågan.

1.5

EESK stöder på det hela taget kommissionens mål att alla blandade jordbruk ska gå över till ekologisk produktion, men med undantag i vissa enskilda fall. Det behövs ytterligare stödåtgärder för att göra det lättare för jordbrukarna att övergå till ett fullständigt ekologiskt jordbruk.

1.6

Kommittén uppmanar kommissionen att göra förslaget till förordning mer specifikt i fråga om förökningsmaterial och utsäde. Det kommer nämligen att bli svårt för de ekologiska producenterna att uppnå målet med 100 % ekologiskt utsäde fram till 2021.

1.7

EESK hoppas att EU:s ekologiska standarder inte kommer att undergrävas och att villkoren för handel med och certifiering av ekologiska produkter i EU inte kommer att tas upp igen och ändras i förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) och inom ramen för andra avtal.

1.8

De ekologiska jordbruken måste på många områden uppfylla högre djurskyddsnormer än de konventionella, men i vissa fall kan det vara svårt för de ekologiska producenterna att uppfylla de höga kraven. Vissa metoder är otillåtna på de ekologiska jordbruken av djurskyddsskäl. Kommittén rekommenderar kommissionen att noggrant undersöka och fastställa möjliga undantag när det gäller djurskyddskraven på de ekologiska jordbruken, så att man kan fortsätta använda de traditionella uppfödningsmetoder som under lång tid har tillämpats på lokala raser.

1.9

Kommittén rekommenderar kommissionen att ta ställning och hänsyn till skillnaderna i traditioner, historia och klimat mellan medlemsstater och EU-regioner och särdragen i den nationella produktionen och att se till att det finns utrymme för flexibilitet vid tillämpningen av undantagen, samtidigt som en viss grad av harmonisering bör säkerställas.

1.10

Man måste göra det möjligt för de ekologiska producenterna att fullgöra sina åtaganden. När den nya förordningen har trätt i kraft och halva tiden av finansieringsperioden (2014–2020) för landsbygdsutvecklingsprogrammen har gått, måste man därför ge producenterna möjlighet att välja mellan att fortsätta med befintliga åtaganden och att följa den nya förordningen. Man måste se till att förändringar i den gällande rättsliga ramen under en pågående avtalsperiod inte leder till retroaktiva sanktioner för de jordbrukare som inte kan anpassa sig till de ändrade kraven.

1.11

EESK uppmanar kommissionen att beakta särdragen hos EU:s yttersta randområden så att de kan utveckla ett lokalt ekologiskt jordbruk (tillgång till utsäde, otillräckligt diversifierad försörjning, hälsoproblem).

1.12

EESK uppmanar kommissionen att förtydliga ställningen för bidrottninggelé, pollen och bivax genom att föra upp dem på förteckningen över andra produkter i bilaga I till förslaget till förordning om ekologisk produktion.

1.13

EESK uppmanar kommissionen att avsätta lämpligt stöd för innovationer och utbildning inom det ekologiska jordbruket och framför allt ägna särskild uppmärksamhet åt yrkesutbildning för ungdomar och livslångt lärande för befintliga producenter.

1.14

EESK uppmanar kommissionen att utarbeta ett förslag till förordning som främjar direktförsäljning och korta distributionskanaler för ekologiska produkter.

1.15

EESK uppmanar kommissionen att se till att förordningen tillhandahåller de verktyg som krävs för att främja offentlig och kollektiv upphandling av ekologiska livsmedel i skolor, sjukhus och andra offentliga inrättningar.

2.1

Det ekologiska jordbruket är ett omfattande produktionssystem, som grundar sig på en hantering av naturresurser präglad av stränga restriktioner mot användning av kemiska och syntetiska insatsvaror, begränsad användning av mineralgödsel och förbud mot genetiskt modifierade organismer.

2.2

Ekologiskt jordbruk handlar inte bara om en särskild form av produktion eller om utveckling av vissa produkter, utan ska ses i ett mycket vidare perspektiv. Ekologiskt jordbruk tar hänsyn till såväl den fysiska miljö där jordbruket bedrivs som till dess sociala aspekter. Det handlar om en produktionsform med ett mycket vidare synsätt där man också tar hänsyn till den socioekonomiska, politiska och sociokulturella dimensionen.

2.3

Den biologiska mångfalden är vanligtvis större på de ekologiska jordbruken, där det finns fler växtsorter och insektsarter än på de icke-ekologiska jordbruken. Marken innehåller mer levande organismer som bidrar till att bevara markens struktur och dess höga halt av organiskt material och därmed bidrar till att förbättra dess luft- och vattengenomsläpplighet.

2.4

Kvaliteten på vattnet nära jordbruken är högre. De ekologiska jordbrukarna använder nämligen inga skadliga syntetiska pesticider eller mineralgödsel. Ett korrekt växelbruk bidrar till att förbättra jordens bördighet och effektiviteten i användningen av näringsämnena. Jämförelser mellan jordbruken visar att nitratutlakningen per hektar är lägre än 57 % på de ekologiska jordbruken.

2.5

Det ekologiska jordbruket främjar skapandet av ”gröna” arbetstillfällen. Vid en undersökning av sysselsättningsnivån på de ekologiska jordbruken i Storbritannien och Irland 2011 konstaterade man att de ekologiska jordbruken tillhandahåller 135 % fler heltidsarbetstillfällen än de konventionella jordbruken (1).

2.6

De organisationer som representerade de berörda parterna vid kommissionens samråd 2013 framhöll att en översyn av rättsakterna på detta område bör grunda sig på det som uppnåtts med de nuvarande rättsakterna och göra det möjligt för EU att utveckla den ekologiska produktionen. När det gäller de scenarier som kommissionen har föreslagit har de flesta av de berörda parterna uttryckt sitt stöd för det politiska alternativet att förbättra status quo, dvs. att bättre tillämpa de nuvarande rättsakterna och anpassa dem.

2.7

Utan att beakta intresseorganisationernas och det civila samhällets synpunkter på de nya rättsakterna har kommissionen utarbetat och lagt fram ett lagstiftningsinitiativ som innebär stora förändringar.

2.8

Kommissionens förslag har tre huvudmål: att behålla konsumenternas förtroende, att behålla producenternas förtroende och att göra det lättare för jordbrukare att övergå till ekologiskt jordbruk.

2.9

Kommissionen föreslår att man stärker och harmoniserar bestämmelserna (både inom EU och för importerade produkter), att man avskaffar de många undantag som gäller inom produktion och kontroll, att man ägnar de internationella aspekterna på handeln med ekologiska produkter större uppmärksamhet och inför nya bestämmelser om export, stärker kontrollerna och gör dem riskbaserade.

2.10

Ett av kommissionens främsta mål är att förenkla övergången till ekologiskt jordbruk för små jordbrukare genom att införa möjligheten att ansluta sig till ett gruppcertifieringssystem och att förenkla rättsakterna för att minska jordbrukarnas administrativa kostnader och förbättra överskådligheten.

3.1

Vi instämmer i att luckorna i det nuvarande systemet måste åtgärdas. Man måste exempelvis öka de små jordbrukens andel i det ekologiska jordbruket och minska den administrativa bördan så att konkurrensen sker på lika villkor och för att främja konsumenternas förtroende för det ekologiska jordbruket.

3.2

Genom att höja kvalitetsnormerna för de ekologiska produkterna och tillämpa strängare bestämmelser på produktionen kan man öka konsumenternas förtroende och också motivera prisskillnaden mellan ekologiska och konventionella produkter. Man måste dock ta hänsyn till att de små jordbruken kan stöta på ekonomiska problem när de ska uppfylla dessa normer.

3.3

Kommittén uppmanar kommissionen att tydligt förklara att de viktigaste bestämmelserna i den gällande förordningen också kommer att ingå i den nya förordningen, och inte behandlas i delegerade akter, och att de kommer att fortsätta gälla. Man bör i god tid och i samråd med berörda parter avgöra i vilka fall det krävs genomförandeakter och i vilka det krävs delegerade akter.

3.4

Ekologiskt jordbruk är inte förenligt med användning av genetiskt modifierade organismer inom produktionen eller med odling av genetiskt modifierade växter vid de ekologiska jordbruken eller i närheten av dem.

3.5

EESK uppmanar kommissionen att beakta vetenskapliga studier om pollinering. Pollinerande arter, särskilt honungsbin (Apis mellifera), bidrar oavsiktligt till att pollen sprids inom deras flygradie. Detta är en process som har pågått i miljontals år och som syftar till att pollinera blomväxter, men nu för tiden sprider de pollinerande arterna också pollen med genetiskt modifierade gener. Enligt vetenskapliga undersökningar (2) kan till exempel en av de viktigaste pollinerande arterna, honungsbiet, flyga upp till 14 km,

3.6

Vi befarar att jordbrukarna kan drabbas av betydande ytterligare kostnader till följd av införandet av särskilda gränsvärden för produkter från ekologiskt jordbruk, såsom planeras med beaktande av i synnerhet direktiv 2006/125/EG. Detta skulle hämma eller förhindra en framgångsrik utveckling av sektorn och framför allt drabba de mindre ekologiska producenterna. EESK utgår ifrån att miljöförhållandena är exakt desamma för ekologiska producenter som för alla andra jordbrukare. Därför bör särskilda gränsvärden inte införas. Konsumentskyddet bör inte tudelas.

3.7

EESK framhåller att halten restsubstanser i princip är lägre i produkter från det ekologiska jordbruket än i produkter från det konventionella jordbruket. Man har ännu dock inte fastställt några gränsvärden, och EESK rekommenderar därför att man till att börja med genomför en noggrann undersökning av situationen, inklusive en konsekvensbedömning. EESK betonar dessutom att det inte finns några enhetliga regler på EU-nivå när det gäller europeiska laboratoriers utrustning, de metoder som används eller de befintliga tröskelvärdena för tillbakadragande av certifiering inom certifieringsorganen. En sådan harmonisering bör föregå varje annan form av fastställande av ett EU-tröskelvärde för tillbakadragande av certifiering. Detta initiativ måste åtföljas av införandet av en EU-ordning för ersättning/kompensation för aktörer som drabbas av oavsiktlig eller indirekt kontaminering.

3.8

EESK förstår på det hela taget målet om en fullständig övergång till ekologiskt jordbruk. För ögonblicket finns det dock många blandade jordbruk där den ena delen drivs i enlighet med kraven för ekologiskt jordbruk och den andra fungerar som ett konventionellt jordbruk. Enligt förslaget till rättsakt ska de blandade jordbruken gradvis avskaffas fram till 2017. För många jordbruk kommer det att bli svårt att ställa om hela jordbruket. Vidare är det mycket oklart vilka konsekvenser ett strikt genomförande av denna princip kan få. En strategisk uppstyckning av företagen eller att den ekologiska produktionen gradvis upphör skulle vara kontraproduktivt. EESK rekommenderar därför i vissa fall en fortsatt flexibilitet.

3.9

EESK anser att man i vissa enskilda fall bör behålla undantagen för parallell produktion (där ett företag bedriver både ekologisk och konventionell produktion). Utan möjligheter till undantag kan det hända att det ekologiska jordbrukets utveckling bromsas. Undantagen måste bibehållas i följande fall: 1. för vetenskapliga institutioner som bedriver forskning om både ekologiskt och konventionellt jordbruk; 2. på andra områden än livsmedelsområdet – t.ex. ekologiska jordbruk som ägnar sig åt lantgårdsturism bör t.ex. ha rätt att hålla konventionella hästar för ridning; 3) för eget bruk – t.ex. på ett åkerbruk där jordbrukaren håller sig med ett antal kor och höns för eget bruk; 4) för jordbruk som befinner sig på geografiskt olika platser – där t.ex. en del av jordbruksmarken och byggnaderna ligger i bergen och en annan del i en dal, eller där två jordbruk som befinner sig flera tiotals kilometer från varandra historiskt har gått samman och där den ekologiska produktionen inte förorenas av den konventionella; 5) för fleråriga grödor, bl.a. trädodling, vinodling och parfymväxter; 6) för grödor utan avsättningsmöjligheter inom det ekologiska jordbruket.

3.10

De ekologiska jordbruken måste på många områden uppfylla högre djurskyddsnormer än de konventionella. EESK rekommenderar kommissionen att noga se över de särskilda krav som har fastställts för de ekologiska producenterna och att införa möjliga undantag från specifika djurskyddsmotiverade förbud (mot kupering, tjudring m.m.) på de ekologiska jordbruken. Exempelvis har det i flera EU-stater till följd av många år av selektiv avel uppstått traditionella fårraser som måste kuperas eftersom de långa svansarna i annat fall vållar djuren lidande. Vissa enskilda förbud kan (om de tillämpas utan undantag) försämra djurskyddet om traditionella uppfödningsmetoder som under lång tid har tillämpats på lokala raser inte får användas. Ett förbud kan till och med leda till att vissa enskilda raser försvinner, och detta skulle innebära en stor förlust av genetiska resurser.

3.11

Det undantag som gör det möjligt att använda icke ekologiskt utsäde kommer gradvis att avskaffas fram till 2021. Organisationer för ekologiskt jordbruk framhåller att det i många länder kommer att bli svårt för de jordbrukare som odlar vissa sorter att uppnå målet med 100 % ekologiskt utsäde fram till 2021. För att förhindra att de ekologiska jordbrukarna får problem på detta område uppmanar EESK kommissionen att göra förslaget till förordning mer specifikt. Undantag bör dock endast tillämpas på de grödor där utsäde som lämpar sig för det lokala klimatet och de lokala förhållandena inte finns att tillgå på marknaden.

3.12

Kommissionen bör föreslå stödmekanismer för att utveckla produktionen av utsäde och uppnå detta mål, och förordningen bör kompletteras med villkor. Om dessa uppfylldes skulle man uppnå målet – att inom det ekologiska jordbruket endast använda ekologiskt utsäde och ekologiskt växtförökningsmaterial.

3.13

Även andra aspekter på marknaden för ekologiskt utsäde bör ägnas särskild uppmärksamhet. Det handlar t.ex. om att man inte får begränsa jordbrukarnas rätt att byta utsädesmaterial med varandra. Detta är en viktig förutsättning för att man ska få ett utsäde som har 100 % ekologiskt ursprung. Detta byte är nödvändigt för det urval som jordbrukarna gör på lokal nivå. Detta urval gör det möjligt för jordbrukarna att ta fram arter anpassade till det lokala klimatet i en viss region och att odla dem utan användning av mineralgödsel eller pesticider och med respekt för historiska skillnader och klimatskillnader och särdrag i den nationella produktionen.

3.14

EESK framhåller den vikt som ekotyper av de lokala sorter och grödor som inte ingår i sortregistret spelar i den ekologiska produktionen. Man bör verka för att jordbrukarna ska spela en större roll inom produktion av utsäde och framtagande av nya sorter. Ett av de främsta argumenten är bristen på ekologiskt utsäde, framför allt för grönsaker. I det konventionella jordbruket lägger man vikt vid produkter av intresse för den globala marknaden. Det handlar om hybridsorter som används globalt, som tillhör multinationella företag, som liksom alla vet odlas konventionellt och därför inte kan användas inom ekologisk produktion.

3.15

EU:s nya logotyp för ekologiskt jordbruk är ännu inte allmänt känd. De nationella ekologiska logotyperna är viktiga för konsumenterna, och användningen av dem bör fortsätta. EESK anser därför att man bör ge medlemsstaterna möjlighet att fastställa strängare krav och införa nationella eller privata normer för djurarter som inte omfattas av förordningen (t.ex. hjortar, vaktlar och vildsvin) samt för restaurang- och cateringsektorn.

3.16

EESK instämmer i att det behövs strängare kontroller på produkter från länder utanför EU för att se till att de motsvarar EU:s krav. Man kan förbättra importkontrollerna genom en övergång från likvärdighet till överensstämmelse för erkännande av kontrollorgan i länder utanför EU. Ändå är man inte helt medveten om vilka negativa konsekvenser övergången från likvärdighet till överensstämmelse kan få för de lokala ekologiska marknaderna i EU-länderna. Exempelvis minskade den inhemska marknaden för ekologiska produkter i Japan 2001 till följd av införandet av nya importkrav. Det behövs en mer detaljerad konsekvensbedömning.

3.17

När det gäller handel och avtal med länder utanför EU måste man också se till att produkter för export till EU uppfyller samma höga produktionsnormer som den ekologiska produktionen i EU. EESK stöder införandet av elektroniska certifikat för produktpartier med hjälp av säkra databaser som gör det möjligt för medlemsstaterna att reagera snabbt vid överträdelser och förhindra handel med oförenliga produkter.

3.18

EESK utgår från att EU:s normer för ekologisk produktion inte får undergrävas och att villkoren för produktionen av, handeln med och certifieringen av ekologiska produkter i EU inte kommer att tas upp igen och ändras i förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP).

3.19

Ekologiskt jordbruk är en produktionsmetod som kännetecknas av en process och inte av att de färdiga produkterna uppfyller en eller flera fastställda normer. Det är viktigt att kontrollerna även i fortsättningen är inriktade på processen.

3.20

Kommittén förespråkar fortsatta årliga kontroller på jordbruk. Kontrollerna måste dessutom grunda sig på riskbedömningsprincipen och detta tillvägagångssätt måste harmoniseras på EU-nivå. Kontrollkostnaderna måste vara proportionerliga så att de inte ökar kostnaderna för de ekologiska producenterna utan ger konsumenterna möjlighet att köpa produkter från det ekologiska jordbruket till ett rimligt pris. Om en riskbaserad kontrollstrategi visar sig vara ett säkert och trovärdigt system skulle intervallen mellan inspektionerna på jordbruksföretagen dock kunna anpassas.

3.21

Kommittén stöder kommissionens förslag om certifiering av grupper av småbrukare i syfte att minska kostnaderna för inspektioner och certifiering för småföretagare och den administrativa börda som dessa medför samt för att skapa lika konkurrensvillkor som för aktörer i länder utanför EU. Samtidigt framhåller EESK att det är en svår åtgärd vars genomförande bör fastställas stegvis.

3.22

Man bör inte avskaffa den möjlighet som detaljhandlare enligt lagstiftningen har att utnyttja undantag. Detta skulle nämligen leda till att handelsföretag som säljer färdigförpackade ekologiska produkter i fortsättningen måste vara certifierade. Ett sådant krav kommer att försvåra handeln med ekologiska produkter och minska antalet försäljningsställen och konsumenternas tillgång till dem. T.ex. småbutiker vill kanske inte spendera medel på ett certifikat för handel med ekologiska produkter för att bara sälja vissa särskilda ekologiska produkter under säsongen. Detta kommer kraftigt att försvåra möjligheterna för de ekologiska producenterna att sälja sina produkter.

3.23

Det krävs åtgärder på EU-nivå för att bevaka marknaden och skaffa fram information om utbudet av olika produkter på EU-marknaden och tendenser på marknaden, bl.a. om tillgången till ekologiskt utsäde i olika medlemsstater.

3.24

Kommittén ställer sig positiv till kommissionens önskan om att utarbeta en handlingsplan för den ekologiska produktionens framtid i Europeiska unionen och till dess mål. Planen är dock mycket allmänt formulerad och ofullständig. Åtgärderna i kommissionens handlingsplan måste definieras tydligt och exakt. I vissa enskilda åtgärder kommer kommissionen t.ex. bara att föreslå, rekommendera, hjälpa, överväga eller uppmuntra. Jordbrukarna och allmänheten förväntar sig dock verklig handling.

3.25

En av prioriteringarna i handlingsplanen bör vara samexistensen mellan producenter av ekologiska, konventionella och genetiskt modifierade växter, så att risken för föroreningar med genetiskt modifierade organismer minskar. Resultat uppnås endast om man i tid och tillsammans kommunicerar, löser problem och söker lösningar och detta krävs för att olika områden ska kunna samexistera. EESK rekommenderar kommissionen att avsätta tillräckliga medel för att informera och involvera berörda parter i beslutsfattandet.

3.26

Konkurrensförmågan och produktionsvolymen hos EU:s ekologiska producenter kommer inte att öka om man bara, i enlighet med handlingsplanen, ökar kunskapen om EU:s instrument med avseende på ekologisk produktion. EESK anser att man med hjälp av en EU-finansierad kampanj bör öka informationen om EU:s system för ekologisk produktion som helhet och om den nya EU-logotypen för ekologiskt jordbruk.

3.27

Kommissionen bör ge mer stöd till yrkesutbildning för ungdomar, livslångt lärande och innovationer inom det ekologiska jordbruket och skapa möjligheter i landsbygdsutvecklingsprogrammet och andra EU-program. EESK rekommenderar kommissionen att komplettera lagstiftningen och de berörda programmen och skapa en möjlighet för yrkesskolor och andra utbildningsinstitutioner att få stöd till utbildning och innovationer inom det ekologiska jordbruket.

3.28

Ekologisk produktion är också på väg att bli en av jordbrukssektorns viktigaste inkörsportar för ungdomar. Utvecklingen av ny informations- och kommunikationsteknik och inträdet av ungdomar från stadsområden i den ekologiska produktionen ger denna sektor en mycket god möjlighet att bli en drivkraft för innovation i mindre gynnade områden.