INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida

                                                                                                                                

NOT TILL DEN KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGEN                              5

EU:S BUDGET: FRÅN UTARBETNING TILL BEVILJANDE AV ANSVARFRIHET                                                                                                  7

                                                                                                                                

DEL I: KONSOLIDERAD ÅRSREDOVISNING OCH NOTER                       11

             Balansräkning                                                                       14

             Resultaträkning                                                                    15

             Kassaflödesanalys                                                                16

              Förändringar i nettotillgångar                                                  17

             Noter                                                                                  18

DEL II:     KONSOLIDERADE RAPPORTER OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN OCH NOTER                                                                                               91

             Resultat av genomförandet av EU:s budget och noter                                                                                   94

             Konsoliderade rapporter om genomförandet av budgeten*         106

                                                                                                                            

NOT TILL DEN KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGEN

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för 2012 har utarbetats på grundval av de uppgifter som övriga institutioner och organ lämnat enligt artikel 148.2 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget. Härmed intygas att redovisningen utformats i överensstämmelse med avdelning IX i budgetförordningen och de redovisningsprinciper, bestämmelser och metoder som anges i noterna till årsredovisningen. Räkenskapsförarna vid institutionerna och organen har intygat räkenskapernas tillförlitlighet och lämnat alla uppgifter som är nödvändiga för att utarbeta de räkenskaper som visar Europeiska unionens tillgångar och skulder samt budgetgenomförande. Härmed intygas att jag med utgångspunkt i dessa uppgifter och de kontroller jag ansett befogade för att kunna godkänna Europeiska kommissionens räkenskaper har fått rimliga garantier för att de i allt väsentligt ger en rättvisande bild av Europeiska unionens ekonomiska ställning, resultat och kassaflöde.

[underskrift]

Manfred Kraff

Räkenskapsförare vid Europeiska kommissionen

24 juli 2013

EU:S BUDGET: FRÅN UTARBETNING TILL BEVILJANDE AV ANSVARFRIHET

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning lämnar upplysningar om verksamheten vid EU:s institutioner, organ och byråer i fråga om budget och periodiserad redovisning. Redovisningen omfattar inte medlemsstaternas årsredovisningar.

1.         ÅRLIG BUDGET

Via EU:s budget finansieras en rad politiska åtgärder och program inom hela Europeiska unionen. I enlighet med de prioriteringar som fastställs av medlemsstaterna i den fleråriga budgetramen genomför kommissionen särskilda program, verksamheter och projekt. Dessa kan omfatta såväl stöd till utbildningsprojekt för studenters och lärares rörlighet som projekt, stöd till jordbrukare, produktiva investeringar för att skapa eller behålla arbetstillfällen, utvecklingsstöd, stöd för en bättre arbetsmiljö för arbetstagare i EU eller stöd för bättre kontroller vid de yttre gränserna.

Nära 90 % av EU:s budget ägnas åt att finansiera den EU-politik och verksamhet som har godkänts av alla medlemsstater. Den verksamhetsbaserade budgeteringen borgar för att det finns en direkt koppling mellan den årliga budgeten och EU:s politik. Den verksamhetsbaserade kontoplanen innehåller en klar och tydlig indelning av EU:s olika politikområden och av de sammanlagda medel som avsätts för varje politikområde.

Politikområdena indelas vidare i 200 verksamheter. Av dessa avser över 110 operativa verksamheter, som alltså tas upp i kontoplanen som kapitel. Politikområdena är huvudsakligen inriktade på den operativa verksamheten, eftersom kärnverksamheten inom varje område avser tredje man. Andra politikområden är övergripande och avser hur kommissionen fungerar, till exempel ”samordning och rättslig rådgivning” och ”budget”. Verksamheterna ger en gemensam ram för prioritering, planering, budgetering, övervakning och rapportering och bidrar därmed till en effektiv, verkningsfull och ekonomisk resursanvändning.

Budgeten utarbetas av kommissionen och antas vanligen i mitten av december av Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

2.         HUR EU FINANSIERAS

EU:s intäkter kommer från två huvudsakliga källor: egna medel och övriga intäkter.

2.1      Egna medel

Egna medel kan definieras som intäkter som ackumuleras automatiskt av EU för att dess budget ska kunna finansieras utan att det krävs ytterligare beslut av de nationella myndigheterna. De samlade egna medel som behövs för att finansiera budgeten är alltså lika med de totala kostnaderna minus de övriga intäkterna. De egna medlen får inte överskrida 1,23 % av medlemsstaternas totala BNI. Egna medel kan delas in i traditionella egna medel, egna medel från mervärdesskatt samt BNI-baserade egna medel.

2.2      Övriga intäkter

Övriga intäkter från EU:s verksamhet utgör cirka 10 % av de sammanlagda intäkterna. Det rör sig bland annat om böter som utdömts i konkurrensärenden, betalningskrav på privata och offentliga gäldenärer för förvaltningen av EU-projekt. Straffavgifter som Europeiska unionens domstol ådömt medlemsstaterna för att de inte rättat sig efter någon av domstolens domar ingår också i denna kategori. Skulder som inte regleras före förfallodatum ger rätt till dröjsmålsränta. När EU:s fordringar på andra än medlemsstaterna inte regleras blir beslut från kommissionen (och rådet) som utgör exekutionstitlar direkt verkställbara enligt gällande civilprocessrättsliga bestämmelser på det lands territorium där kravet ska verkställas. Kommissionens rättstjänst sätter med hjälp av externa advokater igång indrivningsförfaranden mot försumliga gäldenärer.

3.         HUR EU:s BUDGET FÖRVALTAS

3.1      Huvudsakliga rörelsekostnader

EU:s rörelsekostnader är fördelade på de olika rubrikerna i budgetramen och kan ta olika former beroende på hur de förvaltas och betalas ut. I redovisningen för år 2012 kategoriserade kommissionen dem på följande sätt:

Direkt centraliserad förvaltning: Budgetanslagen förvaltas direkt av kommissionens avdelningar.

Indirekt centraliserad förvaltning: Detta avser när kommissionen tilldelar EU:s organ eller organ som lyder under nationell rätt uppgifter i samband med genomförandet av budgeten, exempelvis EU:s organ med offentligrättslig status eller med allmännyttiga uppdrag.

Decentraliserad förvaltning: Detta innebär att kommissionen delegerar vissa uppgifter kopplade till förvaltningen av anslagen till tredjeländer.

Delad förvaltning: Vid denna typ av förvaltning delegeras uppgiften att genomföra budgeten till medlemsstaterna. Merparten av utgifterna verkställs på detta sätt, bland annat jordbrukskostnader och strukturåtgärder.

Gemensam förvaltning: Kommissionen delegerar vissa uppgifter kopplade till förvaltningen av anslagen till en internationell organisation.

Från 2014 och framåt kommer kategoriseringen att ändras när den nya budgetförordningen träder i kraft.

3.2      Aktörer vid kommissionen som deltar i budgetförvaltningen

Kollegiet av kommissionsledamöter tar kollektivt det politiska ansvaret men, i praktiken utövar det inte självt de befogenheter att genomföra budgeten som tilldelats det. Kollegiet delegerar dessa uppgifter till enskilda tjänstemän som är ansvariga inför kollegiet och som lyder under budgetförordningen och tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska unionen. De berörda tjänstemännen – vanligen på generaldirektörsnivå – är så kallade delegerade utanordnare. De kan i sin tur delegera uppgifter som rör budgetgenomförandet till utanordnare som utsetts med vidaredelegering.

Utanordnarna ansvarar för hela förvaltningen och beslutar om vad som ska göras, ansvarar för att institutionens politiska mål uppfylls, förvaltar verksamheten både operativt och budgetmässigt, undertecknar rättsliga åtaganden, kontrollerar resultaten, verkställer utbetalningar och återkräver medel vid behov. Sund ekonomisk förvaltning och korrekt redovisning säkras inom varje tjänstegren genom att styrningen av de ekonomiska besluten (som sköts av utanordnarna) skiljs från internrevisionen och kontrollen av efterlevnaden genom tydliga normer för internkontroll (som bygger på internationella normer), förhands- och efterhandskontroller och oberoende internrevision utifrån riskanalyser. Slutligen ska generaldirektoraten lämna regelbundna rapporter om verksamheten till de enskilda kommissionsledamöterna.

Varje utanordnare ska utarbeta en årlig verksamhetsrapport om det arbete han eller hon ansvarar för. Varje utanordnare redogör i sin årliga verksamhetsrapport för resultaten av åtgärderna inom sin respektive avdelning. I rapporten avges dessutom en rimlig försäkran om att de resurser som avdelats för de i rapporten redovisade åtgärderna har använts för det avsedda ändamålet och enligt principen om sund ekonomisk förvaltning, samt att de kontrollrutiner som används är tillräckliga för att garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Enligt artikel 66 i budgetförordningen utarbetar kommissionen ett sammandrag av de årliga verksamhetsrapporterna och internrevisorns övergripande uttalande genom vilka kommissionen tar det övergripande politiska ansvaret för förvaltningen av EU:s budget i enlighet med artikel 317 i EUF-fördraget. Sammandraget och verksamhetsrapporterna finns tillgängliga här: http://ec.europa.eu/atwork/planning-and-preparing/synthesis-report/index_en.htm.

Räkenskapsföraren verkställer betalningsorder och betalningskrav som upprättats av utanordnarna och har ansvar för att sköta kassan, fastställa regler och metoder för redovisning, validera redovisningssystem, sköta bokföringen och utarbeta institutionens årsredovisning. Räkenskapsföraren ska också intyga att det finns rimliga garantier för att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av den ekonomiska ställningen, resultatet och kassaflödet.

3.3      Åtaganden om utbetalning

Innan några rättsligt bindande åtaganden kan göras gentemot tredje man (t.ex. innan avtal sluts eller bidragsavtal undertecknas) måste det finnas en budgetpost för verksamheten i det årets budget. Budgetposten måste vidare innehålla tillräckliga medel för att täcka utgiften. Om dessa villkor är uppfyllda kan medlen i budgeten avsättas genom att man gör ett budgetåtagande i redovisningssystemet.

Inga medel ur EU:s budget får användas innan utanordnaren har gjort ett rättsligt bindande åtagande.

När åtagandet godkänts bokförs det i räkenskapssystemet och motsvarande anslag avsätts. Detta påverkar dock inte de allmänna räkenskaperna (huvudboken) eftersom inga kostnader ännu uppkommit.

3.4      Hur utbetalningar verkställs

3.4.1   Allmänna regler

Inga utbetalningar kan göras om inte ett motsvarande budgetmässigt åtagande godkänts av den utanordnare som ansvarar för transaktionen. När en betalning godkänts i räkenskapssystemet görs sedan en överföring till mottagarens konto. Kommissionen verkställer över 1,8 miljoner betalningar varje år. Kommissionen använder Swift-systemet (Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication).

3.4.2   Förfinansiering, kostnadsredovisning och stödberättigande kostnader

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i en särskilt rättsligt åtagande. Fixkassan eller förskottet ska användas för det ändamål som det var avsett för under den period som anges i det rättsliga åtagandet eller betalas tillbaka, dvs. om mottagaren inte har några stödberättigade utgifter ska förskottet betalas tillbaka till EU. Utbetalad förfinansiering betraktas inte som en definitiv utgift förrän de relevanta villkoren är uppfyllda och den redovisas som en tillgång i balansräkningen när den första betalningen har gjorts. Värdet på denna tillgång minskas (helt eller delvis) genom godkännande av berättigade kostnader och återbetalda belopp.

En tid efter det att förfinansieringen betalats ut får EU in ett ersättningskrav som visar att mottagaren använt förfinansieringen i enlighet med det rättsliga åtagandet. Hur ofta dessa kostnadskrav förekommer under året varierar med hänsyn till vilket slags åtgärd som finansieras och villkoren, och de erhålls inte heller alltid vid årets slut.

Kriterierna för stödberättigande definieras i den rättsliga grunden, i anbudsinfordran, i annan information till stödmottagarna eller i avtalsklausuler i bidragsavtalen eller besluten om att bevilja bidrag. Efter analysen tas de stödberättigade beloppen upp som kostnader och mottagaren informeras om eventuella belopp som inte ger rätt till stöd.

4. Upp- och utlåning

EU har genom rättsliga grunder som bygger på EU-fördraget befogenhet att anta upplåningsprogram för att anskaffa de ekonomiska resurser som krävs för att lämna medlemsstater och andra länder ekonomiskt stöd. Europeiska kommissionen handhar för närvarande, på EU:s vägnar, tre huvudprogram genom vilka lån får beviljas och finansierar dessa genom att emittera skuldinstrument på kapitalmarknaderna eller hos finansinstitut. Det rör sig om den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen, betalningsbalansstöd och makroekonomiskt stöd. Eftersom medlen införskaffas genom så kallade back-to-back-lån påverkas inte EU:s budget direkt även om det är Europeiska unionen som rättsligt sett är återbetalningsskyldig.

5.         Skyddet av EU:s budget: finansiella korrigeringar och återkrav

Budgetförordningen och övrig tillämplig lagstiftning, i synnerhet avseende den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken, ger unionen möjlighet att kontrollera kostnader flera år efter det att de uppkommit. Om fel, oriktigheter eller bedrägerier upptäcks tillämpas återkrav eller finansiella justeringar. Detta är den sista fasen i kontrollsystemen, och den är väsentlig för att uppnå en sund ekonomisk förvaltning.

När det gäller bidrag är det kommissionens behöriga avdelningar – eller vid delad förvaltning medlemsstaternas myndigheter – som har i uppgift att kontrollera om de kostnader som ersätts via EU:s budget faktiskt är stödberättigande. Bedömningen sker på grundval av de styrkande handlingar som krävs enligt de regler och villkor som fastställts för varje bidrag. För att få ut så stora fördelar som möjligt av kontrollsystemen i förhållande till de kostnader de medför brukar kontrollerna av styrkande handlingar vara mer ingående vid begäran om slutbetalningar vid direkt centraliserad förvaltning än vid mellanliggande betalningar, och eventuella fel som begåtts i samband med dessa mellanliggande betalningar kan på så sätt regleras i slutskedet. EU eller medlemsstaterna är också skyldiga att försäkra sig om de styrkande handlingarnas äkthet genom kontroller i de ansökandes lokaler, såväl under det att åtgärden genomförs som i efterhand. Den tillämpliga lagstiftningen innehåller olika förfaranden för att hantera fel, oriktigheter eller bedrägerier som upptäcks av kommissionen eller medlemsstaterna – närmare uppgifter finns i not 6 i årsredovisningen.

6.         EKONOMISK RAPPORTERING

EU:s årsredovisning innehåller två separata men sammanlänkade delar:

(a) Redovisningar

(b) Rapporter om genomförandet av budgeten, som ger en detaljerad översikt av budgetgenomförandet.

Årsredovisningen antas av kommissionen och läggs fram för kontroll av revisionsrätten och därefter till Europaparlamentet och rådet, som beviljar ansvarsfrihet.

Utöver de ovannämnda rapporterna utarbetas även månadsrapporter om budgetgenomförandet.

6.1      Årsredovisning

Det är kommissionens räkenskapsförare som har ansvaret för att utarbeta de årliga rapporter som ingår i EU:s årsredovisning och intyga att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av EU:s ekonomiska ställning, insatser och kassaflöde. Årsredovisningen utarbetas i enlighet med EU:s redovisningsprinciper som bygger på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS). För närmare upplysningar se not 1 i årsredovisningen.

6.2      Budgeträkenskaper

Det är kommissionens räkenskapsförare som ansvarar för att utarbeta månatliga och årliga rapporter om hur budgeten genomförts. Det är bara kommissionens budget som tar upp både administrativa anslag och anslag som används i den löpande bidragsverksamheten (driftsanslag). Övriga institutioner förfogar i realiteten endast över administrativa anslag. I budgeten särskiljs också två typer av anslag: icke differentierade anslag och differentierade anslag. Icke-differentierade anslag är avsedda att täcka insatser som är ettåriga (och som motsvarar budgetens ettårighetsprincip). De differentierade anslagen har införts för att jämka samman budgetens ettårighetsprincip med behovet att finansiera insatser som genomförs under flera år. Dessa ska huvudsakligen täcka insatser som löper över flera år. De differentierade anslagen delas in i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

– Åtagandebemyndiganden: täcker den totala kostnaden för de rättsliga åtaganden som görs under budgetåret för projekt som avser flera år. Men om den åtgärd som ett åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden.

– Betalningsbemyndiganden: täcker utgifter för åtaganden som gjorts under innevarande eller tidigare budgetår.

När de differentierade anslagen infördes uppstod så småningom en skillnad mellan de åtaganden som ingicks och de betalningar som verkställdes. Denna skillnad, som leder till utestående åtaganden, utgörs i själva verket av tidsskillnaden mellan den tidpunkt då åtagandena ingås och den tidpunkt då motsvarande betalningar sker. Dessa utestående åtaganden benämns ibland med förkortningen RAL (från franskans reste à liquider).

7.         REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

7.1      Revision

EU:s årsredovisning och resursförvaltning granskas av ett externt revisionsorgan, dvs. Europeiska revisionsrätten, som utarbetar en årsrapport om årsredovisningen till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Revisionsrättens huvuduppgift är just att göra en extern och oberoende revision av EU:s årsredovisning. Som ett led i verksamheten utarbetar revisionsrätten följande dokument:

(1) En årsrapport om den verksamhet som finansieras via Europeiska unionens allmänna budget, med revisionsrättens anmärkningar till årsredovisningen och de underliggande transaktionerna.

(2) Ett yttrande som bygger på revisionsrättens granskningar och som fogas till årsrapporten i form av en revisionsförklaring om i) räkenskapernas tillförlitlighet och ii) de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet med avseende både på inkomster och på utgifter.

(3) Särskilda rapporter om revision på vissa områden.

7.2      Beviljande av ansvarsfrihet

Vid den slutliga kontrollen beviljas ansvarsfrihet för budgetgenomförandet för ett givet år. Europaparlamentet är den myndighet som beviljar ansvarsfrihet för EU. Detta innebär att rådet efter kontroll och slutversion av årsredovisningen lämnar en rekommendation, medan parlamentet beslutar om att bevilja kommissionen och övriga EU-organ ansvarsfrihet för hur EU:s budget genomförts under föregående budgetår. Beslutet grundas på en genomgång av årsredovisningen, kommissionens årliga utvärderingsrapport och revisionsrättens årsrapport och svar till kommissionen samt ytterligare frågor och uppgifter till eller från kommissionen.

Ansvarsfriheten är den politiska delen av de externa kontrollerna av budgetgenomförandet varmed Europaparlamentet på rådets rekommendation konkret befriar kommissionen (och övriga EU-organ) från deras ansvar för förvaltningen av budgeten genom att avsluta det årets räkenskaper. Arbetet kan leda till att ansvarsfrihet beviljas, senareläggs eller nekas. Det årliga arbetet med att bevilja ansvarfrihet ger även Europaparlamentet möjlighet att låta ledamöter i budgetkontrollutskottet fråga ut kommissionsledamöterna om de politikområden de ansvarar för. Det slutliga beviljandet av ansvarsfrihet och eventuella rekommendationer till kommissionen att vidta åtgärder antas i plenum. Rådets beviljande av ansvarsfrihet antas i rådet (Ecofin). Både Europaparlamentets och rådets beviljande av ansvarsfrihet följs upp i en årlig rapport där kommissionen beskriver de konkreta åtgärder som vidtagits för att efterkomma parlamentets och rådets rekommendationer.

EUROPEISKA UNIONEN

Konsoliderad

ÅRSREDOVISNING

OCH NOTER*

BUDGETÅRET 2012

* Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida

 

DEL I:     KONSOLIDERAD ÅRSREDOVISNING OCH NOTER

           Balansräkning                                                                     14

           Resultaträkning                                                                  15

           Kassaflödesanalys                                                              16

           Förändringar i nettotillgångar                                                17

           Noter:                                                                                18

                 1.    Viktiga redovisningsprinciper                                   19

2.    Noter till balansräkningen                                      29

3.    Noter till resultaträkningen                                     50

                 4.    Noter till kassaflödesanalysen                                60

                5.    Eventualtillgångar och eventualskulder samt

                      övriga väsentliga transaktioner                               61

                 6.    Skyddet av EU:s budget                                         64

                 7.    Finansiella stödmekanismer                                    73

                 8.    Hantering av finansiella risker                                 79

                 9.    Redovisning av transaktioner med närstående           85

                 10.  Händelser efter balansdagen                                  87

                 11.  Räckvidd för konsolidering                                      88

                    

BALANSRÄKNING

|| || || ||  Miljoner euro

|| Not || 31.12.2012 || 31.12.2011

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar || 2.1 || 188 || 149

Materiella anläggningstillgångar || 2.2 || 5 978 || 5 071

Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden || 2.3 || 392 || 374

Finansiella anläggningstillgångar || 2.4 || 62 311 || 43 672

Fordringar och medel som kan återkrävas || 2.5 || 564 || 289

Förfinansiering || 2.6 || 44 505 || 44 723

|| || 113 938 || 94 278

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR || || ||

Lager || 2.7 || 138 || 94

Finansiella omsättningstillgångar || 2.8 || 1 981 || 3 721

Fordringar och medel som kan återkrävas || 2.9 || 14 039 || 9 477

Förfinansiering || 2.10 || 13 238 || 11 007

Likvida medel || 2.11 || 10 674 || 18 935

|| || 40 070 || 43 234

TOTALA TILLGÅNGAR || || 154 008 || 137 512

|| || || ||

LÅNGFRISTIGA SKULDER || || ||

Pensioner och övriga ersättningar till anställda || 2.12 || (42 503) || (34 835)

Avsättningar || 2.13 || (1 258) || (1 495)

Finansiella skulder || 2.14 || (57 232) || (41 179)

Övriga skulder || 2.15 || (2 527) || (2 059)

|| || (103 520) || (79 568)

KORTFRISTIGA SKULDER || || ||

Avsättningar || 2.16 || (806) || (270)

Finansiella skulder || 2.17 || (15) || (51)

Skulder till leverantörer och stödmottagare || 2.18 || (90 083) || (91 473)

|| || (90 904) || (91 794)

TOTALA SKULDER || || (194 424) || (171 362)

|| || ||

TILLGÅNGAR NETTO || || (40 416) || (33 850)

|| || ||

Reserver || 2.19 || 4 061 || 3 608

Fordringar på medlemsstaterna* || 2.20 || (44 477) || (37 458)

TILLGÅNGAR NETTO || || (40 416) || (33 850)

* Europaparlamentet antog den 13 december 2012 en budget för utbetalning av unionens kortfristiga skulder som ska uppbäras eller betalas in av medlemsstaterna under 2013. Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna (ändrad lydelse av rådets förordning nr 259/68 av den 29 februari 1968) ska medlemsstaterna gemensamt garantera att pensionsrättigheterna uppfylls.

|| RESULTATRÄKNING

|| || ||

|| ||

|| || Miljoner euro

|| Not || 2012 || 2011

RÖRELSEINTÄKTER ||

Egna medel och andra intäkter || 3.1 || 130 919 || 124 677

Övriga rörelseintäkter || 3.2 || 6 826 || 5 376

|| || 137 745 || 130 053

RÖRELSEKOSTNADER || || ||

Administrativa kostnader || 3.3 || (9 320) || (8 976)

Rörelsekostnader || 3.4 || (124 633) || (123 778)

|| || (133 953) || (132 754)

ÖVERSKOTT/(UNDERSKOTT) FRÅN DEN OPERATIVA VERKSAMHETEN || || 3 792 || (2 701)

Finansiella intäkter || 3.5 || 2 157 || 1 491

Finansiella kostnader || 3.6 || (1 942) || (1 355)

Förändringar i fråga om skulder för pensioner och övriga ersättningar till anställda || || (8 846) || 1 212

Nettounderskott från andelar i gemensamma företag och intresseföretag || 3.7 || (490) || (436)

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || || (5 329) || (1 789)

 

|| KASSAFLÖDESANALYS

|| || ||

|| || Miljoner euro

|| Not || 2012 || 2011

Ekonomiskt resultat för året || || (5 329) || (1 789)

Kassaflöde från den löpande verksamheten || 4.2 || ||

Amorteringar || || 39 || 33

Avskrivningar || || 405 || 361

(Ökning)/minskning av lån || || (16 062) || (27 692)

(Ökning)/minskning av fordringar och medel som kan återkrävas || || (4 837) || 1 605

(Ökning)/minskning av förfinansiering || || (2 013) || (1 534)

(Ökning)/minskning av lager || || (44) || (3)

Ökning/(minskning) av avsättningar || || 299 || 234

Ökning/(minskning) av finansiella skulder || || 16 017 || 27 781

Ökning/(minskning) av övriga skulder || || 468 || (45)

Ökning/(minskning) av skulder till leverantörer och stödmottagare || || (1 390) || 6 944

Överskott från föregående års budget som inte påverkar likvida medel || || (1 497) || (4 539)

Övriga intäktsposter som inte påverkar likvida medel || || 260 || (75)

Ökning/(minskning) i fråga om skulder för pensioner och övriga ersättningar till anställda || || 7 668 || (2 337)

Kassaflöde från investeringsverksamhet || 4.3 || ||

(Ökning)/minskning av immateriella och materiella anläggningstillgångar || || (1 390) || (693)

(Ökning)/minskning av investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden || || (18) || 118

(Ökning)/minskning av finansiella tillgångar som kan säljas || || (837) || (1 497)

KASSAFLÖDE NETTO || || (8 261) || (3 128)

Nettoökning/(minskning) av likvida medel || || (8 261) || (3 128)

Likvida medel vid årets början || 2.11 || 18 935 || 22 063

Likvida medel vid årets slut || 2.11 || 10 674 || 18 935

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR ||

|| || || || || || Miljoner euro ||

|| Reserver (A) || Fordringar på medlemsstaterna (B) || Tillgångar netto =(A)+(B)

Reserv för verkligt värde || Övriga reserver || Ackumulerat överskott/(underskott) || Ekonomiskt resultat för året

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2010 || (61) || 3 545 || (48 163) || 17 232 || (27 447)

Kontorörelser avseende garantifonden || || 165 || (165) || || 0

Förändringar i verkligt värde || (47) || || || || (47)

Övrigt || || 2 || (30) || || (28)

Fördelning av resultatet 2010 || || 4 || 17 228 || (17 232) || 0

Budgetutfall 2010 som krediterats medlemsstaterna || || || (4 539) || || (4 539)

Ekonomiskt resultat för året || || || || (1 789) || (1 789)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2011 || (108) || 3 716 || (35 669) || (1 789) || (33 850)

Kontorörelser avseende garantifonden || || 168 || (168) || || 0

Förändringar i verkligt värde || 258 || || || || 258

Övrigt || || 21 || (19) || || 2

Fördelning av resultatet 2011 || || 6 || (1 795) || 1 789 || 0

Budgetutfall 2011 som krediterats medlemsstaterna || || || (1 497) || || (1 497)

Ekonomiskt resultat för året || || || || (5 329) || (5 329)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2012 || 150 || 3 911 || (39 148) || (5 329) || (40 416)

 

Noter

                                                      

           

1. VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

1.1        RÄTTSLIG GRUND OCH REDOVISNINGSREGLER

Europeiska unionens redovisning följer bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 298 av den 26.10.2012), nedan kallad budgetförordningen samt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för budgetförordningen.

I enlighet med artikel 143 i budgetförordningen har EU utarbetat sin årsredovisning med hjälp av bestämmelserna om periodiserad redovisning som följer av de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS). De redovisningsprinciper som kommissionens räkenskapsförare använt tillämpas på alla EU-institutioner och organ som omfattas av den konsoliderade redovisningen, så att reglerna för redovisning, värdering och framläggande av räkenskaperna används på ett enhetligt sätt och principerna för att utarbeta årsredovisning och konsolidering samordnas. Räkenskaperna förs per kalenderår och uttrycks i euro.

1.2        REDOVISNINGSPRINCIPER

En årsredovisning ska ge information om den finansiella ställningen, resultat och betalningsflöden. Informationen ska vara av ett sådant slag att den kan användas av ett stort antal aktörer. För EU som entitet inom den offentliga sektorn är syftet med årsredovisningen mer specifikt att ge information som kan ligga till grund för olika beslut och visa att de medel den anförtrotts förvaltas på ett korrekt sätt. Föreliggande dokument har utarbetats med detta som ledstjärna.

De hänsynstaganden (eller redovisningsprinciper) som generellt ska följas vid utarbetandet av årsredovisningen finns fastställda i EU:s redovisningsregel 2 och är desamma som beskrivs i IPSAS 1, dvs. följande: rättvisande bild, periodisering, kontinuerlig verksamhet, konsekvent utformning, sammanställningar, kvittning och jämförande information.

För att kunna utarbeta årsredovisningen i enlighet med ovannämnda bestämmelser och principer måste ledningen göra uppskattningar som påverkar de redovisade beloppen i vissa poster i balansräkningen och i resultaträkningen, samt uppgifter om eventualtillgångar och eventualskulder.

1.3        KONSOLIDERING

Räckvidden för konsolidering

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning omfattar alla väsentliga kontrollerade enheter (institutioner och organ), intresseföretag och gemensamma företag. Totalt rör det sig om 51 kontrollerade enheter, fem gemensamma företag och fyra intresseföretag. En fullständig företeckning över konsoliderade enheter finns i not 11.1. I förhållande till 2011 har ytterligare en kontrollerad enhet (byrå) tagits in i de konsoliderade räkenskaperna. Detta påverkar dock inte den konsoliderade årsredovisningen nämnvärt.

Kontrollerade enheter

Beslutet om huruvida en enhet ska ingå i konsolideringen eller ej beror på hur man definierar kontroll. Kontrollerade enheter är sådana enheter där EU, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande över ekonomin och ledning och därmed kan dra nytta av deras verksamhet. Inflytandet måste kunna utövas utan dröjsmål. Kontrollerade enheter tas till fullo upp i konsolideringen. Konsolideringen inleds den första dagen då kontroll föreligger och upphör när någon sådan kontroll inte längre finns.

De tydligaste tecknen på att EU utövar kontroll är att enheten inrättats genom grundfördragen eller sekundärlagstiftningen, finansieras via den allmänna budgeten, att EU har rösträtt i styrelsen, att revision utförs av Europeiska revisionsrätten och ansvarsfrihet beviljas av Europaparlamentet. En bedömning av varje enhet måste förstås göras för att avgöra om ett eller alla av de ovannämnda kriterierna är tillräckligt för att anse att kontroll föreligger.

Enligt denna hållning anses EU utöva kontroll över alla EU:s institutioner (utom Europeiska centralbanken) och organ (utom sådana som inrättats inom ramen för den f.d. andra pelaren) och dessa ingår därför i konsolideringen. Även Europeiska kol- och stålgemenskapen under avveckling (EKSG) betraktas som en kontrollerad enhet.

Alla väsentliga transaktioner inom enheterna och mellan Europeiska unionens kontrollerade enheter har eliminerats. De orealiserade vinsterna och förlusterna på transaktioner inom och mellan enheterna är oväsentliga och har därför inte eliminerats.

Gemensamma företag

Ett gemensamt företag är ett avtalsförhållande mellan EU och en eller flera parter (de gemensamma ägarna) om att inleda en gemensamt kontrollerad ekonomisk verksamhet. Att verksamheten är gemensamt kontrollerad innebär att parterna avtalat om att gemensamt utöva det bestämmande inflytandet över den ekonomiska verksamheten.

Investeringar i gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och tas vid första redovisningstillfället upp till anskaffningsvärdet. EU:s andel av de gemensamma företagens resultat tas upp i resultaträkningen, liksom andelen av förändringar i reserven tas upp i EU:s reserver. Det gemensamma företaget bokförs på balansdagen i räkenskaperna till initialkostnaderna plus efterföljande förändringar (ytterligare bidrag, andelar i resultat och förändringar i reserven, av- och nedskrivningar samt utdelningar).

Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan EU och de gemensamt kontrollerade företagen är oväsentliga och har därför inte eliminerats. De gemensamma företagens redovisningsprinciper kan skilja sig från dem som EU använder för liknande transaktioner och konteringshändelser under liknande omständigheter.

Intresseföretag

Intresseföretagen är alla enheter där EU direkt eller indirekt har ett betydande inflytande, men ingen kontroll. Det förutsätts att EU får ett betydande inflytande vid direkt eller indirekt innehav av 20 % eller mer av rösterna.

Investeringar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och tas upp till anskaffningsvärdet vid första redovisningstillfället. EU:s andel av intresseföretagens resultat tas upp i resultaträkningen, liksom andelen av förändringar i reserven tas upp i reserverna. Intresseföretaget bokförs på balansdagen i räkenskaperna till initialkostnaderna plus efterföljande förändringar (ytterligare bidrag, andelar i resultat och förändringar i reserven, av- och nedskrivningar samt utdelningar). Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar tillgångens bokförda värde. Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan EU och intresseföretagen är oväsentliga och har därför eliminerats.

Intresseföretagens redovisningsprinciper kan skilja sig från dem som EU använder för liknande transaktioner och konteringshändelser under liknande omständigheter. När EU äger 20 % eller mer av en investeringsfond försöker EU inte utöva något betydande inflytande. Därför behandlas sådana fonder som tillgångar som kan säljas och kapitalandelsmetoden tillämpas inte.

Enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna men vars medel förvaltas av kommissionen

De medel som kommissionen förvaltar för sjukförsäkringssystemet för EU:s anställda, Europeiska utvecklingsfonden och deltagargarantifonden omfattas inte av EU:s konsoliderade räkenskaper eftersom EU inte utövar kontroll över dem – se not 11.2 för ytterligare uppgifter om de berörda beloppen.

1.4        GRUND FÖR UTARBETANDET

1.4.1     Valuta och omräkningsunderlag

Funktionell valuta och rapportvaluta

Den konsoliderade årsredovisningen är uppställd i euro, som är EU:s funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och saldon

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller vid dagen för de underliggande transaktionerna. Resultaträkningen visar även växelkursvinster eller växelkursförluster på transaktioner i utländsk valuta och efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årsskiftet gällande växelkursen.   

Olika omräkningsmetoder tillämpas för materiella respektive immateriella anläggningstillgångar: värdering till inköpspris omräknat i euro till den kurs som gällde på dagen för förvärvet.

Saldon vid årets slut för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i euro enligt de växelkurser som gäller den 31 december.

Omräkningskurs för euro

Valuta || 31.12.2012 || 31.12.2011 || Valuta || 31.12.2012 || 31.12.2011

BGN || 1.9558 || 1.9558 || PLN || 4.0740 || 4.4580

CZK || 25.1510 || 25.7870 || RON || 4.4445 || 4.3233

DKK || 7.4610 || 7.4342 || SEK || 8.5820 || 8.9120

GBP || 0.8161 || 0.8353 || CHF || 1.2072 || 1.2156

HUF || 292.3000 || 314.5800 || JPY || 113.6100 || 100.2000

LVL || 0.6977 || 0.6995 || USD || 1.3194 || 1.2939

LTL || 3.4528 || 3.4528 || || ||

Omräkningsdifferenser som beror på förändringar i det verkliga värdet av sådana monetära värdepapper som är utställda i utländsk valuta och som kan säljas, tas upp i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära finansiella tillgångar som kan säljas tas upp i reserven till verkligt värde.

1.4.2     Användning av uppskattningar

Enligt allmänt vedertagna redovisningsprinciper innehåller årsredovisningen med nödvändighet vissa belopp som bygger på ledningens uppskattningar och antaganden utifrån de mest tillförlitliga uppgifterna. Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till, skulder i form av ersättningar till anställda, avsättningar för oförutsedda utgifter, finansiella risker avseende lager och fordringar, upplupna intäkter och kostnader, eventualtillgångar och -skulder, samt nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar. Faktiska resultat kan avvika från dessa beräkningar. Förändringar i uppskattningarna visas för den period under vilken man fick kännedom om dem.

1.5        BALANSRÄKNINGEN

1.5.1     Immateriella anläggningstillgångar

Förvärvade licenser för programvara tas upp till anskaffningsvärdet minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt under den beräknade nyttjandetiden. Internt utvecklade immateriella tillgångar redovisas som immateriella anläggningstillgångar när de relevanta kriterierna för EU:s redovisningsregler är uppfyllda. De redovisade kostnaderna inbegriper alla direkt hänförbara kostnader som krävs för att skapa, framställa och färdigställa tillgången för användning på det sätt företagsledningen avsett. Kostnader som hänför sig till forskningsverksamhet, utvecklingskostnader som inte kan redovisas som immateriell anläggningstillgång och underhållskostnader redovisas som kostnader när de uppstår.

1.5.2     Materiella anläggningstillgångar

Alla materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet minus av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärdet omfattar alla kostnader som direkt kan hänföras till förvärvet eller uppförandet av tillgången.

Efterföljande kostnader tas upp i tillgångens bokförda värde eller som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligast, om det är troligt att posten kommer att ge EU ett inflöde av framtida ekonomiska fördelar eller tjänstekapacitet och att man kan beräkna kostnaderna för posten på ett tillförlitligt sätt. Övriga kostnader för reparationer och underhåll tas upp i resultaträkningen under den redovisningsperiod då de uppstod.

Inga avskrivningar görs för mark eller konstverk eftersom dessa tillgångar anses ha en obegränsad ekonomisk livslängd. Inga avskrivningar görs för anläggningar under uppförande eftersom dessa tillgångar ännu inte kan användas i verksamheten. Avskrivningar av övriga tillgångar görs linjärt, så att kostnaden följer restvärdet under den beräknade nyttjandetiden enligt följande:

Typ av tillgångar || Linjär avskrivning

Byggnader || 4 %

Installationer, maskiner och utrustning || 10 % till 25 %

Inventarier || 10 % till 25 %

Fast inredning || 10 % till 33 %

Fordon || 25 %

Datorhårdvara || 25 %

Övriga materiella tillgångar || 10 % till 33 %

Försäljningsvinster eller -förluster räknas fram genom att intäkterna efter avdrag för försäljningskostnader jämförs med det bokförda värdet och tas upp i resultaträkningen.

Leasingavtal

Leasing av sådana materiella tillgångar där praktiskt taget alla ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet ligger hos EU tas upp som finansiell leasing. Finansiell leasing bokförs då avtalet ingås till det lägsta verkliga värdet på leasingobjektet och nuvärdet av minimi-leaseavgiften. Leaseavgiften fördelas mellan själva skulden och finansieringsavgifterna, för att få en fast procentsats på det utestående saldot. Hyresavgifterna netto, efter avdrag av finansieringsavgifter, tas upp under övriga (lång- och kortfristiga) skulder. Räntedelen av finansieringskostnaderna tas upp i resultaträkningen under leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Tillgångar som innehas enligt finansiell leasing skrivs antingen av under tillgångens nyttjandeperiod eller leasingperioden, beroende på vilken av dem som är kortast.

Leasingförhållanden där leasegivaren behåller en väsentlig andel av de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet behandlas som operationella leasingavtal. Betalningar för operationella leasingavtal tas upp i resultaträkningen enligt den linjära metoden över leasingavtalets löptid.

1.5.3     Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar

För tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod görs inga av- eller nedskrivningar och man prövar årligen om nedskrivning behövs. Tillgångar för vilka värdet behöver skrivas ner prövas så snart händelser eller förändringar i de yttre omständigheterna ger anledning att tro att det bokförda värdet överstiger återvinningsvärdet. Ett nedskrivningsbehov är det belopp med vilket en tillgångs bokförda värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta värdet av endera tillgångens verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader eller nyttjandevärdet.

Immateriella och materiella anläggningstillgångars restvärden och nyttjandeperiod ses över och justeras vid behov minst en gång om året. En tillgångs bokförda värde skrivs omedelbart ned till återvinningsvärdet om bokföringsvärdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet. Om de skäl som tidigare motiverat av- och nedskrivningar inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusterna på motsvarande sätt.

1.5.4     Investeringar

Andelar i intresseföretag och gemensamma företag

Andelar i intresseföretag och gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalkostnaderna justeras med hänsyn till EU:s andel av ökningar eller minskningar av det ursprungliga bokföringsvärdet på intresseföretagens och de gemensamma företagens nettotillgångar om skäl till nedskrivning föreligger och de skrivs vid behov ned till det lägsta återvinnnigsvärdet. Återvinningsvärdet bestäms på det sätt som beskrivs i 1.5.3. Om de skäl som motiverat av- och nedskrivningar inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusten med det bokförda värde som skulle ha varit aktuellt om ingen nedskrivning gjorts.

Investeringar i riskkapitalfonder

Investeringar i riskkapitalfonder behandlas som finansiella tillgångar som kan säljas (se 1.5.5) och ska därför redovisas till verkligt värde, medan vinster och förluster som beror på fluktuationer i det verkliga värdet (även valutakursdifferenser) tas upp i reserven för verkligt värde.

Värdet på investeringar i riskkapitalfonder anges post för post till det lägsta värdet av antingen kostnaden eller nettovärdet, då de inte har något börsnoterat marknadsvärde på en aktiv marknad. Orealiserade vinster från beräkningen av verkligt värde tas upp i reserven och avseende orealiserade förluster görs en bedömning av värdeminskningen för att avgöra om de ska tas upp som nedskrivningar av investeringar i resultaträkningen eller som justeringar av reserven för verkligt värde.

1.5.5     Finansiella tillgångar

Klassificering

Europeiska unionen klassificerar sina finansiella tillgångar i någon av följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lån och fordringar, investeringar som hålls till förfall och slutligen finansiella tillgångar som kan säljas. Hur finansiella instrument klassificeras bestäms när de redovisas för första gången, och omprövas på balansdagen.

i) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

En finansiell tillgång klassificeras i den sistnämnda kategorin om den huvudsakligen förvärvats för att säljas på kort sikt eller om den identifieras som tillhörande denna kategori av EU. Derivat klassificeras också i denna kategori. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från balansdagen.

ii) Lån och fordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat och som har fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. De uppstår när EU tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en gäldenär utan avsikt att handla med fordringen. De tas upp som anläggningstillgångar, med undantag för dem som förfaller inom ett år från balansdagen.

iii) Investeringar som hålls till förfall

Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar som inte är derivat med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som EU har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Under budgetåret innehade EU inga investeringar i denna kategori.

iv) Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar förutom derivat som antingen hänförs till denna kategori eller som inte kan hänföras till någon av de andra kategorierna. De klassificeras antingen som omsättningstillgångar eller anläggningstillgångar, beroende på efter hur lång tid EU har för avsikt att avyttra dem, vilket vanligen motsvarare återstående löptid på balansdagen. Investeringar i enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna och andra kapitalinvesteringar (t.ex. riskkapital) som inte redovisas med kapitalandelsmetoden klassificeras också som finansiella tillgångar som kan säljas.

Första redovisningstillfälle och värdering

Köp och försäljning av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, investeringar som hålls till förfall eller investeringar som kan säljas redovisas på affärsdagen – dvs. den dag EU köper eller säljer tillgången. Lån redovisas när likvida medel betalas ut till låntagarna. Finansiella instrument redovisas inledningsvis till verkligt värde För finansiella tillgångar som inte tas upp till verkligt värde via resultaträkningen läggs transaktionskostnader på det verkliga värdet vid den initiala redovisningen. Finansiella tillgångar som tagits upp till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde och transaktionskostnaderna kostnadsförs i resultaträkningen.

Det verkliga värdet av en finansiell tillgång vid anskaffningstillfället är vanligen transaktionspriset (det verkliga värdet av vad som erhållits). Däremot uppskattas värdet på ett räntefritt långfristigt lån eller ett lån som beviljas med en ränta som ligger under marknadsräntan som nuvärdet av alla framtida kontantbetalningar diskonterade till rådande marknadsränta för ett likartat instrument med en likartad kreditvärdering.

Utlåning av upplånade medel värderas till sitt nominella värde, vilket anses utgöra lånets verkliga värde. Skälet är följande:

– “Marknadsförhållandena” för EU:s utlåning är mycket speciella och skiljer sig från kapitalmarknaden som används för emittering av kommersiella obligationer och statsobligationer. Eftersom långivarna på dessa marknader har möjlighet att välja alternativa investeringar uppdateras dessa till marknadspris. I EU ges dock inte denna möjlighet till alternativa investeringar, eftersom EU inte får investera pengar på kapitalmarknaderna. EU lånar endast upp medel för utlåning till samma ränta. Det innebär att EU inte har tillgång till någon alternativ utlåning eller några investeringsalternativ för de upplånade beloppen. Det finns inga alternativkostnader och därför inget underlag för jämförelser med marknadsräntorna. Faktum är att EU:s utlåningstransaktion i sig själv representerar marknaden. Eftersom alternativkostnaden inte är tillämplig ger marknadspriset ingen rättvisande bild av EU:s lånetransaktioner. Det är därför inte lämpligt att fastställa det verkliga värdet på EU:s utlåning vad gäller kommersiella obligationer eller statsobligationer.

– Eftersom det inte finns någon aktiv marknad eller liknande transaktioner för att göra jämförelser, är den ränta som EU ska använda för att ange det verkliga värdet på sina utlåningstransaktioner via Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen, för betalningsbalansstöd och liknande lån, den som debiteras.

– För dessa lån kompenseras upp- och utlåningen eftersom dessa är så kallade back-to-back-lån. Den effektiva räntan för utlåningen motsvarar därför den effektiva räntan för därmed sammanhängande upplåning. EU:s transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

Finansiella instrument tas bort ur balansräkningen när rätten till ingående kassaflöden från investeringen har upphört eller överlåtits och EU överlåtit i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet.

Efterföljande värdering

i) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på förändringar i det verkliga värdet av finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen tas upp i resultaträkningen för den period då de uppkom.

ii) Utlåning och fordringar samt kategorin investeringar som hålls till förfall och redovisas till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden. Vid utlåning av upplånade medel tillämpas samma effektiva ränta både på in- och utlåningen eftersom det rör sig om så kallade back-to-back-lån och skillnaderna mellan ut- och upplåningsvillkoren och beloppen är oväsentliga. EU:s transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

iii) Investeringar som hålls till förfall – EU har för närvarande inga investeringar som hålls till förfall.

iv) Finansiella tillgångar som kan säljas redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på fluktuationer i det verkliga värdet på tillgångar som kan säljas redovisas i reserven för verkligt värde. När finansiella tillgångar som kan säljas avyttras eller skrivs ned ska justeringarna av det ackumulerade verkliga värdet som tidigare först upp i reserven för verkligt värde istället tas upp i resultaträkningen. Ränta på säljbara finansiella tillgångar som har räknats fram enligt effektivräntemetoden tas upp i resultaträkningen. Utdelning på egetkapitalinstrument som kan säljas tas upp när EU:s rätt till utdelning är fastställd.

Det verkliga värdet av investeringar med ett noterat marknadspris på aktiva marknader bygger på den aktuella köpkursen. Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv (eller om det gäller värdepapper på OTC-marknaden) beräknar EU det verkliga värdet genom en värderingsmetod. Metoderna omfattar bland annat analys av transaktioner mellan oberoende parter på senare tid, hänvisningar till andra liknande instrument, analys av diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller och andra värderingsmetoder som vanligen används av marknadsaktörerna.

När det verkliga värdet av innehav i egetkapitalinstrument utan noterat marknadspris på en aktiv marknad inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, tas investeringarna upp till anskaffningsvärde efter avdrag för nedskrivning.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

EU ska per varje balansdag bedöma huruvida det finns objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar bör skrivas ner. En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva belägg för en nedskrivning till följd av en eller flera händelser som inträffat efter det att tillgången redovisades första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) kommer att påverka den finansiella tillgångens uppskattade framtida kassaflöden på ett sätt som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

a) Tillgångar bokförda till upplupet anskaffningsvärde

Om det finns objektiva belägg som visar att det uppkommit ett nedskrivningsbehov för utlåning och fordringar eller investeringar som hålls till förfall som redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens bokförda värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat) diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens bokförda värde skrivs ned och förlusten tas upp i resultaträkningen. Om ett lån eller en investering som hålls till förfall har rörlig ränta är diskonteringsfaktorn för beräkning av nedskrivningen den löpande effektiva ränta som anges i avtalet. Beräkningen av nuvärdet för de uppskattade framtida kassaflödena för en finansiell tillgång som används som säkerhet speglar de kassaflöden som skulle bli följden vid legalt ianspråktagande av tillgången minus kostnader för att anskaffa och sälja säkerheten, oavsett om legalt ianspråktagande av tillgången är sannolikt eller ej. Om nedskrivningen senare kan återföras och detta objektivt kan objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen redovisades i resultaträkningen, ska nedskrivningen återföras och det återförda beloppet redovisas i resultaträkningen.

b) Tillgångar bokförda till verkligt värde

När det gäller kapitalinvesteringar som kan säljas tar man hänsyn till om det verkliga värdet sjunkit väsentligt under anskaffningskostnaden eller sjunker permanent (under lång tid). Om så är fallet för finansiella tillgångar som kan säljas förs den ackumulerade förlusten av från reserverna och tas istället upp i resultaträkningen. Den ackumulerade förlusten beräknas på skillnaden mellan anskaffningskostnaden och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för tidigare nedskrivningar av den finansiella tillgången i resultaträkningen. Nedskrivning av egetkapitalinstrument som tagits upp i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen. Om det verkliga värdet på ett skuldinstrument som klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas senare ökar, och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen redovisades i resultaträkningen, ska nedskrivningen återföras och det återförda beloppet redovisas i resultaträkningen.

1.5.6     Lager

Lager värderas till anskaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet, beroende på vilket som är lägst. Anskaffningsvärdet bygger på först-in-först-ut-principen. Kostnader för färdiga varor och pågående arbete omfattar kostnader för råvaror, direkta arbetskostnader, övriga direkta kostnader och därmed sammanhängande produktionsomkostnader (vid normalkapacitet). Nettoförsäljningsvärde är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för kostnader för färdigställande och försäljningskostnader. Varulager som hålls för kostnadsfri distribution eller distribution med nominellt påslag värderas till det lägre av anskaffningsvärdet och beräknat återanskaffningsvärde. Det beräknade återanskaffningsvärdet motsvarar den kostnad EU skulle ådra sig för att förvärva tillgången på balansdagen.

1.5.7     Förfinansiering

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp i flera utbetalningar under en period som anges i ett särskilt förfinansieringsavtal. Förskottet i likvida medel eller fixkassan betalas tillbaka eller används för det ändamål det ställdes till förfogande för under den period som är fastställd i avtalet. Om mottagaren inte har några bidragsberättigande utgifter ska förfinansieringen återbetalas till EU. Beloppet för förfinansieringen sätts (helt eller delvis) ned beroende på vilka kostnader som godkänts som stödberättigande (som tas upp som kostnader) och vilka belopp som ska återkrävas.

Vid årets slut värderas utestående förfinansieringsbelopp till de belopp som betalades ut från början med avdrag för återbetalda belopp, reglerade stödberättigande belopp, beräknade stödberättigande belopp som ännu inte reglerats vid årets slut samt värdeminskningar.

Ränta på förfinansiering redovisas när den betalas ut i enlighet med bestämmelserna i det tillämpliga förfinansieringsavtalet. En beräkning av den upplupna ränteintäkten, på basis av de mest tillförlitliga uppgifterna, görs vid årets slut och inkluderas i balansräkningen.

1.5.8     Fordringar

Fordringar tas upp till ursprungligt belopp minus nedskrivning på grund av värdeminskning. Nedskrivning av fordringar på grund av värdeminskning görs när det finns objektiva tecken på att EU inte kommer att kunna återfå hela fordran enligt de ursprungliga lånevillkoren. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens bokförda värde och återvinningsvärdet. Nedskrivningen förs upp i resultaträkningen. En allmän nedskrivning av utestående fordringar, baserad på tidigare erfarenheter, görs också för utestående betalningskrav för vilka särskild nedskrivning inte redan har gjorts. Se not 1.5.14 nedan angående behandlingen av upplupna intäkter vid årsskiftet.

1.5.9     Likvida medel

Likvida medel är finansiella instrument som tas upp under omsättningstillgångar. De innefattar kontanter, avistakonton i bank och andra kortfristiga likvida investeringar med en löptid på högst tre månader.

1.5.10   Pensioner och övriga ersättningar till anställda

Pensionsförpliktelser

Europeiska unionen erbjuder förmånsbestämda pensionsplaner. En tredjedel av de beräknade pensionskostnaderna finansieras via avdrag på de anställdas löner, men inga övriga avsättningar görs förrän skulden realiseras. Skulden i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner tas upp till nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen. Den förmånsbestämda förpliktelsen beräknas försäkringstekniskt enligt den så kallade projected unit credit-metoden. Nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen räknas fram genom diskontering av beräknade framtida utbetalningar utifrån räntan på statsobligationer som är utställda i samma valuta som den i vilken pensionsförmånen kommer att betalas ut, och som har ungefär samma löptid som pensionsskulden.

Försäkringstekniska vinster och förluster efter justeringar och förändringar av de försäkringstekniska antagandena förs omedelbart in i resultaträkningen. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder tas omedelbart upp i resultaträkningen, om inte förändringar i pensionsplanen bara får göras på villkor att den anställda kvarstår i tjänst under viss tid (intjänandeperioden). I så fall avskrivs kostnaderna för tjänstgöring under tidigare perioder linjärt under intjänandeperioden.

Sjukförsäkringsförmåner efter avslutad tjänst

EU erbjuder sina anställda sjukförsäkringsförmåner genom att ersätta deras sjukvårdskostnader. En särskild fond har inrättats för den löpande administrationen. Såväl anställda i aktiv tjänst, pensionärer, änkor och änklingar som övriga förmånstagare kan få ersättning från systemet. Ersättningar till personer som inte är i aktiv tjänst (pensionärer, efterlevande m.fl.) tas upp som sjukförsäkringsersättningar efter avslutad tjänst. Förmånernas karaktär kräver en försäkringsteknisk beräkning. Posten på skuldsidan i balansräkningen har räknats fram på ungefär samma sätt som posten för pensionsförpliktelserna (se ovan).

1.5.11   Avsättningar

Avsättningar tas upp när EU har en gällande rättslig eller informell förpliktelse gentemot tredje man på grund av tidigare händelser, när det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar får inte göras för framtida rörelseförluster. En avsättning ska göras med det belopp som är den bästa uppskattningen på avstämningsdagen av det som beräknas krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen. Där avsättningen avser en stor mängd transaktioner uppskattas förpliktelsen genom att alla tänkbara utfall vägs samman med deras sannolikheter (”väntevärdesprincipen”).

1.5.12   Finansiella skulder

Finansiella skulder tas upp som finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde (upptagna lån). Upptagna lån består av lån från kreditinstitut och värdepapper. Upptagna lån redovisas initialt till verkligt värde, baserat på det utbetalda beloppet (det verkliga värdet av vad som erhållits) netto – dvs. utan beaktande av transaktionskostnaderna, och detta värde bokförs sedan med upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Alla skillnader mellan det utbetalda nettobeloppet, med avdrag för transaktionskostnader, och inlösenvärdet redovisas i resultaträkningen under lånets löptid enligt effektivräntemetoden.

De klassificeras som långfristiga skulder, med undantag för dem som förfaller inom 12 månader från balansdagen. Av väsentlighetsskäl får effektivräntemetoden inte användas på det upptagna och det beviljade lånet när unionen beviljar lån ur upplånade medel. EU:s transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen innefattar derivat när dessas värde är negativt. De behandlas redovisningsmässigt på samma sätt som finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, se not 1.5.5.        

1.5.13   Skulder till leverantörer och stödmottagare

En stor andel av EU:s skulder avser inte inköp av varor eller tjänster, utan ersättningsanspråk från mottagare av stöd eller annan EU-finansiering. De bokförs som skulder till leverantörer och stödmottagare med det belopp som ersättningsanspråket gäller när det mottagits. Efter verifiering och godtagande av att kostnaderna är stödberättigande värderas skulderna till det belopp som godkänts som stödberättigande.

Skulder till leverantörer och stödmottagare som avser inköp av varor och tjänster bokförs till det ursprungliga beloppet när fakturan kommer in och de motsvarande kostnaderna förs upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av EU.

1.5.14 Upplupna eller förutbetalda intäkter och kostnader

Enligt EU:s redovisningsregler ska transaktioner och andra händelser tas upp i årsredovisningen för den period som de hänför sig till. Vid räkenskapsårets slut kostnadsförs upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till för perioden. De upplupna kostnaderna beräknas enligt de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som kommissionen utfärdat för att se till att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av institutionens ekonomiska situation.

Intäkter tas också upp under den period de avser. Upplupna intäkter tas upp i räkenskaperna vid årsskiftet avseende tjänster som utförts men ännu inte fakturerats, varor som levererats av EU och för sådana händelser som omfattas av avtal (t.ex. med hänvisning till ett fördrag).

Intäkter tas vid årsskiftet upp som förutbetalda intäkter för påföljande budgetår om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.

1.6      RESULTATRÄKNING

1.6.1   Intäkter

Intäkter från transaktioner utan direkt motprestation

EU:s intäkter faller huvudsakligen inom denna kategori, som främst omfattar direkt och indirekt beskattning och egna medel. Utöver skatter kan även andra typer av inbetalningar göras till EU, t.ex. tullar, böter och donationer.

Egna medel från BNI och mervärdesskatt

Intäkter redovisas för den period när Europeiska kommissionen sänder ut en begäran till medlemsstaterna om inbetalning av egna medel. De värderas till det belopp som betalningsanmodan avser. Eftersom egna medel från mervärdesskatt och BNI bygger på beräkningar av uppgifterna för budgetåret kan de fluktuera efter omständigheterna fram till dess att medlemsstaternas slutliga uppgifter är tillgängliga. Effekterna av att beräkningarna förändrats tas med i beräkningen av nettoöverskott eller -underskott under den period då förändringarna skedde.

Traditionella egna medel

Fordringar och därmed sammanhängande intäkter redovisas när medlemsstaterna lämnar in sina månatliga A-räkenskaper (inklusive uppgifter om uppburna tullar och ostridiga utestående belopp för vilka säkerhet ställts). På balansdagen beräknas vilka intäkter medlemsstaterna haft under perioden men ännu inte ställt till Europeiska kommissionens förfogande. Medlemsstaterna lämnar B-räkenskaper kvartalsvis (som även omfattar utestående tullbelopp för vilka ingen säkerhet ställts, samt belopp för vilka säkerhet ställts men som bestrids av gäldenären). Dessa tas upp som intäkter minus uppbördskostnader (25 %). Dessutom skrivs värdet i resultaträkningen ner med det belopp som man inte beräknar kommer att uppbäras.

Böter

Intäkter från utdömda böter redovisas när EU:s beslut om att utdöma böter har fattats och vederbörligen delgivits den eller de som beslutet riktar sig till. Om företagets solvens kan ifrågasättas skrivs värdet på fordran ner. Efter beslutet att utdöma böter kan gäldenären inom två månader efter delgivningen antingen

– acceptera beslutet och följaktligen inom fastställd tid betala bötesbeloppet, vilket då definitivt inkasseras av EU,

– eller invända mot beslutet och överklaga till Europeiska unionens domstol.

Även vid överklagande måste det huvudsakliga bötesbeloppet betalas inom den fastställda tremånadersfristen, eftersom ett överklagande inte ger uppskov med verkställigheten (artikel 278 i EU-fördraget). Under vissa omständigheter och efter överenskommelse med kommissionens räkenskapsförare kan gäldenären istället få lämna en bankgaranti för beloppet.

Om företaget överklagar beslutet och redan preliminärt betalat in bötesbeloppet, förs detta upp som en eventualskuld. Men eftersom ett överklagande av EU:s beslut inte hindrar verkställighet används de mottagna beloppen till att reglera fordran. Om en bankgaranti ställs i stället för en inbetalning, står böterna kvar som en fordran. Om det finns en risk att tribunalen inte dömer till förmån för EU görs en avsättning för denna risk (om böterna redan preliminärt inkasserats). Om en bankgaranti istället ställts ut görs en nedskrivning av den utestående fordran på lämpligt sätt. Ackumulerad ränta till Europeiska kommissionen för bankkonton där gjorda inbetalningar deponerats tas upp som intäkter, och eventualskulden ökas med motsvarande belopp.

Intäkter från bytestransaktioner

Intäkter från försäljning av varor eller tjänster redovisas när de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet övergår på köparen. Intäkter från en transaktion som avser tillhandahållande av tjänster redovisas i förhållande till hur långt transaktionen färdigställts på balansdagen.

Ränteintäkter och räntekostnader

Ränteintäkter och -kostnader redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Det är en metod för att beräkna det upplupna anskaffningsvärdet av en finansiell tillgång eller finansiell skuld och fördela ränteintäkter eller räntekostnader över den relevanta perioden. Vid beräkning av den effektiva räntan ska EU vid beräkningen av kassaflöden beakta samtliga avtalsvillkor för det finansiella instrumentet (exempelvis bestämmelser om förskottsbetalningar) men inte framtida kreditförluster. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna och som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader samt alla andra överkurser och underkurser.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar har skrivits ned till följd av en värdeminskning, redovisas ränteintäkten genom att man använder den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassflödena i syfte att värdera nedskrivningen.

Intäkter från utdelning

Intäkter från utdelning bokförs när rätten till utdelning fastställts.

1.6.2   Kostnader

Kostnader för inköp av varor och tjänster redovisas när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av EU. De värderas till det ursprungliga fakturabeloppet. Kostnader för annat än inköp är speciella för EU och står för huvuddelen av kostnaderna. De består av överföringar till mottagare och kan vara av tre olika slag: fordringar, överföringar enligt avtal samt skönsmässigt beviljade stöd, bidrag eller donationer.

En överföring tas upp som kostnad under den period då de händelser som givit anledning till att den inträffat, förutsatt att överföringen är tillåten enligt bestämmelserna (budgetförordningen, tjänsteföreskrifterna eller andra bestämmelser) och förutsatt att den godkänts i avtal, eventuella kriterier för godkännande är uppfyllda av mottagaren samt att en rimlig beräkning kan göras av det utestående beloppet.

Mottagna ansökningar om utbetalning eller ersättningsanspråk som uppfyller kraven godkänns som kostnader motsvarande det stödberättigande beloppet. Vid årsskiftet beräknas beloppet för de stödberättigande kostnader som mottagarna ådragit sig och ännu inte fått ersättning för, och det redovisas som upplupna kostnader.

1.7      EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALSKULDER

1.7.1   Eventualtillgångar

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom EU:s kontroll. Uppgifter om en eventualtillgång lämnas i det fall ett inflöde av resurser eller tjänster är sannolikt.

1.7.2   Eventualskulder

En eventualskuld är en potentiell förpliktelse som uppkommit på grund av tidigare händelser och som kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom EU:s kontroll. Det kan också vara en befintlig förpliktelse som härrör från händelser som redan inträffat, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är troligt att ett utflöde av resurser eller tjänster kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, eller under de mycket sällsynta omständigheter då en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras.

           

2. NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

2.1        IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

|| Miljoner euro

|| Belopp

Bokfört bruttovärde per den 31.12.2011 || 301

Tillskott || 89

Avyttringar || (11)

Övriga förändringar || 0

Bokfört bruttovärde per den 31.12.2012 || 379

Ackumulerade av- och nedskrivningar per den 31.12.2011 || (152)

Avskrivningskostnad under året || (39)

Avyttringar || 4

Övriga förändringar || (4)

Ackumulerade avskrivningar per den 31.12.2012 || (191)

||

Bokfört nettovärde per den 31.12.2012 || 188

Bokfört nettovärde per den 31.12.2011 || 149

Beloppen avser huvudsakligen programvara.

2.2        MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Bland tillgångar under uppförande per den 31 december 2012 ingår tillgångar till värde av 660 miljoner euro (år 2011 var värdet 219 miljoner euro) som avser projektet Galileo, EU:s globala satellitnavigeringssystem, som håller på att byggas med hjälp av Europeiska rymdorganisationen (ESA). När systemet är fullbordat kommer det att innefatta 30 satelliter, 2 kontrollcentraler och 16 markstationer. Beloppet i balansräkningen visar de kostnader som kommissionen ådragit sig för detta projekt sedan den 22 oktober 2011, den dag då systemets första två satelliter sköts upp i omloppsbana. Före detta datum ansåg kommissionen, såsom förklarats i tidigare årsredovisningar, att projektet befann sig i sin forskningsfas, varför alla kostnader, i enlighet med EU:s redovisningsregler, blev kostnadsförda. Den planerade budgeten uppgår till 3 837 miljoner euro från det att projektet startade och fram till dess att budgetramen löper ut. För nästa budgetram planeras ytterligare 5 400 miljoner euro som ska ägnas åt att fullständigt installera systemet, utnyttja det, leverera Galileotjänster fram till 2020 samt förbereda konstellationens nästa generation, vilket helt kommer att finansieras via EU:s budget. För 2012 redovisades ett belopp på 13 miljoner euro i utvecklingskostnader som inte kan redovisas som immateriella anläggningstillgångar som en kostnad.

På balansdagen hade sammanlagt fyra satelliter skjutits upp sedan oktober 2011 och efter slutförd testning av dem avslutas den fas av projektet som avser valideringen i omloppsbana (IOV). Denna fas finansierades gemensamt av EU och ESA, och i enlighet med bidragsavtalet mellan de båda parterna ska ESA officiellt överföra konstruerade tillgångar till EU. Denna rättsliga överföring kräver godkännande från ESA-rådet, eftersom alla utom två ESA-medlemsstater (Norge och Schweiz) också är medlemmar i EU. Kommissionen har för närvarande ingen anledning att tro att någon av EAS:s medlemmar skulle blockera en sådan överföring.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR ||

|| || || || || || || || Miljoner euro

|| Mark och || Maskiner och || Inventarier och || Dator-hårdvara || Övriga materiella || Finansiell leasing || Tillgångar under || TOTALT

|| byggnader || utrustning || fordon || || tillgångar || || uppförande ||

|| || || || || || || ||

Bokfört bruttovärde för tidigare årsslut || 4 118 || 528 || 229 || 557 || 228 || 2 685 || 645 || 8 990

Tillskott || 96 || 42 || 22 || 52 || 11 || 511 || 583 || 1 317

Avyttringar || (26) || (23) || (21) || (54) || (11) || 0 || 0 || (135)

Överföringar mellan tillgångskategorier || 102 || 8 || 0 || 12 || 0 || (14) || (111) || (3)

Övriga förändringar || 24 || 3 || 3 || 11 || 3 || (1) || 1 || 44

Bokfört bruttovärde vid årets slut || 4 314 || 558 || 233 || 578 || 231 || 3 181 || 1 118 || 10 213

Ackumulerade avskrivningar vid utgången av föregående budgetår || (1 999) || (425) || (166) || (396) || (137) || (796) || || (3 919)

Avskrivningskostnad under året || (138) || (45) || (20) || (67) || (21) || (114) || || (405)

Återförd avskrivning || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 1 || || 1

Avyttringar || 3 || 23 || 21 || 51 || 10 || 5 || || 113

Överföringar mellan tillgångskategorier || - || 0 || 0 || (11) || 0 || 14 || || 3

Övriga förändringar || (3) || (2) || (1) || (13) || (2) || (7) || || (28)

Ackumulerade avskrivningar vid slutet av föregående budgetår || (2 137) || (449) || (166) || (436) || (150) || (897) || || (4 235)

|| || || || || || || ||

NETTOANSKAFFNINGSVÄRDE 31.12.2012 || 2 177 || 109 || 67 || 142 || 81 || 2 284 || 1 118 || 5 978

BOKFÖRT NETTOVÄRDE 31.12.2011 31.12.2011 || 2 119 || 103 || 63 || 161 || 91 || 1 889 || 645 || 5 071

Utestående avgifter för finansiell leasing och liknande fordringar tas upp som lång- eller kortfristiga skulder i balansräkningen (se noterna 2.15 och 2.18.1). De fördelas som följer:

Finansiell leasing || Miljoner euro

Beskrivning || Ackumu-lerade avgifter (A) || Framtida belopp som ska betalas || Totalt värde || Påföljande kostnader för tillgångar ||  Tillgån-garnas värde || Avskriv-ningar || Netto-anskaff-ningsvärde =A+B+C+E

< 1 år || > 1 år || > 5 år || Sammanlagd skuld (B) || (A+B) || (C) || (A+B+C) || (D)

Mark och byggnader || 992 || 63 || 342 || 1 686 || 2 091 || 3 083 || 61 || 3 144 || (877) || 2 267

Övriga materiella tillgångar || 18 || 7 || 11 || 1 || 19 || 37 || - || 37 || (20) || 17

Totalt den 31.12.2012 || 1 010 || 70 || 353 || 1 687 || 2 110 || 3 120 || 61 || 3 181 || (897) || 2 284

Ränta || || 85 || 307 || 502 || 893 || || || || ||

Sammanlagda framtida minimileasingkostnader per den 31.12.2012 || || 155 || 660 || 2 189 || 3 003 || || || || ||

Sammanlagda framtida minimileasingkostnader per den 31.12.2011 || || 153 || 608 || 1 859 || 2 620 || || || || ||

2.3        INVESTERINGAR REDOVISADE ENLIGT KAPITALANDELSMETODEN

|| || || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2012 || 31.12.2011

Andelar i gemensamma företag || 2.3.1 || 42 || 62

Andelar i intresseföretag || 2.3.2 || 350 || 312

Totalt || || 392 || 374

2.3.1     Andelar i gemensamma företag

|| Miljoner euro

|| Galileo || Sesar || Iter || IMI || Bränslec. & vätgas || Totalt

Belopp per den 31.12.2011 || 0 || 0 || 0 || 25 || 37 || 62

Bidrag || - || 70 || 116 || 98 || 54 || 338

Andel i nettoresultat || - || (70) || (106) || (91) || (91) || (358)

Belopp per den 31.12.2012 || 0 || 0 || 10 || 32 || 0 || 42

Andelar i intresseföretag och gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Följande bokförda värden avser EU:s andelar:

|| || || Miljoner euro

|| || 31.12.2012 || 31.12.2011

Anläggningstillgångar || || 226 || 211

Omsättningstillgångar || || 106 || 123

Långfristiga skulder || || 0 || 0

Kortfristiga skulder || || (291) || (314)

Intäkter || || 8 || 8

Kostnader || || (427) || (379)

Det gemensamma företaget Galileo under avveckling

Det gemensamma företaget Galileo började avvecklas i slutet av 2006 och processen pågår fortfarande. Eftersom företaget inte var verksamt och fortfarande höll på att avvecklas 2012, finns inga intäkter eller kostnader.

Det gemensamma företaget Sesar

Syftet med detta gemensamma företag är att medverka till moderniseringen av den europeiska flygledningstjänsten och till ett snabbt genomförande av generalplanen för det europeiska nätverket för flygledningstjänst genom att samordna och koncentrera allt forsknings- och utvecklingsarbete i EU. Den 31 december 2012 innehade kommissionen 46,12 % av andelarna i Sesar. Det sammanlagda (vägledande) bidraget från kommissionen till Sesar (2007–2013) planeras bli 700 miljoner euro. Den ackumulerade oredovisade andelen i förlusterna uppgår till 157 miljoner euro.

Internationella fusionsenergiorganisationen för gemensamt genomförande av Iterprojektet (Iter)

Deltagarna i Iter är EU, Kina, Indien, Ryssland, Sydkorea, Japan och USA. Iter inrättades för att uträtta följande: handha Iteranläggningarna, uppmuntra nyttjandet av Iteranläggningarna, främja allmänhetens kunskap om och acceptans för fusionsenergi och att vidta eventuella övriga åtgärder som krävs för att uppnå dessa mål. EU:s (Euratoms) bidrag till Iter International ges via byrån för fusionsenergi och omfattar även bidrag från medlemsstaterna och Schweiz. Det sammanlagda bidraget anses rättsligt som ett Euratombidrag till Iter och varken medlemsstaterna eller Schweiz har några ägarintressen i Iter. Eftersom det rättsligt är EU som innehar andelar i det gemensamma företaget Iter International måste EU ta upp detta i sina räkenskaper. Per den 31 december 2012 innehade kommissionen 44,25 % av andelarna i Iter. Det sammanlagda (vägledande) bidraget från Euratom till Iter (2007–2041) planeras bli 8 949 miljoner euro.

Gemensamma teknikinitiativ

Offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma teknikinitiativ som inrättades som den typ av gemensamma företag som avses i artikel 187 i fördraget har inrättats för att genomföra Lissabonstrategins mål avseende tillväxt och sysselsättning. IMI och FCH ingår under denna rubrik, medan tre andra (Artemis, Clean Sky och Eniac), även om de rättsligt definieras som gemensamma företag, måste de ur ett redovisnigsperspektiv anses vara intresseföretag (och omfattas därmed av not 2.3.2), eftersom kommissionen har ett väsentligt inflytande, inte gemensam kontroll, över dem.

Det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel (IMI)

Det gemensamma företaget IMI stöder farmaceutisk grundforskning (forskning och utveckling på ett stadium före saluföring) i medlemsstaterna och de associerade länderna. Initiativet syftar till att öka forskningsinvesteringarna i den biofarmaceutiska sektorn och främja de små och medelstora företagens deltagande i verksamheten. Den 31 december 2012 innehade kommissionen 78,58 % av andelarna i IMI. Det högsta vägledande bidraget från kommissionen ska uppgå till 1 miljard euro fram till den 31 december 2017.

Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas (FCH)

Syftet med det gemensamma företaget FCH är att kombinera resurser från den offentliga och den privata sektorn för att stärka forskningsverksamheten i avsikt att öka de europeiska forskningsinsatsernas övergripande effektivitet och påskynda utveckling och tillämpning av bränslecell- och vätgasteknik. Den 31 december 2012 innehade kommissionen 80,6 % av andelarna i FCH. Det högsta vägledande bidraget från EU ska uppgå till 470 miljoner euro fram till den 31 december 2017. Den ackumulerade oredovisade andelen förluster uppgår till 12 miljoner euro.

2.3.2     Andelar i intresseföretag

|| || || || Miljoner euro

|| EIF || Artemis || Clean Sky || Eniac || Totalt

Belopp per den 31.12.2011 || 292 || 0 || 0 || 20 || 312

Bidrag || - || 22 || 97 || 16 || 135

Andel i nettovinst / (nettoförlust) || 9 || (22) || (97) || (22) || (132)

Andra förändringar i eget kapital || 35 || - || - || - || 35

Belopp per den 31.12.2012 || 336 || 0 || 0 || 14 || 350

Andelar i intresseföretag och gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Följande bokförda värden avser EU:s andelar:

|| || || Miljoner euro

|| || 31.12.2012 || 31.12.2011

Tillgångar || || 505 || 460

Skulder || || (191) || (162)

Intäkter || || 33 || 28

Underskott || || (177) || (182)

Europeiska investeringsfonden (EIF)

Europeiska investeringsfonden är EU:s finansiella institution som är specialiserad på riskkapital och garantier till små och medelstora företag. Kommissionen har betalat in 20 % av sin andel, och den återstående icke inlösta delen uppgick till 720 miljoner euro.

                                                                                                                           Miljoner euro

EIF || Totalt kapital i EIF || Kommissionens andel

Totalt aktiekapital || 3 000 || 900

Inbetald del || (600) || (180)

Obetald del || 2 400 || 720

Det gemensamma företaget Artemis

Artemis skapades för att genomföra ett gemensamt teknikinitiativ tillsammans med den privata sektorn avseende inbyggda datasystem. Det högsta vägledande bidraget från kommissionen ska uppgå till 420 miljoner euro. Den ackumulerade oredovisade andelen förluster uppgår till 5 miljoner euro (95,2 % av andelarna).

Det gemensamma företaget Clean Sky

Syftet med Clean Sky är att påskynda utveckling, utvärdering och demonstration av miljövänlig teknik för lufttransporter inom EU och i synnerhet att skapa ett innovativt system för lufttransporter som ska minska lufttransportsektorns miljöpåverkan. Det högsta vägledande bidraget från kommissionen ska uppgå till 800 miljoner euro. Den ackumulerade oredovisade andelen förluster uppgår till 48 miljoner euro (62,89 % av andelarna).

Det gemensamma företaget Eniac

Syftet med Eniac är att upprätta en gemensam forskningsagenda på området nanoelektronik för att fastställa forskningsprioriteringar för utveckling och antagande av nyckelkompetens på området. Det gemensamma företaget Artemis bör uppnå sina mål genom att lägga samman resurser från den offentliga och privata sektorn för att stödja FoU-verksamhet i form av projekt. EU:s totala åtagande ska uppgå till 450 miljoner euro. Den 31 december 2012 innehade kommissionen 95,90 % av andelarna i Eniac.

2.4        FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

|| || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2012 || 31.12.2011

Finansiella tillgångar som kan säljas || 2.4.1 || 4 870 || 2 272

Lån || 2.4.2 || 57 441 || 41 400

Totalt || || 62 311 || 43 672

2.4.1     Finansiella anläggningstillgångar som kan säljas

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Garantifonden* || 1 327 || 1 475

EKSG under avveckling || 1 102 || -

Bufi-fondinvesteringar || 832 || -

Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF) || 593 || -

Lånegarantiinstrument för TEN-T-projekt (LGTT) || 52 || -

Europeiska kemikaliemyndigheten || 52 || -

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. || 188 || 188

Riskkapitaltransaktioner || 123 || 134

ETF start || 305 || 234

Övriga investeringar som kan säljas || 296 || 241

Totalt || 4 870 || 2 272

* Garantifonden innehar EFSM-obligationer som emitteras av kommissionen, varför dessa måste dras av.

För att ge en mer rättvisande bild av verkligheten kommer alla finansiella tillgångar som kan säljas att från och med 2012 redovisas utifrån återstående löptid på balansdagen. Tillgångar med en löptid på över 1 år på balansdagen behandlas som anläggningstillgångar, medan tillgångar vars löptid förfaller innan slutet av år 2013 behandlas som omsättningstillgångar (se not 2.8). Till skillnad från 2011 omfattar inte de ovan redovisade beloppen för garantifonden år 2012 likvida medel (som år 2011 uppgick till 302 miljoner euro) och inte heller därmed sammanhängande skulder (som år 2011 uppgick till 1 miljon euro). Om denna metod använts år 2011 hade räkenskaperna kunnat jämföras som följer:

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Garantifonden* || 1 327 || 973

EKSG under avveckling || 1 102 || 982

Bufi-fondinvesteringar || 832 || 588

Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF) || 593 || 365

Lånegarantiinstrument för TEN-T-projekt (LGTT) || 52 || 47

Europeiska kemikaliemyndigheten || 52 || 91

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling || 188 || 188

Riskkapitaltransaktioner || 123 || 134

ETF start || 305 || 234

Övriga investeringar som kan säljas || 296 || 241

Totalt || 4 870 || 3 843

* Garantifonden innehar EFSM-obligationer som emitteras av kommissionen, varför dessa måste dras av.

Garantifonden

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland täcker lån för vilka EU ställer säkerhet med anledning av rådets beslut, i synnerhet Europeiska investeringsbankens utlåning till länder utanför EU, lån som avser makroekonomiskt bistånd samt Euratomlån till länder utanför EU. Fonden är ett långfristigt instrument som täcker eventuella försummade lån för vilka EU ställt en säkerhet. Fonden finansieras genom betalningar från EU:s allmänna budget motsvarande 9 % av transaktionsbeloppet, genom ränteintäkter från investeringar av fondens disponibla medel samt återkrävda belopp från försumliga gäldenärer i fall där fondens garanti tagits i anspråk. Eventuella överskott ska återbetalas som inkomst till EU:s budget.

EU ska upprätthålla en garantireserv för att täcka lån till tredjeland. Denna reserv är avsedd att fylla på garantifonden om det skulle utlösas garantier som överstiger fondens disponibla medel, så att de överskjutande beloppen kan finansieras genom budgeten. Denna reserv motsvarar målbeloppet 9 % av de utestående lånen vid årets slut.

EKSG under avveckling

När det gäller belopp från EKSG under avveckling är alla finansiella tillgångar som kan säljas värdepapper utställda i euro och noterade på en aktiv marknad. Den 31 december 2012 uppgick de värdepapper (uttryckt i verkligt värde) som förfaller under 2013 till 490 miljoner euro (år 2011 var beloppet 481 miljoner euro).

Bufi-fondinvesteringar

Sedan den 1 januari 2010 förvaltar kommissionen preliminärt inkasserade böter i en särskilt inrättad fond (Bufi) som investerar medlen i finansiella instrument som redovisas som finansiella tillgångar som kan säljas.

Finansieringsinstrument för riskdelning (RSFF)

Finansieringsinstrumentet för riskdelning förvaltas av EIB och kommissionens investeringar används som avsättning för finansiella risker för lån och garantier som EIB beviljar stödberättigande forskningsprojekt. Sammanlagt beräknas en kommissionsbudget på högst 1 miljard euro för perioden 2007–2013, av vilka 800 miljoner euro avser det särskilda programmet Samarbete och 200 miljoner euro det särskilda programmet Kapacitet. EIB har åtagit sig att avsätta samma belopp.

Den 31 december 2012 hade kommissionen bidragit med 1 006 miljoner euro till finansieringsfaciliteten, bidrag från Efta och tredjeland inräknade. Beloppen har av EIB investerats i obligationer (verkligt värde 754 miljoner euro per den 31 december 2012) samt i kontantdepositioner och tidsbunden inlåning (314 miljoner euro). Beloppet på 948 miljoner euro som redovisas som en eventualskuld ovan (not 5.2.1) är den beräknade maximala förlust som kommissionen per den 31 december 2012 kan drabbas av vid försummelser på de lån eller garantier som EIB lämnat genom finansieringsfaciliteten. Det bör noteras att kommissionens samlade risk är begränsad till det belopp den bidrar med till finansieringsfaciliteten.

Lånegarantiinstrument för TEN-T-projekt (LGTT)

Instrumentet för lånegarantier till förmån för transeuropeiska transportnätsprojekt syftar till att utfärda garantier som ska minska risken för intäktsförluster under de första åren av de transeuropeiska transportnätsprojektens verksamhet. Närmare bestämt skulle garantin helt och hållet täcka ett "kreditlöfte" (stand-by credit line), som endast skulle tas i anspråk i den händelse ett projekts kassaflöde inte räcker till för att betala räntor och amorteringar på prioriterade skulder. Instrumentet är kommissionens och EIB:s gemensamma finansiella produkt och i TEN-T-förordningen har 500 miljoner euro avsatts från EU:s budget som ska tilldelas under perioden 2007–2013. EIB ska tilldela ytterligare 500 miljoner euro, så det totala tillgängliga beloppet till instrumentet blir 1 miljard euro.

Den 31 december 2012 hade kommissionen bidragit med 155 miljoner euro till lånegarantiinstrumentet för transeuropeiska transportnätsprojekt. Detta har av EIB investerats i obligationer (verkligt värde 75 miljoner euro per den 31 december 2012) och tidsbunden inlåning (88 miljoner euro). I slutet av 2012 hade 523 miljoner euro i utlåning undertecknats, som därmed täcks av garantin. Beloppet på 39 miljoner euro som redovisas som en eventualskuld (not 5.2.1) är den beräknade maximala förlust som kommissionen per den 31 december 2012 kan drabbas av vid försummelser på de lån eller garantier som EIB lämnat genom verksamheten i samband med lånegarantiinstrument för transeuropeiska transportnätsprojekt. Detta motsvarar 7,4 % av de totala garanterade beloppen. Det bör noteras att kommissionens samlade risk är begränsad till det belopp den bidrar med till instrumentet.

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling

Eftersom EBRD inte är börsnoterad, och med hänsyn till de avtalsmässiga begränsningarna i EBRD:s bolagsordning som bland annat reglerar försäljning av andelar där priset är begränsat till inköpspriset och bara tillåten för befintliga aktieägare, är kommissionens innehav i EBRD värderat till kostnad minus eventuella nedskrivningar.

                                                                                                                            Miljoner euro

EBRD || Totalt kapital i EBRD || Kommissionens andel

Totalt aktiekapital || 29 601 || 900

Inbetald del || (6 202) || (188)

Obetald del || 23 399 || 712

Riskkapitaltransaktioner

Med riskkapitaltransaktioner avses belopp som beviljas finansiella mellanhänder för att finansiera investeringar i eget kapital. De förvaltas av Europeiska investeringsbanken och finansieras inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.

ETF start

ETF start avser programmet för tillväxt och sysselsättning, programmet för stöd till små och medelstora företag genom förbättrad tillgång till finansiering (MAP-programmet), ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och pilotprojektet för tekniköverföring, som förvaltas av Europeiska investeringsfonden och som investerar i särskilda riskkapitalfonder. I slutet av året hade åtaganden på ytterligare 122 miljoner euro avsedda för ETF-start ingåtts, men ännu inte nyttjats av övriga parter.

Övriga tillgångar som kan säljas

De huvudsakliga belopp som enligt ovan redovisas som övriga tillgångar som kan säljas avser Europeiska fonden för sydöstra Europa (113 miljoner euro), fonden för grön tillväxt (39 miljoner euro) samt globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (68 miljoner euro).

2.4.2     Långfristiga lån

|| || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2012 || 31.12.2011

Utlåning från EU:s budget och EKSG || 2.4.2.1 || 162 || 170

Utlåning av upplånat kapital || 2.4.2.2 || 57 279 || 41 230

Totalt || 57 441 || 41 400

2.4.2.1 Utlåning från Europeiska unionens budget och EKSG under avveckling

|| Miljoner euro

|| Lån på särskilda villkor || Fastighetslån från EKSG || Totalt

Totalt per den 31.12.2011 || 151 || 19 || 170

Nya lån || - || - || -

Återbetalningar || (17) || (4) || (21)

Växelkursskillnader || 1 || - || 1

Variationer i bokfört värde || 11 || 1 || 12

Totalt per den 31.12.2012 || 146 || 16 || 162

Lån på särskilda villkor är lån som beviljas till förmånlig ränta som ett led i samarbetet med länder som inte är medlemmar i EU. Alla belopp förfaller till betalning efter en tidsperiod som överstiger 12 månader efter årets slut. Den effektiva räntan på dessa lån varierar mellan 7,73 % och 14,507 %.

2.4.2.2 Utlåning av upplånat kapital

Miljoner euro

|| Makroekonomiskt stöd || Euratom || Betalningsbalansstöd || Europeisk finansiell stabiliserings-mekanism || EKSG under avveckling || Totalt

Totalt per den 31.12.2011 || 595 || 451 || 11 625 || 28 344 || 266 || 41 281

Nya lån            || 39 || - || - || 15 800 || - || 15 839

Återbetalningar || (84) || (24) || - || - || (46) || (154)

Växelkursskillnader || - || - || - || - || 5 || 5

Variationer i bokfört värde || (1) || (2) || (2) || 332 || (4) || 323

Totalt per den 31.12.2011 || 549 || 425 || 11 623 || 44 476 || 221 || 57 294

|| || || || || ||

Belopp som förfaller inom < 1 år || 15 || - || - || - || - || 15

|| || || || || ||

Belopp som förfallerller inom > 1 år || 534 || 425 || 11 623 || 44 476 || 221 || 57 279

Den stora ökningen av dessa belopp beror på de lån från Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen som utbetalats under 2012 och motsvaras av en ökning i EU:s upplåning (se not 2.14). För mer information om upp- och utlåningsverksamheten, se not 7.

2.5        LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH MEDEL SOM KAN ÅTERKRÄVAS

|| Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Medlemsstater || 545 || 268

Övriga || 19 || 21

Totalt || 564 || 289

Av ovanstående fordringar avser 550 miljoner euro (2011: 273 miljoner euro) intäkter från transaktioner utan direkt motprestation.

Ökningen av fordringarna på medlemsstaterna har samband med ännu inte verkställda beslut rörande avslutande av räkenskaperna för Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

2.6        LÅNGFRISTIG FÖRFINANSIERING

|| || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2012 || 31.12.2011

Förfinansiering || 2.6.1 || 40 790 || 40 625

Förutbetalda kostnader || 2.6.2 || 3 715 || 4 098

Totalt || || 44 505 || 44 723

2.6.1     Förfinansiering

Tidpunkten för medel som kan återkrävas eller utnyttjandet av förfinansieringen avgör om den redovisas som kort- eller långfristig förfinansieringstillgång. Utnyttjandet bestäms av det underliggande avtalet för projektet. Återbetalningar eller utnyttjande som måste ske inom tolv månader från balansdagen redovisas som kortfristig förfinansiering.

Garantier i samband med förfinansiering

Det rör sig om garantier som Europeiska kommissionen i vissa fall begär av stödmottagare som inte är medlemsstater inför en utbetalning av förskott (förfinansiering). Det finns två typer av värden som behöver redovisas för dessa säkerheter, vilka kan benämnas det nominella respektive det löpande värdet. För det nominella värdet är det det faktum att säkerheten ställts som ger upphov till bokföringen. Vad gäller det löpande värdet är det det faktum att den motsvarande förfinansieringen betalas ut, eller regleras i ett senare skede, som ger upphov till bokföringen. Den 31 december 2012 uppgick det nominella värdet på de säkerheter som tagits emot för förfinansiering till 1 348 miljoner euro och det löpande värdet på dessa säkerheter till 1 083 miljoner euro (2011: 1 330 miljoner euro respektive 1 083 miljoner euro).

Vissa förfinansieringsbelopp som utbetalats inom sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling täcks i realiteten av en deltagargarantifond. Under 2012 hade förfinansiering betalats ut med sammanlagt 4 miljarder euro (2011: 3,3 miljarder euro). Denna fond är separat från EU och konsolideras inte i föreliggande räkenskaper – jfr not 11.2.3.

|| Miljoner euro

Förvaltningsform || 31.12.2012 || 31.12.2011

Direkt centraliserad förvaltning || 1 249 || 1 219

Indirekt centraliserad förvaltning || 1 042 || 774

Decentraliserad förvaltning || 677 || 697

Delad förvaltning || 37 214 || 37 249

Gemensam förvaltning || 592 || 686

Genomförs av andra institutioner eller organ || 16 || -

Totalt || 40 790 || 40 625

De största beloppen i fråga om långfristig förfinansiering hänför sig till strukturåtgärder för programperioden 2007–2013: Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och sammanhållningsfonden: 23,9 miljarder euro, Socialfonden (ESF): 6,5 miljarder euro, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU): 6,1 miljarder euro samt Europeiska fiskerifonden (EFF): 0,6 miljarder euro. Eftersom många av dessa projekt är långfristiga måste förskotten finnas tillgängliga i mer än ett år. Därför tas dessa förfinansieringar upp som omsättningstillgångar.

Förfinansieringen motsvarar en stor del av EU:s totala tillgångar, och följs därför upp noggrant och regelbundet. Noteras bör att nivån på förfinansieringen i de olika programmen måste vara tillräcklig för att garantera att stödmottagaren är i stånd att påbörja projektet, och samtidigt trygga EU:s ekonomiska intressen och beakta rättsliga, operativa och kostnadseffektiva begränsningar. Kommissionen har beaktat samtliga dessa faktorer i vederbörlig utsträckning för att förbättra uppföljningen av förfinansieringen.

2.6.2   Förutbetalda kostnader

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Finansieringstekniska instrument || 2 717 || 3 378

Stödordningar || 998 || 720

Totalt || 3 715 || 4 098

Inom ramen för strukturfondsprogrammen 2007–2013 kan utbetalningar göras från EU:s budget till medlemsstaterna som bidrag till finansieringstekniska instrument (i form av lån, garantier eller investeringar i eget kapital) som upprättas och förvaltas på medlemsstatens ansvar. Medel som vid årets slut inte utnyttjats genom dessa instrument tillhör EU (såsom är fallet för standardmässig förfinansiering) och tas således upp som en tillgång i kommissionens balansräkning. I de grundläggande rättsakterna är medlemsstaterna dock inte ålagda att regelbundet till kommissionen rapportera om sin användning av dessa förskott, och i vissa fall inte ens identifiera dem på de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen. Både av denna anledning och på grundval av information från medlemsstaterna om hur medlen används, görs en uppskattning vid varje årsslut av värdet av denna tillgång.

Beloppen under rubriken stödordningar motsvarar kommissionens beräkningar av ej definierade förskott för olika slags stöd (statligt stöd eller EGFJ-marknadsåtgärder).

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

2.7        LAGER

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Vetenskapligt material || 81 || 78

Övrigt || 57 || 16

Totalt || 138 || 94

2.8        FINANSIELLA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

|| || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2012 || 31.12.2011

Finansiella tillgångar som kan säljas || 2.8.1 || 1 858 || 3 619

Lån || 2.8.2 || 123 || 102

Totalt || || 1 981 || 3 721

Finansiella omsättningstillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas köps på grund av sin avkastning eller innehas för att upprätta en särskild tillgångsstruktur eller en andra likviditetskälla, och kan därför säljas för att möta likviditetsbehov eller ränteförändringar. Nedanstående tabell visar finansiella omsättningstillgångar som kan säljas med en löptid som förfaller före slutet av 2013:

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Garantifonden || 268 || -

EKSG under avveckling || 490 || 1 463

Bufi-fondinvesteringar || 845 || 1 358

Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF) || 160 || 547

Lånegarantiinstrument för TEN-T-projekt (LGTT) || 23 || 97

Europeiska kemikaliemyndigheten || 69 || 151

Övriga investeringar som kan säljas || 3 || 3

Totalt || 1 858 || 3 619

Såsom förklaras i not 2.4.1 ändrades redovisningen av finansiella tillgångar som kan säljas från år 2012 och framåt. Om samma metod hade använts som år 2011 skulle räkenskaperna kunna jämföras som följer:

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Garantifonden || 268 || 201

EKSG under avveckling || 490 || 481

Bufi-fondinvesteringar || 845 || 770

Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF) || 160 || 182

Lånegarantiinstrument för TEN-T-projekt (LGTT) || 23 || 49

Europeiska kemikaliemyndigheten || 69 || 60

Övriga investeringar som kan säljas || 3 || 3

Totalt || 1 858 || 1 746

2.8.2   Kortfristiga lån

Denna rubrik avser i första hand lån med en återstående löptid på mindre än 12 månader efter balansdagen (se not 2.4.2.2 ovan för ytterligare uppgifter). Rubriken omfattar även tidsbunden inlåning som avser Europeiska utrikestjänsten (42 miljoner euro) samt EKSG under avveckling (22 miljoner euro).

2.9        KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH MEDEL SOM KAN ÅTERKRÄVAS

|| || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2012 || 31.12.2011

Böter || 2.9.1 || 4 090 || 3 125

Medlemsstater || 2.9.2 || 6 270 || 2 693

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader || 2.9.3 || 3 368 || 3 267

Övriga fordringar och medel som kan återkrävas || 2.9.4 || 311 || 392

Totalt || || 14 039 || 9 477

Totalbeloppet ovan innehåller uppskattningsvis 13 729 miljoner euro (2011: 8 955 miljoner euro) som avser transaktioner utan direkt motprestation.

2.9.1     Böter

Detta avser utestående böter som utdömts av kommissionen till ett belopp på 4 357 miljoner euro (motsvarande belopp år 2011: 3 369 miljoner euro) med avdrag för en nedskrivning på 267 miljoner euro (år 2011: 244 miljoner euro).

Garantier på totalt 2 513 miljoner euro har tagits emot för de böter som var utestående den 31 december 2012 (2011: 3 012 miljoner euro) för dessa fordringar. Av de dessa fordringar förföll 1 471 miljoner euro till betalning efter den 31 december 2012.

2.9.2 Medlemsstater

|| Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Fordringar på EGFJ och landsbygdsutveckling || ||

 EGFJ || 1 172 || 1 439

 EJFLU || 14 || 23

 Tillfälligt instrument för landsbygdsutveckling || 44 || 37

 Sapard || 136 || 142

 Nedskrivet belopp || (814) || (771)

 Totalt || 552 || 870

Erlagd moms som ska återbetalas || 44 || 41

|| ||

Egna medel: || ||

 A-räkenskaperna || 45 || 29

 Särskilda räkenskaperna || 1 294 || 1 263

 Utestående egna medel || 3 617 || -

 Nedskrivet belopp || (773) || (779)

 Övrigt || 16 || 114

 Totalt || 4 199 || 627

Övriga fordringar på medlemsstaterna: || ||  

 Planerade återkrav av förfinansiering || 1 220 || 963

 Övrigt || 255 || 192

 Totalt || 1 475 || 1 155

Totalt || 6 270 || 2 693

Fordringar på EGFJ och landsbygdsutveckling

Denna punkt omfattar huvudsakligen fordringar på medlemsstaterna per den 31 december, enligt medlemsstaternas deklarationer och attesteringar per den 15 oktober. För fordringar som uppstått efter detta datum fram till den 31 december har en uppskattning gjorts. Kommissionen gör också en uppskattning av nedskrivningar av sådana fordringar på slutliga stödmottagare som troligen inte kommer att kunna återkrävas. Att en sådan justering görs innebär inte att kommissionen avstår från att i framtiden återkräva dessa belopp. Ett avdrag på 20 % ingår också i anpassningen och motsvarar vad medlemsstaterna har rätt att behålla för att täcka sina administrativa kostnader.

Utestående egna medel

Att fordringarna på medlemsstaterna ökat väsentligt beror huvudsakligen på att ett belopp på 3 617 miljoner euro i egna medel skulle betalas in den 31 december 2012 enligt ändringsbudgetarna nr 5 och 6/2012. Ändringsbudgetarna antogs den 21 november 2012 respektive den 12 december 2012. Enligt artikel 10 i förordning nr 1150/2000 krediterades justeringen av de BNI-grundade inbetalningarna den första vardagen i januari 2013.

Medlemsstaterna får behålla 25 % av de traditionella egna medlen för att täcka uppbördskostnaderna, varför ovanstående belopp avser nettovärdet efter detta avdrag. Med utgångspunkt i medlemsstaternas uppskattningar har nedskrivningar dragits av från fordringarna på medlemsstaterna. Detta innebär dock inte att kommissionen avstår från de belopp som täcks av värdekorrigeringen.

2.9.3     Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Upplupna intäkter || 3 002 || 2 952

Förutbetalda kostnader || 351 || 296

Övrigt || 15 || 19

Totalt || 3 368 || 3 267

Det största beloppet under denna rubrik är upplupna intäkter:

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Egna medel || 2 388 || 2 644

Inkomster avsatta för särskilda ändamål på jordbruksområdet – november och december || 218 || 111

Sammanhållningsfonden, regionala utvecklingsfonden och landsbygdsutvecklingsfonden: finansiella justeringar || 276 || 16

Övriga upplupna intäkter || 120 || 181

Totalt || 3 002 || 2 952

2.9.4     Övriga fordringar och medel som kan återkrävas

Denna rubrik omfattar huvudsakligen återkrav av förfinansiering, återkrävda kostnader och andra intäkter från den administrativa och operativa verksamheten.

2.10      KORTFRISTIG FÖRFINANSIERING

|| || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2012 || 31.12.2011

Förfinansiering || 2.10.1 || 9 548 || 8 089

Förutbetalda kostnader || 2.10.2 || 3 690 || 2 918

Totalt || || 13 238 || 11 007

2.10.1   Förfinansiering

Miljoner euro

Förvaltningsform || 31.12.2012 || 31.12.2011

Direkt centraliserad förvaltning || 3 289 || 3 048

Indirekt centraliserad förvaltning || 3 908 || 3 037

Decentraliserad förvaltning || 301 || 330

Delad förvaltning || 1 008 || 761

Gemensam förvaltning. || 844 || 803

Genomförs av andra institutioner eller organ || 198 || 110

Totalt || 9 548 || 8 089

Saldot för förfinansieringen består av två delar: dels bruttoförfinanseringen, dels de ackumulerade förfinansieringsbeloppen (som återspeglar de beräknade utgifter som faktiskt uppkommit innan årsskiftet). Båda delarna måste beaktas vid analys av hur saldot för pågående nettoförfinansiering utvecklas från ett år till ett annat.

Å ena sidan minskade under 2012 bruttoförfinansieringen ytterligare med 3 miljarder euro inom ramen för den delade förvaltningen, eftersom avslutandet av den föregående programperioden 2000-2006 gick avsevärt framåt. Å andra sidan minskade den ackumulerade förfinansieringen med 3,3 miljarder euro, vilket ledde till en övergripande ökning på 0,3 miljarder euro i nettoförfinansieringen. Detta beror på att den tidigare programperioden 2000-2006 (som nu håller på att avslutas) överlappar den aktuella programperioden 2007-2013. Förfinansiering avseende den tidigare programperioden beräknas ha utnyttjats till fullo (utgående nettosaldo på noll) medan förfinansiering avseende innevarande programperiod beräknas endast delvis beräknas ha utnyttjats per den 31 december 2012. Återstående belopp beräknas utnyttjas 2013 eller därefter.

En liknande situation gäller vid direkt centraliserad förvaltning, där bruttoförfinansieringen minskat med 741 miljoner euro, medan nettoförfinansieringen ökat något med 241 miljoner euro.

2.10.2   Förutbetalda kostnader

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Finansieringstekniska instrument || 1 358 || 1 126

Stödordningar || 2 332 || 1 792

Totalt || 3 690 || 2 918

2.11      LIKVIDA MEDEL

|| || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2012 || 31.12.2011

Obundna likvida medel: || 2.11.1 || ||

 Konton i statskassa/finansförvaltning och centralbankskonton || || 2 203 || 7 450

 Avistakonton || || 967 || 1 099

 Förskottskonton || || 38 || 43

 Överföringar (pengar på väg) || || (1) || (5)

 Totalt || || 3 207 || 8 587

Likvida medel i form av finansiella instrument och tidsbunden inlåning || 2.11.2 || 2 345 || 2 028

|| || ||

Bundna likvida medel || 2.11.3 || 5 122 || 8 320

|| || ||

Totalt || || 10 674 || 18 935

2.11.1   Obundna likvida medel

Obundna likvida medel omfattar EU:s totala medel på konton i medlemsstaterna och Eftaländerna (i statskassa eller centralbank), på avista- och förskottskonton och i kassa.

Att de obundna likvida medlen minskade väsentligt berodde huvudsakligen på att behållningen på konton i statskassa/finansförvaltning och centralbankskonton minskade. Det utgående saldot 2012 var väsentligt lägre än 2011 med anledning av den höga budgetutnyttjandegraden år 2012. Ytterligare likvida medel avseende ändringsbudget 5/2012 och ändringsbudget 6/2012 erhölls vidare först år 2013.

2.11.2   Likvida medel i form av finansiella instrument och tidsbunden inlåning

Beloppen i denna rubrik avser huvudsakligen likvida medel (1 845 miljoner euro) som anförtrotts förvaltare för kommissionens räkning för att genomföra vissa program som finansieras via EU:s budget och övrig tidsbunden inlåning (500 miljoner euro). Likvida medel i form av finansiella instrument kan därmed endast användas inom ramen för det berörda programmet. Vid årets slut hade åtaganden gjorts för 100 miljoner euro inom ramen för förvaltarnas finansiella instrument, men medlen hade ännu inte utnyttjats av övriga parter.

Såsom förklaras i not 2.4.1 ändrades redovisningen av finansiella tillgångar som kan säljas samt därmed sammanhängande likvida medel från år 2012 och framåt. År 2012 omfattar denna rubrik garantifondens likvida medel, medan saldot för 2011 inte omfattar det belopp på 302 miljoner som motsvarar garantifondens likvida medel för år 2011. Det beloppet redovisas istället som en finansiell anläggningstillgång som kan säljas. Om den nya redovisningmetoden som även redovisar likvida medel i form av finansiella instrument separat använts år 2011 skulle motsvarande belopp ha uppgått till 963 miljoner euro på avistakonton och 2 466 miljoner euro i likvida medel i form av finansiella instrument och tidsbunden inlåning.

2.11.3   Bundna likvida medel

Bundna likvida medel avser belopp som erhållits i samband med böter som utfärdats av kommissionen där ärendet fortfarande pågår. Dessa likvida medel hålls på särskilda konton som inte används för någon annan verksamhet. Om ett överklagande gjorts eller om det är okänt ifall den andra parten kommer att överklaga, visas det bakomliggande beloppet som en eventualskuld i not 5.2.

Minskningen av de bundna likvida medlen har två huvudorsaker. För det första meddelade domstolen slutlig dom i en rad ärenden som omfattade väsentliga belopp och för det andra användes den särskilda Bufi-fonden för böter i allt högre grad. Sedan den 1 januari 2010 förvaltar kommissionen alla preliminärt inkasserade böter i Bufi-fonden, som investerar medlen i finansiella instrument som redovisas som sådana finansiella tillgångar som kan säljas (se noterna 2.4 och 2.8).

                                   

LÅNGFRISTIGA SKULDER

2.12      PENSIONER OCH ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

|| Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Pensioner – personal || 37 528 || 30 617

Pensioner – övriga || 968 || 777

Gemensamma sjukförsäkringssystemet || 4 007 || 3 441

Totalt || 42 503 || 34 835

Den väsentliga ökningen av pensionsskulden kan förklaras med att den betydande minskningen av den tillämpade diskonteringssatsen resulterade i en stor försäkringsteknisk förlust för året.

2.12.1   Pensioner – personal

Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna ska utbetalningar inom pensionssystemet för Europeiska unionens tjänstemän tas upp som en kostnad i EU:s budget. Systemet täcks inte genom anslag, utan medlemsstaterna ska gemensamt garantera utbetalningen av dessa förmåner enligt den fördelningsnyckel som fastställs för finansieringen av utgiften. Tjänstemännen ska bidra med en tredjedel av den långfristiga finansieringen av pensionssystemet genom en obligatorisk avgift.

Pensionssystemets skulder värderades på grundval av antalet anställda och pensionerade f.d. anställda per den 31 december 2012 och på bestämmelserna i den version av tjänsteföreskrifterna som gällde detta datum. Värderingen gjordes enligt IPSAS 25-standarden (och var därmed även förenlig med EU:s redovisningsregel 12). Metoden för beräkningen av åtagandet bygger på den s.k. projected unit credit-metoden. De huvudsakliga försäkringstekniska antagandena som fanns tillgängliga på balansdagen var följande:

||

Pensionsskuld - Personal || 31.12.2012 || 31.12.2011

Nominell diskonteringsränta || 3.6 % || 4.9 %

Förväntad inflationstakt || 2.0 % || 1.8 %

Realränta || 1.6 % || 3.0 %

Sannolikhet för giftermål: män / kvinnor || 84 %/38 % || 84 %/38 %

Allmän löneökning / pensionsökning || 0 % || 0 %

2008 års livslängdstabell för internationella tjänstemän || Ja || Ja

Kontorörelser vad gäller skulder i form av ersättningar till anställda || Miljoner euro

|| Pensionsskuld - Personal || Sjukförsäkring

Bruttoskuld vid utgången av föregående budgetår || 34 233 || 3 711

Service- och normalkostnad || 1 144 || -

Räntekostnader || 1 043 || -

Utbetalda förmåner || (1 243) || -

Försäkringsteknisk förlust || 6 691 || 567

Förändringar på grund av nya medlemmar i systemet || 93 || -

Bruttoskuld vid årets slut || 41 961 || 4 278

Korrigeringskoefficient för pensionerna || 1 022 || Ej tillämpligt

Skatteavdrag på pensioner || (5 455) || Ej tillämpligt

Förvaltningstillgångar || Ej tillämpligt || (271)

Nettoskuld vid årets slut || 37 528 || 4 007

2.12.2   Pensioner – övriga

Härmed avses åtaganden avseende pensionsförmåner för ledamöter och tidigare ledamöter, eller motsvarande, av kommissionen, domstolen (och tribunalen), revisionsrätten, rådets generalsekreterare, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen samt Europeiska unionens personaldomstol. Rubriken omfattar även pensionsåtaganden för ledamöterna av Europaparlamentet.

2.12.3   Gemensamma sjukförsäkringssystemet

En uppskattning har också gjorts av EU:s åtagande i fråga om dess bidrag till det gemensamma sjukförsäkringssystemet vad gäller anställda som gått i pension. Bruttoskulden har värderats till 4 278 miljoner euro och förvaltningstillgångarna på 271 miljoner euro dras av från bruttoskulden för att få fram nettobeloppet. Diskonteringsräntan och den allmänna löneökning som använts i beräkningen är desamma som de som används vid beräkningen av pensionsskulden till de anställda.

2.13      LÅNGFRISTIGA AVSÄTTNINGAR

|| || || Miljoner euro

|| Belopp 31.12.2011 || Kompl. bestäm-melser || Outnyttjade belopp || Utnyttjade belopp || Överfört till omsättn. tillg. || Förändr. av vär-deringen || Belopp per den 31.12.2012

Rättsfall || 368 || 58 || (241) || (53) || 0 || 0 || 132

Avveckling av kärnkrafts-anläggningar || 1 005 || 0 || 0 || (3) || (29) || 24 || 997

Finansiella avsättningar || 100 || 38 || 0 || 0 || (33) || 3 || 108

Övrigt || 22 || 1 || (1) || (1) || 0 || 0 || 21

Totalt || 1 495 || 97 || (242) || (57) || (62) || 27 || 1 258

Rättsfall

Detta är en uppskattning av vilka belopp som sannolikt kommer att betalas ut mer än tolv månader efter årsslutet med avseende på ett antal pågående rättsfall. Minskningen av avsättningarna för rättsliga tvister beror huvudsakligen på att ett rättsfall avseende EGFJ avslutades år 2012.

Avveckling av kärnkraftsanläggningar

En grupp oberoende experter uppdaterade 2008 sin undersökning från 2003 av de beräknade kostnaderna för nedläggningen av gemensamma forskningscentrumets kärnkraftsanläggningar och avfallshanteringen i samband med nedläggningen. Den reviderade uppskattningen på 1 222 miljoner euro (tidigare 1 145 miljoner euro) ligger till grund för avsättningen i årsredovisningen. Enligt EU:s redovisningsregler har beräkningen indexerats med hänsyn till inflationen och sedan diskonterats till nettonuvärdet (med tillämpning av en nollkupongränta). Mot bakgrund av programmets beräknade varaktighet (cirka 20 år) är det nödvändigt att påpeka att uppskattningen är osäker och att slutkostnaderna kan bli annorlunda än vad som nu förutspås.

Finansiella avsättningar

Detta avser avsättningar för de förluster som beräknas uppstå i samband med SMF-garantierna för 1998, 2001 respektive 2007 inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation samt det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (Garanti) där Europeiska investeringsfonden har befogenhet att ställa garantier i eget namn men för kommissionens räkning och på dennas risk. Den finansiella risken i samband med åberopade och icke-åberopade garantier utjämnas dock enligt följande. Långfristiga finansiella avsättningar diskonteras till sitt nettonuvärde (med tillämpning av en årlig swapränta i euro).

2.14      LÅNGFRISTIGA SKULDER

|| Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Långfristiga lån || 57 252 || 41 200

Avdrag garantifond* || (20) || (21)

Totalt || 57 232 || 41 179

* Garantifonden innehar EFSM-obligationer som emitteras av kommissionen, varför dessa måste dras av.

Långfristiga lån

      || || Miljoner euro

|| Makroekonomiskt stöd || Euratom || Betalningsbalansstöd || Europeisk finansiell stabiliserings-mekanism || EKSG under avveckling || Totalt

Totalt per den 31.12.2011 || 595 || 451 || 11 625 || 28 344 || 236 || 41 251

Ny upplåning    || 39 || - || - || 15 800 || - || 15 839

Återbetalningar || (84) || (24) || - || - || (46) || (154)

Växelkursskillnader || - || - || - || - || 4 || 4

Förändringar i bokfört värde || (1) || (2) || (2) || 332 || - || 327

Totalt per den 31.12.2012 || 549 || 425 || 11 623 || 44 476 || 194 || 57 267

|| || || || || ||

Belopp som förfaller inom < 1 år || 15 || - || - || - || - || 15

|| || || || || ||

Belopp som förfaller inom > 1 år || 534 || 425 || 11 623 || 44 476 || 194 || 57 252

Denna rubrik omfattar EU:s upplåning som har en löptid på mer än ett år. Upplåningen omfattar skulder som styrkts genom intyg som uppgår till 57 026 miljoner euro (2011: 41 011 miljoner euro). Förändringarna i det bokförda värdet motsvarar förändringen i upplupna räntor. För mer information om upp- och utlåningsverksamheten, se not 7.

2.15      ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER

|| Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Finansiella leasingskulder || 2 040 || 1 603

Byggnader som bekostas genom avbetalning || 352 || 367

Övrigt || 135 || 89

Totalt || 2 527 || 2 059

KORTFRISTIGA SKULDER

2.16      KORTFRISTIGA AVSÄTTNINGAR

|| || || Miljoner euro

|| Belopp per den 31.12.2011 || Ytterligare avsättningar || Outnyttjade belopp || Utnyttjade belopp || Överfört från anläggningstillgångar || Förändringar i värderingen || Belopp per den 31.12.2012

Rättsfall || 17 || 218 || (2) || (9) || 0 || 0 || 224

Avveckling av kärn-kraftsan-läggningar || 29 || 0 || 0 || (29) || 29 || 0 || 29

Finansiella avsättningar || 165 || 30 || 0 || (43) || 33 || 3 || 188

Övrigt || 59 || 342 || (32) || (5) || 1 || 0 || 365

Totalt || 270 || 590 || (34) || (86) || 63 || 3 || 806

2.17      KORTFRISTIGA FINANSIELLA SKULDER

Denna rubrik avser upplåning (se not 2.14) som förfaller inom 12 månader från balansdagen.

2.18      SKULDER TILL LEVERANTÖRER OCH STÖDMOTTAGARE

|| || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2012 || 31.12.2011

Långfristiga fordringar som förfaller till betalning under året || 2.18.1 || 89 || 81

Skulder till leverantörer och stödmottagare || 2.18.2 || 21 558 || 22 311

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter || 2.18.3 || 68 436 || 69 081

Totalt || || 90 083 || 91 473

2.18.1   Långfristiga fordringar som förfaller till betalning under året

|| Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Finansiella leasingskulder || 70 || 66

Övrigt || 19 || 15

Totalt || 89 || 81

2.18.2   Skulder till leverantörer och stödmottagare

|| Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Medlemsstater || 23 029 || 22 200

Leverantörer med flera || 1 704 || 1 611

Beräknade icke-stödberättigande belopp och förestående förskottsbetalningar || (3 175) || (1 500)

Totalt || 21 558 || 22 311

Skulder till leverantörer och stödmottagare innefattar betalningsansökningar som kommissionen tagit emot inom ramen för bidragsverksamheten. De krediteras med det begärda beloppet så snart ansökan har tagits emot. Om motparten är en medlemsstat, klassificeras den som sådan. Det är samma förfarande för fakturor och kreditnotor som tagits emot vid upphandlingstransaktioner. De berörda ersättningsanspråken har beaktats inom ramen för förfarandena för periodavgränsning vid årets slut. Sedan avgränsningarna gjorts har de beräknade stödberättigande beloppen därför redovisats som kostnader, medan den återstående delen redovisas som ”Beräknade icke-stödberättigande kostnader och förestående förskottsbetalningar” (se nedan). För att inte överskatta tillgångar och skulder har det beslutats att det nettobelopp som ska betalas ska redovisas bland kortfristiga skulder.

Medlemsstater

Huvudbeloppen här avser obetalda ersättningsanspråk för strukturfondsåtgärder (5,6 miljarder euro för ESF och 15,6 miljarder euro för ERUF och Sammanhållningsfonden).

Leverantörer med flera

I denna rubrik ingår diverse skulder, fordringar i samband med bidrag och upphandling, samt även belopp som ska betalas till offentliga organ och enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna, (t.ex. EUF).

Beräknade icke-stödberättigande kostnader och förestående förskottsbetalningar

Skulderna har satts ned med den del som motsvarar mottagna ersättningskrav som ännu inte hade kontrollerats och senare befunnits icke stödberättigande. De största beloppen avser generaldirektorat som arbetar med strukturåtgärder. Skulderna minskas även med den del av mottagna ersättningskrav som motsvarar förutbetalda kostnader vid årets slut som återstår att utbetala (2,4 miljarder euro).

2.18.3   Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

|| Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Upplupna kostnader || 68 216 || 68 577

Förutbetalda intäkter || 201 || 490

Övrigt || 19 || 14

Totalt || 68 436 || 69 081

De upplupna kostnaderna fördelas på följande sätt:

|| Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Jordbruk och landsbygdsutveckling: || ||

 EGFJ: Direktstöd för perioden 16/10–31/12 || 33 040 || 33 774

 EGFJ: Direktstöd – övriga ersättningar || 11 492 || 10 701

 EGFJ: Omstruktureringsfonden för socker || 0 || 224

 EGFJ: Övrigt || 1 || 23

 EJFLU || 12 497 || 12 127

 Totalt || 57 030 || 56 849

Strukturåtgärder || ||

 EFF/FFU || 66 || 56

 Eruf och Sammanhållningsfonden || 4 359 || 4 791

 Ispa || 382 || 172

 Europeiska socialfonden || 1 378 || 1 687

 Totalt || 6 185 || 6 706

Övriga upplupna kostnader: || ||

 Forskning och utveckling || 1 077 || 1 157

 Övrigt || 3 924 || 3 865

 Totalt || 5 001 || 5 022

Totalt || 68 216 || 68 577

TILLGÅNGAR NETTO

2.19      RESERVER

|| || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2012 || 31.12.2011

Reserv för verkligt värde || 2.19.1 || 150 || (108)

Reserv för garantifonden || 2.19.2 || 2 079 || 1 911

Övriga reserver || 2.19.3 || 1 832 || 1 805

Totalt || || 4 061 || 3 608

2.19.1   Reserv för verkligt värde

I enlighet med redovisningsreglerna redovisas justeringar till verkligt värde i fråga om tillgångar som kan säljas genom reserven för verkligt värde. . Under 2012 togs ackumulerade minskningar av verkligt värde för 5 miljoner euro netto ut från reserven för verkligt värde (år 2011 24 miljoner) och fördes upp i resultaträkningen avseende tillgångar som kan säljas.

2.19.2   Reserv för garantifonden

Denna reserv avspeglar det fastställda målbelopp på 9 % av de utestående belopp som garanterats genom fonden och som ska hållas som tillgångar.

2.19.3 Övriga reserver

Beloppet avser huvudsakligen reserven för EKSG under avveckling (1 534 miljoner euro) avseende kol- och stålforskningsfonden som inrättades i samband med avvecklingen av EKSG.

2.20      FORDRINGAR PÅ MEDLEMSSTATERNA

|| Miljoner euro

|| Belopp

Fordringar på medlemsstaterna per den 31.12.2011 || 37 458

Återbetalning av 2011 års budgetöverskott till medlemsstaterna || 1 497

Kontorörelser avseende reserven för garantifonden || 168

Övriga förändringar i reserven || 25

Ekonomiskt resultat för året || 5 329

Fordringar på medlemsstaterna totalt per den 31.12.2012 || 44 477

||

Fördelat på ||

 Ersättningar till anställda || 42 503

 Övriga belopp || 1 974

Detta belopp utgör de överskjutande kostnader som kommissionen hade ådragit sig per 31 december 2012 och som måste finansieras genom framtida budgetar. Många kostnader tas enligt den periodiserade redovisningen upp år N även om de faktiskt betalas ut och finansieras via budgeten för år N+1. Skulderna översteg kraftigt tillgångarna vid årsskiftet eftersom dessa kostnader togs upp i räkenskaperna medan de motsvarande beloppen finansieras via framtida budgetar. De största beloppen avsåg EGFJ:s verksamhet. Den största delen av de belopp som begärs in betalas i själva verket av medlemsstaterna mindre än 12 månader efter det berörda budgetårets slut som en del av följande års budget.

Huvudsakligen är det kommissionens åtaganden om ersättningar till anställda som betalas ut under en längre period. Det bör noteras att det är medlemsstaterna som garanterar finansieringen av pensionsutbetalningarna ur de årliga budgetarna. I rent informationssyfte visas nedan en uppdelning av de kommande utbetalningarna av ersättningar till anställda:

|| Miljoner euro

|| Belopp

Belopp som ska erläggas 2013 || 1 399

Belopp som ska erläggas efter 2013 || 41 104

Totala skulder i form av ersättningar till anställda per den 31.12.2012 || 42 503

Det bör noteras att ovanstående inte har någon effekt på budgetutfallet – budgetinkomsterna ska alltid vara lika med budgetutgifterna eftersom eventuella inkomstöverskott återförs till medlemsstaterna.

3. NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

3.1       EGNA MEDEL OCH ANDRA INTÄKTER

|| || || Miljoner euro

|| Not || 2012 || 2011

BNI-medel || || 98 061 || 88 442

Traditionella egna medel: Tullar || || 16 087 || 16 528

                    Sockeravgifter || || 157 || 161

Egna medel från mervärdesskatt || || 14 871 || 14 763

Egna medel || 3.1.1 || 129 176 || 119 894

Budgetjusteringar || 3.1.2 || 1 439 || 4 533

Bidrag från tredje land (inklusive Eftaländer) || || 304 || 250

Totalt || || 130 919 || 124 677

3.1.1     Egna medel

EU:s intäkter kommer i huvudsak från de egna medlen. Huvuddelen av kostnaderna finansieras genom egna medel, medan övriga intäkter endast utgör en mindre del av den totala finansieringen. Det finns tre kategorier egna medel: traditionella egna medel, momsbaserade medel och BNI-baserade medel. Traditionella egna medel omfattar i sin tur sockeravgifter och tullar. En mekanism för korrigering av obalanser i budgeten (Förenade kungarikets rabatt) och en bruttominskning av Nederländernas och Sveriges årliga BNI-baserade bidrag är också en integrerad del av systemet för egna medel. Medlemsstaterna behåller 25 % av de traditionella egna medlen för att täcka uppbördskostnader och beloppen ovan anges netto efter avdrag av dessa kostnader.

År 2011 lämnade Belgien in en ansökan om återbetalning av cirka 126 miljoner euro (netto) som överförts till EU:s budget enligt systemet för egna medel. En extern revision genomfördes eftersom kommissionens inspektioner och revisionsrättens kontroller påvisade vissa brister i de belgiska avsluts- och redovisningssystemen, som påverkat tillförlitligheten vad avser belopp som överförts till EU-budgeten under traditionella egna medel. Under första halvåret 2013 gjorde kommissionens enheter ytterligare inspektioner och utvärderade resultaten av kontrollerna, däribland ansökan om återbetalning och de korrigerande åtgärder som vid behov skulle vidtas. Resultaten av kontrollerna och av kommissionens inspektioner bekräftade att ansökan om återbetalning inte är behäftad med sakfel och att beräkningarna är tillförlitliga. Därför gjordes en avsättning den 31 december 2012 i kommissionens räkenskaper för att täcka det belgiska återbetalningsanspråket som kommer att handläggas år 2013.

3.1.2     Budgetjusteringar

Rubriken budgetjusteringar innefattar bland annat överskottet från 2011 års budget (1 497 miljoner euro), vilket medlemsstaterna får tillbaka eftersom deras bidrag till nästa års budget reduceras. Överskottet tas således upp som en intäkt 2012.

 

3.2       ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

|| || Miljoner euro

|| Not || 2012 || 2011

Böter || 3.2.1 || 1 884 || 868

|| || ||

Jordbruksavgifter || 3.2.2 || 87 || 65

|| || ||

Återkrav av utlägg: || 3.2.3 || ||

Direkt centraliserad förvaltning || || 63 || 76

Indirekt centraliserad förvaltning || || 30 || 17

Decentraliserad förvaltning || || 27 || 106

Gemensam förvaltning. || || 8 || 3

Delad förvaltning || || 1 376 || 845

Totalt || || 1 504 || 1 047

Intäkter från administrativ verksamhet: || 3.2.4 || ||

Personal || || 1 209 || 1 141

Intäkter från materiella anläggningstillgångar || || 23 || 94

Övriga administrativa intäkter || || 59 || 119

Totalt || || 1 291 || 1 354

Diverse rörelseintäkter: || 3.2.5 || ||

Justeringar/avsättningar || || 280 || 59

Växelkursvinster || || 335 || 476

Övrigt || || 1 445 || 1 507

Totalt || || 2 060 || 2 042

Totalt || || 6 826 || 5 376

3.2.1     Böter

Dessa intäkter avser böter som kommissionen har utdömt för överträdelser av konkurrensreglerna. Fordringar och därmed sammanhängande intäkter redovisas när kommissionens beslut om att utdöma böter har fattats och vederbörligen delgivits den eller de som beslutet riktar sig till. Att intäkterna från böter är högre än 2011 beror på att ett ärende med höga böter avseende bildrör för tv-apparater och datorskärmar behandlades 2012.

I mars 2013 ådömdes Microsoft böter på 561 miljoner euro för att de underlåtit att tillhandahålla andra webbläsare än Internet Explorer till användare i Europeiska unionen.

3.2.2     Jordbruksavgifter

Dessa belopp avser i första hand mjölkavgifterna som är ett sätt att styra marknaden genom att mjölkproducenter som överskrider sina referenskvantiteter får betala påföljder. Då de inte är kopplade till kommissionens förskottsbetalningar anses de i praktiken utgöra inkomster som avsatts för särskilda ändamål.

3.2.3     Återkrav av utlägg

Denna rubrik avser de betalningskrav som utfärdats av kommissionen samt de avdrag från påföljande utbetalningar som bokförs i kommissionens räkenskaper vid återkrav av belopp som tidigare betalats ut från den allmänna budgeten, till följd av kontroller, granskning eller analys av stödberättigandet. Dessutom omfattas återbetalningskrav som medlemsstaterna riktat till mottagare av stöd från EGFJ. Det inkluderar också skillnaden i upplupna inkomstberäkningar från föregående årsslut till innevarande år.

Dessa belopp avser bara de redovisningsmässiga följderna av EU:s korrigeringsåtgärder enligt gällande redovisningsregler. Därför kan dessa belopp inte rimligtvis omfatta alla belopp som återbetalats till EU, eftersom i synnerhet stora utgifter inom området strukturåtgärder omfattas av särskilda mekanismer för att kräva tillbaka belopp som betalats ut på felaktiga grunder, varvid inga återbetalningskrav behöver utfärdas, varför EU:s räkenskaper inte påverkas. I enlighet med EU:s redovisningsregler tas inte heller återkrävd förfinansiering upp som en intäkt. Närmare upplysningar om finansiella korrigeringar och återkrav finns i not 6.

Jordbruk: EGFJ och landsbygdsutveckling

Inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) uppgår de belopp som räknas som intäkter under året under denna rubrik till 1 020 miljoner euro. De fördelas enligt följande:

- Beslut som fattas under året om finansiell korrigering efter förenlighetskontroll avseende 724 miljoner euro.

- Bedrägerier och oriktigheter: 296 miljoner euro. Återbetalningar som medlemsstaterna deklarerat och som återvunnits under året, på 195 miljoner euro, plus nettoökningen av de utestående belopp som avser bedrägerier och oriktigheter deklarerade av medlemsstaterna som ska återvinnas vid utgången av året, på 101 miljoner euro.

Strukturåtgärder

- Under denna rubrik ska 356 miljoner euro återkrävas avseende utgifter för strukturåtgärder (2011: 109 miljoner euro). De huvudsakliga beloppen i denna rubrik inkluderar betalningskrav som kommissionen utställt för att återkräva felaktiga utbetalningar på 95 miljoner euro från tidigare år (däribland 5 miljoner euro avseende utvecklingsdelen av EUGFJ) samt en ökning på 261 miljoner euro av de upplupna intäkterna vid utgången av året.

Återbetalningskraven utfärdas bara i följande fall:

-     När kommissionen fattar ett formellt beslut om finansiella korrigeringar efter att ha upptäckt felaktiga utbetalningar i de belopp som medlemsstaterna begärt.

-     När man gör justeringar i samband med att ett program slutbetalas, då EU:s bidrag sätts ned om medlemsstatens deklarationer av stödberättigande kostnader inte motsvarar de belopp som redan har betalats ut i form av förfinansiering och mellanliggande betalningar. Dessa transaktioner kan göras utan ett formellt beslut från kommissionen om de godkänns av medlemsstaten.

-     När man efter avslutad rättsprocess måste betala tillbaka sådana belopp som hade återkrävts efter det att programmet avslutats men innan rättsprocessen avgjorts.

Övriga betalningskrav som utfärdas i samband med strukturåtgärder avser återkrav av förfinansiering. – se not 6.5. Dessa belopp har inte förts upp som intäkter, utan tas i balansräkningen upp som förfinansiering.

3.2.4     Intäkter från administrativ verksamhet

Dessa intäkter utgörs av direkta avdrag från personalens löner, främst i form av bidrag till personalens pensionssystem samt inkomstskatt.

3.2.5     Diverse rörelseintäkter

Rubriken omfattar också ett belopp på 672 miljoner euro (2011: 535 miljoner euro) som avser belopp som tagits emot från anslutningsländerna. Växelkursvinster tas också upp under denna rubrik, såvida de inte är kopplade till sådan finansiell verksamhet som avses i not 3.5 nedan. Växelkursvinster kan uppstå i samband med löpande transaktioner i andra valutor än euro, samt i samband med den årliga omräkning som sker i syfte att förbereda redovisningen. Såväl realiserade som orealiserade vinster omfattas. Året uppvisade en växelkursvinst netto på 52 miljoner euro. (År 2011 var beloppet 94 miljoner euro).

3.3       ADMINISTRATIVA KOSTNADER

|| || Miljoner euro

|| 2012 || 2011

Personalkostnader || 5 708 || 5 416

Av- och nedskrivningar || 451 || 412

Övriga administrativa kostnader || 3 161 || 3 148

Totalt || 9 320 || 8 976

Under denna rubrik tas kostnader på 379 miljoner euro upp (2011: 358 miljoner euro) som rör operationella leasingavtal – de belopp för vilka åtaganden har gjorts som ska betalas under leasingavtalens återstående löptid är följande:

|| || || || || Miljoner euro

|| Belopp att betala under påföljande år

< 1 år || 1–5 år || > 5 år || Totalt

Byggnader || 340 || 947 || 575 || 1 862

IT-materiel och annan utrustning || 5 || 7 || 0 || 12

Totalt || 345 || 954 || 575 || 1 874

 

3.4      RÖRELSEKOSTNADER

|| || || Miljoner euro

|| Not || 2012 || 2011

Huvudsakliga rörelsekostnader: || 3.4.1 || ||

 Direkt centraliserad förvaltning || || 9 883 || 10 356

 Indirekt centraliserad förvaltning || || 4 151 || 4 119

 Decentraliserad förvaltning || || 1 019 || 766

 Delad förvaltning || || 106 378 || 104 067

 Gemensam förvaltning || || 1 819 || 1 714

 Totalt || || 123 250 || 121 022

Övriga rörelsekostnader: || 3.4.2 || ||

 Justeringar/avsättningar || || 427 || 251

 Växelkursförluster || || 281 || 382

 Övrigt || || 675 || 2 123

 Totalt || || 1 383 || 2 756

Totalt || || 124 633 || 123 778

3.4.1     Huvudsakliga rörelsekostnader

EU:s rörelsekostnader är fördelade på de olika rubrikerna i budgetramen och kan ta olika former beroende på hur de förvaltas och betalas ut. Merparten av utgifterna faller inom den s.k. delade förvaltningen dvs. där vissa uppgifter delegeras till medlemsstaterna. Detta gäller t.ex. EGFJ:s utgifter och insatser som finansieras via olika strukturåtgärder (regionala utvecklingsfonden, socialfonden, jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Sammanhållningsfonden och fiskerifonden).

De ovanstående rörelsekostnaderna avser huvudsakligen följande områden: jordbruk och landsbygdsutveckling (57 miljarder euro), regional utveckling och sammanhållning (39 miljarder euro), sysselsättning och socialpolitik (11 miljarder euro), forskning samt kommunikationsnät, innehåll och teknik (6 miljarder euro) samt yttre förbindelser (3 miljarder euro).

3.4.2     Övriga rörelsekostnader

Växelkursförluster kan uppstå i samband med löpande transaktioner i andra valutor än euro, samt i samband med den årliga omräkning som sker i syfte att förbereda räkenskaperna. Såväl realiserade som icke-realiserade vinster omfattas. De kursförluster som är kopplade till finansiell verksamhet som avses i not 3.6 nedan tas inte upp under denna rubrik.

År 2011 innehöll rubriken för övriga rörelsekostnader huvudsakligen en korrigering avseende böter som utfärdats under föregående år till ett sammanlagt belopp på 1 471 miljoner euro.

Kostnader för forskning och utveckling:

Kostnader för forskning och utveckling som inte tillgångsredovisas tas upp både under administrativa kostnader (not 3.3) och rörelsekostnader enligt följande:

|| Miljoner euro

|| 2012 || 2011

Kostnader för forskning || 331 || 327

Utvecklingskostnader som inte tillgångsredovisas || 76 || 145

Redovisade som kostnad || 407 || 472

3.5       FINANSIELLA INTÄKTER

|| || Miljoner euro

|| 2012 || 2011

Intäkter från utdelning || 12 || 5

|| ||

Ränteintäkter på: || ||

 Förfinansiering || 28 || 40

 Dröjsmålsränta || 242 || 89

 Finansiella tillgångar som kan säljas || 100 || 113

 Lån || 1 559 || 921

 Likvida medel || 26 || 132

 Övrigt || 2 || 5

 Totalt || 1 957 || 1 300

Övriga finansiella intäkter: || ||

 Realisationsvinst på försäljning av finansiella tillgångar || 18 || 3

 Övrigt || 160 || 178

 Totalt || 178 || 181

Nuvärdejustering || 0 || 1

|| ||

Växelkursvinster || 10 || 4

|| ||

Totalt || 2 157 || 1 491

De ökade finansiella intäkterna beror huvudsakligen på högre utlåningsräntor. Ökningen ligger i linje med det högre saldot på EFSM-lånen (se not 2.4.2 och 7). Eftersom lånen är så kallade back-to-back-lån ökade även räntekostnaderna på lånen i motsvarande grad (se not 3.6 nedan). Minskningen av intäkter från likvida medel beror på att marknadsräntan sjönk avsevärt under 2012. Den kategori som drabbades hårdast var ränta på preliminärt inkasserade böter. I denna kategori ledde den kombinerade effekten av att inlåningsräntan sjönk och att många konton avslutades under 2012 till att ränteintäkterna minskade med cirka 81 miljoner euro.

3.6       FINANSIELLA KOSTNADER

|| || Miljoner euro

|| 2012 || 2011

Räntekostnader: || ||

 Leasingavtal || 88 || 91

 Upplåning || 1 545 || 903

 Övrigt || 23 || 30

 Totalt || 1 656 || 1 024

Övriga finansiella kostnader: || ||

 Justeringar av avsättningar || 75 || 74

Kostnader för finansiella instrument som anförtrotts förvaltare || 43 || 47

 Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas || 8 || 12

 Realisationsförlust på försäljning av finansiella tillgångar || 4 || 5

 Övrigt || 143 || 144

 Totalt || 273 || 282

Växelkursförluster || 13 || 49

|| ||

Totalt || 1 942 || 1 355

3.7       NETTOUNDERSKOTT FRÅN ANDELAR I GEMENSAMMA FÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG

Enligt kapitalandelsmetoden ska kommissionen i sin resultaträkning ta upp sin andel av nettounderskottet i intresseföretag och gemensamma företag (se även noterna 2.3.1 och 2.3.2).

3.8        INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN DIREKT MOTPRESTATION

År 2012 redovisades 137 023 miljoner euro (2011: 130 391 miljoner euro) i intäkter från transaktioner utan direkt motprestation i resultaträkningen.

3.9       REDOVISNINGEN AV SEGMENT

I redovisningen fördelas rörelseintäkterna och -kostnaderna inom kommissionens olika politikområden enligt verksamhetsbaserad budgetering. Politikområdena kan samlas under tre större rubriker, nämligen "verksamhet inom Europeiska unionen", "verksamhet utanför Europeiska unionen" samt "tjänster och övrigt".

Gruppen ”verksamhet inom EU” är den största och omfattar de många politikområden som avser Europeiska unionen. Gruppen ”verksamhet utanför EU” omfattar politikområden med inriktning utanför Europeiska unionen, t.ex. handel och bistånd. Gruppen ”tjänster och övrigt” avser den interna och ämnesövergripande verksamhet som krävs för att EU:s institutioner och organ ska fungera. Notera att uppgifterna om organen återfinns i relevant politiskt område. Noteras ska också att egna medel och andra intäkter till unionsbudgeten inte har delats upp på de olika verksamhetsområdena, eftersom dessa beräknas, återkrävs och förvaltas av kommissionens centrala tjänster.

|| || || || || || Miljoner euro

|| Verksamhet inom EU || Verksamhet utanför EU || Tjänster och övrigt || EKSG under avveckling || Övriga institutioner || Eliminering vid konsolidering || Totalt

Böter || 1 884 || - || - || - || - || - || 1 884

Jordbruksavgifter || 87 || - || - || - || - || - || 87

Återkrav av utlägg || 1 444 || 59 || 1 || - || - || - || 1 504

Intäkter från administrativ verksamhet || 99 || 1 || 992 || - || 664 || (465) || 1 291

Diverse rörelseintäkter || 2 692 || 90 || 440 || 7 || 8 || (1 177) || 2 060

Övriga rörelseintäkter || 6 206 || 150 || 1 433 || 7 || 672 || (1 642) || 6 826

|| || || || || || ||

Personalkostnader || (2 256) || (318) || (1 352) || - || (1 802) || 20 || (5 708)

Kostnader för materiella och immateriella anläggningstillgångar || (126) || 1 || (113) || - || (213) || - || (451)

Övriga administrativa kostnader || (1 003) || (311) || (880) || - || (1 594) || 627 || (3 161)

Administrativa kostnader || (3 385) || (628) || (2 345) || - || (3 609) || 647 || (9 320)

|| || || || || || ||

Direkt centraliserad förvaltning || (6 996) || (3 572) || (159) || - || - || 844 || (9 883)

Indirekt centraliserad förvaltning || (3 762) || (422) || (34) || - || - || 67 || (4 151)

Decentraliserad förvaltning || (494) || (525) || - || - || - || - || (1 019)

Delad förvaltning || (106 464) || 83 || 3 || - || - || - || (106 378)

Gemensam förvaltning || (269) || (1 550) || - || - || - || - || (1 819)

Övriga rörelsekostnader || (774) || (3) || (634) || (48) || (8) || 84 || (1 383)

Rörelsekostnader || (118 759) || (5 989) || (824) || (48) || (8) || 995 || (124 633)

TOTALA RÖRELSEKOSTNADER || (122 144) || (6 617) || (3 169) || (48) || (3 617) || 1 642 || (133 953)

Rörelsekostnader netto || (115 938) || (6 467) || (1 736) || (41) || (2 945) || 0 || (127 127)

Egna medel och andra intäkter || || || || || || || 130 919

Överskott från löpande verksamhet || || || || || || || 3 792

Finansiella nettointäkter || || || || || || || 215

Förändringar i skulder för pension och övr. ersättningar till anställda || || || || || (8 846)

Nettounderskott: andelar i gem. för. och intresseföretag || || || || || || (490)

Ekonomiskt resultat för året || || || || || || || (5 329)

|| REDOVISNING AV SEGMENT – VERKSAMHET INOM EU || Miljoner euro ||

|| Ekonomi och finans || Näringsliv || Konkurrens || Sysselsättning || Jordbruk || Transport och energi || Miljö || Forskning || Informationssamhället

Övriga rörelseintäkter: || || || || || || || || ||

Böter || 0 || 6 || 1 878 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Jordbruksavgifter || 0 || 0 || 0 || 0 || 87 || 0 || 0 || 0 || 0

Återkrav av utlägg || 0 || 1 || 0 || 48 || 1 025 || 10 || 3 || 21 || 18

Intäkter från administrativ verksamhet || 0 || 18 || 0 || 0 || 0 || 16 || 0 || 7 || 0

Diverse rörelseintäkter || 4 || 93 || 0 || 34 || 239 || 220 || 39 || 845 || 12

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER || 4 || 118 || 1 878 || 82 || 1 351 || 246 || 42 || 873 || 30

Administrativa kostnader: || (68) || (210) || (89) || (107) || (127) || (412) || (126) || (432) || (131)

Personalkostnader || (60) || (147) || (83) || (82) || (107) || (281) || (88) || (236) || (107)

Kostnader för immateriella och materiella anläggningstillgångar || 0 || (8) || 0 || (1) || 0 || (15) || (1) || (15) || 0

Övriga administrativa kostnader || (8) || (55) || (6) || (24) || (20) || (116) || (37) || (181) || (24)

Rörelsekostnader: || (40) || 394 || (80) || (10 873) || (56 842) || (2 372) || (329) || (4 365) || (1 312)

Direkt centraliserad förvaltning || (40) || 211 || 0 || (169) || (48) || (1 061) || (307) || (2 906) || (1 285)

Indirekt centraliserad förvaltning || 0 || 352 || 0 || (3) || 0 || (1 127) || (10) || (1 408) || (22)

Decentraliserad förvaltning || 0 || 0 || 0 || (61) || (38) || 0 || 0 || 0 || 0

Delad förvaltning || 0 || 0 || 0 || (10 618) || (56 655) || 0 || 0 || 0 || 0

Gemensam förvaltning || 0 || (130) || 0 || (7) || 0 || (123) || 0 || 0 || 0

Övriga rörelsekostnader || 0 || (39) || (80) || (15) || (101) || (61) || (12) || (51) || (5)

TOTALA RÖRELSEKOSTNADER || (108) || 184 || (169) || (10 980) || (56 969) || (2 784) || (455) || (4 797) || (1 443)

RÖRELSEKOSTNADER NETTO || (104) || 302 || 1 709 || (10 898) || (55 618) || (2 538) || (413) || (3 924) || (1 413)

|| || || || || || || || ||

|| Gem. forsknings-centrumet || Fiske || Inre marknaden || Regionalpolitik || Beskattning och tullunion || Utbildning och kultur || Hälsa och konsumentskydd || Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa || Verksamhet inom EU totalt

Övriga rörelseintäkter: || || || || || || || || ||

Böter || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 1 884

Jordbruksavgifter || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 87

Återkrav av utlägg || 0 || 6 || 0 || 303 || 0 || 6 || 2 || 1 || 1 444

Intäkter från administrativ verksamhet || 39 || 0 || 2 || 0 || 0 || 0 || 16 || 1 || 99

Diverse rörelseintäkter || 78 || 9 || 225 || (3) || 1 || 287 || 363 || 246 || 2 692

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER || 117 || 15 || 227 || 300 || 1 || 293 || 381 || 248 || 6 206

Administrativa kostnader: || (358) || (47) || (229) || (78) || (113) || (205) || (348) || (305) || (3 385)

Personalkostnader || (249) || (39) || (150) || (66) || (43) || (110) || (234) || (174) || (2 256)

Kostnader för immateriella och materiella anläggningstillgångar || (27) || 0 || (8) || 0 || (10) || (1) || (25) || (15) || (126)

Övriga administrativa kostnader || (82) || (8) || (71) || (12) || (60) || (94) || (89) || (116) || (1 003)

Rörelsekostnader: || (82) || (807) || (69) || (38 622) || (14) || (1 808) || (661) || (877) || (118 759)

Direkt centraliserad förvaltning || (60) || (175) || (36) || (41) || (14) || (229) || (436) || (400) || (6 996)

Indirekt centraliserad förvaltning || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || (1 478) || (66) || 0 || (3 762)

Decentraliserad förvaltning || 0 || 0 || 0 || (395) || 0 || 0 || 0 || 0 || (494)

Delad förvaltning || 0 || (629) || 0 || (38 186) || 0 || 0 || 0 || (376) || (106 464)

Gemensam förvaltning. || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || (2) || (7) || 0 || (269)

Övriga rörelsekostnader || (22) || (3) || (33) || 0 || 0 || (99) || (152) || (101) || (774)

TOTALA RÖRELSEKOSTNADER || (440) || (854) || (298) || (38 700) || (127) || (2 013) || (1 009) || (1 182) || (122 144)

RÖRELSEKOSTNADER NETTO || (323) || (839) || (71) || (38 400) || (126) || (1 720) || (628) || (934) || (115 938)

|| REDOVISNING AV SEGMENT – VERKSAMHET UTANFÖR EU || Miljoner euro ||

|| Yttre förbindelser || Handel || Utvecklingssamarbete || Utvidgning || Humanitärt bistånd || Total verksamhet utanför EU ||

Övriga rörelseintäkter || || || || || || ||

Återkrav av utlägg || 34 || 0 || 2 || 24 || (1) || 59 ||

Intäkter från administrativ verksamhet || 1 || 0 || 0 || 0 || 0 || 1 ||

Diverse rörelseintäkter || 5 || 0 || 87 || (1) || (1) || 90 ||

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER || 40 || 0 || 89 || 23 || (2) || 150 ||

Administrativa kostnader || (102) || (72) || (342) || (80) || (32) || (628) ||

Personalkostnader || (15) || (65) || (165) || (49) || (24) || (318) ||

Kostnader för immateriella och materiella anläggningstillgångar || 1 || 0 || 0 || 0 || 0 || 1 ||

Övriga administrativa kostnader || (88) || (7) || (177) || (31) || (8) || (311) ||

Rörelsekostnader: || (2 876) || (11) || (1 091) || (863) || (1 148) || (5 989) ||

Direkt centraliserad förvaltning || (1 729) || (6) || (782) || (485) || (570) || (3 572) ||

Indirekt centraliserad förvaltning || (350) || 0 || (19) || (53) || 0 || (422) ||

Decentraliserad förvaltning || (218) || 0 || (37) || (270) || 0 || (525) ||

Delad förvaltning || 83 || 0 || 0 || 0 || 0 || 83 ||

Gemensam förvaltning. || (662) || (5) || (252) || (54) || (577) || (1 550) ||

Övriga rörelsekostnader || 0 || 0 || (1) || (1) || (1) || (3) ||

TOTALA RÖRELSEKOSTNADER || (2 978) || (83) || (1 433) || (943) || (1 180) || (6 617) ||

RÖRELSEKOSTNADER NETTO || (2 938) || (83) || (1 344) || (920) || (1 182) || (6 467) ||

|| || ||

|| REDOVISNING AV SEGMENT – TJÄNSTER OCH ÖVRIGT || Miljoner euro ||

|| Press och kommu-nikation || Europeiska byrån för bedrägeri-bekämpning (OLAF) || Sam-ordning || Personal och administ-ration || Eurostat || General-direktoratet för budget || Revision || Språk || Övrigt || Tjänster och övrigt totalt

Övriga rörelseintäkter || || || || || || || || || ||

Återkrav av utlägg || 1 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 1

Intäkter från administrativ verksamhet || 0 || 7 || 2 || 829 || 0 || 56 || 0 || 98 || 0 || 992

Diverse rörelseintäkter || (2) || 5 || 1 || 53 || 0 || 9 || 0 || 47 || 327 || 440

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER || (1) || 12 || 3 || 882 || 0 || 65 || 0 || 145 || 327 || 1 433

Administrativa kostnader || (124) || (51) || (184) || (1 424) || (91) || (58) || (11) || (441) || 39 || (2 345)

Personalkostnader || (79) || (38) || (159) || (632) || (70) || (45) || (10) || (358) || 39 || (1 352)

Kostnader för immateriella och materiella anläggningstillgångar || (2) || (1) || 0 || (109) || 0 || 0 || 0 || (1) || 0 || (113)

Övriga administrativa kostnader || (43) || (12) || (25) || (683) || (21) || (13) || (1) || (82) || 0 || (880)

Rörelsekostnader: || (124) || (22) || (2) || (14) || (32) || (341) || 0 || (16) || (273) || (824)

Direkt centraliserad förvaltning || (90) || (22) || 0 || (12) || (32) || (3) || 0 || 0 || 0 || (159)

Indirekt centraliserad förvaltning || (34) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || (34)

Delad förvaltning || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 3 || 0 || 0 || 0 || 3

Övriga rörelsekostnader || 0 || 0 || (2) || (2) || 0 || (341) || 0 || (16) || (273) || (634)

TOTALA RÖRELSEKOSTNADER || (248) || (73) || (186) || (1 438) || (123) || (399) || (11) || (457) || (234) || (3 169)

RÖRELSEKOSTNADER NETTO || (249) || (61) || (183) || (556) || (123) || (334) || (11) || (312) || 93 || (1 736)

4. NOTER TILL KASSAFLÖDESANALYSEN

4.1       SYFTE MED OCH FRAMTAGNING AV KASSAFLÖDESANALYSEN

Syftet med att redovisa uppgifter om kassaflödet är att mäta EU:s förmåga att generera likvida medel, samt behovet av dessa medel.

Kassaflödesanalysen har sammanställts enligt den indirekta metoden. Detta innebär att nettoöverskottet eller nettounderskottet för budgetåret justeras för effekterna av transaktioner som inte påverkar likviditeten, för fall där beloppen för tidigare eller framtida ingående eller utgående transaktioner skjuts upp eller ackumuleras, samt för intäkts- och kostnadsposter kopplade till investeringar.

Kassaflöden som härrör från transaktioner i utländsk valuta registreras i EU:s bokföringsvaluta, dvs. euro. Vid omräkningen används den växelkurs som gäller på transaktionsdagen.

I kassaflödesanalysen delas kassaflödena under perioden in i löpande verksamhet och investeringsverksamhet (EU bedriver ingen finansieringsverksamhet).

4.2       LÖPANDE VERKSAMHET

Till löpande verksamhet i denna mening räknas all EU:s verksamhet som inte avser investeringar, dvs. merparten av verksamheten. Utlåning till mottagare (och motsvarande upplåning i förekommande fall) räknas inte till investering (eller finansiering), eftersom dessa lån ingår som ett led i EU:s löpande verksamhet. Investeringar i EIF, EBRD och riskkapitalfonder räknas också till den löpande verksamheten, eftersom dessa verksamheter syftar till att uppnå fastställda politiska mål.

4.3       INVESTERINGSVERKSAMHET

Till investeringsverksamheten räknas förvärv och försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar, samt andra investeringar som inte definieras som likvida medel. Till investeringar räknas inte utlåning till stödmottagare. Syftet med rubriken är att spegla EU:s faktiska investeringsverksamhet.

5. EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALSKULDER SAMT ÖVRIGA VÄSENTLIGA TRANSAKTIONER

5.1      EVENTUALTILLGÅNGAR

|| Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Erhållna garantier: || ||

  Fullgörandegarantier || 337 || 300

  Övriga garantier || 43 || 34

Övriga eventualtillgångar || 14 || 19

Totalt || 394 || 353

Fullgörandegarantier krävs för att se till att mottagarna av EU-bidrag fullgör sina avtalsenliga åtaganden gentemot Europeiska unionen.

5.2      EVENTUALSKULDER

|| || || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2012 || 31.12.2011

Ställda säkerheter || 5.2.1 || 22 317 || 24 394

Böter || 5.2.2 || 6 378 || 8 951

Stöd i samband med EGFJ, landsbygdsutveckling och inför anslutningen || 5.2.3 || 1 188 || 2 345

Sammanhållningspolitik || 5.2.4 || 546 || 318

Rättsfall och övriga tvister || 5.2.5 || 91 || 251

Övriga eventualskulder || || 1 || 2

Totalt || || 30 521 || 36 261

Alla eventualskulder utom böter kommer, om de förfaller till betalning, att finansieras via EU:s budget under kommande år.

5.2.1     Garantier

|| Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Lån som beviljas ur EIB:s egna medel: || ||

 Garanti till 65 % || 18 683 || 20 362

 Garanti till 70 % || 1 654 || 1 992

 Garanti till 75 % || 383 || 534

 Garanti till 100 % || 594 || 724

  Totalt || 21 314 || 23 612

Övriga garantier || 1 003 || 782

|| ||

Totalt || 22 317 || 24 394

EU:s budget garanterar de lån som Europeiska investeringsbanken har undertecknat och beviljat ur sina egna medel till tredjeländer per 31 december 2012 (inklusive lån som beviljats medlemsstaterna före anslutningen). EU:s garanti är dock begränsad till en viss procentandel av den högsta tillåtna krediten: 65 % (för perioden 2000-2007), 70 %, 75 % eller 100 %. För perioden 2007-2013 begränsades EU:s garanti till 65 % av det utestående beloppet och inte på de beviljade krediterna. När taket inte uppnås omfattar EU:s garanti det totala utestående beloppet. Den 31 december 2012 uppgick det utestående beloppet till totalt 21 314 miljoner euro, vilket alltså är EU:s maximala exponering.

Det ovanstående beloppet för 2011 avseende garantin på 65 % tar ingen hänsyn till de skilda beräkningarna för perioden 2000-2007 respektive 2007-2013. Om beloppet för 2011 hade beräknats på detta sätt skulle det redovisade beloppet ha uppgått till 17 423 miljoner euro.

Övriga garantier avser huvudsakligen finansieringsinstrumentet för riskdelning (948 miljoner euro) och Instrumentet för lånegarantier till förmån för transeuropeiska transportnätverksprojekt (39 miljoner euro). Mer information om dessa instrument finns i not 2.4.

5.2.2     Böter

Dessa belopp avser böter som kommissionen utdömt för överträdelser av konkurrensreglerna, där bötesbeloppet preliminärt har betalats, och där beslutet endera har överklagats eller där det inte är känt om ett överklagande kommer att lämnas in. Eventualskulden står kvar till dess att Europeiska unionens domstol meddelat en slutgiltig dom i målet. Ränta som utgått på preliminära inkasseringar ingår i det ekonomiska resultatet för året, men också som en eventualskuld för att markera att beloppen är osäkra.

5.2.3     Stöd i samband med EGFJ, landsbygdsutveckling och inför anslutningen

Här rör det sig om eventualskulder gentemot medlemsstaterna i samband med beslut om överensstämmelse inom ramen för EGFJ samt ärenden som rör finansiella korrigeringar avseende landsbygdsutveckling och stöd före anslutningen i avvaktan på dom från EU-domstolen. De slutliga beloppen, och vilket år ett eventuellt framgångsrikt överklagande ska belasta budgeten, beror på hur lång tid domstolsförfarandet tar.

5.2.4     Sammanhållningspolitik

Här rör det sig om eventualskulder gentemot medlemsstaterna inom ramen för insatser i sammanhållningspolitiken där ett datum för muntligt hörande ännu inte fastställts eller då domstolen ännu inte fällt något avgörande.

5.2.5     Rättsfall och övriga tvister

Denna rubrik avser krav på skadestånd riktade mot kommissionen och andra EU-organ, övriga rättstvister samt beräknade rättsliga kostnader. Det bör noteras att i en skadeståndstalan enligt artikel 288 i EG-fördraget måste käranden påvisa att institutionen begått en allvarlig överträdelse av lagstiftning som ger enskilda individer rättigheter, att käranden lidit verklig skada och att det finns ett direkt orsakssamband mellan överträdelsen och skadan.

5.3      ÖVRIGA VÄSENTLIGA TRANSAKTIONER

5.3.1     Utestående åtaganden som ännu inte redovisats

|| Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Utestående åtaganden som ännu inte redovisats || 175 853 || 165 236

Det ovanstående beloppet avser de budgeterade utestående åtaganden minus belopp som tagits upp som kostnader i resultaträkningen för 2012. Med utestående åtaganden avses åtaganden som ännu inte vare sig har slutbetalats eller dragits tillbaka. Detta är en naturlig följd av förekomsten av fleråriga program. Den 31 december 2012 motsvarade dessa utestående åtaganden 217 810 miljoner euro. (År 2011 var beloppet 207 443 miljoner euro).

5.3.2     VÄSENTLIGA RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN

|| Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Strukturåtgärder || 71 775 || 142 916

Protokoll med Medelhavsländer || 264 || 264

Fiskeavtal || 173 || 37

Galileoprogrammet || 143 || 320

GMES-programmet || 233 || 400

Transeuropeiska transportnät || 1 331 || 3 416

Övriga avtalsenliga skyldigheter || 3 884 || 4 493

Totalt || 77 803 || 151 846

Dessa poster uppstår i fall där EU ingått långfristiga rättsliga åtaganden för belopp som ännu inte motsvaras av åtagandebemyndiganden som förts in i budgeten. Detta kan avse fleråriga program som till exempel strukturåtgärderna eller täcker belopp som Europeiska unionen är skyldig att betala i framtiden för avtal som gäller på balansdagen. Det kan till exempel gälla avtal om tillhandahållande av sådana tjänster som bevakning och städning, men också avtalsenliga skyldigheter i samband med särskilda projekt, t.ex. byggprojekt).

Strukturåtgärder

I tabellen nedan jämförs de rättsliga åtagandena för vilka inga budgetåtaganden ännu ingåtts och de maximala åtagandena i relation till de belopp som avsatts i budgetramen för 2007–2013.

|| || || || || Miljoner euro

|| Belopp i budgetramen 2007–2013 (A) || Rättsliga åtaganden (B) || Budget-åtaganden 2007-2011 (C) || Rättsliga åtaganden minus budget-åtaganden (=B-C) || Maximalt åtagande (=A-C)

Strukturfonderna || 347 552 || 347 521 || 293 050 || 54 471 || 54 502

Naturtillgångar || 100 549 || 100 539 || 85 058 || 15 481 || 15 491

Föranslutningsstöd || 11 255 || 9 895 || 9 473 || 422 || 1 782

Totalt || 459 356 || 457 955 || 387 581 || 70 374 || 71 775

Protokoll med Medelhavsländer

Dessa åtaganden avser finansiella protokoll som slutits med länder vid Medelhavet som inte är medlemmar i EU. Det belopp som tas upp utgör skillnaden mellan det totala beloppet för de undertecknade protokollen och de bokförda budgetåtagandena. Dessa protokoll utgör internationella avtal som inte kan avslutas utan båda parters medgivande, även om avvecklingsprocessen redan är igång.

Fiskeavtal

Här rör det sig om åtaganden som ingåtts med tredjeländer för transaktioner inom ramen för internationella fiskeriavtal.

Galileoprogrammet

Dessa medel är avsatta för att Galileoprogrammet ska utveckla ett europeiskt globalt system för satellitnavigering - se även not 2.2.

GMES-programmet

Kommissionen har slutit avtal för perioden 2008–2013 med Europeiska rymdorganisationen om genomförandet av rymddelen av den globala övervakningen av miljö och säkerhet (GMES). Det sammanlagda vägledande beloppet för perioden uppgår till 728 miljoner euro.

Åtaganden avseende transeuropeiska transportnät (TEN-T)

Beloppet avser bidrag avseende de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) för perioden 2007–2013. Programmet avser projekt som ska utveckla ett transeuropeiskt transportnät som ska stödja såväl infrastrukturprojekt som projekt som avser forskning och teknisk utveckling för att integrera ny och innovativ teknik vid utvecklingen av den nya transportinfrastrukturen. Det sammanlagda vägledande beloppet för programmet uppgår till 7 900 miljoner euro.

Minskningen av åtaganden avseende TEN-T beror dels på att ändringsbeslut lett till färre rättsliga åtaganden, dels på att fler budgetåtaganden gjorts.

Övriga avtalsenliga skyldigheter

De belopp som ingår här motsvarar ingångna åtaganden som ska betalas under avtalens löptid. De största beloppen avser upphandlingsavtal som byrån för fusionsenergi har gjort inom ramen för Iter-projektet samt byggnadsavtal för Europaparlamentets räkning.

6. SKYDDET AV EU:S BUDGET

6.1      BAKGRUND

En viktig aspekt på genomförandet av EU:s budget är behovet av att kunna förebygga, spåra och korrigera fel, oriktigheter och bedrägerier. Denna punkt innehåller 1) en genomgång av de förebyggande och korrigerande åtgärder som är möjliga enligt gällande regler för att spåra och hantera fel, oriktigheter och bedrägerier som upptäcks av EU-organ eller medlemsstater samt 2) en uppskattning av de ackumulerade berörda beloppen för att ge en konkret beskrivning av arbetet med att skydda EU:s budget.

Informationen nedan avser inte bara åtgärder på EU-nivå utan avser även korrigeringar som genomförts av medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning, efter ländernas egna kontroller och revisioner (endast för programperioden 2007-2013 eftersom medlemsstaternas uppgifter om tidigare programperioder är ofullständiga eller otillförlitliga). Korrigeringar som medlemsstaterna gör efter sina egna revisioner förs inte upp i kommissionens redovisningssystem, eftersom medlemsstaterna i de flesta fall kan återanvända dessa belopp för andra stödberättigande utgifter. Medlemsstaternas uppgifter visas i tabell 6.7 nedan.

Mer information om nedanstående belopp och de gällande reglerna finns i ett särskilt meddelande som av kommissionen kommer att utarbeta och överlämna till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet och till revisionsrätten varje september från 2013. Generaldirektoratet för budget kommer också att lägga dokumentet på sin webbplats på Europa.

6.2      EUROPEISKA KOMMISSIONENS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

Vid direkt förvaltning omfattar det förebyggande arbetet bland annat att de ansvariga enheterna kontrollerar om de utgifter som bidragsmottagarna begär ersättning för är bidragsberättigande.  Sådana förhandskontroller ingår i rutinerna för programförvaltningen och ska ge en rimlig försäkran om att utbetalningarna har stöd i regelverket och är riktiga. Kommissionens enheter kan också, i synnerhet i avtalsfrågor, ge vägledning som syftar till att säkra en sund och effektiv förvaltning av medlen och därmed minskar risken för oriktigheter.

Vid delad förvaltning (som används bland annat för utgifter på jordbruksområdet och för sammanhållningspolitiken) är det medlemsstaterna som under hela utgiftscykeln har huvudansvaret för att se till att utgifter som ersätts från EU:s budget har stöd i regelverket och är riktiga. Eftersom kommissionen utövar viss tillsyn även över denna förvaltningsform kan även andra förebyggande åtgärder förekomma. Kommissionen får göra följande:

- Avbryta betalningsfristen i högst sex månader för de program som avser perioden 2007–2013 om

a) det finns belägg som tyder på betydande brister i förvaltnings- och kontrollsystemen i den berörda medlemsstaten, eller

b) kommissionen måste genomföra ytterligare kontroller efter uppgifter om att utgifter i en attesterad utgiftsdeklaration är kopplad till en allvarlig oriktighet som inte har korrigerats.

- Helt eller delvis ställa in en mellanliggande utbetalning till en medlemsstat för de program som avser perioden 2007–2013 om

a) det finns belägg på betydande brister i programmets förvaltnings- och kontrollsystem och medlemsstaten inte har vidtagit nödvändiga korrigerande åtgärder, eller

b) utgifterna i en attesterad utgiftsdeklaration är kopplade till en allvarlig oriktighet som inte har korrigerats, eller

c) en medlemsstat allvarligt åsidosätter sina skyldigheter när det gäller förvaltning och kontroll.

Om medlemsstaten inte vidtar nödvändiga åtgärder kan kommissionen kräva en finansiell korrigering. Sifferuppgifter för avbrutna betalningsfrister och inställda utbetalningar lämnas i not 6.4.1 nedan.

6.3      EUROPEISKA KOMMISSIONENS KORRIGERANDE ÅTGÄRDER

6.3.1. Finansiella korrigeringar

Vid delad förvaltning är det medlemsstaterna som bär huvudansvaret för att förebygga, spåra och korrigera fel, oriktigheter och bedrägerier som begåtts av bidragsmottagarna medan kommissionen utövar allmän tillsyn över verksamheten. Om allvarliga brister i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem har lett eller skulle kunna leda till enskilda eller systematiska fel, oriktigheter eller bedrägerier får kommissionen tillämpa finansiella korrigeringar. Vid finansiella korrigeringar genomförs dessa tre viktiga steg:

1) Finansiella korrigeringar som pågår: Korrigeringarna kan förändras eftersom de ännu inte formellt godtagits av medlemsstaterna, till exempel efter avslutad revision där kommissionen fortfarande väntar på den berörda medlemsstatens kommentarer.

2) Finansiella korrigeringar som fastställts/beslutats: Här är beloppen slutgiltiga eftersom de antingen fastställts (dvs. godtagits) av den berörda medlemsstaten eller beslutats av kommissionen. Uppgifter om beloppen finns i tabell 6.4.2.1 nedan.

3) Finansiella korrigeringar som genomförts: Dessa belopp avser den sista etappen i arbetet med korrigering av icke stödberättigande utgifter. Flera korrigeringsmöjligheter erbjuds i det sektorsbaserade regelverket. Uppgifter om beloppen finns i tabellerna 6.4.2.2 och 6.4.3.1 nedan.

6.3.2     Återkrav

Vid direkt förvaltning ska utanordnaren enligt budgetförordningen upprätta betalningskrav för felaktigt utbetalda belopp. Återkraven genomförs sedan genom direkt överföring från gäldenären (t.ex. medlemsstaten) eller genom avräkning från andra belopp som kommissionen ska betala till gäldenären. I budgetförordningen föreskrivs ytterligare förfaranden för att säkerställa uppbörd av betalningskrav vars tidsfrist har löpt ut, vilka är föremål för en särskild uppföljning av kommissionens räkenskapsförare.

Vid delad förvaltning på jordbruksområdet är medlemsstaterna skyldiga att identifiera felaktigheter och oriktigheter och att kräva tillbaka belopp som betalats ut på felaktiga grunder i enlighet med nationella regler och förfaranden. För EGFJ krediteras belopp som återkrävts från stödmottagarna till kommissionen, efter avdrag som tillämpas av medlemsstaterna på 20 % (i genomsnitt), som bokför dem som intäkter. När det gäller EJFLU regleras medel som kan återkrävas genom avdrag från nästa ansökan om utbetalning innan den skickas till kommissionens avdelningar, och därför kan det relevanta beloppet återanvändas för programmet. Om en medlemsstat inte genomför återkravet eller inte är omsorgsfull i sina åtgärder kan kommissionen besluta att ingripa och göra den berörda medlemsstaten till föremål för en finansiell korrigering. När det gäller sammanhållningspolitiken är det medlemsstaterna (och inte kommissionen) som är ansvariga för återkrav från stödmottagare av felaktigt utbetalda belopp som, vid behov, förses med dröjsmålsränta. De belopp som återkrävs av medlemsstaterna lämnas i denna not som kompletterande upplysning, utöver de finansiella korrigeringar som åläggs av kommissionen. För perioden 2007–2013 är medlemsstaterna skyldiga att förse kommissionen med klara och strukturerade uppgifter om de belopp som dragits tillbaka från samfinansieringen innan den nationella återkravsprocessen har avslutats och beloppen verkligen har återvunnits från stödmottagare på nationell nivå.

6.3.3     Återkrav av outnyttjad förfinansiering

På så gott som alla områden erbjuder EU mottagarna förfinansiering eller förskott. Såsom anges i not 1.5.7 är förfinansiering en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett kontant förskott, dvs. en fixkassa. När mottagare inte utnyttjar (använder) hela förfinansieringen från EU utfärdar kommissionens enheter ett betalningskrav för att se till att medlen återställs till EU:s budget. Detta är ett viktigt steg i EU:s kontroller för att se till att mottagarna inte behåller medel utan att kunna uppvisa korrekt utgiftsunderlag och bidrar därför till att skydda EU:s budget. Uppgifter om denna typ av återkrav finns i tabell 6.5 nedan.

Återkrav av outnyttjad förfinansiering bör inte blandas ihop med återkrav av felaktigt utbetalda medel. Om kommissionens enheter upptäcker och återkräver medel som felaktigt utbetalts i samband med förfinansiering används det sedvanliga förfarandet för finansiell korrigering eller återkrav som förklarats i punkterna 6.3.1 och 6.3.2 ovan.

6.3.4     Egna medel - återkrav

När det gäller intäkter från egna medel, som är den främsta finansieringskällan för EU:s budget, avser återkraven uppföljning av Europeiska kommissionens rapporter från utförd inspektion, Europeiska revisionsrättens kontroller, ärenden där medlemsstaterna ådömts det ekonomiska ansvaret för återkraven på grund av administrativa fel eller underlåtenhet, överträdelseförfaranden, EU-domstolens domar, belopp som spontant återbetalas av medlemsstaterna samt dröjsmålsränta på inbetalning av egna medel. Uppgifter om dessa belopp finns i tabell 6.6 nedan.

6.4      DEN EKONOMISKA FÖLJDEN AV FÖREBYGGANDE OCH KORRIGERANDE ÅTGÄRDER

6.4.1 Avbrott av betalningsfrister och inställande av utbetalningar under 2012

Avbrutna betalningsfrister:

Nedanstående tabeller visar antalet avbrutna betalningsfrister och de berörda beloppen för Eruf, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska fiskerifonden. Den första kolumnen visar alla ärenden som fortfarande var pågående i slutet av 2011, oavsett vilket år medlemsstaten underrättades om att betalningsfristen upphört att löpa (därför är visa belopp i denna kolumn inte direkt jämförbara med beloppen i årsrapporten för 2011). De nya ärendena avser endast avbrutna betalningsfrister som meddelats år 2012. Kolumnen för avslutade ärenden avser ärenden där utbetalningarna för betalningsansökningar återupptogs under 2012, oberoende av vilket år betalningsfristen hade avbrutits. Kolumnen för pågående ärenden i slutet av 2012 tar upp avbrutna betalningsfrister som fortfarande inte hade börjat löpa igen den 31 december 2012, varför inga utbetalningar för betalningsansökningar görs innan de berörda medlemsstaterna vidtagit korrigerande åtgärder.

Miljoner euro

Programperioden 2007-2013 || Eruf / Sammanhållningsfonden ||

Pågående ärenden totalt per den 31.12.2011 || Nya ärenden 2012 || Avslutade ärenden under 2012 || Pågående ärenden totalt per den 31.12.2012

Medlemsstat || Antal ärenden || Belopp || Antal ärenden || Belopp || Antal ärenden || Belopp || Antal ärenden || Belopp

Tyskland || 3 || 17 ||  2 ||  163 || || ||  5 ||  180

Spanien || || ||  49 || 1 495 ||  41 ||  1 319 ||  8 || 176

Frankrike || || ||  6 || 51 || 5 || 24 ||  1 ||  27

Italien* ||  10 ||  265 ||  20 ||  1 122 || 19 || 860 ||  11 || 526

Lettland || || ||  5 ||  94 || 5 || 94 ||  0 ||  0

Litauen || ||   ||  4 ||  164 || 4 || 164 ||  0 ||  0

Ungern || || || 3 || 55 || || ||  3 || 55

Polen || || || 5 || 605 || || ||  5 || 605

Rumänien || || ||  1 ||  41 || || ||  1 ||  41

Slovenien ||   ||   || 1 || 6 || 1 || 6 ||  0 ||  0

Slovakien ||  2 ||  71 ||   ||   || 2 || 71 ||  0 ||  0

Förenade kungariket || || ||  1 ||  22 || || ||  1 ||  22

Gränsöverskridande ||   ||   || 11 || 59 || 8 || 52 ||  3 ||  6

Totalt ||  15 || 353 ||  108 ||  3 878 ||  85 ||  2 592 ||  38 || 1 639

* Det ingående saldot omfattar även en justering av beloppen som anmäldes 2011.

Utöver dessa avbrutna betalningar sändes 119 varningsbrev ut under 2012 avseende Eruf (i ärenden där inga betalningsansökningar inkommit) vilket ytterligare bidrar till att förebygga felaktiga utbetalningar.

Programperioden 2007-2013 || Europeiska socialfonden ||

Pågående ärenden totalt per den 31.12.2011 || Nya ärenden 2012 || Avslutade ärenden under 2012 || Pågående ärenden totalt per den 31.12.2012

Medlemsstat || Antal ärenden || Belopp || Antal ärenden || Belopp || Antal ärenden || Belopp || Antal ärenden || Belopp

Tjeckien || || || 1 || 47 || || ||  1 || 47

Tyskland || || ||  5 ||  165 || 4 || 145 ||  1 ||  19

Spanien || 2 || 10 ||  8 ||  159 ||  9 ||  160 ||  1 || 9

Frankrike ||  2 ||  25 ||  9 ||  142 || 4 || 91 ||  7 ||  76

Italien ||  4 ||  53 ||  7 ||  207 || 6 || 231 ||  5 || 30

Lettland || || ||  2 ||  26 || 2 || 26 ||  0 ||  0

Litauen || || ||  1 ||  1 || 1 || 1 ||  0 ||  0

Rumänien || || ||  1 ||  21 || 1 || 21 ||  0 ||  0

Slovakien || || ||  1 ||  45 || 1 || 45 ||  0 ||  0

Förenade kungariket || 2 || 234 ||  2 ||  69 || 4 || 303 ||  0 ||  0

Totalt ||  10 || 323 ||  37 ||  881 ||  32 ||  1 023 ||  15 || 181

Programperioden 2007-2013 || Europeiska fiskerifonden ||

Pågående ärenden totalt per den 31.12.2011 || Nya ärenden 2012 || Avslutade ärenden under 2012 || Pågående ärenden totalt per den 31.12.2012

Medlemsstat || Antal ärenden || Belopp || Antal ärenden || Belopp || Antal ärenden || Belopp || Antal ärenden || Belopp

Tjeckien || || || 1 || 1 ||  1 ||  1 ||  0 ||  0

Danmark || 1 || 0 || || || 1 || 0 || 0 || 0

Tyskland || 2 || 1 || ||   || || ||  2 ||  1

Estland || 1 || 0 || 3 || 0 || || || 4 || 0

Spanien ||  1 || 62 ||  2 ||  32 ||  2 ||  84 ||  1 || 9

Frankrike ||  2 ||  3 ||   || || || ||  2 ||  3

Italien || || ||  6 ||  38 || || ||  6 || 38

Lettland ||   ||   ||  1 ||  0 || || ||  1 ||  0

Nederländerna || || || 3 || 8 ||  3 ||  8 ||  0 ||  0

Polen || || || 1 || 2 ||  1 ||  2 ||  0 ||  0

Portugal || || || 3 || 16 ||  2 ||  12 ||  1 ||  4

Rumänien || || ||  5 ||  35 || || ||  5 ||  35

Slovakien || ||   ||  2 ||  2 || || ||  2 ||  2

Finland || 2 || 0 || 3 || 0 ||  5 ||  1 ||  0 ||  0

Sverige || 1 || 0 || 2 || 6 || || || 3 || 6

Förenade kungariket || 1 || 34 ||  4 ||  7 || 2 || 33 ||  3 ||  8

Totalt ||  11 || 100 ||  36 ||  149 ||  17 ||  141 ||  30 || 108

Inställda betalningar:

I fråga om Eruf och Sammanhållningsfonden fattades beslut om att ställa in betalningarna för två program i Tyskland och Italien. Båda besluten var fortfarande i kraft den 31 december 2012. I fråga om Europeiska socialfonden fattades två beslut om att ställa in betalningarna 2012 avseende Tjeckien och Slovakien. Beslutet var fortfarande i kraft avseende Tjeckien den 31 december 2012. Under 2012 fattades inställdes inga betalningar avseende EFF.

6.4.2     Finansiella korrigeringar och återkrav under 2012

6.4.2.1 Finansiella korrigeringar och återkrav som fastställts eller beslutats under 2012

Miljoner euro

|| Finansiella || Återkrav || 2012 || 2011

|| korrigeringar || Totalt || Totalt

Jordbruk: || || || ||

EGFJ || 475 || 162 || 638 || 839

Landsbygdsutveckling || 76 || 145 || 221 || 228

Sammanhållningspolitik: || || || ||

Eruf || 958 || Ej tillämpligt || 958 || 424

Sammanhållningsfonden || 203 || Ej tillämpligt || 203 || 17

Europeiska socialfonden || 425 || Ej tillämpligt || 425 || 227

FFU/EFF || 2 || Ej tillämpligt || 2 || 3

EUGFJ Utveckling || 31 || 3 || 34 || 1

Andra || Ej tillämpligt || 19 || 19 || 50

Inre politik || 1 || 252 || 253 || 270

Yttre förbindelser || Ej tillämpligt || 107 || 107 || 107

Administration* || Ej tillämpligt || 7 || 7 || 8

Totalt beslutade/bekräftade 2012 || 2 172 ||  695 || 2 867 ||

Totalt beslutade/bekräftade 2011 || 1 406 || 768 || || 2 174

* Tidigare redovisades inga belopp för administration.

6.4.2.2 Finansiella korrigeringar och återkrav som genomförts under 2012

Miljoner euro

|| Finansiella || . || 2012 || 2011

|| korrigeringar || Totalt || Totalt

Jordbruk: || || || ||

EGFJ || 610 || 161 || 771 || 621

Landsbygdsutveckling || 59 || 166 || 225 || 201

Sammanhållningspolitik: || || || ||

Eruf || 2 416 || Ej tillämpligt || 2 416 || 419

Sammanhållningsfonden || 207 || Ej tillämpligt || 207 || 115

Europeiska socialfonden || 430 || Ej tillämpligt || 430 || 178

FFU/EFF || 1 || Ej tillämpligt || 1 || (90)

EUGFJ Utveckling || 17 || 3 || 20 || 1

Andra || Ej tillämpligt || 11 || 11 || 48

Inre politik || 1 || 229 || 230 || 268

Yttre förbindelser || Ej tillämpligt || 99 || 99 || 77

Administration* || Ej tillämpligt || 9 || 9 || 2

Totalt genomförda 2012 || 3 742 || 678 || 4 419 ||

Totalt genomförda 2011 || 1 106 || 733 || || 1 840

* Tidigare redovisades inga belopp för administration.

6.4.2.3 Finansiella korrigeringar avseende delad förvaltning 2012 fördelat per medlemsstat

Miljoner euro

Medlemsstat || EGFJ || Landsbygdsutveckling || Eruf || Sammanhållningsfonden || Europeiska socialfonden || Övrigt || Totalt 2012 || Totalt 2011

Belgien ||  0 ||  3 ||  0 ||  - ||  11 ||  0 ||  14 ||  1

Bulgarien ||  15 ||  7 ||  0 ||  6 ||  1 ||  - ||  30 ||  25

Tjeckien ||  0 || - ||  116 ||  8 ||  - ||  0 ||  125 ||  6

Danmark ||  22 || - ||  0 ||  - || - || - ||  22 ||  0

Tyskland || (16) ||  3 ||  23 ||  - ||  0 ||  0 ||  10 ||  1

Estland ||  0 ||  1 ||  0 ||  0 ||  0 || - ||  1 ||  0

Irland || (1) ||  10 || - || - || - || - ||  9 ||  2

Grekland ||  85 ||  5 ||  0 ||  13 ||  159 ||  0 ||  262 ||  448

Spanien ||  47 ||  2 || 1 952 ||  81 ||  84 ||  7 || 2 172 ||  159

Frankrike ||  64 ||  1 ||  20 ||  - ||  37 ||  2 ||  123 ||  33

Italien ||  209 ||  0 ||  57 ||  - ||  3 ||  7 ||  275 ||  50

Cypern ||  8 ||  0 ||  - ||  - ||  - ||  0 ||  8 ||  3

Lettland ||  - || - ||  1 ||  1 ||  9 ||  0 ||  12 ||  0

Litauen ||  3 ||  4 ||  3 ||  1 ||  0 ||  0 ||  10 ||  0

Luxemburg ||  0 || - ||  0 ||  - ||  - ||  - ||  0 ||  0

Ungern ||  6 ||  0 ||  0 ||  - ||  - ||  0 ||  6 ||  41

Malta ||  0 || - || - || - || - ||  - ||  0 ||  0

Nederländerna ||  17 ||  2 ||  0 ||  - ||  - ||  0 ||  20 ||  53

Österrike ||  1 || - || - || - || - ||  0 ||  1 ||  0

Polen ||  12 ||  2 ||  45 ||  79 ||  23 ||  0 ||  162 ||  148

Portugal ||  15 ||  1 ||  117 ||  0 ||  - ||  0 ||  134 ||  26

Rumänien ||  24 ||  12 ||  22 ||  - ||  81 ||  - ||  139 ||  53

Slovenien ||  0 ||  0 || - || - || - ||  0 ||  0 ||  4

Slovakien ||  0 || - ||  29 ||  17 ||  11 ||  - ||  57 ||  5

Finland ||  1 ||  0 ||  0 ||  - ||  - ||  0 ||  1 ||  0

Sverige ||  72 ||  2 ||  0 ||  - ||  0 ||  - ||  74 ||  3

Förenade kungariket ||  27 ||  4 ||  4 ||  - ||  12 ||  2 ||  50 ||  44

Gränsöverskridande || - || - ||  24 ||  - ||  - ||  - ||  24 ||  1

GENOMFÖRT TOTALT ||  610 ||  59 || 2 416 ||  207 ||  430 ||  19 || 3 742 || 1 106

6.4.2.4    Förklaring av finansiella korrigeringar och återkrav år 2012

Jordbruk och landsbygdsutveckling: De finansiella korrigeringar som fastställts eller beslutats avser huvudsakligen kommissionens beslut efter kontroll av överensstämmelse som utförts av kommissionen. På grund av sen inbetalning skiljer sig det belopp som faktiskt verkställts sig från det belopp som anges i besluten. De återkrävda beloppen är relativt oförändrade jämfört med förra året.

Sammanhållningspolitik:

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden: De belopp som både fastställts eller beslutats och genomförts har ökat väsentligt jämfört med förra året.

Belopp som beslutas eller bekräftats:

- Perioden 2007–2013: Över hälften av de finansiella korrigeringarna på sammanlagt 1 161 miljoner euro som fastställdes eller beslutades under 2012 (631 miljoner euro) avser den pågående programperioden 2007-2013 eftersom kommissionens skärpt kontrollerna och fler revisioner utförs under denna etapp av programgenomförandet. De belopp för vilka korrigeringar fastställdes eller bekräftades 2012 avsåg programperioden 2007–2013 och huvudsakligen Spanien (267 miljoner euro), Tjeckien (111 miljoner euro), Grekland (82 miljoner euro) samt Polen (77 miljoner euro). Dessa belopp omfattar inte korrigeringar i mottagarnas utgiftsdeklarationer till medlemsstaterna eftersom dessa inte anmälts till kommissionen inom ramen för handlingsplanerna.

- Perioden 2000–2006: Det återstående beloppet (531 miljoner euro) avser korrigeringar i samband med den pågående avslutningen av programperioden 2000–2006. Korrigeringar när programmen avslutas bygger på analysen av avvecklingsdeklarationerna eller en extrapolering av felfrekvensen. De största korrigeringarna har gjorts avseende Spanien (316 miljoner euro), Italien (65 miljoner euro) och Portugal (53 miljoner euro). Korrigeringarna bör fortsätta under 2013 när arbetet med att avveckla programperioden slutförs, men troligen till lägre belopp.

Belopp som genomförts:

De belopp som anmälts under året avsåg nästan enbart programperioden 2000–2006 och sådana finansiella korrigeringar som beslutats eller godtagits under föregående år. En större korrigering avseende Spanien (1,8 miljarder euro) har anmälts genomförd sedan alla avslutande handlingar kontrollerats, de betalningsanspråk som lämnats in av medlemsstaterna och utifrån vilka korrigeringen gjordes validerats samt delutbetalningen av det utestående saldot till Spanien slutbehandlats. Eftersom budgeten för 2012 inte innehöll tillräckliga betalningsanslag i slutet av året (då budgetmyndigheten avvisade ett förslag till ändringsbudget med ökade betalningsanslag) kunde kommissionen inte verkställa hela utbetalningen av det utestående saldo Spanien hade rätt till.

Europeiska socialfonden:

- 2000-2006: De flesta anmälda finansiella korrigeringarna avser antingen extrapolering av felfrekvensen när programmen avslutades (efter analys av avvecklingsdeklarationerna) eller nettokorrigeringar när programmen avlutades. Kontrollerna i samband med avslutande av programmen pågår fortfarande.

- 2007-2013: De anmälda beloppen avser felaktiga utbetalningar som dragits av från medlemsstaternas ansökningar om mellanliggande utbetalningar under programcykeln. Ökningen av beloppen beror på den gemensamma revisionsstrategi som utvecklats för programperioden.

6.4.3         Ackumulerade belopp för finansiella korrigeringar och återkrav

6.4.3.1    Finansiella korrigeringar – ackumulerade belopp

Nedan ges information om de ackumulerade beloppen för finansiella korrigeringar under programperioden.

|| || ||      Miljoner euro

Finansiella korrigeringar: || Programperiod || Kumulerade beslut EGFJ || Totalt vid utgången av 2012 || % || Ännu inte genomförda vid utgången av 2012 || Genomförda vid utgången av 2011

1994-1999 || 2000-2006 || 2007-2013 || Implemented / Decided-confirmed

Jordbruk: || - || 93 || 81 || 7 728 || 7 902 || 92.7 % || 623 || 7 139

EGFJ || - || - || - || 7 728 || 7 728 || 93.3 % || 558 || 7 024

Landsbygdsutveckling* || - ||  93 ||  81 || - ||  174 || 72.8 % || 65 ||  115

Sammanhållningspolitik: || 2 535 || 6 359 || 779 || - || 9 673 || 89.7 % || 1 114 ||

Eruf || 1 764 || 4 626 ||  154 || - || 6 544 || 89.6 % || 761 || 4 128

Sammanhållningsfonden ||  264 ||  464 ||  87 || - ||  815 || 82.8 % || 169 ||  608

Europeiska socialfonden ||  407 || 1 206 ||  538 || - || 2 150 || 96.7 % || 74 || 1 720

FFU/EFF ||  100 ||  5 ||  0 || - ||  105 || 52.2 % || 96 ||  104

EUGFJ Utveckling* ||  0 ||  58 ||  - || - ||  58 || 80.6 % || 14 ||  41

Andra || - || - || - || 2 ||  2 || 100,0 % || - ||  0

|| || || || || || || ||

Totalt || 2 535 || 6 452 ||  861 || 7 730 || 17 577 || 91,0 % || 1 737 || 13 741

* Vissa belopp som tidigare redovisades som finansiella korrigeringar redovisas numera som medel som kan återkrävas.

De belopp för finansiella korrigeringar för jordbruksområdet som framgår av tabellen ovan är bruttobelopp enligt beslut om kontroll av överensstämmelse. Beloppen i not 6.4.2.2 omfattar dock även beslut om finansiellt godkännande.

När det gäller EGFJ omfattar det verkställda ackumulerade beloppet på 7 728 miljoner euro alla korrigeringar som gjorts från det första beslutet år 1999. När det gäller landsbygdsutveckling omfattar det ackumulerade beloppet på 174 miljoner alla korrigeringar och återkrav på grund av oriktigheter som gjorts från och med år 2007. I vissa fall har verkställighetsdagen skjutits upp flera år, och vissa beslut har också lett till ersättning i uppskjutna delbetalningar varje år. Detta gäller till exempel medlemsstater som får ekonomiskt stöd enligt ramavtalet om Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten som undertecknades den 7 juni 2010. Därför ökar skillnaderna mellan de ackumulerade belopp som beslutats och de belopp som verkställs.

När deg gäller sammanhållningspolitiken gäller följande:

Perioden 2000-2006: Den högre genomförandegraden för EGFJ under 2012 avseende programperioden 2000–2006 (en ökning från 53 % år 2011 till 92 % år 2012) beror på att medlemsstaterna i slutet av 2012 tillställdes slutskrivelser för alla utom sju operativa program inom EGFJ, varefter de slutliga betalningsansökningarna för EGFJ 2000–2006 delvis beviljades (inom ramen för tillgängliga anslag). Även Europeiska socialfonden hade en hög genomförandegrad i slutet 2012. I fråga om Fonden för fiskets utveckling (FFU) behandlas de avslutande handlingarna och ansökningarna om slutbetalning fortfarande av kommissionens enheter, varför genomförandegraden är låg för programperioden.

Perioden 2007-2013: Som en följd av kommissionens striktare kontroller utfördes fler revisioner i denna etapp av programgenomförandet. Under de kommande åren kommer allt fler korrigeringar att fastställas, beslutas och genomföras tack vare kommissionens tillsyn och EU:s revisioner.

I ovanstående tabell ingår finansiella korrigeringar som ifrågasätts av vissa medlemsstater (tidigare erfarenheter visar dock att kommissionen mycket sällan tvingats göra återbetalningar i sådana ärenden). Närmare upplysningar finns i not 5.2.4.

6.4.3.2 Återkrav som har genomförts – ackumulerade belopp

För återkrav finns tillförlitliga uppgifter om ackumulerade belopp endast från 2008, då en särskild funktion infördes i kommissionens redovisningssystem för att bättre följa och avrapportera återkrav. Nedanstående upplysningar visar hur återkraven fördelas över åren.

Miljoner euro

|| || Totalt vid utgången av 2012 || Totalt vid utgången av 2011

Återkrav || År

|| 2008 || 2009 || 2010 || 2011 || 2012

Jordbruk: || || || || || || ||

EGFJ ||  356 ||  148 ||  172 ||  178 ||  161 || 1 015 ||  854

Landsbygdsutveckling ||  0 ||  25 ||  114 ||  161 ||  166 ||  466 ||  301

Sammanhållning ||  31 ||  102 ||  25 ||  48 ||  14 ||  219 ||  205

Inre politik ||  40 ||  100 ||  162 ||  268 ||  229 ||  799 ||  570

Yttre förbindelser ||  32 ||  81 ||  136 ||  77 ||  99 ||  425 ||  326

Administration ||  0 ||  9 ||  5 ||  2 ||  9 ||  25 ||  16

Totalt ||  459 ||  464 ||  614 ||  734 ||  678 || 2 949 || 2 272

6.5    ÅTERKRAV AV OUTNYTTJAD FÖRFINANSIERING

Miljoner euro

|| || 2012 || 2011

Jordbruk: || || ||

EGFJ || ||  0 ||  0

Landsbygdsutveckling || ||  0 ||  0

Sammanhållningspolitik: || || ||

Eruf || ||  38 ||  13

Sammanhållningsfonden || ||  5 ||  2

Europeiska socialfonden || ||  214 ||  17

FFU/EFF || ||  0 ||  0

EUGFJ Utveckling || ||  5 ||  10

Inre politik || ||  207 ||  212

Yttre förbindelser || ||  104 ||  72

Administration ||  2 ||  0

Återkrävt totalt || || 575 ||  327

Ovanstående belopp har dragits av från förfinansieringsbeloppen i noterna 2.6 och 2.10.

6.6    INFORDRAN AV EGNA MEDEL

|| Miljoner euro

|| || 2012 || 2011

Belopp som har infordrats: - Huvudfordran - Ränta || || 133 160 || 63 312

Infordrat totalt || || 293 || 375

6.7    YTTERLIGARE KORRIGERINGAR (TILLBAKADRAGNA OCH ÅTERKRÄVDA BELOPP) SOM VERKSTÄLLTS ENLIGT MEDLEMSSTATERNAS RAPPORTERING FÖR PERIODEN 2007-2013

Miljoner euro ||

Medlemsstat || Eruf/Sammanhållningsfonden || ESF || EFF || Totalt vid utgången av 2012 ||

Belgien ||  3 ||  11 ||  - ||  14 ||

Bulgarien ||  13 || 2 ||  0 ||  15 ||

Tjeckien ||  191 ||  37 ||  - ||  228 ||

Danmark ||  0 ||  0 ||  0 ||  0 ||

Tyskland ||  290 ||  49 ||  1 ||  340 ||

Estland ||  4 ||  0 ||  0 ||  4 ||

Irland ||  0 ||  5 ||  0 ||  5 ||

Grekland ||  63 || - ||  0 ||  63 ||

Spanien ||  204 || 39 ||  9 ||  252 ||

Frankrike ||  42 ||  37 ||  0* ||  79 ||

Italien ||  141 ||  27 ||  0 ||  168 ||

Cypern ||  0 ||  0 ||  0 ||  1 ||

Lettland ||  10 || - ||  0 ||  10 ||

Litauen ||  6 ||  0 || 0 ||  6 ||

Luxemburg ||  - ||  0 || - ||  0 ||

Ungern ||  26 || - ||  0 ||  26 ||

Malta ||  1 ||  0 ||  - ||  1 ||

Nederländerna ||  1 ||  2 ||  0 ||  3 ||

Österrike ||  4 ||  1 ||  0 ||  5 ||

Polen ||  204 || - ||  0 ||  204 ||

Portugal ||  46 ||  28 ||  1 ||  75 ||

Rumänien ||  43 || - ||  0 ||  43 ||

Slovenien ||  5 ||  5 ||  - ||  10 ||

Slovakien ||  33 || 4 ||  0 ||  37 ||

Finland ||  1 ||  0 ||  0 ||  1 ||

Sverige ||  2 ||  1 ||  1 ||  4 ||

Förenade kungariket ||  38 ||  13 ||  1 ||  52 ||

Gränsöverskridande ||  8 ||  - ||  - ||  8 ||

GENOMFÖRT TOTALT ||  1 377 ||  261 ||  14 ||  1 652 ||

* Slutsatserna av revisionen visar att stora förbättringar krävs i den franska attesterande myndighetens rapportering av återkrav avseende EFF.

Ovanstående tabell visar de ackumulerade finansiella korrigeringar som rapporterats av varje medlemsstat från början av programperioden 2007-2013 fram till slutet av år 2012. Dessa tillkommer utöver de ackumulerade korrigeringar som rapporterats av kommissionen (se not 6.4.3).

För att få ytterligare försäkringar om att medlemsstaternas rapporter om återkrav och tillbakadragna belopp är uttömmande och tillförlitliga inledde kommissionen år 2001 en revision av strukturåtgärderna (Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF och EFF). Efter en riskanalys valdes 12 attesterande myndigheter i tio medlemsstater ut för kontroll.

                                    [1]. Under 2012 fick kommissionens ansvariga enheter rimlig försäkran om att 11 av de 12 kontrollerade attesterande myndigheterna hade tillfredsställande metoder för att redovisa belopp som återkrävs, dragits tillbaka eller felaktigt utbetalats och för att rapportera dem till kommissionen.

Kommissionens enheter kommer att fortsätta kontrollerna under 2013 och därefter i övriga medlemsstater efter en analys av medlemsstaternas årsrapporter om tillbakadragna belopp och återkrav som ska lämnas in år 2013.

7. FINANSIELLA STÖDMEKANISMER

Den här noten ska ge en fullständig överblick av EU:s gällande finansiella stödmekanismer, och uppgifterna kompletterar not 2. Uppgifterna i den första delen av noten (7.1) avser EU:s upp- och utlåningsverksamhet som förvaltas av kommissionen. Uppgifterna i den andra delen av noten (7.2) avser mellanstatliga finansiella stabilitetsmekanismer som inte omfattas av EU-fördragen och som därför inte påverkar EU:s budget.

7.1      UPP- OCH UTLÅNINGSVERKSAMHET SOM FÖRVALTAS AV KOMMISSIONEN

7.1.1   Upp- och utlåning - Översikt

Bokfört värde || || Miljoner euro

|| Makroekonomiskt stöd || Euratom || Betalningsbalansstöd || Europeisk finansiell stabiliserings-mekanism || EKSG under avveckling || Totalt 31.12.2012 || Totalt 31.12.2011

Lån (not 2.4.2) || 549 || 425 || 11 623 || 44 476 || 221 || 57 294 || 41 281

Upplåning (not 2.14) || 549 || 425 || 11 623 || 44 476 || 194 || 57 267 || 41 251

Ovanstående belopp utgör bokförda värden, medan tabellerna nedan redovisar det nominella värdet.

EU har genom EU-fördraget befogenhet att anta upplåningsprogram för att anskaffa de ekonomiska resurser som krävs för att fullgöra sina uppdrag. Europeiska kommissionen handhar för närvarande, på EU:s vägnar, tre huvudprogram genom vilka lån får beviljas och finansierar dessa genom att emittera skuldinstrument på kapitalmarknaderna eller hos finansinstitut. Det rör sig om makroekonomiskt stöd, betalningsbalansstöd samt den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen.

De viktigaste punkterna eller särdragen för dessa tre instrument är följande:

- EU:s upplåning sker på kapitalmarknaderna eller hos finansinstitut och inte från budgeten, eftersom EU inte får ta lån för att finansiera sina ordinarie budgetutgifter eller ett budgetunderskott.

- Storleken på upplåningen varierar från små privata investeringar som omfattar enkel- eller dubbelsiffriga miljonbelopp till transaktioner av referensvärdets storlek inom ramen för betalningsbalanslån och den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen.

- De anskaffade medlen lånas direkt ut (back-to-back) till det mottagande landet, dvs. med samma kupong, löptid och belopp. Trots användningen av back-to-back-metoder är det EU som är förpliktat att stå för skuldbetalningen för obligationen, vilket ska säkerställa att alla obligationsbetalningar sker i tid. Därför måste mottagare av betalningsbalanslån deponera återbetalningarna sju dagar före förfallodagen och EFSM-stödmottagare 14 dagar i förväg, för att kommissionen ska få den frist som behövs för att alltid säkerställa att betalningarna sker i tid.

- För varje lands program fastställer rådet och kommissionen i ett beslut totalt belopp, delbetalningar, den längsta individuella löptiden samt lånepaketets längsta genomsnittliga löptid. Kommissionen och det stödmottagande landet enas därefter om låne-/bidragsbestämmelserna, bl.a. delbetalningar och utbetalning av trancher. Dessutom är alla delbetalningar av lånet utom den första avhängiga strikta villkor, med överenskomna bestämmelser och villkor liknande dem för IMF-stöd, inom ramen för ett gemensamt ekonomiskt stöd från EU/IMF, som är en annan faktor som påverkar tidtabellen för finansieringen.

- Detta innebär att tidtabellen och löptiderna för emitteringen är beroende av EU:s relaterade utlåningsverksamhet.

- Finansieringsbeloppen anges enbart i euro och löptiden är mellan 5 och 30 år.

- Upplåningen utgör direkta och ovillkorliga skyldigheter för EU och garanteras av de 28 medlemsstaterna.

- Om ett mottagarland skulle ställa in sina betalningar fortsätter skuldbetalningen med medel från kommissionens tillgängliga bank- och kassabalans. Om detta inte är möjligt anskaffar kommissionen de medel som behövs från medlemsstaterna. EU:s medlemsstater är enligt EU:s lagstiftning om egna medel (artikel 12 i rådets förordning nr 1150/2000) juridiskt skyldiga att se till att tillräckliga medel finns för att uppfylla EU:s åtaganden. Riskkapitalinvesterarna är således bara exponerade för kreditrisk gentemot EU och inte gentemot mottagarna av de finansierade lånen.

-  Genom utlåning back-to-back undviker man att utsätta EU-budgeten för ränte- eller valutarisker.

Dessutom lånar den juridiska personen Euratom (företrädd av kommissionen) upp medel för utlåning till länder både inom och utanför EU för att finansiera projekt som har att göra med energiinstallationer. Efter omstrukturering av ett lån till en försumlig gäldenär ställde EIB till EKSG under avveckling år 2002 och 2007 ut skuldebrev (med kreditvärderingen AAA). På balansdagen uppgick det bokförda värdet på skuldebreven till 221 miljoner euro.

Närmare information om vart och ett av dessa instrument anges nedan. De effektiva räntesatserna (uttryckta som räntespann) redovisas i nedanstående tabell:

Lån || 31.12.2012 || 31.12.2011

Makroekonomiskt stöd || 0.298 %-4.54 % || 1.58513 %-4.54 %

Euratom || 0.431 %-5.76 % || 1.067 %-5.76 %

Betalningsbalansstöd || 2.375 %-3.625 % || 2.375 %-3.625 %

Europeisk finansiell stabiliseringsmekanism || 2.375 %-3.750 % || 2.375 %-3.50 %

EKSG under avveckling || 5.2354 %-5.8103 % || 1.158 %-5.8103 %

Upplåning || 31.12.2012 || 31.12.2011

Makroekonomiskt stöd || 0.298 %-4.54 % || 1.58513 %-4.54 %

Euratom || 0.351 %-5.6775 % || 0.867 %-5.6775 %

Betalningsbalansstöd || 2.375 %-3.625 % || 2.375 %-3.625 %

Europeisk finansiell stabiliseringsmekanism || 2.375 %-3.750 % || 2.375 %-3.50 %

EKSG under avveckling || 6.92 %-9.78 % || 1.158 %-9.2714 %

7.1.2   Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)

EFSM - nominellt värde || Miljoner euro

|| Irland || Portugal || Totalt

Totala beviljade lån || 22 500 || 26 000 || 48 500

Utbetalade lån 31.12.2011 || 13 900 || 14 100 || 28 000

Utbetalat 2012 || 7 800 || 8 000 || 15 800

Utbetalade lån 31.12.2012 || 21 700 || 22 100 || 43 800

Återbetalade lån 31.12.2012* || 0 || 0 || 0

Utestående belopp 31.12.2012 || 21 700 || 22 100 || 43 800

Outnyttjade belopp 31.12.2012 || 800 || 3 900 || 4 700

* En tabell över återbetalningsplanen för dessa lån återfinns i slutet av not 7.1.3.

Den 11 maj 2010 inrättade rådet en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism för att bevara den finansiella stabiliteten i EU (rådets förordning (EU) nr 407/2010). Mekanismen bygger på artikel 122.2 i EUF-fördraget och gör det möjligt att bevilja finansiellt stöd till en medlemsstat som befinner sig i svårigheter eller allvarligt hotas av stora svårigheter till följd av exceptionella händelser utanför dess kontroll. Biståndet kan utgöras av lån eller krediter. Kommissionen lånar i EU:s namn upp medel på kapitalmarknaderna eller hos finansinstitut och lånar ut medlen till den mottagande medlemsstaten. För varje land som mottar EFSM-lån görs kvartalsvis bedömningar av om landet uppfyller de politiska villkoren innan nästa delutbetalning verkställs.

Genom Ekofinrådets slutsatser av den 9 maj 2010 begränsas mekanismen till 60 miljarder euro, men den lagstadgade gränsen anges i artikel 2.2 i förordning (EU) nr 407/2010, som begränsar det utestående beloppet av lån eller kreditlinjer till den tillgängliga marginalen under taket för egna medel. Upplåning med anknytning till lån som utbetalats inom ramen för EFSM garanteras genom EU-budgeten - vilket innebär att budgeten den 31 december 2012 är exponerad för en maximal risk på 44 476 miljoner euro för dessa lån (varvid 43,8 miljarder euro ovan är det nominella värdet). Eftersom upplåningen inom ramen för EFSM garanteras genom EU-budgeten granskar Europaparlamentet kommissionens EFSM-åtgärder och utövar kontroll inom ramen för budgetförfarandet och förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.

Rådet beslutade i december 2010 om ett lån till Irland på högst 22,5 miljarder euro, och i maj 2011 om ett lån till Portugal på högst 26 miljarder euro. I de ursprungliga genomförandebesluten fastställdes en ränta med en marginal som innebar att villkoren liknar dem som gäller för stöd från Internationella valutafonden. I och med rådets genomförandebeslut nr 682/2011 och 683/2011 av den 11 oktober 2011 sänkte rådet räntemarginalen retroaktivt och förlängde den maximala genomsnittliga löptiden från 7,5 år till 12,5 år och löptiden för enskilda trancher till upp till 30 år. Den 12 april 2013 gick rådet (Ecofin) med på att återigen förlänga den längsta genomsnittliga löptiden på EFSM-lånen till Irland och Portugal med 7 år, till 19,5 år. Förlängningen ger båda länderna en bättre avbetalningsprofil och minskar behoven av refinansiering efter programperioden.

Inom ramen för EFSM har EU för avsikt att emittera ytterligare obligationer under sista kvartalet 2013 på totalt 3 miljarder euro för lån till Irland och Portugal. EFSM kommer inte längre att användas för nya finansieringsprogram eller bevilja nya lån, men kommer att fortsätta finansiera de pågående programmen för Portugal och Irland (se även not 7.2.2 nedan).

7.1.3   Betalningsbalansstöd

Betalningsbalansstödet är ett policybaserat finansiellt instrument som ger medelfristigt finansiellt stöd till medlemsstater i Europeiska unionen. Det gör det möjligt att bevilja lån till medlemsstater som har drabbats av svårigheter eller allvarligt hotas av svårigheter avseende betalningsbalansen eller kapitalbalansen. Endast de medlemsstater som inte har antagit euron kan komma i åtnjutande av detta instrument. Det maximala lånebelopp (utestående belopp) som kan beviljas är 50 miljarder euro. Upplåning med anknytning till dessa lån garanteras genom EU-budgeten - vilket innebär att budgeten den 31 december 2012 var exponerad för en maximal risk på 11 623 miljoner euro för dessa lån (11,4 miljarder euro nedan utgör det nominella värdet).

Betalningsbalansstöd - nominellt värde || Miljoner euro

|| Ungern || Lettland || Rumänien || Totalt

Totala beviljade lån || 6 500 || 3 100 || 6 400 || 16 000

Utbetalat 2008: || 2 000 || - || - || 2 000

Utbetalat 2009: || 3 500 || 2 200 || 1 500 || 7 200

Utbetalat 2010: || - || 700 || 2 150 || 2 850

Utbetalat 2011: || - || - || 1 350 || 1 350

Utbetalat 2012: || - || - || - || -

Utbetalade lån 31.12.2012 || 5 500 || 2 900 || 5 000 || 13 400

Återbetalade lån 31.12.2012 || (2 000) || - || - || (2 000)

Utestående belopp 31.12.2012 || 3 500 || 2 900 || 5 000 || 11 400

Outnyttjade belopp 31.12.2012 || 0 || 0 || 1 400 || 1 400

* En tabell över återbetalningsplanen för dessa lån återfinns i slutet av denna not.

Mellan november 2008 och utgången av 2012 beviljades lån på 16 miljarder euro till Ungern, Lettland och Rumänien, varav 13,4 miljarder euro hade utbetalats vid utgången av 2012. Noteras bör att betalningsbalansstödprogrammet för Ungern löpte ut i november 2010 (varav 1 miljard euro inte togs i anspråk) och en första återbetalning på 2 miljarder euro togs emot som planerat i december 2011. Betalningsbalansstödet till Lettland löpte ut i januari 2012 (varav 200 miljoner euro inte togs i anspråk). Det första programmet för betalningsbalansstöd till Rumänien löpte ut i maj 2012 och hela det beviljade beloppet hade utbetalats.

I februari 2011 begärde Rumänien en uppföljning av det förebyggande programmet för finansiellt stöd inom ramen för betalningsbalansstödet för att få igång den ekonomiska tillväxten. Den 12 maj 2011 beslutade rådet att tillhandahålla förebyggande betalningsbalansstöd till Rumänien på upp till 1,4 miljarder euro (rådets beslut 2011/288/EU) som på begäran skulle tillhandahållas i form av ett lån med en löptid på högst sju år. Det förebyggande stödet löpte ut i slutet av mars 2013 utan att ha tagits i anspråk.

Nedanstående tabell ger en översikt av den planerade återbetalningen i nominellt värde för utestående EFSM-lån och betalningsbalansstöd på balansdagen:

miljarder euro

Budgetår || Betalningsbalansstöd || Europeisk finansiell stabiliseringsmekanism || Totalt

Ungern || Lettland || Rumänien || Totalt || Irland || Portugal || Totalt

2014 || 2.0 || 1.0 || || 3.0 || || || || 3.0

2015 || || 1.2 || 1.5 || 2.7 || 5.0 || || 5.0 || 7.7

2016 || 1.5 || || || 1.5 || || 4.75 || 4.75 || 6.25

2017 || || || 1.15 || 1.15 || || || || 1.15

2018 || || || 1.35 || 1.35 || 3.9 || 0.6 || 4.5 || 5.85

2019 || || 0.5 || 1.0 || 1.5 || || || || 1.5

2021 || || || || || 3.0 || 6.75 || 9.75 || 9.75

2022 || || || || || || 2.7 || 2.7 || 2.7

2025 || || 0.2 || || 0.2 || || || || 0.2

2026 || || || || || 2.0 || 2.0 || 4.0 || 4.0

2027 || || || || || 1.0 || 2.0 || 3.0 || 3.0

2028 || || || || || 2.3 || || 2.3 || 2.3

2032 || || || || || 3.0 || || 3.0 || 3.0

2038 || || || || || || 1.8 || 1.8 || 1.8

2042 || || || || || 1.5 || 1.5 || 3.0 || 3.0

Totalt || 3.5 || 2.9 || 5.0 || 11.4 || 21.7 || 22.1 || 43.8 || 55.2

7.1.4   Makroekonomiskt stöd, Euratom och EKSG under avveckling

Det makroekonomiska stödet är ett policybaserat finansiellt instrument som består av obundet och obestämt betalningsbalans- eller budgetstöd till partnerländer utanför EU som ligger geografiskt nära EU:s territorium. Det omfattar medel- eller långfristiga lån eller bidrag eller en lämplig kombination av bådadera och kompletterar vanligen finansiering som ges inom ramen för ett IMF-stött justerings- eller reformprogram. Den 31 december 2012 hade kommissionen ingått låneavtal på ytterligare 100 miljoner, som ännu inte nyttjats av den andra parten innan årets slut. Kommissionen har inte tagit emot några garantier från tredje part för dessa lån, men garantifonden har ställt säkerheter för lånen (se not 2.4).

Euratom är en juridisk enhet inom Europeiska unionen som företräds av Europeiska kommissionen. Euratomlån beviljas till medlemsstater för att finansiera investeringsprojekt i medlemsstaterna i anslutning till industriell produktion av elektricitet i kärnkraftsanläggningar och till industriella bränslecykelinstallationer. Euratomlån till stater utanför EU beviljas för att förbättra säkerhets- och effektivitetsnivån vid kärnkraftsanläggningar och sådana installationer i kärnbränslecykeln som är i drift eller under byggnation. Garantier från tredje parter på 423 miljoner euro (2011: 447 miljoner euro) har mottagits för att täcka dessa lån.

EKSG-lån omfattar bl.a. lån som beviljas av EKSG under avveckling från upplånade medel i enlighet med artiklarna 54 och 56 i EKSG-fördraget samt tre onoterade värdepapper som emitterats av Europeiska investeringsbanken för att täcka förlusterna för en försumlig gäldenär. Dessa värdepapper kommer att hållas till den slutliga förfallodagen (2017 och 2019) för att täcka återbetalningen av motsvarande lån. Ändringarna av de bokförda värdena motsvarar ändringen i upplupen ränta plus årets betalda premier och de transaktionskostnader som uppstått vid upptagandet, beräknade i enlighet med effektivräntemetoden.

7.2         MELLANSTATLIGA FINANSIELLA STABILITETSMEKANISMER SOM INTE OMFATTAS AV EU-FÖRDRAGEN

7.2.1   Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF)

Den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) inrättades av medlemsstaterna i euroområdet efter de beslut som rådet (Ecofin) fattade den 9 maj 2010. Dess uppdrag är att bevara den finansiella stabiliteten i Europa genom att bevilja finansiellt stöd till medlemsstater i euroområdet. EFSF är inte längre tillgänglig för nyutlåning efter den 1 juli 2013 (se not 7.2.2 nedan) enligt gällande ramavtal. I enlighet med en överenskommelse mellan euroområdets stats- och regeringschefer i juli 2011 får EFSF använda följande instrument kopplade till lämpliga villkor:

- Ge lån till länder med finansiella svårigheter

- Intervenera på de primära och sekundära skuldmarknaderna. Interventioner på sekundärmarknaden sker endast på grundval av en ECB-analys som fastställer att exceptionella finansmarknadsförhållandena råder och risker föreligger för den finansiella stabiliteten

- Agera på grundval av ett förebyggande program.

- Finansiera rekapitaliseringar av finansinstitut genom lån till stater.

- Tillhandahålla certifikat om partiellt skydd parallellt med nya emitteringar som görs av utsatta medlemsstater.

EFSF stöds genom garantiåtaganden från medlemsstaterna i euroområdet med totalt 780 miljarder euro och har en utlåningskapacitet på 440 miljarder euro. Instrumentet garanteras inte genom EU:s budget. EFSF är ett Luxemburgregistrerat affärsföretag som ägs av medlemsstaterna i euroområdet utanför EU-fördraget ram. Det är således inte ett EU-organ utan helt skilt från och okonsoliderat i unionens räkenskaper. Det har följaktligen inte någon inverkan på EU:s räkenskaper, utöver eventuella intäkter från sanktioner enligt vad som beskrivs nedan.

Kommissionen har ansvaret för att förhandla fram de politiska villkor som ska knytas till det ekonomiska stödet och för övervakningen av efterlevnaden av dessa villkor. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning nr 1173/2011 kan sanktioner införas i form av böter för medlemsstater som har euron som valuta. Dessa böter, som utgör 0,2 % av den berörda medlemsstatens BNP under det föregående året, kan åläggas medlemsstaten om den underlåtit att vidta lämpliga åtgärder för att korrigera ett alltför stort budgetunderskott, eller om otillbörlig påverkan förekommit vad gäller statistiken. På samma sätt innehåller rådets förordning nr 1174/2011 om makroekonomiska obalanser föreskrifter om årliga böter på 0,1 % av BNP för euroområdets medlemsstater i de fall där en medlemsstat inte har vidtagit nödvändiga korrigerande åtgärder eller om en otillräcklig korrigeringsplan har lämnats in. Genom förordning nr 1177/2011 aktualiserades förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott. I denna aktualiserade förordning föreskrivs också möjligheten att ålägga euroområdets medlemsstater böter (motsvarande 0,2 % av BNP inklusive en rörlig del). I enlighet med alla tre förordningar ska eventuella böter som kommissionen uppbär vidarebefordras till EFSF, eller dess efterföljare. För närvarande föreskrivs att eventuella böter ska passera via EU:s budget och sedan överföras till EFSF. Detta innebär att dessa medel skulle redovisas både som intäkt och kostnad i budgeten och därför inte ha någon inverkan på det sammanlagda budgetutfallet. De skulle heller inte ha någon inverkan på det ekonomiska resultat som anges i EU:s årsredovisning.

EFSF - nominellt värde || Miljoner euro

|| Irland || Portugal || Grekland* || Totalt

Totala beviljade lån || 17 700 || 26 000 || 109 100 || 152 800

Utbetalade lån per den 31.12.2012 || 12 000 || 18 200 || 73 700 || 103 900

Återbetalade lån per den 31.12.2012 || - || - || - || -

Utestående belopp per den 31.12.2012 || 12 000 || 18 200 || 73 700 || 103 900

Outnyttjade belopp per den 31.12.2012 || 5 700 || 7 800 || 35 400 || 48 900

*Andra programmet.

7.2.2   Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM)

Europeiska rådet enades den 17 december 2010 om behovet av att medlemsstaterna i euroområdet inrättar en permanent stabilitetsmekanism. Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) är en mellanstatlig organisation enligt internationell rätt, som inte omfattas av EU-fördraget. ESM-fördraget undertecknades av de 17 medlemsstaterna i euroområdet den 2 februari 2012 och trädde i kraft i oktober 2012. ESM har tagit över EFSM:s uppgifter och sedan den 1 juli 2013 även uppgifterna från EFSF, vilket gjort ESM till den enda permanenta mekanismen för att hantera nya ansökningar om ekonomiskt bistånd från medlemsstater i euroområdet. EFSF och EFSM kommer därför inte längre att användas för nya finansieringsprogram eller bevilja nya lån, men kommer att fortsätta finansiera de pågående programmen för Portugal, Irland och Grekland. Lån som beviljats inom ramen för EFSM kommer att fortsatt att betalas ut och återbetalas enligt EFSM:s regler, varför där aktuella upplåningen fortfarande kommer att garanteras av genom EU:s budget och även fortsättningsvis kommer att tas upp i EU:s balansräkning. Inrättandet av ESM kommer således inte att påverka EFSM:s nuvarande åtaganden. Noteras måste också att EU:s budget inte kommer arr garantera ESM:s upplåning.

ESM vilar på en solid kapitalstruktur, med ett sammanlagt tecknat kapital på 700 miljarder euro, varav 80 miljarder euro i form av inbetalat kapital från medlemsstaterna i euroområdet. Med ett sådant kapital bör utlåningskapaciteten i princip uppgå till 500 miljarder euro. Det stöd som tillhandahållits inom ramen för ESM kommer att vara villkorat på ett sätt som är anpassat till det stödinstrument som valts. Lånen till mottagande medlemsstater kommer att vara knutna till villkor om att ett strikt ekonomiskt och finanspolitiskt anpassningsprogram ska genomföras, i linje med gällande ordningar. Eftersom denna mekanism har en egen rättslig status och finansieras direkt av medlemsstaterna i euroområdet är det inte ett EU-organ och påverkar varken EU:s räkenskaper eller EU:s budget, bortsett från eventuella inkomster från sanktioner enligt nedan. Kommissionen ansvarar för förhandlingarna om de politiska villkor som ska knytas till det finansiella stödet och övervakningen av efterlevnaden av dessa villkor (liksom för EFSF ovan). Varje land som erhåller finansiellt stöd från ESM kommer att bli föremål för regelbundna utvärderingar angående hur väl de politiska villkoren uppfyllts innan varje delbetalning betalas ut.

Såsom anges ovan kommer böter som uppburits i enlighet med förordningarna nr 1173/2011, 1174/2011 och 1177/2011 att gå via EU:s budget och överföras till ESM när EFSF inte längre är verksamt. Dessutom stadgas i fördraget om stabilitet, samordning och styrning som undertecknats av 25 medlemsstater (alla utom Förenade kungariket och Tjeckien) om vite för en fördragsslutande part om denna medlemsstat inte har vidtagit nödvändiga åtgärder för att åtgärda en överträdelse av underskottskriteriet. De viten som utdöms (som inte får överstiga 0,1 % av BNP) kommer att betalas till ESM när de rör en medlemsstat euroområdet (dvs. utan följder för EU:s budgetutfall, som med EFSF ovan) eller till EU:s budget för medlemsstater utanför euroområdet – se artikel 8.2 i fördraget. I det senare fallet blir sanktionsbeloppet en inkomst i EU:s budget och redovisas i dess räkenskaper.

ESM - nominellt värde || Miljoner euro

|| || || || Spanien

Totala beviljade lån || || || || 100 000

Utbetalade lån per den 31.12.2012 || || || || 39 468

Återbetalade lån per den 31.12.2012 || || || || -

Utestående belopp per den 31.12.2012 || || || 39 468

Outnyttjade belopp per den 31.12.2012 || || || || 60 532

8. HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Nedanstående upplysningar om Europeiska unionens hantering av finansiella risker avser följande:

– Upp- och utlåningsverksamhet som utförs av kommissionen genom: Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM), betalningsbalansstöd, makroekonomiskt stöd, Euratomåtgärder samt Europeiska kol- och stålgemenskapen (under avveckling).

– De finansiella transaktioner som kommissionen utför i samband med genomförandet av budgeten, bl.a. inkassering av böter.

– Garantifonden för åtgärder avseende tredje land.

8.1      Typer av risker

Marknadsrisk är risken för att det verkliga värdet eller framtida kassaflöden avseende ett givet finansiellt instrument ska påverkas av fluktuationer i marknadspriserna. Marknadsrisken avser inte bara möjligheterna till förluster utan även möjligheter till vinster. Hit räknas valutarisker, ränterisker och övriga prisrisker (unionen är inte exponerad för några övriga större prisrisker).

Valutarisk är risken för att EU:s transaktioner eller dess investeringar påverkas av fluktuationer i växelkurserna. Risken uppstår när en valuta apprecieras eller deprecieras i förhållande till en annan. Ränterisk är risken för att en säkerhet, i synnerhet en obligation, tappar i värde därför att räntorna höjs. Högre räntor ger i allmänhet lägre priser på obligationer med fast räntesats och vice versa.

Kreditrisk innebär risken för förluster därför att en gäldenär eller låntagare inte fullgör sina betalningsskyldigheter med avseende på lån eller någon annan typ av budgetpost (antingen avseende kapitalet eller räntan eller båda) eller sina andra avtalsenliga skyldigheter. Sådan underlåtelse kan yttra sig som försenade betalningar, omläggning av låneåterbetalningarna eller konkurs.

Likviditetsrisk är den risk som uppstår vid svårigheter att sälja en tillgång, till exempel därför att en ställd säkerhet eller tillgång inte kan överlåtas tillräckligt snabbt på marknaden för att förebygga en förlust eller uppfylla en förpliktelse.

8.2         Riktlinjer för riskhantering

Upp- och utlåningsverksamhet

Upp- och utlåningstransaktionerna och den därtill hörande likviditetsförvaltningen sköts av EU i enlighet med respektive rådsbeslut, om tillämpligt, samt interna riktlinjer. De förvaltande enheterna har utarbetat skriftliga instruktioner för de olika leden i arbetet såsom upplåning, utlåning och likviditetsförvaltning. Normalt sker ingen risksäkring för att kompensera variationer i räntan eller växelkurser (så kallad hedging) eftersom utlåningstransaktionerna vanligen finansieras av motsvarande upplåning (back-to-back-lån), och de därför inte är utsatta för räntevariationer eller växelkursvariationer. Att "back-to-back"-metoden tillämpas kontrolleras regelbundet.

Kommissionen förvaltar likvidationen av EKSG:s skulder, och inga nya lån eller motsvarande finansiering planeras för EKSG under avveckling. Ny EKSG-upplåning får bara användas till refinansiering i syfte att minska kostnaderna för kapitalet. I likviditetsförvaltningen tillämpas principen om försiktighet i förvaltningen i syfte att hålla nere riskerna så mycket som möjligt.

Likviditetsförvaltning

Reglerna och principerna för kommissionens likviditetsförvaltning anges i rådets förordning nr 1150/2000 (ändrad genom förordningarna (EG) nr 2028/2004 och 105/2009) och i budgetförordningen (rådets förordning (EG) nr 1605/2002, ändrad genom rådets förordningar (EG) nr 1995/2006, 1525/2007 och nr 1081/2010) och dess genomförandebestämmelser (kommissionens förordning (EG) nr 2342/2002, ändrad genom kommissionens förordningar (EG) nr 1261/2005, 1248/2006 och 478/2007).

Som ett resultat av ovannämnda förordningar tillämpas följande huvudprinciper:

– Medlemsstaterna betalar de egna medlen till konton i deras finansförvaltningar, eller det organ som medlemsstaten har utnämnt, och som har öppnat för detta ändamål i kommissionens namn. Kommissionen kan bara ta ut medel från kontona för att täcka sina behov av likvida medel.

– Medlemsstaterna betalar de egna medlen i sina egna nationella valutor, medan kommissionens betalningar framför allt görs i euro.

– Bankkonton som öppnats i kommissionens namn får inte övertrasseras. Denna begränsning gäller inte kommissionens konton för egna medel i fall av ouppfyllda skyldigheter i fråga om lån som tecknats eller garanterats i enlighet med rådsförordningar och rådsbeslut och i vissa fall om behoven av likvida medel överstiger tillgångarna på kontona.

– Medel på bankkonton denominerade i andra valutor än euro används endera för betalningar i samma valutor eller omräknas regelbundet till euro.

Utöver kontona för egna medel har kommissionen öppnat andra bankkonton i centralbanker och affärsbanker för att utföra betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten.

Kassa- och betalningstransaktioner är i hög grad automatiserade och baseras på moderna informationssystem. Särskilda förfaranden används för att garantera säkerheten i systemen och för att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter i enlighet med budgetförordningen, kommissionens interna kontrollstandarder och revisionsprinciper.

En skriftlig uppsättning riktlinjer och förfaranden reglerar kommissionens hantering av kassa- och betalningstransaktioner i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. De täcker olika transaktionsområden (t.ex.: verkställande av betalningar och likviditetsförvaltning, kassaflödesanalys, driftskontinuitet etc.) och överensstämmelsen med riktlinjerna och förfarandena kontrolleras regelbundet. Dessutom ska information utbytas mellan GD Budget och GD Ekonomi och finans om riskhantering och vilka exponeringar som är fördelaktigast.

Böter

Preliminärt inkasserade böter: inlåning

Belopp som mottagits före 2010 står kvar på konton hos banker som särskilt valts ut för inlåning av medlen från preliminärt inkasserade böter. Bankerna väljs ut enligt upphandlingsreglerna i budgetförordningen. Medlen lånas in i vissa banker i enlighet med de interna reglerna för riskhantering och kraven på bankens kreditvärdering och vilka belopp som får placeras i förhållande till bankens kapitalbas. Finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas, och man stämmer regelbundet av att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Preliminärt inkasserade böter: Bufi-portfölj

Från och med 2010 investeras preliminärt inkasserade bötesbelopp i en särskilt upprättad fond (Bufi). Förvaltningen av tillgångar och skulder sköts av kommissionen i enlighet med interna riktlinjer och riktlinjer för förvaltningen av tillgångar. Förfarandehandböcker som omfattar särskilda områden såsom likviditetsförvaltning har utvecklats och används av de förvaltande enheterna. Finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas, och man stämmer regelbundet av att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Målen för tillgångsförvaltningen är att investera de böter som betalats in till kommissionen för att

a) säkerställa att medlen är lätt tillgängliga när de behövs, och

b) att under normala förhållanden få fram en avkastning som i genomsnitt är lika med avkastningen på referensvärdet för Bufi (Bufi benchmark) minus kostnader.

Investeringar får i princip bara ske i form av tidsbunden inlåning hos centralbanker i euroområdet, statspapper som utfärdats av organ i euroområdet, helt statsägda eller statsgaranterade banker eller överstatliga institutioner, obligationer, växlar och inlåningsbevis som utfärdas av statliga enheter som skapar en direkt exponering av statspapper som har emitterats i euroområdet eller av överstatliga institutioner.

Bankgarantier

Kommissionen innehar även ett betydande antal garantier utfärdade av finansinstitut med anledning av böter som kommissionen ålagt företag som bryter mot EU:s konkurrensregler (se not 2.9.1). Dessa garantier har utfärdats av de bötfällda företagen som ett alternativ till en preliminär inkassering av böterna. Garantierna förvaltas i enlighet med de interna reglerna för riskhantering. Finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas, och man stämmer regelbundet av att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Garantifonden

Reglerna och principerna för förvaltningen av garantifondens tillgångar (se not 2.4) fastställs i en konvention mellan Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken av den 25 november 1994, med ändringar av den 17 och 23 september 1996, den 8 maj 2002, den 25 februari 2008 och den 9 november 2010. Garantifonden arbetar endast i euro och alla investeringar sker i euro för att undvika eventuella valutarisker. Fondens finansiella verksamhet bedrivs i linje med vedertagna försiktighetsregler för tillgångsförvaltning. Garantifondens förvaltningsansvariga ska särskilt sträva efter att minska riskerna och se till att de förvaltade tillgångarna kan säljas eller överlåtas utan väsentliga dröjsmål, med hänsyn till de åtaganden som fonden kan behöva uppfylla.

8.3      Valutarisk

Upp- och utlåningsverksamhet

De flesta finansiella tillgångar och skulder är utställda i euro varför EU i dessa fall inte är exponerad för valutarisk. Inom ramen för den finansiella mekanismen inom Euratom bedriver EU utlåning utställd i US-dollar, vilken finansieras genom upplåning av motsvarande belopp i US-dollar (back-to-back-lån). På balansdagen var EU inte exponerad för någon valutarisk med avseende på Euratom. EKSG under avveckling har en liten nettoexponering i utländsk valuta motsvarande 1,35 miljoner euro avseende 1,13 miljoner euro i fastighetslån och 0,22 miljoner euro på avistakonton.

Likviditetsförvaltning

De egna medel som medlemsstaterna betalat i annan valuta än euro hålls på kontona för egna medel i enlighet med förordningen om egna medel. De räknas om till euro när de måste tas i anspråk för att verkställa utbetalningar. Förfarandena för att hantera dessa medel fastställs i den ovannämnda förordningen. I ett begränsat antal fall används medlen direkt för utbetalningar som ska göras i samma valuta.

Kommissionen har ett antal konton i affärsbanker i andra EU-valutor än euro, samt i US-dollar och schweiziska franc, för utbetalningar i dessa valutor. Dessa konton fylls på beroende på de betalningar som ska verkställas och följaktligen exponeras inte saldona för valutarisk.

När diverse intäkter (andra än egna medel) tas emot i andra valutor än euro överförs de endera till kommissionens andra konton i samma valutor, om de behövs för att täcka utbetalningar, eller omräknas till euro och överförs till konton som hålls i euro. Förskottskonton som hålls i andra valutor än euro fylls på beroende på de beräknade behoven av kortfristiga lokala utbetalningar i dessa valutor. Saldona på dessa konton hålls inom sina respektive tak.

Böter

Preliminärt inkasserade böter (inlåning och Bufi-portfölj) samt bankgarantier

Eftersom alla böter utdöms och betalas i euro föreligger ingen valutarisk.

Garantifonden

Eftersom de finansiella tillgångarna är utställda i euro föreligger ingen valutarisk.

8.4      Ränterisk

Upp- och utlåningsverksamhet

Upp- och utlåning med variabel ränta

Av upp- och utlåningstransaktionernas natur följer att EU har såväl omfattande tillgångar som skulder som är räntebärande. Makroekonomiskt bistånd och Euratomlån till rörlig ränta medför en ränterisk för EU. De ränterisker som följer av upplåningen kompenseras dock av att den motsvarande utlåningen sker på jämförbara villkor (back-to-back). På balansdagen hade EU lån med rörlig ränta till ett nominellt belopp på 0,7 miljarder euro (2011: 0,8 miljarder euro), där en omräkning av räntesatsen görs var sjätte månad.

Upp- och utlåning med fast ränta

EU har också makroekonomiskt bistånd och Euratomlån med fast ränta på sammanlagt 271 miljoner euro under 2012 (2011: 236 miljoner euro) och med en slutlig löptid på mellan ett och fem år (25 miljoner euro) respektive över fem år (246 miljoner euro). Viktigare är att EU har tio lån genom det finansiella instrumentet betalningsbalanslån med fast ränta på totalt 11,4 miljarder euro under 2012 (2011: 11,4 miljarder euro) och med en slutlig löptid på mellan ett och fem år (8,4 miljarder euro) och över fem år (3,0 miljarder euro). Inom ramen för det finansiella instrumentet EFSM har EU 18 lån med fast ränta för sammanlagt 43,8 miljarder euro 2012 och med en slutlig löptid på mellan ett och fem år (totalt 9,8 miljarder euro) och över fem år (34 miljarder euro).

Det ligger i verksamhetens natur att EKSG under avveckling är exponerad för ränterisker. De ränterisker som följer av upplåningen kompenseras dock generellt av att den motsvarande utlåningen sker på jämförbara villkor. På kapitalförvaltningssidan utgör obligationer med rörlig ränta 4 % av EKSG:s portfölj. Nollkupongobligationer stod för 8 % av obligationerna på balansdagen.

Likviditetsförvaltning

Kommissionens likviditetsförvaltning lånar inte upp pengar och exponeras därför inte för ränterisker. Däremot intjänas ränta på dess olika banktillgodohavanden. Kommissionen har därför vidtagit åtgärder för att se till att den intjänade räntan på dess bankkonton ska motsvara marknadsräntorna och deras eventuella fluktuationer.

De konton som öppnats vid medlemsstaternas statskassor eller hos centralbanker för inbetalning av egna medel är icke-räntebärande och avgiftsfria. För alla andra konton vid nationella centralbanker beror ersättningen på de särskilda villkor som varje bank erbjuder, räntesatserna är rörliga och anpassas till fluktuationerna på marknaden.

För tillgodohavanden i affärsbanker utgår dagsränta. Räntan bygger på rörliga marknadsräntor med en avtalsenlig (positiv eller negativ) marginal. På de flesta kontona är ränteberäkningen kopplad till Eonia-räntan, och justeras för att spegla eventuella fluktuationer i denna räntesats. På vissa andra konton är räntan kopplad till ECB:s marginalränta vad gäller dess viktigaste refinansieringstransaktioner. Därför föreligger ingen risk att kommissionens intjänade räntor ligger under marknadsräntorna.

Böter

Preliminärt inkasserade böter (inlåning och Bufi-portfölj) samt bankgarantier

Inlåning och bankgarantier är inte utsatta för ränterisker. Inlåningsräntorna följer den marknadsmässiga räntan och dess eventuella växlingar. Det finns inga obligationer med rörlig ränta i Bufi-portföljen.

Garantifonden

Garantifondens räntebärande värdepapper som emitterats till rörlig ränta innebär en exponering för räntevolatilitet, medan motsvarande värdepapper som emitterats till fast ränta innebär en exponering kopplad till det verkliga värdet. På balansdagen utgjorde obligationer med fast räntesats ca 67 % av den samlade investeringsportföljen (2011: 83 %).

8.5      Kreditrisk

Upp- och utlåningsverksamhet

Kreditrisker hanteras i fråga om Euratom i första hand genom garantier från stater, sedan via garantifonden (makroekonomiskt stöd och Euratom) och därefter genom möjligheten av att ta ut de medel som behövs från kommissionens konton för egna medel i medlemsstaterna samt i sista hand genom EU:s budget. I den lagstiftning som rör egna medel fastställs taket för betalningar av egna medel till 1,23 % av medlemsstaternas BNI och under år 2012 har reellt 0,93 % använts för att täcka betalningsbemyndiganden. Detta innebär att det per den 31 december 2012 fanns en tillgänglig marginal på 0,3 % för garantierna. Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland inrättades 1994 som ett skydd mot risken för försumliga gäldenärer i samband med utlåning av upplånade medel till länder utanför Europeiska unionen. Exponeringen för kreditrisk dämpas under alla omständigheter genom att medel från kommissionens konton med egna medel i medlemsstaterna kan användas, och tillgodohavandena där får även överskridas, för att täcka belopp som gäldenären är oförmögen att betala. När det handlar om att fullgöra sina rättsliga skyldigheter gentemot sina långivare har EU således rätt att vända sig till samtliga medlemsstater för täckning.

I fråga om likviditetsförvaltning i samband med dessa transaktioner måste riktlinjerna för valet av motpart alltid följas. Den förvaltande enheten får således bara samarbeta med godkända banker som har tillräckligt strikta krav på sina motparter.

EKSG:s exponering mot kreditrisk hanteras först och främst genom en regelbunden analys av gäldenärernas förmåga att betala räntor och amorteringar. Exponeringen reduceras också genom säkerheter, liksom genom garantiåtaganden från stater, företag eller personer. I fråga om likviditetsförvaltning i samband med dessa transaktioner måste riktlinjerna för valet av motpart alltid följas. Den förvaltande enheten får bara samarbeta med godkända banker som har tillräckligt strikta krav på sina motparter.

Likviditetsförvaltning

Merparten av kommissionens likvida medel innehas, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1150/2000, på de konton som medlemsstaterna har öppnat för inbetalningen av sina bidrag (egna medel). Alla dessa konton innehas av medlemsstaternas finansministerier eller centralbanker. Dessa institutioner utsätter kommissionen för den lägsta kreditrisken (och motpartsrisken) eftersom det rör sig om unionens medlemsstater. En del av kommissionens likvida medel hålls i affärsbanker för att täcka utbetalningar. Sådana konton fylls på strax innan betalningen ska verkställas och hanteras automatiskt via systemet för likviditetsförvaltning. Varje konto innehåller miniminivåer som står i proportion till de genomsnittliga dagliga utbetalningarna. Följaktligen är beloppen på dessa konton konstant låga (mellan 20 miljoner euro och 100 miljoner euro i genomsnitt, som är fördelade på mer än 20 konton) och därmed begränsas kommissionens riskexponering. Beloppen bör sättas i relation till det sammanlagda likviditetssaldot som ligger på mellan 1 miljard och 35 miljarder euro och de sammanlagda utbetalningarna under 2012 som uppgick till 139,5 miljarder euro.

Vidare tillämpas särskilda riktlinjer vid urvalet av affärsbanker för att ytterligare minska motpartsrisken.

– Alla affärsbanker väljs ut genom anbudsförfaranden. Den lägsta kortfristiga kreditvärdering som krävs för att få delta i anbudsförfarandena är Moodys P-1 eller motsvarande (S&P A-1 eller Fitch F1). En lägre nivå kan krävas under särskilda och vederbörligen motiverade förhållanden.

– Kreditvärdigheten hos affärsbanker där kommissionen har konton kontrolleras minst en gång i månaden, vid behov oftare. Förstärkta bevakningsåtgärder och dagliga översyner av affärsbankernas kreditvärdighetsbetyg infördes i samband med finanskrisen och har behållits under 2012.

– Delegationer utanför EU innehar förskottskonton i lokala banker som valts ut genom ett förenklat anbudsförfarande. Kraven på kreditvärdering beror på den lokala situationen och kan skilja sig kraftigt från land till land. För att begränsa risken hålls saldona på dessa konton på lägsta möjliga nivå (med hänsyn tagen till transaktionsbehoven). Kontona fylls på regelbundet och de tak som tillämpas ses över varje år.

Böter

Preliminärt inkasserade böter: inlåning

De banker som tar emot inlåning från böter som preliminärt inkasserats före 2010 väljs ut enligt upphandlingsförfaranden som följer de interna reglerna för riskhantering och kraven på bankens kreditvärdering och vilka belopp som får placeras i förhållande till bankens kapitalbas.

Affärsbanker som särskilt valts ut för inlåning av preliminärt inkasserade böter (bundna likvida medel) måste enligt bestämmelserna i allmänhet ha en långsiktig kreditvärdering på minst A (S&P eller motsvarande) av de tre största kreditvärderingsinstituten och en kortsiktig kreditvärdering på minst A-1 (S&P eller motsvarande). Särskilda åtgärder tillämpas om kreditvärderingen av dessa banker försämras. Dessutom begränsas de inlånade beloppen i varje bank till en viss andel av bankens kapitalbas, och detta varierar beroende på institutionens kreditvärdering. Vid beräkningen av dessa begränsningar beaktas även mängden utestående garantier som samma institution har utfärdat till kommissionen. Att inlåningen av de utestående medlen verkligen överensstämmer med gällande krav ses regelbundet över.

Preliminärt inkasserade böter: Bufi-portfölj

Från investeringar från preliminärt inkasserade böter exponeras kommissionen för kreditrisk, dvs. risken för att en motpart kommer att vara oförmögen att helt och fullt betala de belopp som förfaller till betalning. Den högsta koncentrationen av exponering är mot Frankrike och Tyskland eftersom vart och ett av dessa länder motsvarar 53 % respektive 24 % av portföljens totala volym.

Bankgarantier

Kommissionen innehar även ett betydande antal garantier utfärdade av finansinstitut med anledning av böter som kommissionen ålagt företag som bryter mot EU:s konkurrensregler (se not 2.9.1). Dessa garantier har utfärdats av de bötfällda företagen som ett alternativ till en preliminär inkassering av böterna. De riktlinjer för riskhantering som tillämpas för att godkänna dessa garantier sågs över 2012 och en ny kombination av kreditvärderingskrav och begränsade procentsatser per motpart (i proportion till varje motpartens egna medel) har utarbetats mot bakgrund av det nuvarande ekonomiska klimatet i EU. Detta säkerställer fortsatt en hög kreditkvalitet för kommissionen. Att de utestående garantierna verkligen överensstämmer med gällande krav ses regelbundet över.

Garantifonden

Enligt EU:s avtal med EIB om förvaltning av garantifonden ska emittenten vid interbankinvesteringar ha en kreditvärdering från Moodys eller motsvarande på minst P-1. Den 31 december 2012 skedde tidsbunden inlåning (242 miljoner euro) med sådana motparter (2011: 300 miljoner euro).

8.6      Likviditetsrisk

Upp- och utlåningsverksamhet

De likviditetsrisker som följer av upplåningen kompenseras dock generellt av att den motsvarande utlåningen sker på jämförbara villkor (back-to-back-lån). För makroekonomiskt bistånd och Euratomlån används garantifonden som en likviditetsreserv (eller säkerhetsnät) om låntagarna inte fullgör sina skyldigheter eller gör inbetalningarna för sent. Vad gäller betalningsbalansstöd innehåller rådets förordning (EG) nr 431/2009 ett förfarande som ger tillräcklig tid för att skaffa fram medel ur kommissionens konton för egna medel i medlemsstaterna. För EFSM föreskrivs i rådets förordning nr 407/2010 ett liknande förfarande.

I fråga om förvaltningen av de tillgångar och skulder som hör till EKSG under avveckling hanterar kommissionen likviditetsbehoven med hjälp av en betalningsprognos som sammanställs efter samråd med kommissionens ansvariga generaldirektorat.

Likviditetsförvaltning

EU:s budgetprinciper ska se till att det när som helst under året finns en sammanlagd likviditet som räcker för att verkställa alla utbetalningar. Medlemsstaternas sammanlagda bidrag motsvarar betalningsbemyndigandena under budgetåret. Men medlemsstaternas bidrag betalas in i tolv månadsinbetalningar under hela året, medan utbetalningarna är mer säsongsbetonade. Enligt rådets förordning nr 1150/2000 (om egna medel) ska medlemsstaternas inbetalningar avseende (ädrings)budgetar som antagits efter den 16e i en given månad ställas till förfogande först månad N+2, medan motsvarande betalningsbemyndiganden blir omedelbart tillgängliga. För att alltid ha tillräcklig likviditet för att täcka månadens utbetalningar har metoder för regelbunden kassaflödesanalys inrättats och under vissa förutsättningar kan egna medel eller extra finansiering vid behov begäras in i förväg från medlemsstaterna. Inom ramen för kommissionens löpande likviditetsförvaltning ser man med hjälp av automatiska system för likviditetsförvaltningen dagligen till att alla kommissionens bankkonton har tillräcklig täckning.  

Garantifonden

Garantifonden förvaltas enligt principen att tillgångarna ska vara tillräckligt likvida och mobiliserbara i förhållande till gjorda åtaganden. Fonden ska besitta minst 100 miljoner euro i en portfölj med penningpolitiska instrument som har en löptid på mindre än ett år. Den 31 december 2012 uppgick dessa investeringar, inklusive likvida medel, till 250 miljoner euro. Minst 20 % av fondens nominella värde ska dessutom omfatta penningpolitiska instrument, obligationer till fast ränta med en återstående löptid på högst ett år samt obligationer med rörlig ränta. Den 31 december 2012 utgjorde dessa 52 % av det nominella värdet.

9. REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

9.1        NÄRSTÅENDE

EU:s närstående parter utgörs av EU:s övriga konsoliderade enheter och nyckelpersoner i förvaltningen av dessa enheter. Transaktioner mellan dessa äger rum som ett led i EU:s normala verksamhet och inga särskilda redovisningskrav ställs i dessa fall för transaktioner som görs i enlighet med EU:s redovisningsregler.

9.2        ERSÄTTNINGAR TILL NYCKELPERSONER

I fråga om redovisningen av transaktioner med närstående, dvs. personer som har ett centralt förvaltningsansvar inom EU, räknas följande kategorier av personer som närstående:

Kategori 1: Ordförandena för Europeiska rådet, kommissionen och domstolen

Kategori 2: Kommissionens vice ordförande, tillika Europeiska unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, samt kommissionens övriga vice ordförande

Kategori 3: Rådets generalsekreterare, kommissionens ledamöter, domstolens domare och generaladvokater, tribunalens ordförande och ledamöter, Europeiska unionens personaldomstols ordförande och ledamöter, ombudsmannen samt Europeiska datatillsynsmannen

Kategori 4: Revisionsrättens ordförande och ledamöter

Kategori 5: De högst uppsatta tjänstemännen vid EU:s institutioner och organ.

En sammanfattning av deras ersättningar ges nedan. Ytterligare information finns i Europeiska unionens officiella tidning [EGT L 187, 8.8.1967 senast ändrad genom rådets förordning (EU, Euratom) nr 904/2012 av den 24 september 2012 (EUT L 269, 4.10.2012) och EGT L 268, 20.10.1977 senast ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1293/2004 av den 30 april 2004 (EUT L 243, 15.7.2004)]. Mer information finns i tjänsteföreskrifterna som finns på webbplatsen Europa. Tjänsteföreskrifterna är det officiella dokument som klargör alla EU-tjänstemäns rättigheter och skyldigheter. Nyckelpersonerna i förvaltningen har inte beviljats några förmånliga lån från EU.

ERSÄTTNINGAR TILL NYCKELPERSONER || euro

Ersättning (per person) || Kategori 1 || Kategori 2 || Kategori 3 || Kategori 4 || Kategori 5

Grundlön (per månad) || 25 351.76 || 22 963.55 –23 882.09 || 18 370.84 – 20 667.20 || 19 840.51 – 21 126.47 || 11 681.17 –18 370.84

|| || || || ||

Bosättningsbidrag/Utlandstillägg || 15 % || 15 % || 15 % || 15 % || 16 %

|| || || || ||

Familjetillägg: || || || || ||

Hushållstillägg ( % av lön) Underhållsberättigat barn Förskoleersättning Studiebidrag, eller bidrag för skolning på annan ort || 2 %+170.52 372.61 91.02 252.81 505.39 || 2 %+170.52 372.61 91.02 252.81 505.39 || 2 %+170.52 372.61 91.02 252.81 505.39 || 2 %+170.52 372.61 91.02 252.81 505.39 || 2 %+170.52 372.61 91.02 252.81 505.39

Tillägg för rättens ordförande || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || 500 - 810.74 || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt

|| || || || ||

Representationstillägg || 1 418.07 || 0 - 911.38 || 500 - 607.71 || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt

|| || || || ||

Årliga reseersättningar || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || Ja

|| || || || ||

Överföringar till medlemsstaterna: || || || || ||

Studiebidrag * % av lön* % av lön utan korr. koeff. || Ja 5 % max 25 % || Ja 5 % max 25 % || Ja 5 % max 25 % || Ja 5 % max 25 % || Ja 5 % max 25 %

Representationskostnader || ersätts || ersätts || ersätts || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt

|| || || || ||

Tillträde av tjänst: || || || || ||

Bosättningsutgifter Resekostn. för familjen Ersättning för flyttkostnader || 50 703.52 ersätts ersätts || 45 927.10 –47 764.18 ersätts ersätts || 36 741.68 – 41 334.40 ersätts ersätts || 39 681.02 – 42 252.94 ersätts ersätts || ersätts ersätts ersätts

Utträde ur tjänst: || || || || ||

Flyttbidrag Resekostn. för familjen Ersättning för flyttkostnader Övergångsersättn. ( % av lön)** Sjukförsäkring || 25 351.76 ersätts ersätts 40 % - 65 % täcks || 22 963.55 –23 882.09 ersätts ersätts 40 % - 65 % täcks || 18 370.84 – 20 667.20 ersätts ersätts 40 % - 65 % täcks || 19 840.51 – 21 126.47 ersätts ersätts 40 % - 65 % täcks || ersätts ersätts ersätts Ej tillämpligt valfritt

Pension ( % av lön, före skatt) || Högst 70 % || Högst 70 % || Högst 70 % || Högst 70 % || Högst 70 %

|| || || || ||

Avdrag: || || || || ||

Unionsskatt Sjukförsäkringsavgift ( % av lön) Särskild avgift Avgift till pensionssystem || 8 % - 45 % 1.8 % 5.5 % Ej tillämpligt || 8 % - 45 % 1.8 % 5.5 % Ej tillämpligt || 8 % - 45 % 1.8 % 5.5 % Ej tillämpligt || 8 % - 45 % 1.8 % 5.5 % Ej tillämpligt || 8 % - 45 % 1.8 % 5.5 % 11.6 %

Antal personer vid årets slut || 3 || 8 || 91 || 27 || 109

* Med tillämpning av korrigeringskoefficient (korr.koeff.)

**Betalas för de tre år som följer på tjänstens upphörande.

10. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Den dag då räkenskaperna antogs hade fortfarande inga väsentliga händelser som borde redovisas under denna rubrik uppmärksammats av eller rapporterats till kommissionens räkenskapsförare. Årsredovisningen och noterna har sammanställts med stöd av senaste tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av den information som redovisas.

11. RÄCKVIDD FÖR KONSOLIDERING

11.1. ENHETER SOM INGÅR I DE KONSOLIDERADE RÄKENSKAPERNA

A. KONTROLLERADE ENHETER

1. Institutioner och rådgivande organ (11) ||

Europaparlamentet || Europeiska datatillsynsmannen

Europeiska rådet || Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Europeiska kommissionen || Europeiska ombudsmannen

Regionkommittén || Europeiska revisionsrätten

Europeiska unionens domstol || Europeiska unionens råd

Europeiska utrikestjänsten ||

||

2. EU-organ (38) ||

2.1. Verkställande organ[6] ||

Genomf. org. för utbildning, audiovisuella medier och kultur || Genomf. org. för konkurrenskraft och innovation

Genomf. org. för hälso- och konsumentfrågor || Genomf. org. för transeuropeiska transportnät

Genomf. org. för forskning || Genomf. org. för Europeiska forskningsrådet

||

2.2. Decentraliserade organ (32) ||

Europeiska sjösäkerhetsbyrån || Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

Europeiska läkemedelsmyndigheten || Europeiska järnvägsbyrån

Europeiska byrån för GNSS || Gemenskapens växtsortsmyndighet

Europeiska kemikaliemyndigheten || Europeiska fiskerikontrollbyrån

Fusionsenergi (det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi) || Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk

Eurojust || Europeiska polisakademin (Cepol)

Europeiska jämställdhetsinstitutet || Europeiska polisbyrån (Europol)

Europeiska arbetsmiljöbyrån || Europeiska byrån för luftfartssäkerhet

Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar || Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet

Europeiska miljöbyrån || Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter

Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning || Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten

Europeiska byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter* || Översättningscentrum för Europeiska unionens organ

Europeiska bankmyndigheten || Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten

Europeiskt stödkontor för samarbete i asylfrågor* || Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen

Kontoret för byrån för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation* || Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor

Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter || Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning)

3. Övriga kontrollerade enheter (2) ||  

Europeiska kol- och stålgemenskapen (under avveckling) || Europeiska institutet för innovation och teknik

||

B. GEMENSAMMA FÖRETAG (5)

Internationell fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av Iterprojektet || Det gemensamma företaget Galileo under avveckling

Det gemensamma företaget Sesar || Det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel

Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas ||

||

C. INTRESSEFÖRETAG (4)

Europeiska investeringsfonden || Det gemensamma företaget Artemis

Det gemensamma företaget Clean Sky || Det gemensamma företaget Eniac

* Ingår i konsolideringen för första gången 2012.

11.2    ENHETER SOM INTE INGÅR I DE KONSOLIDERADE RÄKENSKAPERNA

I detta avsnitt redovisas räkenskaperna för några enheter som inte uppfyller villkoren för att integreras i Europeiska unionens konsoliderade räkenskaper, trots att deras tillgångar förvaltas av EU.

11.2.1   Europeiska utvecklingsfonden (EUF)

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) är det viktigaste instrumentet för att tillhandahålla EU-stöd för utvecklingssamarbete med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT). Romfördraget från 1957 innehöll bestämmelser om inrättandet av denna fond för att lämna tekniskt och ekonomiskt bistånd och den begränsades ursprungligen till vissa afrikanska länder till vilka vissa medlemsstater hade historiska kopplingar.

EUF finansieras inte genom EU:s budget, utan genom direkta bidrag från medlemsstaterna, varvid varje medlemsstats bidrag beslutas efter mellanstatliga förhandlingar. EUF:s medel förvaltas av kommissionen och Europeiska investeringsbanken. Avtalen om varje ny fond ingås för en period av cirka fem år. Sedan den första partnerskapskonventionen slöts 1964 har de Europeiska utvecklingsfondernas genomförandeperioder generellt legat i fas med tillämpningstiden för varje partnerskapsavtal eller partnerskapskonvention.

EUF omfattas av en separat budgetförordning (EUT L 78, 19.3.2008) där det anges att dess räkenskaper ska redovisas separat från EU:s. Den externa granskningen av EUF:s årsredovisning och förvaltning utförs av Europeiska revisionsrätten och Europaparlamentet. Balansräkning och resultaträkning för EUF 8, 9 och 10 återges nedan i informationssyfte.

BALANSRÄKNING – Åttonde, nionde och tionde EUF

|| || || Miljoner euro

|| 31.12.2012 || 31.12.2011

Anläggningstillgångar || 438 || 380

Omsättningstillgångar || 2 094 || 2 510

TOTALA TILLGÅNGAR || 2 532 || 2 890

Kortfristiga skulder || (1 057) || (1 033)

Långfristiga skulder || (40) || -

TOTALA SKULDER || (1 097) || (1 033)

|| ||

TILLGÅNGAR NETTO || 1 435 || 1 857

|| ||

FONDER OCH RESERVER || ||

Infordrat fondkapital || 29 579 || 26 979

Övriga reserver || 2 252 || 2 252

Resultat som överförts från tidigare år || (27 374) || (24 674)

Ekonomiskt resultat för året || (3 023) || (2 700)

TILLGÅNGAR NETTO || 1 435 || 1 857

RESULTATRÄKNING – Åttonde, nionde och tionde EUF

|| || || Miljoner euro

|| 2012 || 2011

Rörelseintäkter || 124 || 99

Rörelsekostnader || (3 017) || (2 702)

Administrativa kostnader || (107) || (75)

UNDERSKOTT FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET || (3 001) || (2 679)

Finansiell verksamhet || (22) || (21)

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || (3 023) || (2 700)

11.2.2   Sjukförsäkringssystemet

Sjukförsäkringssystemet har skapats för att finansiera tillgången till sjukvård för personalen vid EU:s institutioner och organ. Sjukförsäkringssystemets resurser utgörs av egna medel som inte kontrolleras av EU, även om medlen i praktiken förvaltas av kommissionen. Systemet finansieras genom bidrag från dess medlemmar (personalen) samt från arbetsgivarna (institutioner, organ, byråer m.fl.). Eventuella överskott behålls som tillgångar.

Systemet består av fyra skilda delar. Huvudkomponenten avser personal vid EU:s institutioner och organ, och tre mindre komponenter omfattar personal vid Europeiska universitetsinstitutet, vid Europaskolorna samt personal som arbetar utanför EU, t.ex. vid delegationerna. Den 31 december 2012 uppgick sjukförsäkringssystemets tillgångar till totalt 296 miljoner euro. (År 2011 var beloppet 294 miljoner euro).

11.2.3   Deltagargarantifond

Vissa förfinanseringsbelopp som utbetalats inom sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling täcks i realiteten av en deltagargarantifond. Under 2012 hade förfinansiering betalats ut med sammanlagt 4 miljarder euro (2011: 3,3 miljarder euro). Denna fond är separat från Europeiska kommissionen och konsolideras inte i de föreliggande räkenskaperna.

Deltagargarantifonden är en mekanism för ömsesidig nytta som inrättats för att täcka EU:s och deltagarnas finansiella risker vid genomförandet av de indirekta åtgärderna i sjunde ramprogrammet, och vars kapital och räntor utgör en fullgörandegaranti. Alla deltagare i indirekta åtgärder som görs i form av bidrag bidrar med 5 % av det sammanlagda EU-bidraget till fonden under åtgärdens varaktighet. Deltagarna är därmed ägare av denna garantifond, där EU (företrädd av kommissionen) är verkställande organ. Vid avslutet av en indirekt åtgärd får deltagarna tillbaka hela sitt bidrag till kapitalet, utom i de fall förluster uppstår i deltagarnas garantifond på grund av mottagare som inte fullgör sina skyldigheter, i dessa fall får deltagarna tillbaka minst 80 % av sitt bidrag. Deltagargarantifonden garanterar sålunda både EU och deltagarnas ekonomiska intressen.

Den 31 december 2012 uppgick deltagargarantifondens sammanlagda tillgångar till 1 452 miljoner euro (2011: 1 171 miljoner euro). Deltagargarantifondens resurser utgörs av egna medel som inte kontrolleras av EU, även om medlen i praktiken förvaltas av Europeiska investeringsbanken.

EUROPEISKA UNIONEN

konsoliderade

RAPPORTER OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN OCH NOTER*

BUDGETÅRET 2012

* Vissa sifferuppgifter i redovisningen kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida

DEL II:   KONSOLIDERADE RAPPORTER OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN OCH NOTER

1. Resultat av genomförandet av EU:s budget och noter

      1.1 Budgetutfall EU                                                                                        94

      1.2 Avstämning mellan det ekonomiska resultatet och budgetutfallet                       94

      1.3. Jämförelse mellan budgeterade och faktiska belopp                                        95

Konsoliderade rapporter om genomförandet av budgeten                                                 

      2. Intäkter: Sammanställning av hur budgetintäkterna utnyttjats                         107

      3. Kostnader:

      3.1 Åtagande- och betalningsbemyndigandenas utveckling och sammansättning per rubrik i budgetramen                                                                               108

      3.2. Utnyttjande av åtagandebemyndiganden per rubrik i budgetramen                  108

      3.3. Utnyttjande av betalningsbemyndiganden per rubrik i budgetramen                 109

      3.4 Utveckling av utestående åtaganden per rubrik i budgetramen                        110

      3.5. Utestående åtaganden fördelade på ursprungsår och rubrik i budgetramen

          .                                                                                                           110

      3.6. Åtagande- och betalningsbemyndigandenas utveckling och sammansättning

         per politikområde                                                                                      111

      3.7 Utnyttjande av åtagandebemyndiganden per politikområde                             113

      3.8 Utnyttjande av betalningsbemyndiganden per politikområde                            114

      3.9 Utveckling av utestående åtaganden per politikområde                                  116

      3.10 Utestående åtaganden fördelade på ursprungsår och politikområde                 118

        4. Institutioner och organ

      4.1 Sammanställning av hur budgetintäkterna utnyttjats per institution                  119

      4.2 Utnyttjande av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden per institution         121

      4.3 Organens intäkter: budgetprognoser, fordringar och erhållna belopp                 123

      4.4 Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden per organ                   124

      4.5 Budgetutfall inklusive organen                                                                   126

       

RESULTAT AV GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETEN

|| 1.1 BUDGETUTFALL I EU || Miljoner euro

|| 2012 || 2011 ||

Intäkter under budgetåret || 139 541 || 130 000 ||

Betalningar mot årets anslag || (137 738) || (128 043) ||

Betalningsbemyndiganden som överförts till år N+1 || (936) || (1 019) ||

Annullering av outnyttjade betalningsbemyndiganden som överförts från budgetår N-1 || 92 || 457 ||

Växelkursskillnader under budgetåret || 60 || 97 ||

Budgetutfall* || 1 019 || 1 492 ||

* Eftas resultat uppgick till (4) miljoner euro år 2012 och (5) miljoner euro år 2011.

EU:s budgetöverskott (1 023 miljoner euro) återförs till medlemsstaterna under det påföljande året genom avdrag från de belopp som de annars skulle ha betalt in för det året.

1.2 AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

Miljoner euro

|| 2012 || 2011

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || (5 329) || (1 789)

|| ||

Intäkter || ||

Fordringar som fastställts under budgetåret men ännu inte uppburits || (2 000) || (371)

Fordringar som fastställts under tidigare år och uppburits under budgetåret || 4 582 || 2 072

Upplupna intäkter (netto) || (38) || (236)

Kostnader || ||

Upplupna kostnader (netto) || (1 933) || 3 410

Utgifter som betalats under året men som hänför sig till föregående år || (2 695) || (936)

Nettoeffekt av förfinansiering || 1 210 || 1 131

Betalningsbemyndiganden som överförs till påföljande år || (4 666) || (1 211)

Betalningar mot överförda anslag samt annullering av outnyttjade betalningsanslag || 4 768 || 2 000

Förändringar i avsättningar || 7 805 || (2 109)

Övrigt || (670) || (378)

Ekonomiskt utfall i organen + EKSG || (15) || (91)

|| ||

BUDGETUTFALL FÖR ÅRET || 1 019 || 1 492

1.3 JÄMFÖRELSE MELLAN BUDGETERADE OCH FAKTISKA BELOPP

1.3.1 INTÄKTER || || || Miljoner euro ||

|| Ursprunglig budget || Slutlig budget || Faktiska intäkter ||

1. Egna medel || 127 512 || 128 655 || 128 886 ||

  Varav tullar || 19 171 || 16 701 || 16 261 ||

  Varav moms || 14 499 || 14 546 || 14 648 ||

  Varav BNI-medel || 93 719 || 97 284 || 97 856 ||

3. Överskott, saldon och justeringar || 0 || 1 994 || 2 041 ||

4. Intäkter från personer knutna till institutionerna eller till andra unionsorgan || 1 312 || 1 312 || 1 236 ||

5. Intäkter från institutionernas administrativa verksamhet || 60 || 68 || 612 ||

6. Avgifter och bidrag inom ramen för olika unionsavtal och unionsprogram || 50 || 50 || 2 928 ||

7. Dröjsmålsränta och böter || 123 || 3 648 || 3 807 ||

8. Upp- och utlåning || 0 || 0 || 0 ||

9. Diverse intäkter || 30 || 30 || 31 ||

Totalt || 129 088 || 135 758 || 139 541 ||

1.3.2 ÅTAGANDEN PER RUBRIK I BUDGETRAMEN Miljoner euro ||

|| Ursprunglig budget || Slutlig budget* || Åtaganden ||

1. Hållbar tillväxt || 67 506 || 70 842 || 69 000 ||

2. Skydd och förvaltning av naturresurser || 59 976 || 62 198 || 60 817 ||

3. Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa || 2 065 || 2 994 || 2 892 ||

4. EU som global partner || 9 406 || 9 931 || 9 753 ||

5. Administration || 8 280 || 9 113 || 8 822 ||

6. Kompensationer || 0 || 0 || 0 ||

Totalt || 147 232 || 155 077 || 151 284 ||

1.3.3. ÅTAGANDEN PER POLITIKOMRÅDE || Miljoner euro ||

|| Ursprunglig budget || Slutlig budget* || Åtaganden ||

01 Ekonomi och finans || 611 || 536 || 535 ||

02 Näringsliv || 1 148 || 1 276 || 1 236 ||

03 Konkurrens || 92 || 96 || 94 ||

04 Sysselsättning och socialpolitik || 11 581 || 11 818 || 11 782 ||

05 Jordbruk och landsbygdsutveckling || 58 587 || 60 877 || 59 514 ||

06 Transport och rörlighet || 1 664 || 1 754 || 1 713 ||

07 Miljö och klimatpolitik || 493 || 508 || 496 ||

08 Forskning || 5 930 || 7 618 || 7 059 ||

09 Informationssamhället och medier || 1 678 || 1 985 || 1 878 ||

10 Direkt forskning || 411 || 932 || 494 ||

11 Havsfrågor och fiske || 1 033 || 1 011 || 1 007 ||

12 Inre marknaden || 101 || 107 || 101 ||

13 Regionalpolitik || 42 045 || 42 662 || 42 647 ||

14 Beskattning och tullunion || 143 || 147 || 144 ||

15 Utbildning och kultur || 2 697 || 3 292 || 3 088 ||

16 Kommunikation || 262 || 271 || 265 ||

17 Hälsa och konsumentskydd || 687 || 653 || 639 ||

18 Inrikes frågor || 1 264 || 1 322 || 1 290 ||

19 Yttre förbindelser || 4 817 || 4 969 || 4 872 ||

20 Handel || 104 || 106 || 104 ||

21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länder || 1 498 || 1 733 || 1 719 ||

22 Utvidgning || 1 088 || 1 166 || 1 135 ||

23 Humanitärt bistånd || 900 || 1 299 || 1 294 ||

24 Bedrägeribekämpning || 79 || 79 || 79 ||

25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning || 194 || 204 || 196 ||

26 Kommissionens administration || 1 017 || 1 200 || 1 149 ||

27 Budget || 69 || 63 || 61 ||

28 Revision || 12 || 12 || 12 ||

29 Statistik || 134 || 144 || 135 ||

30 Pensioner och därmed sammanhängande kostnader || 1 335 || 1 321 || 1 318 ||

31 Språktjänster || 399 || 477 || 435 ||

32 Energi 33 Rättsliga frågor || 718 218 || 764 233 || 731 222 ||

40 Reserver 90 Övriga institutioner || 759 3 464 || 461 3 983 || 0 3 841 ||

Totalt || 147 232 || 155 077 || 151 284 ||

* Inklusive ändringsbudgetar samt anslag som överförts eller avsatts för särskilda ändamål

1.3.4 KOSTNADER PER RUBRIK I BUDGETRAMEN

Miljoner euro

|| Ursprunglig budget || Slutlig budget* || Verkställda betalningar ||

1. Hållbar tillväxt || 55 337 || 63 753 || 61 585 ||

2. Skydd och förvaltning av naturresurser || 57 034 || 60 409 || 59 096 ||

3. Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa || 1 484 || 2 477 || 2 375 ||

4. EU som global partner || 6 955 || 7 182 || 7 064 ||

5. Administration || 8 278 || 9 824 || 8 564 ||

6. Kompensationer || 0 || 0 || 0 ||

Totalt || 129 088 || 143 644 || 138 683 ||

1.3.5 KOSTNADER PER POLITIKOMRÅDE

|| Miljoner euro

|| Ursprunglig budget || Slutlig budget* || Verkställda betalningar

01 Ekonomi och finans || 511 || 493 || 484

02 Näringsliv || 1 079 || 1 395 || 1 271

03 Konkurrens || 92 || 103 || 92

04 Sysselsättning och socialpolitik || 9 075 || 11 755 || 11 699

05 Jordbruk och landsbygdsutveckling || 55 880 || 59 242 || 57 948

06 Transport och rörlighet || 1 079 || 1 156 || 1 105

07 Miljö och klimatpolitik || 393 || 409 || 382

08 Forskning || 4 218 || 6 245 || 5 307

09 Informationssamhället och medier || 1 357 || 1 776 || 1 501

10 Direkt forskning || 404 || 893 || 466

11 Havsfrågor och fiske || 806 || 757 || 745

12 Inre marknaden || 98 || 112 || 99

13 Regionalpolitik || 35 538 || 38 282 || 38 254

14 Beskattning och tullunion || 110 || 140 || 130

15 Utbildning och kultur || 2 112 || 3 059 || 2 761

16 Kommunikation || 253 || 278 || 256

17 Hälsa och konsumentskydd || 592 || 652 || 635

18 Inrikes frågor || 756 || 860 || 835

19 Yttre förbindelser || 3 276 || 3 271 || 3 233

20 Handel || 102 || 111 || 105

21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länder || 1 310 || 1 475 || 1 429

22 Utvidgning || 921 || 976 || 943

23 Humanitärt bistånd || 842 || 1 141 || 1 128

24 Bedrägeribekämpning || 74 || 83 || 71

25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning Juridisk rådgivning. || 193 || 219 || 195

26 Kommissionens administration || 1 001 || 1 343 || 1 149

27 Budget || 69 || 73 || 61

28 Revision || 12 || 13 || 12

29 Statistik || 122 || 148 || 128

30 Pensioner och därmed sammanhängande kostnader || 1 335 || 1 321 || 1 318

31 Språktjänster || 399 || 501 || 433

32 Energi || 1 339 || 782 || 723

33 Rättsliga frågor || 187 || 206 || 190

40 Reserver || 90 || 0 || 0

90 Övriga institutioner || 3 464 || 4 376 || 3 596

Totalt || 129 088 || 143 644 || 138 683

* Inklusive ändringsbudgetar samt anslag som överförts eller avsatts för särskilda ändamål

Betalningsbemyndigandena uppgick till 129 088 miljoner euro i den ursprungliga budget som undertecknades av Europaparlamentets ordförande den 1 december 2011. Enligt planen skulle dessa budgetutgifter finansieras via egna medel till ett belopp av 127 512 miljoner euro. Beräknade inkomster och utgifter i den ursprungliga budgeten justeras normalt under loppet av budgetåret, genom s.k. ändringsbudgetar. Anpassningar av de BNI-baserade egna medlen garanterar att de budgeterade inkomsterna exakt motsvarar de budgeterade utgifterna. Enligt principen om jämvikt i budgeten måste inkomsterna och utgifterna (betalningsbemyndigandena) i budgeten vara i balans.

Intäkter:

Under 2012 antogs sammanlagt sex ändringsbudgetar. Efter att dessa beaktats uppgick de totala slutliga inkomsterna i budgeten för 2012 till 135 758 miljoner euro. Dessa bestod till 128 655 miljoner euro av egna medel, vilket var 1 143 miljoner euro mer än ursprungligen planerat) resten bestod av övriga intäkter. Det ökade behovet av betalningsbemyndiganden täcktes huvudsakligen genom att ett belopp på 3 525 miljoner euro från böter och dröjsmålsränta i ändringsbudget nr 6/2012 fördes in under övriga intäkter.

I fråga om egna medel låg uppbörden av traditionella egna medel mycket nära prognostiserade belopp. Detta eftersom de budgetberäkningar som ändrades i samband med att ändringsbudget nr 4/2012 fastställdes (minskning med 1 520 miljoner euro i enlighet med de nya makroekonomiska prognoserna våren 2012), åter ändrades i ändringsbudget nr 6/2012 för att ta hänsyn till den reella uppbördstakten. Därför minskade de igen med 950 miljoner euro.

Medlemsstaternas slutliga inbetalningar av BNI- och momsmedel låg också mycket nära de slutligt uppdaterade beräkningarna i budgeten. Skillnaderna mellan de i förhand beräknade beloppen och de belopp som faktiskt betalades in förklaras av avvikelserna mellan de omräkningskurser för euron som används för budgetändamål och de marknadskurser som rådde då medlemsstater utanför euroområdet gjorde sina inbetalningar.

Kostnader:

År 2012 var det sjätte och näst sista året för programperioden 2007-2013. Alla större program hade uppnått marschfart och allt fler betalningsansökningar inkom, vilket är normalt när programcykeln närmar sig sitt slut. Med tanke på medlemsstaternas budgetåtstramningar antogs en återhållsam budget för 2012. I kombination med många obetalda betalningsanspråk från 2011 och det större antalet betalningsansökningar lade detta stor press på betalningsanslagen, som måste lösas under året genom noggrann budgetförvaltning och i slutändan genom en ändringsbuget.

Den ursprungliga budgeten och därmed de politiska målen avseende åtagandena genomfördes i stort sett helt och hållet (99,6 %). De främsta justeringar som gjordes genom ändringsbudgetar under året avsåg ökningar med 650 miljoner euro för Iter, enligt finansieringsavtalet från december 2011 samt 688 miljoner euro för mobilisering av Europeiska unionens solidaritetsfond, där utgifterna till sin natur inte kan förutses. Åtagandena minskade med 142 miljoner euro i ändringsbudget 6/2012, eftersom outnyttjade belopp återfördes till marginalen, i synnerhet med tanke på reserverna för internationella fiskeavtal och program för utrotning och kontroll av djursjukdomar.

Betalningsanslagens sammanlagda nivå ökade i slutet av året genom ändringsbudget nr 6/2012 till ett belopp på 6 miljarder euro, vilket var 4,8 % mer än i den ursprungliga budgeten. Bristen på betalningsbemyndiganden påverkade i stort sett alla budgetrubriker, i synnerhet rubrik 1b: Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning. De 6 miljarder euro som beviljades låg även 3 miljarder under det belopp som kommissionen begärt. Vid utgången av 2012 kvarstod utestående betalningsanspråk till ett belopp på 16,2 miljarder euro för sammanhållningspolitiken under innevarande programperiod (2007-2013) samt ytterligare 1,1 miljarder euro avseende avslutandet av programperioden 2000-2006. Dessa belopp måste betalas ut under 2013. På samma sätt som vad gäller åtagandebemyndiganden ökade budgetposten för Europeiska unionens solidaritetsfond med 688 miljoner euro i betalningsbemyndiganden under året. De godkända betalningsbemyndiganden som inte utnyttjats uppgick till 1 102 miljoner euro (år 2011: 1 582 miljoner euro) samt efter överföring till år 2013 förföll sammanlagt 166 miljoner euro (år 2011: 562 miljoner euro).

En närmare analys av budgetjusteringarna och deras kontext, motiv och verkan återfinns i kommissionens rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen 2012 (se del A för en överblick över hela budgeten och del B för en redogörelse per rubrik i budgetramen).

NOTER TILL RAPPORTEN OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

1. Översikt

Europeiska unionens redovisning följer bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 298 av den 26.10.2012), nedan kallad budgetförordningen samt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för budgetförordningen. Den allmänna budgeten är det viktigaste instrumentet för EU:s ekonomiska politik och det är också genom budgeten som unionens inkomster och utgifter regleras och beviljas.

Varje år gör kommissionen en uppskattning av samtliga EU-institutioners inkomster och utgifter för budgetåret och upprättar ett budgetförslag som överlämnas till budgetmyndigheten. På grundval av detta budgetförslag arbetar rådet fram ett ställningstagande som blir föremål för förhandlingar mellan budgetmyndighetens båda parter. Budgeten vinner laga kraft när det gemensamma utkastet slutligen förklaras antaget av Europaparlamentets talman. Budgeten genomförs i huvudsak av kommissionen.

För kommissionens räkning är budgeten strukturerad kring administrativa anslag och anslag som används i den löpande bidragsverksamheten (driftsanslag). Övriga institutioner förfogar i realiteten endast över administrativa anslag. I budgeten särskiljs mellan två typer av anslag: icke differentierade anslag och differentierade anslag. Icke-differentierade anslag är avsedda att täcka insatser som är ettåriga (och som motsvarar budgetens ettårighetsprincip). De differentierade anslagen har införts för att jämka samman budgetens ettårighetsprincip med behovet att finansiera insatser som genomförs under flera år. Differentierade anslag ska huvudsakligen täcka insatser som löper över flera år. De differentierade anslagen delas in i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

– Åtagandebemyndiganden: täcker den totala kostnaden för de rättsliga åtaganden som görs under budgetåret för projekt som avser flera år. Men om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden, om det är tillåtet enligt den rättsliga grunden.

– Betalningsbemyndiganden: täcker utgifter för åtaganden som gjorts under innevarande eller tidigare budgetår.

Anslagens ursprung

Anslagens huvudsakliga ursprung är EU:s budget för det pågående budgetåret. Det finns dock andra typer av anslag som följer av bestämmelserna i budgetförordningen. De kommer från tidigare budgetår eller från externa källor:

– Ursprungliga budgetanslag som antagits för innevarande år kan kompletteras med överföringar mellan olika budgetposter som görs med hjälp av ändringsbudgetar.

– Anslag som överförs från föregående år eller görs disponibla på nytt kompletterar årets budget. Dessa är i) icke-differentierade betalningsbemyndiganden som får överföras automatiskt till påföljande budgetår en gång eller ii) anslag som överförs efter beslut av institutionerna om det förberedande arbetet slutförts eller om den rättsliga grunden antagits alltför sent. Anslag som dragits tillbaka under föregående budgetår och som görs disponibla på nytt: Här är det frågan om att föra in åtagandebemyndiganden avseende strukturfonderna som tidigare dragits tillbaka. Beloppen får då undantagsvis göras disponibla på nytt om kommissionen har begått ett uppenbart fel eller om de är nödvändiga för genomförandet av programmet.

– Inkomster avsatta för särskilda ändamål avser följande:

– i) Återbetalningar av medel som var avsatta för särskilda ändamål. Beloppen tas upp under samma budgetpost som de ursprungliga utgifterna fördes till och får överföras utan begränsningar.

– ii) Efta-anslag: Enligt avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde ska medlemmarna ekonomiskt stödja en del av den verksamhet som finansieras genom EU:s allmänna budget. De budgetposter som berörs och de aktuella beloppen offentliggörs i bilaga III till EU:s budget. De berörda budgetposterna ökas genom bidragen från Efta. De anslag som inte använts vid budgetårets slut annulleras och återställs till EES-länderna,

– iii) inkomster från tredje man eller andra länder som slutit ett avtal med EU som involverar ett ekonomiskt bidrag till EU:s verksamheter. Belopp som erhålls på detta sätt ska betraktas som inkomster från tredje man och tas upp i berörda budgetposter (ofta på forskningsområdet), och får överföras utan begränsningar.

– iv) arbete för tredje man: EU:s forskningscentrum kan inom ramen för sin forskning utföra arbeten för externa organisationer. Liksom inkomsterna från tredje man fördelas arbete för tredje man på särskilda budgetposter och får överföras utan begränsningar. och

– v) anslag som görs disponibla på nytt till följd av återbetalade förskott: Detta är EU-medel som återbetalas av mottagarna och som får överföras utan begränsningar.

De disponibla anslagens sammansättning

– Ursprunglig budget = anslag som godkänts i december år N-1

– De slutliga budgetanslagen = ursprungliga budgetanslag + anslag i ändringsbudget + överföringar + ytterligare anslag.

– Tilläggsanslag = inkomster avsatta för särskilda ändamål (se ovan) + anslag som överförts från föregående budgetår eller anslag som dragits tillbaka under föregående budgetår och som görs disponibla på nytt.

1.1      BUDGETUTFALL FÖR ÅRET

Egna medel redovisas med de belopp som under budgetåret överförts till konton som öppnats i kommissionens namn av medlemsstaternas regeringar. Om föregående års budgetutfall är ett överskott tas även detta upp bland intäkterna i budgeten. Övriga intäkter redovisas med de belopp som faktiskt uppburits under budgetåret.

Vid beräkningen av budgetutfallet för året ingår betalningar ur budgetårets betalningsbemyndiganden, plus de betalningsbemyndiganden som överförs till följande budgetår. Med betalningar ur budgetårets betalningsbemyndiganden avses betalningar som verkställs av räkenskapsföraren senast den 31 december under budgetåret. För Europeiska garantifonden för jordbruket beaktas de betalningar som medlemsstaterna verkställt fr.o.m. den 16 oktober N-1 t.o.m. den 15 oktober N, förutsatt att åtagande och godkännande av utgifter förelagts räkenskapsföraren senast den 31 januari N+1. EGFJ-utgifterna kan också påverkas av ett s.k. överensstämmelsebeslut, som grundar sig på kontroller som utförts i medlemsstaterna.

Budgetutfallet består av två delar: EU:s resultat och resultatet av de EES-anslutna Eftaländernas bidrag. I enlighet med artikel 15 i förordning nr 1150/2000 om egna medel utgör utfallet differensen mellan

– de sammanlagda intäkterna under budgetåret, och

– summan av de betalningar som verkställs via budgetårets anslag, plus summan av de betalningsbemyndiganden som överförts från samma budgetår till närmast efterföljande budgetår.

Denna skillnad ska ökas eller minskas med

– nettobeloppet av de betalningsbemyndiganden som överförts från tidigare budgetår och som annullerats, samt, de eventuella betalningar som, på grund av eurokursens variationer, överskrider de icke-differentierade anslag som överförts från tidigare budgetår, och

– saldot av de kursvinster och -förluster som gjorts under budgetåret.

Om utfallet är ett överskott återgår detta till medlemsstaterna under det påföljande året genom avdrag från den summa som de skulle ha betalat in för det budgetåret.

De från föregående budgetår överförda anslag som härrör från tredje man eller från arbete för tredje man och som är av sådant slag att de aldrig förfaller, tas upp under budgetårets tilläggsanslag. Detta förklarar skillnaden mellan de anslag som överförts från föregående år enligt rapporten om budgetgenomförandet för 2012 och de som överförts till påföljande år enligt rapporten om budgetgenomförandet för 2011. Betalningsbemyndiganden för återanvändning och anslag som tagits upp på nytt sedan delbetalningar återbetalats ingår inte i beräkningarna av budgetutfallet.

De överförda betalningsbemyndigandena består av automatiska överföringar samt överföringar som grundar sig på beslut. När det gäller outnyttjade betalningsbemyndiganden från föregående budgetår som annulleras, anges anslag som överförts antingen automatiskt eller genom beslut. Beloppet för de medel avsatta för särskilda ändamål som förts över till nästa år har minskat jämfört med år 2011.

1.2      AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

Årets ekonomiska resultat beräknas enligt principerna för periodiserad redovisning. Budgetutfallet beräknas emellertid genom en modifierad form av kassabaserad redovisning, i enlighet med budgetförordningen. Eftersom båda resultaten emellertid bygger på samma underliggande transaktioner är det en nyttig kontroll att försöka stämma av dem mot varandra. Denna avstämning redovisas i tabellen nedan, med angivelse av de viktigaste beloppen separat för inkomst- och utgiftssidan.

Avstämning på inkomstsidan

De reella budgetintäkterna under ett budgetår motsvarar inkomster från fordringar som fastställts under budgetåret och uppbörd av fordringar från tidigare budgetår. De fordringar som fastställts under budgetåret men ännu inte hunnit uppbäras ska därför subtraheras från det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetintäkterna. Däremot måste fordringar som fastställts under tidigare år men som uppbärs under det aktuella året läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

De upplupna intäkterna netto består främst av upplupna intäkter från jordbruksavgifter, egna medel, räntor och utdelningar. Endast nettoeffekten, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföring av upplupna intäkter från föregående år, ska beaktas.

Avstämning på utgiftssidan

De upplupna kostnaderna netto består av belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets slut, t.ex. stödberättigande kostnader som burits av mottagare av EU-bidrag men som ännu inte har rapporterats till kommissionen.

Medan de upplupna kostnaderna inte betraktas som kostnader i budgethänseende, ska däremot betalningar som sker under budgetåret för fakturor som registrerats under föregående år räknas till årets budgetkostnader.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av 1) ny förfinansiering som sker under det aktuella budgetåret och som därmed innebär budgetkostnader och 2) regleringen av förfinansiering som betalats ut under föregående år eller under det aktuella året, genom att de motsvarande stödberättigande kostnaderna godkänns. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan tagits upp som en budgetutgift i det skede då den betalades ut.

Utöver de betalningar som görs mot årets anslag, ska även de av årets anslag som överförs till följande år tas upp vid beräkningen av budgetutfallet (i enlighet med artikel 15 i förordning nr 1150/2000). Samma princip gäller för de betalningar som gjorts under det aktuella budgetåret ur anslag som förts över från föregående budgetår och outnyttjade betalningsbemyndiganden som annullerats.

Posten för förändring i avsättningar avser de uppskattningar som görs i de periodiserade räkenskaperna (främst i fråga om förmåner till anställda) och har ingen påverkan på budgeträkenskaperna. I avstämningen måste man också kompensera för andra poster där budgeträkenskaperna och de periodiserade räkenskaperna skiljer sig åt, t.ex. i fråga om avskrivning av tillgångar, förvärv, betalningar för finansiell leasing, andelar m.m.

2. RAPPORTERING OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN: INTÄKTER

Rapporterna om genomförandet av budgeten följer efter nedanstående noter.

Den allra största delen av intäkterna kommer från egna medel. Detta enligt artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt där följande fastställs: "Utan att det inverkar på andra inkomster ska budgeten finansieras helt av egna medel." Den största delen av budgetutgifterna finansieras genom egna medel. Övriga intäkter utgör bara en liten del av den sammanlagda finansieringen.

Egna medel kan delas in i följande kategorier:

(1) Traditionella egna medel som består av tullar, jordbruks- och sockeravgifter. Dessa egna medel tas ut av ekonomiska aktörer och uppbärs av medlemsstaterna för EU:s räkning. Medlemsstaterna har rätt att behålla 25 % som ersättning för uppbördskostnaderna. Tullar och jordbruksavgifter tas ut på import av varor från tredjeland, enligt de satser som fastställs i gemensamma tulltaxan. Sockeravgifter betalas av sockerproducenter för att finansiera exportbidrag för socker. De traditionella egna medlen utgör vanligen 13 % av de sammanlagda egna medlen.

(2) Egna medel från mervärdesskatt (moms) tas ut från medlemsstaternas momsunderlag, som är harmoniserade för detta ändamål i enlighet med EU:s bestämmelser. Samma procentuella andel tas ut från varje medlemsstats harmoniserade underlag. Momsunderlaget får uppgå till högst 50 % av respektive medlemsstats BNI. De momsbaserade egna medlen utgör vanligen cirka 12 % av de egna medlen.

(3) Den inkomstkälla som baserar sig på BNI ska balansera intäkterna och kostnaderna i budgeten, dvs. finansiera den del av budgeten som inte täcks av andra inkomster. Samma procentandel tas ut från alla medlemsstaters BNI, som fastställs i enlighet med EU:s bestämmelser. BNI-inkomsterna står vanligen för cirka 75 % av de egna medlen.

Fördelningen av egna medel regleras i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (beslutet om egna medel). Den 1 mars 2009 trädde detta beslut i kraft. Det tillämpades dock med verkan från den 1 januari 2007. De retroaktiva effekterna har tagits upp under budgetår 2009.

2.1      Traditionella egna medel

Traditionella egna medel: När det gäller traditionella egna medel måste varje fastställt belopp tas upp i någon av de två typer av räkenskaper som förs av de behöriga myndigheterna, dvs.

–          de ordinarie räkenskaper som föreskrivs i artikel 6.3 a i förordning nr 1150/2000 och som avser alla belopp som uppburits eller för vilka säkerhet ställts, eller

–          i de särskilda räkenskaper som föreskrivs i artikel 6.3 b i förordning nr 1150/2000 och som avser belopp som ännu inte har uppburits eller för vilka ingen säkerhet ställts och belopp för vilka säkerhet ställts men som är omtvistade kan också föras in i dessa räkenskaper.

För de särskilda räkenskaperna innehåller medlemsstaterna kvartalsrapport till kommissionen

–          vilket belopp som återstod att uppbära föregående kvartal,

–          fastställda fordringar under kvartalet i fråga,

–          vilka rättelser som har gjorts av beräkningsunderlaget (rättelser/annulleringar) under kvartalet,

–          avskrivna belopp (som inte kan tillhandahållas enligt artikel 17.2 i förordning (EG) nr 1150/2000),

–          vilka belopp som har uppburits under kvartalet i fråga,

–          det saldo som ska uppbäras vid kvartalets slut.

Traditionella egna medel ska krediteras kommissionens konto hos medlemsstatens finansförvaltning, eller hos det organ som medlemsstaten har utsett, senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månaden efter det att fordran fastställdes (eller återkrävdes om de särskilda räkenskaperna avses). Medlemsstaterna behåller 25 % av de traditionella egna medlen för att täcka sina uppbördskostnader. Eventualfordringarna på egna medel justeras utifrån hur troligt det är att de kommer att uppbäras.

2.2      Egna medel från mervärdesskatt och BNI

De egna medlen från mervärdesskatt beräknas med hjälp av en enhetlig procentsats, som gäller för alla medlemsstater, av det harmoniserade momsunderlaget som upprättats enligt artikel 2.1 b i beslutet om egna medel. Den enhetliga procentsatsen fastställs till 0,30 % utom för perioden 2007–2013, då uttagssatsen för moms fastställdes till 0,225 för Österrike, 0,15 % för Tyskland och 0,10 % för Nederländerna och Sverige. Momsunderlaget utjämnas på så sätt att det inte får överstiga 50 % av BNI i någon medlemsstat.

De BNI-baserade egna medlen är en flexibel resurs, avsedd att tillhandahålla de inkomster som behövs för att täcka utgifterna under ett visst budgetår utöver de belopp som ställs till förfogande genom de traditionella egna medlen, momsmedlen och diverse intäkter. De beräknas med hjälp av en enhetlig procentsats på varje medlemsstats BNI. De moms- och BNI-baserade medlen bestäms på grundval av de prognoser för moms- och BNI-underlagen som tas fram i samband med att budgetförslaget utarbetas. Prognoserna revideras senare och beloppen uppdateras under det aktuella budgetåret genom en ändringsbudget.

De faktiska uppgifterna för moms- och BNI-underlagen blir tillgängliga under det påföljande budgetåret. Kommissionen beräknar då skillnaden mellan de belopp medlemsstaterna är skyldiga att betala på grundval av de faktiska beräkningsunderlagen och de belopp de i praktiken har betalat på grundval av (de reviderade) prognoserna. Dessa moms- och BNI-saldon (positiva eller negativa) uppbärs sedan av kommissionen från medlemsstaterna den 1 december det påföljande budgetåret. Även de faktiska moms- och BNI-underlagen kan korrigeras under de påföljande fyra åren, såvitt uppgifterna inte omfattas av ett förbehåll. De tidigare beräknade saldona justeras, och skillnaden uppbärs samtidigt som moms- och BNI-saldona för det föregående budgetåret.

Vid sina kontroller av medlemsstaternas redovisning av mervärdesskatt samt deras BNI-uppgifter kan kommissionen meddela förbehåll på vissa punkter som man bedömer kan få konsekvenser för respektive medlemsstats bidrag till EU:s egna medel. Det kan till exempel handla om att det saknas uppgifter av godtagbar kvalitet, eller att en bättre metod behöver utvecklas på någon punkt. Dessa förbehåll bör ses som potentiella fordringar på medlemsstaten i fråga, även om det ännu inte går att beräkna något exakt belopp. När det exakta beloppet kan fastställas begärs motsvarande moms- eller BNI-baserade medel in, antingen i samband med återkommande moms- eller BNI-saldon eller genom ett separat krav.

2.3      Förenade kungarikets korrigering

Förenade kungarikets inbetalningar av egna medel minskas i förhållande till landets obalans gentemot EU-budgeten och inbetalningarna av egna medel från andra medlemsstater ökas proportionellt. Mekanismen för att kompensera budgetmässiga obalanser till förmån för Förenade kungariket infördes av Europeiska rådet i Fontainebleu i juni 1984 och genom ett efterföljande beslut om egna medel den 7 maj 1985. Syftet var att minska Förenade kungarikets obalans i förhållande till budgeten genom en minskning av dess inbetalningar till EU. Tyskland, Österrike, Sverige och Nederländerna betalar in en reducerad andel av korrigeringen (en fjärdedel av deras normala andelar).

2.4      Bruttominskning

Europeiska rådet kom den 15 och 16 december 2005 till slutsatsen att Nederländerna och Sverige ska tillerkännas en bruttominskning av sina BNI-baserade bidrag till budgeten under perioden 2007–2013. Enligt denna kompensationsmekanism ska Nederländernas årliga BNI-baserade bidrag till budgeten för perioden 2007–2013 minskas med 605 miljoner euro per år brutto, medan Sveriges årliga BNI-baserade bidrag ska minskas med 150 miljoner euro per år brutto, i båda fallen uttryckt i 2004 års priser.   

3.        RAPPORTERING OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN: KOSTNADER

Rapporterna om genomförandet av budgeten följer efter nedanstående noter.

3.1      Budgetram 2007–2013

|| Miljoner euro

|| 2007 || 2008 || 2009 || 2010 || 2011 || 2012 || 2013

1. Hållbar tillväxt || 53 979 || 57 653 || 61 696 || 63 555 || 63 974 || 67 614 || 70 147

2. Skydd och förvaltning av naturresurser || 55 143 || 59 193 || 56 333 || 59 955 || 59 888 || 60 810 || 61 289

3. Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa || 1 273 || 1 362 || 1 518 || 1 693 || 1 889 || 2 105 || 2 376

4. EU som global partner || 6 578 || 7 002 || 7 440 || 7 893 || 8 430 || 8 997 || 9 595

5. Administration || 7 039 || 7 380 || 7 525 || 7 882 || 8 091 || 8 523 || 9 095

6. Kompensationer || 445 || 207 || 210 || 0 || 0 || 0 || 0

Åtagandebemyndiganden || 124 457 || 132 797 || 134 722 || 140 978 || 142 272 || 148 049 || 152 502

|| || || || || || ||

Totalt betalningsbemyndiganden: || 122 190 || 129 681 || 120 445 || 134 289 || 133 700 || 141 360 || 143 911

I detta avsnitt redovisas EU:s utgifter per kategori, enligt rubrikindelningen i budgetramen för 2007–2013. Budgetåret 2012 var det sjätte som omfattades av budgetramen för 2007–2013. Anslagstaket för åtagandebemyndiganden år 2012 uppgår till 148 049 miljoner euro, vilket motsvarar 1,13 % av unionens samlade BNI. Motsvarande anslagstak för betalningar uppgår till 141 360 miljoner euro, dvs. 1,08 % av unionens BNI. I ovanstående tabell redovisas budgetramen i löpande priser.

Rubrik 1 – Hållbar tillväxt

Denna rubrik indelas i två separata men inbördes relaterade underrubriker:

- 1a. Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning, som omfattar utgifter för forskning och innovation, utbildning, transeuropeiska nät, socialpolitik samt den inre marknaden och därtill hörande politik.

- 1b. Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning, som omfattar utgifter för konvergens i de minst utvecklade medlemsstaterna och regionerna, kompletterar EU:s strategi för hållbar utveckling utanför de mindre blomstrande regionerna samt främjar samarbete mellan olika regioner.

Rubrik 2 – Skydd och förvaltning av naturresurser

Rubrik 2 omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken, samt arbetet för landsbygdsutveckling och miljöskydd, bland annat Natura 2000. Beloppet för den gemensamma jordbrukspolitiken återspeglar det avtal som träffades vid Europeiska rådets möte i oktober 2002.

Rubrik 3 – Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa

Rubrik 3 (Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa) speglar den växande betydelsen av de nya uppgifter som EU fått när det gäller områdena rättsliga och inrikes frågor, gränsskydd, invandrings- och asylpolitiken, folkhälsa och konsumentskydd, kultur, ungdomsfrågor och information till och dialog med medborgarna.

 Det finns två underrubriker:

- 3a. Frihet, säkerhet och rättvisa

- 3b. Medborgarskap

Rubrik 4 – EU som global partner

Rubrik 4 omfattar alla så kallade yttre åtgärder, inklusive instrumenten för föranslutningsstöd till nya medlemsstater. Kommissionen har föreslagit att anslagen till Europeiska utvecklingsfonden (EUF) borde integreras i budgetramen för den allmänna budgeten, men Europeiska rådet och Europaparlamentet har beslutat att de även fortsättningsvis ska behandlas separat.

Rubrik 5 – Administration

Denna rubrik omfattar administrationsanslag för samtliga institutioner, jämte anslag till pensioner och till Europaskolorna. För andra institutioner än kommissionen bildar dessa kostnader deras sammanlagda utgifter, men organen och andra organ har både administrativa kostnader och driftskostnader.

Rubrik 6 – Kompensationer

Enligt den politiska överenskommelsen om att de nya medlemsstaterna inte ska bli nettobetalare till budgeten i början av medlemskapet infördes särskilda kompensationer för ändamålet under denna rubrik. Beloppet ställdes till förfogande i form av överföringar för att balansera det de nya medlemsstaterna fått utbetalt via budgeten och det de bidragit med.

3.2      Politikområden

Som ett led i sin användning av verksamhetsbaserad förvaltning (ABM) har kommissionen infört verksamhetsbaserad budgetering (ABB) i sina planerings- och förvaltningsprocesser. Den verksamhetsbaserade budgeteringen för med sig en ny budgetstruktur, där budgetrubrikerna motsvarar politikområden och budgetkapitlen verksamhetsområden. Syftet med den verksamhetsbaserade budgeteringen är att ge en tydlig ram för hur kommissionens politiska målsättningar ska omsättas i praktiken, antingen detta sker genom lagstiftning, finansiering eller på annat sätt. Genom att strukturera kommissionens arbete efter verksamhetsområde ger man en tydlig bild av vad kommissionen sysslar med och samtidigt skapas en generell ram för prioriteringar. Resurser anslås till prioriterade områden under budgetförfarandet, varvid de enskilda verksamheterna fungerar som byggstenar i budgetarbetet. Genom att skapa en sådan koppling mellan verksamheterna och de resurser som anslagits till dem syftar verksamhetsbaserad budgetering till att öka effektiviteten och ändamålsenligheten i användningen av resurserna inom kommissionen.

Ett politikområde kan definieras som en homogen grupp av verksamheter som ingår i kommissionens arbete och som är relevanta för beslutsfattandet. Varje politikområde motsvarar generellt ett generaldirektorat, och omfattar i genomsnitt omkring sex eller sju enskilda verksamheter. Politikområdena är huvudsakligen operativt inriktade, eftersom kärnverksamheten inom varje område avser tredje man. Driftsbudgeten kompletteras med nödvändiga administrativa utgifter för de enskilda politikområdena.

4.         INSTITUTIONER OCH ORGAN

Rapporterna om genomförandet av budgeten följer efter nedanstående noter.

I de konsoliderade rapporterna om genomförandet av EU:s allmänna budget ingår, liksom under tidigare år, uppgifter om genomförandet av budgeten för alla institutioner eftersom en separat budget upprättas för varje institution inom EU:s budget. Organen har inte någon separat budget inom EU:s budget och de finansieras därför delvis genom budgetstöd från kommissionen.

Vad avser Europeiska utrikestjänsten bör det noteras att denna, utöver sin egen budget, också mottar bidrag från kommissionen med 212 miljoner euro (år 2011 var beloppet 202 miljoner euro) och från EUF med 53 miljoner euro (år 2011 var beloppet 50 miljoner euro). Dessa budgetanslag ställs till Europeiska utrikestjänstens förfogande (som inkomster avsatta för särskilda ändamål) primärt för att täcka kostnaderna för kommissionsanställda som arbetar vid EU:s delegationer, med anledning av att dessa administrativt förvaltas av Europeiska utrikestjänsten.

För att alla relevanta budgetuppgifter rörande organen ska redovisas innehåller budgetdelen med den konsoliderade årsredovisningen separata rapporter om genomförandet av de enskilda budgetarna för de "traditionella" organ vars räkenskaper ingår i konsolideringen.

KONSOLIDERADE RAPPORTER OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN*

* Vissa sifferuppgifter i redovisningen kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

2. SAMMANSTÄLLNING AV HUR BUDGETINTÄKTERNA UTNYTTJATS ||

|| || || || || || || || Miljoner euro

Rubrik || Budgeterade intäkter || Fastställda fordringar || Intäkter || Intäkter som || Utestående

|| Ursprungliga || Slutliga || Innevarande budgetår || Överfört || Totalt || Innevarande års fordringar || Överförda fordringar || Totalt || procentandel av budgeten ||

1. Egna medel || 127 512 || 128 655 || 128 902 || 29 || 128 931 || 128 883 || 2 || 128 886 || 100.18 % || 45

3. Överskott, saldon och justeringar || 0 || 1 994 || 1 939 || 102 || 2 041 || 1 939 || 102 || 2 041 || 102.34 % || 0

4. Intäkter från personer som är knutna till institutionerna eller till andra EU-organ || 1 312 || 1 312 || 1 235 || 6 || 1 241 || 1 230 || 6 || 1 236 || 94.15 % || 5

5. Intäkter i samband med förvaltningen av institutionerna || 60 || 68 || 619 || 22 || 641 || 594 || 18 || 612 || 896.16 % || 29

6. Bidrag och återbetalningar i samband med EU:s avtal och program || 50 || 50 || 3 163 || 291 || 3 453 || 2 776 || 152 || 2 928 || 5856.15 % || 525

7. Dröjsmålsränta och böter || 123 || 3 648 || 1 821 || 12 761 || 14 582 || 13 || 3 795 || 3 807 || 104.37 % || 10 775

8. Upp- och utlåning || 0 || 0 || 63 || 159 || 222 || 0 || 0 || 0 || || 222

9. Diverse intäkter || 30 || 30 || 29 || 10 || 39 || 26 || 5 || 31 || 101.61 % || 9

Totalt || 129 088 || 135 758 || 137 771 || 13 379 || 151 150 || 135 460 || 4 080 || 139 541 || 102.79 % || 11 610

|| || || || || || || || || ||

Uppgifter om avdelning 1: Egna medel

Kapitel || Budgeterade intäkter || Fastställda fordringar || Intäkter || Intäkter som || Utestående

|| Ursprungliga || Slutliga || Innevarande budgetår || Överfört || Totalt || Innevarande års fordringar || Överförda fordringar ||  Totalt || procentandel av budgeten ||

11. Sockeravgifter || 123 || 123 || 193 || 0 || 193 || 193 || 0 || 193 || 156.04 % || 0

12. Tullar || 19 171 || 16 701 || 16 277 || 29 || 16 306 || 16 258 || 2 || 16 261 || 97.37 % || 45

13. Moms || 14 499 || 14 546 || 14 648 || 0 || 14 648 || 14 648 || 0 || 14 648 || 100.70 % || 0

14. BNI || 93 719 || 97 284 || 97 856 || 0 || 97 856 || 97 856 || 0 || 97 856 || 100.59 % || 0

15. Korrigering av budgetobalanser || 0 || 0 || (74) || 0 || (74) || (74) || 0 || (74) || || 0

16. Reducering av BNI-baserade betalningar från Nederländerna och Sverige || 0 || 0 || 2 || 0 || 2 || 2 || 0 || 2 || || 0

Totalt || 127 512 || 128 655 || 128 902 || 29 || 128 931 || 128 883 || 2 || 128 886 || 100.18 % || 45

|| || || || || || || || || ||

Uppgifter om avdelning 3: Överskott, saldon och justeringar

Kapitel || Budgeterade intäkter || Fastställda fordringar || Intäkter || Intäkter som || Utestående

|| Ursprungliga || Slutliga || Innevarande budgetår || Överfört || Totalt || Innevarande års fordringar || Överförda fordringar || Totalt || procentandel av budgeten ||

30. Överskott från föregående budgetår || 0 || 1 497 || 1 497 || 0 || 1 497 || 1 497 || 0 || 1 497 || 100.00 % || 0

31. Momssaldo || 0 || 218 || 223 || 23 || 246 || 223 || 23 || 246 || 112.94 % || 0

32. BNI-saldo || 0 || 280 || 204 || 80 || 284 || 204 || 80 || 284 || 101.42 % || 0

34. Justering för de som inte deltar i RIF-politiken || 0 || 0 || (3) || 0 || (3) || (3) || 0 || (3) || || 0

35. Justering för korrig. för Förenade kungariket || 0 || 0 || 3 || 0 || 3 || 3 || 0 || 3 || || 0

36. Korrigering för Förenade kungariket –mellanliggande beräkning || 0 || 0 || 15 || 0 || 15 || 15 || 0 || 15 || || 0

Totalt || 0 || 1 994 || 1 939 || 102 || 2 041 || 1 939 || 102 || 2 041 || 102.34 % || 0

3.1 Åtagande- och betalningsbemyndigandenas utveckling och sammansättning per rubrik i budgetramen ||

|| || || || || || || || Miljoner euro

|| Åtagandebemyndiganden || Betalningsbemyndiganden

Rubrik i budgetramen || Beviljade anslag || Ändringar (överföringar och ändringsbudgetar) || Överfört || Inkomster för särskilda ändamål || Totala tilläggsanslag || Totala beviljade anslag || Beviljade anslag || Ändringar (överföringar och ändringsbudgetar) || Överfört || Inkomster för särskilda ändamål || Totala tilläggsanslag || Totala beviljade anslag

|| 1 || 2 || 3 || 4 || 5=3+4 || 6=1+2+5 || 7 || 8 || 9 || 10 || 11=9+10 || 12=7+8+11

1 Hållbar tillväxt || 67 506 || 636 || 36 || 2 664 || 2 700 || 70 842 || 55 337 || 5 137 || 187 || 3 092 || 3 279 || 63 753

2 Skydd och förvaltning av naturresurser || 59 976 || (126) || 23 || 2 325 || 2 348 || 62 198 || 57 034 || 982 || 78 || 2 315 || 2 393 || 60 409

3 Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa || 2 065 || 688 || 41 || 199 || 240 || 2 994 || 1 484 || 729 || 47 || 216 || 263 || 2 477

4 EU som global partner || 9 406 || (2) || 178 || 349 || 527 || 9 931 || 6 955 || (178) || 52 || 354 || 405 || 7 182

5 Administration || 8 280 || 0 || 22 || 811 || 833 || 9 113 || 8 278 || 0 || 711 || 835 || 1 546 || 9 824

6 Kompensationer || || || || || || || || || || || ||

Totalt || 147 232 || 1 196 || 300 || 6 348 || 6 649 || 155 077 || 129 088 || 6 670 || 1 074 || 6 812 || 7 886 || 143 644

|| || || || || || || || || ||

3.2 UTNYTTJANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN PER RUBRIK I BUDGETRAMEN

|| || || || || Miljoner euro

Rubrik i budgetramen || Beviljade åtagande- bemyndiganden || Gjorda åtaganden || Överförda anslag || Anslag som förfallit

|| Från budgetårets anslag || Från överförda anslag || Från inkomster för särskilda ändamål || Totalt || % || Inkomster för särskilda ändamål || Överföring genom beslut || Totalt || % || Från budgetårets anslag || Från överförda anslag || Inkomster för särskilda ändamål || Totalt || %

|| 1 || 2 || 3 || 4 || 5=2+3+4 || 6=5/1 || 7 || 8 || 9=7+8 || 10=9/1 || 11 || 12 || 13 || 14=11+12+13 || 15=14/1

1 Hållbar tillväxt || 70 842 || 67 653 || 36 || 1 311 || 69 000 || 97.40 % || 1 354 || 28 || 1 381 || 1.95 % || 461 || 0 || 0 || 461 || 0.65 %

2 Skydd och förvaltning av naturresurser || 62 198 || 59 825 || 23 || 969 || 60 817 || 97.78 % || 1 356 || 2 || 1 357 || 2.18 % || 24 || 0 || 0 || 24 || 0.04 %

3 Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa || 2 994 || 2 741 || 41 || 110 || 2 892 || 96.62 % || 89 || 0 || 89 || 2.96 % || 13 || 0 || 0 || 13 || 0.42 %

4 EU som global partner || 9 931 || 9 364 || 178 || 211 || 9 753 || 98.21 % || 138 || 2 || 140 || 1.41 % || 38 || 0 || 0 || 38 || 0.38 %

5 Administration || 9 113 || 8 184 || 22 || 617 || 8 822 || 96.81 % || 195 || 0 || 195 || 2.14 % || 96 || 0 || 0 || 96 || 1.05 %

6 Kompensationer || || || || || || || || || || || || || || ||

Totalt || 155 077 || 147 766 || 300 || 3 218 || 151 284 || 97.55 % || 3 131 || 31 || 3 162 || 2.04 % || 631 || 0 || 0 || 631 || 0.41 %

|| 3.3 UTNYTTJANDE BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER RUBRIK I BUDGETRAMEN ||

|| || || || || || || || || || || || || || || Miljoner euro ||

|| Rubrik i budgetramen || Beviljade betalnings- bemyndiganden || Verkställda betalningar || Överförda anslag || Anslag som förfallit ||

Från budget-årets anslag || Från över-förda anslag || Från inkoms-ter för särskilda ändamål || Totalt || % || Auto-matisk över-föring || Över-föring genom beslut || Inkom-ster för sär-skilda ändamål || Totalt || % || Från budget-årets anslag || Från över-förda an-slag || Inkoms-ter för sär-skilda ändamål || Totalt || %

|| 1 || 2 || 3 || 4 || 5=2+3+4 || 6=5/1 || 7 || 8 || 9 || 10=7+8+9 || 11=10/1 || 12 || 13 || 14 || 15=12+ 13+14 || 16= 15/1

1 Hållbar tillväxt || 63 753 || 60 288 || 168 || 1 129 || 61 585 || 96.60 % || 128 || 26 || 1 963 || 2 117 || 3.32 % || 32 || 19 || 0 || 51 || 0.08 %

2 Skydd och förvaltning av naturresurser || 60 409 || 57 960 || 72 || 1 064 || 59 096 || 97.83 % || 32 || 4 || 1 251 || 1 287 || 2.13 % || 20 || 5 || 0 || 26 || 0.04 %

3 Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa || 2 477 || 2 192 || 46 || 136 || 2 375 || 95.86 % || 8 || 1 || 80 || 88 || 3.57 % || 13 || 1 || 0 || 14 || 0.57 %

4 EU som global partner || 7 182 || 6 741 || 31 || 291 || 7 064 || 98.35 % || 26 || 4 || 63 || 92 || 1.28 % || 6 || 20 || 0 || 26 || 0.37 %

5 Administration || 9 824 || 7 475 || 628 || 461 || 8 564 || 87.18 % || 706 || 1 || 373 || 1 081 || 11.01 % || 95 || 83 || 0 || 178 || 1.81 %

6 Kompensationer || || || || || || || || || || || || || || || ||

Totalt || 143 644 || 134 656 || 946 || 3 081 || 138 683 || 96.55 % || 900 || 36 || 3 730 || 4 666 || 3.25 % || 166 || 128 || 0 || 295 || 0.21 %

3.4 UTVECKLING AV UTESTÅENDE ÅTAGANDEN PER RUBRIK I BUDGETRAMEN ||

|| || || || || || || || Miljoner euro

|| Utestående åtaganden vid föregående års slut || Årets åtaganden ||

Rubrik i budgetramen || Åtaganden som överförts från föregående budgetår || Tillbakadragna/ Uppskrivna/ Annullerade || Betalningar || Utestående åtaganden vid årets slut || Gjorda åtaganden under året || Betalningar || Åtaganden som inte får överföras och därför annullerats || Utestående åtaganden vid årets slut || Utestående åtaganden totalt vid årets slut

1 Hållbar tillväxt || 159 707 || (850) || (54 901) || 103 957 || 69 000 || (6 684) || (1) || 62 314 || 166 271

2 Skydd och förvaltning av naturresurser || 25 302 || (137) || (12 983) || 12 182 || 60 817 || (46 113) || 0 || 14 703 || 26 886

3 Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa || 2 130 || (332) || (547) || 1 251 || 2 892 || (1 827) || 0 || 1 065 || 2 316

4 EU som global partner || 19 567 || (827) || (4 870) || 13 870 || 9 753 || (2 193) || (1) || 7 558 || 21 429

5 Administration || 737 || (90) || (628) || 19 || 8 822 || (7 936) || 4 || 890 || 909

6 Kompensationer || || || || || || || || ||

Totalt || 207 443 || (2 234) || (73 930) || 131 279 || 151 284 || (64 754) || 1 || 86 531 || 217 810

3.5 UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR OCH RUBRIK I BUDGETRAMEN ||

|| || || || || || || || Miljoner euro ||

Rubrik i budgetramen || <2006 || 2006 || 2007 || 2008 || 2009 || 2010 || 2011 || 2012 || Totalt

1 Hållbar tillväxt || 1 222 || 6 765 || 499 || 2 978 || 11 444 || 30 896 || 50 154 || 62 314 || 166 271

2 Skydd och förvaltning av naturresurser || 66 || 739 || 66 || 144 || 286 || 1 893 || 8 987 || 14 703 || 26 886

3 Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa || 14 || 5 || 28 || 86 || 241 || 314 || 562 || 1 065 || 2 316

4 EU som global partner || 672 || 650 || 710 || 1 291 || 2 199 || 3 464 || 4 884 || 7 558 || 21 429

5 Administration || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 19 || 890 || 909

Totalt || 1 975 || 8 159 || 1 304 || 4 498 || 14 171 || 36 568 || 64 606 || 86 531 || 217 810

              3.6 ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDENAS UTVECKLING OCH SAMMANSÄTTNING PER POLITIKOMRÅDE ||

|| Miljoner eurro

|| Åtagandebemyndiganden || Betalningsbemyndiganden

Politikområde || Beviljade anslag || Ändringar (över-föringar och ändrings-budget) || Överfört || Inkomster för särskilda ändamål || Totala tilläggs-anslag || Totala beviljade anslag || Beviljade anslag || Ändringar (över-föringar och ändrings-budget) || Överfört || Inkoms-ter för särskilda ändamål || Totala tilläggs-anslag || Totala beviljade anslag

|| 1 || 2 || 3 || 4 || 5=3+4 || 6=1+2+5 || 7 || 8 || 9 || 10 || 11=9+10 || 12=7+8+11

01 Ekonomi och finans || 611 || (94) || 0 || 19 || 19 || 536 || 511 || (42) || 7 || 17 || 24 || 493

02 Näringsliv || 1 148 || (4) || 0 || 132 || 132 || 1 276 || 1 079 || 121 || 21 || 174 || 195 || 1 395

03 Konkurrens || 92 || (1) || 0 || 5 || 5 || 96 || 92 || (1) || 7 || 5 || 12 || 103

04 Sysselsättning och socialpolitik || 11 581 || 191 || 34 || 12 || 46 || 11 818 || 9 075 || 2 601 || 66 || 12 || 78 || 11 755

05 Jordbruk och landsbygdsutveckling || 58 587 || (22) || 0 || 2 311 || 2 311 || 60 877 || 55 880 || 989 || 70 || 2 303 || 2 373 || 59 242

06 Transport och rörlighet || 1 664 || (1) || 0 || 91 || 91 || 1 754 || 1 079 || (40) || 6 || 110 || 116 || 1 156

07 Miljö och klimatpolitik || 493 || (1) || 0 || 17 || 17 || 508 || 393 || (20) || 18 || 17 || 35 || 409

08 Forskning || 5 930 || 643 || 0 || 1 045 || 1 045 || 7 618 || 4 218 || 632 || 30 || 1 366 || 1 396 || 6 245

09 Informationssamhället och medier || 1 678 || (2) || 0 || 309 || 309 || 1 985 || 1 357 || 33 || 13 || 373 || 387 || 1 776

10 Direkt forskning || 411 || 0 || 0 || 521 || 521 || 932 || 404 || 1 || 44 || 444 || 488 || 893

11 Havsfrågor och fiske || 1 033 || (48) || 23 || 3 || 26 || 1 011 || 806 || (56) || 4 || 3 || 7 || 757

12 Inre marknaden || 101 || (2) || 0 || 7 || 7 || 107 || 98 || 1 || 7 || 7 || 13 || 112

13 Regionalpolitik || 42 045 || 569 || 40 || 8 || 48 || 42 662 || 35 538 || 2 686 || 49 || 8 || 57 || 38 282

14 Beskattning och tullunion || 143 || (1) || 0 || 5 || 5 || 147 || 110 || 18 || 7 || 5 || 12 || 140

15 Utbildning och kultur || 2 697 || (8) || 0 || 602 || 603 || 3 292 || 2 112 || 280 || 16 || 651 || 667 || 3 059

16 Kommunikation || 262 || 1 || 0 || 8 || 8 || 271 || 253 || 3 || 14 || 8 || 22 || 278

17 Hälsa och konsumentskydd || 687 || (68) || 0 || 34 || 34 || 653 || 592 || 16 || 12 || 33 || 45 || 652

18 Inrikes frågor || 1 264 || (1) || 3 || 56 || 59 || 1 322 || 756 || 29 || 7 || 68 || 75 || 860

19 Yttre förbindelser || 4 817 || (51) || 44 || 158 || 202 || 4 969 || 3 276 || (188) || 17 || 166 || 183 || 3 271

20 Handel || 104 || (1) || 0 || 3 || 3 || 106 || 102 || 0 || 6 || 3 || 9 || 111

21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länderna || 1 498 || (2) || 127 || 110 || 237 || 1 733 || 1 310 || 21 || 33 || 111 || 144 || 1 475

22 Utvidgning || 1 088 || 3 || 8 || 68 || 75 || 1 166 || 921 || (1) || 4 || 51 || 55 || 976

23 Humanitärt bistånd || 900 || 378 || 0 || 21 || 21 || 1 299 || 842 || 259 || 7 || 34 || 40 || 1 141

24 Bedrägeribekämpning || 79 || 0 || 0 || 0 || 0 || 79 || 74 || 2 || 7 || 0 || 7 || 83

25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning || 194 || (1) || 0 || 11 || 11 || 204 || 193 || (1) || 16 || 11 || 27 || 219

26 Kommissionens administration || 1 017 || 62 || 0 || 120 || 120 || 1 200 || 1 001 || 74 || 146 || 122 || 268 || 1 343

27 Budget || 69 || (12) || 0 || 7 || 7 || 63 || 69 || (12) || 9 || 7 || 16 || 73

28 Revision || 12 || 0 || 0 || 1 || 1 || 12 || 12 || 0 || 1 || 1 || 1 || 13

29 Statistik || 134 || (6) || 0 || 16 || 16 || 144 || 122 || (1) || 6 || 22 || 27 || 148

30 Pensioner och därmed sammanhängande kostnader || 1 335 || (14) || 0 || 0 || 0 || 1 321 || 1 335 || (14) || 0 || 0 || 0 || 1 321

31 Språktjänster || 399 || (9) || 0 || 87 || 87 || 477 || 399 || (9) || 24 || 87 || 111 || 501

32 Energi || 718 || (1) || 0 || 47 || 47 || 764 || 1 339 || (622) || 6 || 60 || 66 || 782

33 Rättsliga frågor || 218 || 0 || 0 || 15 || 15 || 233 || 187 || 2 || 3 || 14 || 17 || 206

40 Reserver || 759 || (298) || 0 || 0 || 0 || 461 || 90 || (90) || 0 || 0 || 0 || 0

90 Övriga institutioner || 3 464 || 0 || 22 || 498 || 519 || 3 983 || 3 464 || 0 || 393 || 519 || 912 || 4 376

Totalt || 147 232 || 1 196 || 300 || 6 348 || 6 649 || 155 077 || 129 088 || 6 670 || 1 074 || 6 812 || 7 886 || 143 644

        3.7 UTNYTTJANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN PER POLITIKOMRÅDE                                                  Miljoner euro ||

Politikområde || Beviljade åtagande-bemyndiganden || Gjorda åtaganden || Överförda anslag || Anslag som förfallit

Från budget-årets anslag || Från över-förda anslag || Inkoms-ter för särskilda ändamål || Totalt || % || Inkom-ster för sär-skilda ända-mål || Över-föring ge-nom beslut || Totalt || % || Från årets anslag || Från över-förda anslag || Inkomster för sär-skilda ändamål || Totalt || %

|| 1 || 2 || 3 || 4 || 5=2+3+4 || 6=5/1 || 7 || 8 || 9=7+8 || 10=9/1 || 11 || 12 || 13 || 14=11+12+13 || 15=14/1

01 Ekonomi och finans || 536 || 517 || 0 || 18 || 535 || 99.66 % || 2 || 0 || 2 || 0.33 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.01 %

02 Näringsliv || 1 276 || 1 144 || 0 || 92 || 1 236 || 96.84 % || 40 || 0 || 40 || 3.13 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.03 %

03 Konkurrens || 96 || 91 || 0 || 3 || 94 || 97.42 % || 2 || 0 || 2 || 2.43 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.15 %

04 Sysselsättning och socialpolitik || 11 818 || 11 742 || 34 || 7 || 11 782 || 99.70 % || 6 || 24 || 30 || 0.25 % || 6 || 0 || 0 || 6 || 0.05 %

05 Jordbruk och landsbygdsutveckling || 60 877 || 58 550 || 0 || 964 || 59 514 || 97.76 % || 1 347 || 2 || 1 349 || 2.22 % || 13 || 0 || 0 || 13 || 0.02 %

06 Transport och rörlighet || 1 754 || 1 651 || 0 || 61 || 1 713 || 97.65 % || 29 || 0 || 29 || 1.67 % || 12 || 0 || 0 || 12 || 0.68 %

07 Miljö och klimatpolitik || 508 || 486 || 0 || 10 || 496 || 97.58 % || 7 || 0 || 7 || 1.47 % || 5 || 0 || 0 || 5 || 0.95 %

08 Forskning || 7 618 || 6 573 || 0 || 486 || 7 059 || 92.66 % || 559 || 0 || 559 || 7.34 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.00 %

09 Informationssamhället och medier || 1 985 || 1 675 || 0 || 203 || 1 878 || 94.60 % || 106 || 0 || 107 || 5.37 % || 1 || 0 || 0 || 1 || 0.03 %

10 Direkt forskning || 932 || 411 || 0 || 83 || 494 || 53.04 % || 438 || 0 || 438 || 46.95 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.01 %

11 Havsfrågor och fiske || 1 011 || 982 || 23 || 1 || 1 007 || 99.60 % || 1 || 0 || 1 || 0.12 % || 3 || 0 || 0 || 3 || 0.28 %

12 Inre marknaden || 107 || 99 || 0 || 2 || 101 || 94.46 % || 5 || 0 || 5 || 4.72 % || 1 || 0 || 0 || 1 || 0.82 %

13 Regionalpolitik || 42 662 || 42 601 || 40 || 6 || 42 647 || 99.96 % || 2 || 3 || 5 || 0.01 % || 10 || 0 || 0 || 10 || 0.02 %

14 Beskattning och tullunion || 147 || 142 || 0 || 2 || 144 || 97.76 % || 3 || 0 || 3 || 2.20 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.04 %

15 Utbildning och kultur || 3 292 || 2 689 || 0 || 399 || 3 088 || 93.79 % || 204 || 0 || 204 || 6.19 % || 1 || 0 || 0 || 1 || 0.02 %

16 Kommunikation || 271 || 262 || 0 || 4 || 265 || 97.92 % || 4 || 0 || 4 || 1.60 % || 1 || 0 || 0 || 1 || 0.48 %

17 Hälsa och konsumentskydd || 653 || 616 || 0 || 24 || 639 || 97.96 % || 10 || 0 || 10 || 1.53 % || 3 || 0 || 0 || 3 || 0.51 %

18 Inrikes frågor || 1 322 || 1 253 || 3 || 35 || 1 290 || 97.57 % || 21 || 0 || 21 || 1.62 % || 11 || 0 || 0 || 11 || 0.80 %

19 Yttre förbindelser || 4 969 || 4 765 || 44 || 63 || 4 872 || 98.06 % || 95 || 0 || 95 || 1.91 % || 1 || 0 || 0 || 1 || 0.02 %

20 Handel || 106 || 103 || 0 || 2 || 104 || 98.26 % || 1 || 0 || 2 || 1.58 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.16 %

21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länderna || 1 733 || 1 494 || 127 || 99 || 1 719 || 99.19 % || 12 || 2 || 14 || 0.78 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.03 %

22 Utvidgning || 1 166 || 1 090 || 8 || 37 || 1 135 || 97.38 % || 30 || 0 || 30 || 2.61 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.01 %

23 Humanitärt bistånd || 1 299 || 1 277 || 0 || 17 || 1 294 || 99.61 % || 4 || 0 || 4 || 0.34 % || 1 || 0 || 0 || 1 || 0.05 %

24 Bedrägeribekämpning || 79 || 79 || 0 || 0 || 79 || 99.81 % || 0 || 0 || 0 || 0.03 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.16 %

25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning || 204 || 191 || 0 || 5 || 196 || 96.51 % || 5 || 0 || 5 || 2.51 % || 2 || 0 || 0 || 2 || 0.98 %

26 Kommissionens administration || 1 200 || 1 078 || 0 || 71 || 1 149 || 95.78 % || 50 || 0 || 50 || 4.15 % || 1 || 0 || 0 || 1 || 0.08 %

27 Budget || 63 || 56 || 0 || 4 || 61 || 95.47 % || 3 || 0 || 3 || 4.42 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.11 %

28 Revision || 12 || 11 || 0 || 0 || 12 || 96.23 % || 0 || 0 || 0 || 3.04 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.73 %

29 Statistik || 144 || 124 || 0 || 11 || 135 || 93.94 % || 5 || 0 || 5 || 3.38 % || 4 || 0 || 0 || 4 || 2.68 %

30 Pensioner och därmed sammanhängande kostnader || 1 321 || 1 318 || 0 || 0 || 1 318 || 99.79 % || 0 || 0 || 0 || 0.00 % || 3 || 0 || 0 || 3 || 0.21 %

31 Språktjänster || 477 || 390 || 0 || 45 || 435 || 91.20 % || 42 || 0 || 42 || 8.78 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.03 %

32 Energi || 764 || 716 || 0 || 16 || 731 || 95.67 % || 32 || 0 || 32 || 4.15 % || 1 || 0 || 0 || 1 || 0.17 %

33 Rättsliga frågor || 233 || 216 || 0 || 6 || 222 || 95.30 % || 10 || 0 || 10 || 4.12 % || 1 || 0 || 0 || 1 || 0.58 %

40 Reserver || 461 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.00 % || 0 || 0 || 0 || 0.00 % || 461 || 0 || 0 || 461 || 100.00 %

90 Övriga institutioner || 3 983 || 3 376 || 22 || 444 || 3 841 || 96.43 % || 54 || 0 || 54 || 1.36 % || 88 || 0 || 0 || 88 || 2.21 %

Totalt || 155 077 || 147 766 || 300 || 3 218 || 151 284 || 97.55 % || 3 131 || 31 || 3 162 || 2.04 % || 631 || 0 || 0 || 631 || 0.41 %

3.8 UTNYTTJANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER POLITIKOMRÅDE ||

|| || || || || || || || Miljoner euro

Politikområde || Beviljade betalnings- bemyndi-ganden . || Verkställda betalningar || Överförda anslag || Anslag som förfallit

|| Från budget-årets anslag || Från över-förda anslag || Inkomster för särskilda ändamål || Totalt || % || Auto-matisk över-föring || Över-föring genom beslut || Inkoms-ter för särskilda ändamål || Totalt || % || Från budge-tårets anslag || Från över-förda an-slag || Inkoms-ter för sär-skilda ändamål || Totalt || %

|| 1 || 2 || 3 || 4 || 5=2+3+4 || 6=5/1 || 7 || 8 || 9 || 10=7+8+9 || 11=10/1 || 12 || 13 || 14 || 15=12+13+14 || 16=15/1

01 Ekonomi och finans || 493 || 463 || 6 || 15 || 484 || 98.13 % || 6 || 0 || 2 || 8 || 1.64 % || 0 || 1 || 0 || 1 || 0.23 %

02 Näringsliv || 1 395 || 1 180 || 19 || 72 || 1 271 || 91.12 % || 19 || 0 || 103 || 121 || 8.70 % || 1 || 2 || 0 || 3 || 0.18 %

03 Konkurrens || 103 || 83 || 6 || 2 || 92 || 89.72 % || 7 || 0 || 3 || 10 || 9.78 % || 0 || 0 || 0 || 1 || 0.50 %

04 Sysselsättning och socialpolitik || 11 755 || 11 629 || 63 || 7 || 11 699 || 99.53 % || 13 || 24 || 5 || 43 || 0.36 % || 9 || 4 || 0 || 13 || 0.11 %

05 Jordbruk och landsbygdsutveckling || 59 242 || 56 829 || 66 || 1 053 || 57 948 || 97.82 % || 23 || 4 || 1 250 || 1 276 || 2.15 % || 13 || 4 || 0 || 18 || 0.03 %

06 Transport och rörlighet || 1 156 || 1 031 || 5 || 69 || 1 105 || 95.57 % || 6 || 0 || 41 || 47 || 4.03 % || 3 || 1 || 0 || 5 || 0.40 %

07 Miljö och klimatpolitik || 409 || 355 || 17 || 10 || 382 || 93.39 % || 17 || 1 || 6 || 24 || 5.89 % || 1 || 2 || 0 || 3 || 0.72 %

08 Forskning || 6 245 || 4 827 || 25 || 455 || 5 307 || 84.97 % || 23 || 0 || 911 || 934 || 14.95 % || 0 || 5 || 0 || 5 || 0.08 %

09 Informationssamhället och medier || 1 776 || 1 375 || 12 || 114 || 1 501 || 84.54 % || 14 || 0 || 259 || 273 || 15.36 % || 1 || 1 || 0 || 2 || 0.10 %

10 Direkt forskning || 893 || 357 || 40 || 69 || 466 || 52.13 % || 48 || 0 || 375 || 423 || 47.35 % || 0 || 5 || 0 || 5 || 0.52 %

11 Havsfrågor och fiske || 757 || 742 || 2 || 1 || 745 || 98.45 % || 3 || 0 || 1 || 5 || 0.64 % || 5 || 2 || 0 || 7 || 0.91 %

12 Inre marknaden || 112 || 92 || 6 || 2 || 99 || 88.71 % || 5 || 0 || 5 || 11 || 9.47 % || 1 || 1 || 0 || 2 || 1.82 %

13 Regionalpolitik || 38 282 || 38 200 || 48 || 6 || 38 254 || 99.93 % || 12 || 0 || 2 || 14 || 0.04 % || 12 || 1 || 0 || 14 || 0.04 %

14 Beskattning och tullunion || 140 || 121 || 7 || 2 || 130 || 92.66 % || 7 || 0 || 3 || 10 || 7.04 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.30 %

15 Utbildning och kultur || 3 059 || 2 379 || 14 || 368 || 2 761 || 90.23 % || 13 || 0 || 284 || 296 || 9.69 % || 1 || 2 || 0 || 2 || 0.08 %

16 Kommunikation || 278 || 240 || 13 || 3 || 256 || 92.16 % || 14 || 0 || 5 || 19 || 6.84 % || 1 || 1 || 0 || 3 || 1.00 %

17 Hälsa och konsumentskydd || 652 || 596 || 11 || 28 || 635 || 97.34 % || 11 || 0 || 5 || 16 || 2.48 % || 0 || 1 || 0 || 1 || 0.18 %

18 Inrikes frågor || 860 || 769 || 6 || 61 || 835 || 97.15 % || 4 || 1 || 7 || 12 || 1.44 % || 11 || 2 || 0 || 12 || 1.41 %

19 Yttre förbindelser || 3 271 || 3 073 || 10 || 150 || 3 233 || 98.83 % || 13 || 0 || 16 || 30 || 0.90 % || 2 || 7 || 0 || 9 || 0.27 %

20 Handel || 111 || 98 || 6 || 1 || 105 || 94.79 % || 4 || 0 || 2 || 5 || 4.86 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.34 %

21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länderna || 1 475 || 1 319 || 19 || 90 || 1 429 || 96.87 % || 10 || 0 || 21 || 31 || 2.11 % || 1 || 14 || 0 || 15 || 1.03 %

22 Utvidgning || 976 || 914 || 3 || 27 || 943 || 96.68 % || 3 || 3 || 25 || 31 || 3.21 % || 0 || 1 || 0 || 1 || 0.12 %

23 Humanitärt bistånd || 1 141 || 1 093 || 6 || 29 || 1 128 || 98.84 % || 7 || 0 || 5 || 12 || 1.01 % || 1 || 0 || 0 || 2 || 0.15 %

24 Bedrägeribekämpning || 83 || 66 || 5 || 0 || 71 || 85.23 % || 8 || 2 || 0 || 10 || 11.95 % || 0 || 2 || 0 || 2 || 2.82 %

25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning || 219 || 176 || 14 || 5 || 195 || 88.73 % || 15 || 1 || 6 || 21 || 9.62 % || 1 || 2 || 0 || 4 || 1.64 %

26 Kommissionens administration || 1 343 || 963 || 136 || 51 || 1 149 || 85.59 % || 111 || 0 || 72 || 183 || 13.60 % || 1 || 10 || 0 || 11 || 0.81 %

27 Budget || 73 || 49 || 9 || 3 || 61 || 83.74 % || 7 || 0 || 4 || 11 || 15.45 % || 0 || 1 || 0 || 1 || 0.80 %

28 Revision || 13 || 11 || 1 || 0 || 12 || 91.60 % || 0 || 0 || 0 || 1 || 7.06 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 1.34 %

29 Statistik || 148 || 115 || 5 || 8 || 128 || 86.27 % || 5 || 0 || 13 || 19 || 12.64 % || 1 || 1 || 0 || 2 || 1.08 %

30 Pensioner och därmed sammanhängande kostnader || 1 321 || 1 318 || 0 || 0 || 1 318 || 99.79 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.00 % || 3 || 0 || 0 || 3 || 0.21 %

31 Språktjänster || 501 || 370 || 22 || 41 || 433 || 86.56 % || 20 || 0 || 46 || 66 || 13.17 % || 0 || 1 || 0 || 1 || 0.27 %

32 Energi || 782 || 706 || 5 || 12 || 723 || 92.51 % || 6 || 0 || 48 || 53 || 6.82 % || 4 || 1 || 0 || 5 || 0.66 %

33 Rättsliga frågor || 206 || 183 || 1 || 6 || 190 || 92.16 % || 4 || 1 || 8 || 13 || 6.13 % || 2 || 2 || 0 || 4 || 1.71 %

40 Reserver || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.00 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.00 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0.00 %

90 Övriga institutioner || 4 376 || 2 934 || 340 || 322 || 3 596 || 82.19 % || 442 || 0 || 197 || 638 || 14.59 % || 88 || 53 || 0 || 141 || 3.22 %

Totalt || 143 644 || 134 656 || 946 || 3 081 || 138 683 || 96.55 % || 900 || 36 || 3 730 || 4 666 || 3.25 % || 166 || 128 || 0 || 295 || 0.21 %

                              3.9 UTVECKLING AV UTESTÅENDE ÅTAGANDEN PER POLITIKOMRÅDE ||

Miljoner euro ||

|| Utestående åtaganden vid föregående års slut || Årets åtaganden ||

Politikområde || Åtaganden som överförts från föregående budgetår || Tillbaka-dragna/ Uppskrivna/ Annullerade || Betalningar || Utestående åtaganden vid årets slut || Gjorda åtaganden under året || Betalningar || Åtaganden som inte får överföras och därför annullerats || Utestående åtaganden vid årets slut || Totala utestående åtaganden vid årets slut

01 Ekonomi och finans || 582 || (9) || (143) || 429 || 535 || (341) || 0 || 194 || 623

02 Näringsliv || 2 155 || (31) || (850) || 1 274 || 1 236 || (421) || 0 || 814 || 2 088

03 Konkurrens || 7 || 0 || (6) || 0 || 94 || (86) || 0 || 8 || 8

04 Sysselsättning och socialpolitik || 29 625 || (40) || (11 226) || 18 359 || 11 782 || (473) || 0 || 11 309 || 29 668

05 Jordbruk och landsbygdsutveckling || 22 357 || (76) || (11 972) || 10 308 || 59 514 || (45 975) || 0 || 13 539 || 23 847

06 Transport och rörlighet || 2 809 || (100) || (879) || 1 830 || 1 713 || (226) || 0 || 1 487 || 3 317

07 Miljö och klimatpolitik || 898 || (11) || (243) || 645 || 496 || (138) || 0 || 358 || 1 003

08 Forskning || 9 200 || (170) || (2 983) || 6 047 || 7 059 || (2 324) || 0 || 4 734 || 10 781

09 Informationssamhället och medier || 2 269 || (51) || (782) || 1 436 || 1 878 || (720) || 0 || 1 158 || 2 594

10 Direkt forskning || 184 || (13) || (114) || 57 || 494 || (352) || 0 || 142 || 199

11 Havsfrågor och fiske || 2 062 || (33) || (538) || 1 490 || 1 007 || (207) || 0 || 800 || 2 290

12 Inre marknaden || 22 || (2) || (16) || 4 || 101 || (83) || 0 || 18 || 21

13 Regionalpolitik || 108 413 || (498) || (36 781) || 71 133 || 42 647 || (1 473) || (1) || 41 174 || 112 307

14 Beskattning och tullunion || 92 || (13) || (55) || 24 || 144 || (75) || 0 || 69 || 93

15 Utbildning och kultur || 1 921 || (53) || (839) || 1 028 || 3 088 || (1 921) || 0 || 1 167 || 2 195

16 Kommunikation || 122 || (13) || (86) || 24 || 265 || (170) || 0 || 95 || 119

17 Hälsa och konsumentskydd || 719 || (81) || (317) || 321 || 639 || (318) || 0 || 321 || 642

18 Inrikes frågor || 1 458 || (235) || (268) || 954 || 1 290 || (567) || 0 || 723 || 1 677

19 Yttre förbindelser || 10 232 || (528) || (2 379) || 7 324 || 4 872 || (854) || 0 || 4 018 || 11 343

20 Handel || 20 || (1) || (13) || 6 || 104 || (93) || 0 || 12 || 18

21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länderna || 3 281 || (119) || (970) || 2 192 || 1 719 || (459) || 0 || 1 260 || 3 453

22 Utvidgning || 2 864 || (16) || (769) || 2 079 || 1 135 || (175) || (1) || 960 || 3 039

23 Humanitärt bistånd || 670 || (4) || (417) || 248 || 1 294 || (711) || 0 || 583 || 831

24 Bedrägeribekämpning || 34 || (7) || (15) || 12 || 79 || (56) || 0 || 23 || 35

25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning || 19 || (3) || (15) || 0 || 196 || (179) || 0 || 17 || 17

26 Kommissionens administration || 184 || (12) || (161) || 11 || 1 149 || (988) || 0 || 160 || 171

27 Budget || 9 || (1) || (9) || 0 || 61 || (52) || 0 || 8 || 8

28 Revision || 1 || 0 || (1) || 0 || 12 || (11) || 0 || 1 || 1

29 Statistik || 115 || (9) || (45) || 61 || 135 || (82) || 0 || 53 || 114

30 Pensioner och därmed sammanhängande kostnader || 0 || 0 || 0 || 0 || 1 318 || (1 318) || 0 || 0 || 0

31 Språktjänster || 24 || (1) || (22) || 0 || 435 || (411) || 0 || 24 || 24

32 Energi || 4 522 || (12) || (622) || 3 888 || 731 || (102) || 0 || 629 || 4 518

33 Rättsliga frågor || 181 || (34) || (67) || 80 || 222 || (122) || 0 || 99 || 179

90 Övriga institutioner || 397 || (57) || (325) || 15 || 3 841 || (3 272) || 4 || 573 || 588

Totalt || 207 443 || (2 234) || (73 930) || 131 279 || 151 284 || (64 754) || 1 || 86 531 || 217 810

3.10 UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR OCH POLITIKOMRÅDE ||

|| || || || || || || || Miljoner euro ||

Politikområde || <2006 || 2006 || 2007 || 2008 || 2009 || 2010 || 2011 || 2012 || Totalt

01 Ekonomi och finans || 11 || 35 || 10 || 0 || 20 || 167 || 185 || 194 || 623

02 Näringsliv || 10 || 5 || 17 || 97 || 101 || 546 || 498 || 814 || 2 088

03 Konkurrens || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 8 || 8

04 Sysselsättning och socialpolitik || 384 || 1 507 || 57 || 267 || 1 241 || 5 457 || 9 446 || 11 309 || 29 668

05 Jordbruk och landsbygdsutveckling || 7 || 456 || 0 || 2 || 152 || 1 437 || 8 254 || 13 539 || 23 847

06 Transport och rörlighet || 15 || 27 || 124 || 103 || 271 || 494 || 797 || 1 487 || 3 317

07 Miljö och klimatpolitik || 9 || 12 || 57 || 88 || 138 || 151 || 189 || 358 || 1 003

08 Forskning || 114 || 73 || 177 || 381 || 814 || 1 728 || 2 760 || 4 734 || 10 781

09 Informationssamhället och medier || 12 || 8 || 31 || 83 || 207 || 372 || 724 || 1 158 || 2 594

10 Direkt forskning || 0 || 3 || 1 || 10 || 10 || 11 || 21 || 142 || 199

11 Havsfrågor och fiske || 51 || 271 || 5 || 18 || 71 || 411 || 663 || 800 || 2 290

12 Inre marknaden || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 1 || 3 || 18 || 21

13 Regionalpolitik || 836 || 5 328 || 21 || 1 875 || 7 437 || 20 613 || 35 024 || 41 174 || 112 307

14 Beskattning och tullunion || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 4 || 20 || 69 || 93

15 Utbildning och kultur || 2 || 0 || 47 || 77 || 150 || 255 || 497 || 1 167 || 2 195

16 Kommunikation || 0 || 0 || 0 || 0 || 1 || 6 || 17 || 95 || 119

17 Hälsa och konsumentskydd || 9 || 3 || 7 || 43 || 42 || 83 || 133 || 321 || 642

18 Inrikes frågor || 4 || 0 || 17 || 64 || 208 || 249 || 412 || 723 || 1 677

19 Yttre förbindelser || 266 || 235 || 498 || 846 || 1 236 || 1 725 || 2 518 || 4 018 || 11 343

20 Handel || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 2 || 4 || 12 || 18

21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länderna || 113 || 63 || 71 || 193 || 365 || 578 || 810 || 1 260 || 3 453

22 Utvidgning || 69 || 86 || 129 || 236 || 310 || 513 || 735 || 960 || 3 039

23 Humanitärt bistånd || 0 || 1 || 1 || 9 || 16 || 58 || 163 || 583 || 831

24 Bedrägeribekämpning || 0 || 0 || 1 || 1 || 2 || 2 || 6 || 23 || 35

25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 17 || 17

26 Kommissionens administration || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 11 || 160 || 171

27 Budget || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 8 || 8

28 Revision || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 1 || 1

29 Statistik || 2 || 2 || 1 || 1 || 3 || 17 || 36 || 53 || 114

30 Pensioner och därmed sammanhängande kostnader || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

31 Språktjänster || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 24 || 24

32 Energi || 60 || 43 || 28 || 101 || 1 365 || 1 671 || 621 || 629 || 4 518

33 Rättsliga frågor || 0 || 0 || 1 || 4 || 12 || 18 || 45 || 99 || 179

90 Övriga institutioner || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 15 || 573 || 588

Totalt || 1 975 || 8 159 || 1 304 || 4 498 || 14 171 || 36 568 || 64 606 || 86 531 || 217 810

4.1 SAMMANSTÄLLNING AV HUR BUDGETINTÄKTERNA UTNYTTJATS PER INSTITUTION ||

|| || || || || || || || Miljoner euro

Institution || Budgeterade intäkter || Fastställda fordringar || Intäkter || Intäkter som || Utestående

|| Ursprung-liga || Slutliga || Inne-varande budgetår || Överförda || Totalt || Innevarande års fordringar || Överförda fordringar || Totalt || procent-andel av budgeten ||

Europaparlamentet || 147 || 147 || 174 || 26 || 200 || 172 || 4 || 176 || 119.41 % || 25

Europeiska rådet och rådet || 58 || 58 || 99 || 11 || 109 || 88 || 10 || 98 || 168.80 % || 11

Kommissionen || 128 761 || 135 431 || 137 081 || 13 342 || 150 423 || 134 783 || 4 066 || 138 849 || 102.52 % || 11 573

Domstolen || 44 || 44 || 51 || 0 || 51 || 51 || 0 || 51 || 115.64 % || 0

Revisionsrätten || 21 || 21 || 19 || 0 || 19 || 19 || 0 || 19 || 90.58 % || 0

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén || 12 || 12 || 16 || 0 || 16 || 16 || 0 || 16 || 133.47 % || 0

Regionkommittén || 8 || 8 || 20 || 0 || 20 || 20 || 0 || 20 || 250.50 % || 0

Ombudsmannen || 1 || 1 || 1 || 0 || 1 || 1 || 0 || 1 || 97.10 % || 0

Europeiska datatillsynsmannen || 1 || 1 || 1 || 0 || 1 || 1 || 0 || 1 || 77.36 % || 0

Europeiska utrikestjänsten || 35 || 35 || 309 || 0 || 310 || 309 || 0 || 309 || 889.83 % || 0

Totalt || 129 088 || 135 758 || 137 771 || 13 379 || 151 150 || 135 460 || 4 080 || 139 541 || 102.79 % || 11 610

4.2 GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER INSTITUTION ||

Åtagandebemyndiganden ||

|| || || || || || || || Miljoner euro

Institution || Beviljade åtagande-bemyndiganden || Gjorda åtaganden || Överförda anslag || Anslag som förfallit

Från budget-årets anslag || Från över-förda anslag || Från inkomster för särskilda ändamål || Totalt || % || Från inkomster för särskilda ändamål || Över-föring genom beslut || Totalt || % || Från budget-årets anslag || Från överförda anslag || Inkomster för särskilda ändamål || Totalt || %

|| 1 || 2 || 3 || 4 || 5=2+3+4 || 6=5/1 || 7 || 8 || 9=7+8 || 10=9/1 || 11 || 12 || 13 || 14=11+12+13 || 15=14/1

Europaparlamentet || 1 862 || 1 693 || 22 || 116 || 1 831 || 98.32 % || 6 || 0 || 6 || 0.34 % || 25 || 0 || 0 || 25 || 1.33 %

Europeiska rådet och rådet || 612 || 490 || 0 || 42 || 532 || 86.89 % || 36 || 0 || 36 || 5.92 % || 44 || 0 || 0 || 44 || 7.19 %

Kommissionen || 151 094 || 144 390 || 279 || 2 774 || 147 443 || 97.58 % || 3 077 || 31 || 3 108 || 2.06 % || 543 || 0 || 0 || 543 || 0.36 %

Domstolen || 351 || 344 || 0 || 1 || 345 || 98.36 % || 1 || 0 || 1 || 0.28 % || 5 || 0 || 0 || 5 || 1.36 %

Revisionsrätten || 143 || 137 || 0 || 0 || 138 || 96.12 % || 0 || 0 || 0 || 0.30 % || 5 || 0 || 0 || 5 || 3.59 %

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén || 133 || 125 || 0 || 4 || 128 || 96.62 % || 0 || 0 || 0 || 0.25 % || 4 || 0 || 0 || 4 || 3.13 %

Regionkommittén || 99 || 85 || 0 || 12 || 97 || 98.43 % || 0 || 0 || 0 || 0.03 % || 2 || 0 || 0 || 2 || 1.54 %

Ombudsmannen || 10 || 9 || 0 || 0 || 9 || 95.86 % || 0 || 0 || 0 || 0.02 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 4.12 %

Europeiska datatillsynsmannen || 8 || 7 || 0 || 0 || 7 || 95.21 % || 0 || 0 || 0 || 0.00 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 4.79 %

Europeiska utrikestjänsten || 767 || 486 || 0 || 268 || 754 || 98.37 % || 10 || 0 || 10 || 1.26 % || 3 || 0 || 0 || 3 || 0.37 %

Totalt || 155 077 || 147 766 || 300 || 3 218 || 151 284 || 97.55 % || 3 131 || 31 || 3 162 || 2.04 % || 631 || 0 || 0 || 631 || 0.41 %

|| || || || || || ||

Betalningsbemyndiganden ||

|| || || || || || || Miljoner euro

Institution || Beviljade betalnings-bemyndiganden || Verkställda betalningar || Överförda anslag || Anslag som förfallit

Budget-årets anslag || Från över-förda anslag || Från inkomster för särskilda ändamål || Totalt || % || Auto-matisk över-föring || Över-föring genom beslut || Från inkomster för särskilda ändamål || Totalt || % || Budget-årets anslag || Från över-förda anslag || In-komster för särskilda ändamål || Totalt || %

|| 1 || 2 || 3 || 4 || 5=2+3+4 || 6=5/1 || 7 || 8 || 9 || 10=7+8+9 || 11=10/1 || 12 || 13 || 14 || 15=12+13+14 || 16=15/1

Europaparlamentet || 2 092 || 1 388 || 214 || 22 || 1 623 || 77.58 % || 305 || 0 || 108 || 413 || 19.76 % || 25 || 31 || 0 || 56 || 2.67 %

Europeiska rådet och rådet || 661 || 444 || 36 || 44 || 524 || 79.31 % || 46 || 0 || 41 || 87 || 13.13 % || 44 || 6 || 0 || 50 || 7.56 %

Kommissionen || 139 268 || 131 722 || 605 || 2 759 || 135 087 || 97.00 % || 458 || 36 || 3 533 || 4 028 || 2.89 % || 78 || 76 || 0 || 154 || 0.11 %

Domstolen || 369 || 326 || 16 || 1 || 343 || 92.92 % || 18 || 0 || 1 || 19 || 5.15 % || 5 || 2 || 0 || 7 || 1.93 %

Revisionsrätten || 156 || 125 || 11 || 0 || 136 || 87.11 % || 13 || 0 || 0 || 13 || 8.41 % || 5 || 2 || 0 || 7 || 4.48 %

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén || 141 || 117 || 7 || 4 || 127 || 90.15 % || 8 || 0 || 1 || 9 || 6.19 % || 4 || 1 || 0 || 5 || 3.66 %

Regionkommittén || 108 || 77 || 7 || 12 || 96 || 89.53 % || 8 || 0 || 0 || 8 || 7.37 % || 2 || 2 || 0 || 3 || 3.10 %

Ombudsmannen || 10 || 8 || 1 || 0 || 9 || 89.11 % || 1 || 0 || 0 || 1 || 6.74 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 4.15 %

Europeiska datatillsynsmannen || 9 || 6 || 1 || 0 || 7 || 81.28 % || 1 || 0 || 0 || 1 || 10.68 % || 0 || 0 || 0 || 1 || 8.05 %

Europeiska utrikestjänsten || 831 || 444 || 49 || 238 || 731 || 88.06 % || 42 || 0 || 46 || 88 || 10.58 % || 3 || 8 || 0 || 11 || 1.36 %

Totalt || 143 644 || 134 656 || 946 || 3 081 || 138 683 || 96.55 % || 900 || 36 || 3 730 || 4 666 || 3.25 % || 166 || 128 || 0 || 295 || 0.21 %

|| 4.3 Organens inTÄKTER: budgetprognoser, fordringar och erhållna belopp || Miljoner euro ||

Organ || Prognosti-serade inkomster || Fastställda fordringar || Erhållna belopp || Utestående || Finansiering från kommissionen per politikområde

Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter || 7 || 7 || 7 || 0 || 06

Europeiska stödkontoret för asylfrågor || 7 || 2 || 2 || 0 || 18

Europeiska byrån för luftfartssäkerhet || 150 || 116 || 115 || 1 || 06

Frontex || 90 || 76 || 76 || 0 || 18

Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning || 19 || 20 || 20 || 1 || 15

Europeiska polisakademin || 8 || 9 || 9 || 0 || 18

Europeiska kemikaliemyndigheten || 33 || 35 || 35 || 0 || 02

Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar || 58 || 58 || 58 || 0 || 17

Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk || 16 || 16 || 16 || 0 || 18

Europeiska bankmyndigheten || 21 || 19 || 19 || 0 || 12

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten || 16 || 14 || 14 || 0 || 12

Europeiska miljöbyrån || 42 || 52 || 51 || 1 || 07

Europol || 84 || 83 || 83 || 0 || 18

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten || 20 || 19 || 19 || 0 || 12

Europeiska fiskerikontrollbyrån || 10 || 10 || 10 || 0 || 11

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet || 77 || 77 || 77 || 0 || 17

Europeiska jämställdhetsinstitutet || 8 || 8 || 8 || 0 || 04

Europeiska tillsynsmyndigheten för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) || 13 || 21 || 21 || 0 || 06

Det europeiska gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi || 344 || 379 || 379 || 0 || 08

Eurojust || 33 || 33 || 33 || 0 || 18

Europeiska sjösäkerhetsbyrån || 59 || 54 || 53 || 0 || 06

 Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) || 175 || 176 || 176 || 0 || 12

Europeiska läkemedelsmyndigheten || 222 || 254 || 224 || 31 || 02

Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet || 8 || 8 || 8 || 0 || 09

Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation || 3 || 3 || 3 || 0 || 09

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter || 21 || 21 || 21 || 0 || 18

Europeiska järnvägsbyrån || 26 || 26 || 26 || 0 || 06

Europeiska arbetsmiljöbyrån || 15 || 15 || 15 || 0 || 04

Europeiska institutet för innovation och teknik || 78 || 77 || 77 || 0 || 15

Översättningscentrum för Europeiska unionens organ || 48 || 49 || 45 || 4 || 15

Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen || 21 || 20 || 20 || 0 || 15

Gemenskapens växtsortsmyndighet || 13 || 13 || 13 || 0 || 17

Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor || 21 || 21 || 21 || 0 || 04

Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur || 50 || 50 || 50 || 0 || 15

Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation || 16 || 17 || 17 || 0 || 06

Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet || 39 || 39 || 39 || 0 || 08

Genomförandeorganet för forskning || 46 || 47 || 47 || 0 || 08

Genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor || 7 || 7 || 7 || 0 || 17

Genomförandeorganet för transeuropeiska transportnät || 10 || 10 || 10 || 0 || 06

Totalt || 1 936 || 1 963 || 1 925 || 38 ||

|| || || Miljoner euro

Typ av intäkt || Prognosti-serade inkomster || Fastställda fordringar || Erhållna belopp || Utestående

Kommissionens bidrag || 1 304 || 1 276 || 1 272 || 5

Inkomster från arvoden || 465 || 490 || 460 || 30

Övriga intäkter || 168 || 197 || 193 || 4

Totalt || 1 936 || 1 963 || 1 925 || 38

|| 4.4 ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER ORGAN ||

|| || Miljoner euro ||

Organ || Åtagandebemyndiganden || Betalningsbemyndiganden ||

Anslag || Gjorda åtaganden || Överfört || Anslag || Verk-ställda betalningar || Överfört

Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter || 7 || 7 || 0 || 8 || 5 || 2 ||

Europeiska stödkontoret för asylfrågor || 7 || 5 || 0 || 6 || 2 || 2 ||

Europeiska byrån för luftfartssäkerhet || 164 || 132 || 27 || 176 || 117 || 53 ||

Frontex || 90 || 89 || 1 || 128 || 99 || 22 ||

Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning || 22 || 21 || 1 || 22 || 19 || 3 ||

Europeiska polisakademin || 9 || 8 || 0 || 11 || 8 || 2 ||

Europeiska kemikaliemyndigheten || 99 || 96 || 0 || 113 || 94 || 15 ||

Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar || 58 || 55 || 0 || 69 || 55 || 10 ||

Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk || 17 || 16 || 0 || 17 || 16 || 0 ||

Europeiska bankmyndigheten || 21 || 18 || 0 || 22 || 13 || 7 ||

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten || 16 || 14 || 0 || 16 || 11 || 4 ||

Europeiska miljöbyrån || 69 || 52 || 16 || 73 || 45 || 27 ||

Europol || 85 || 84 || 1 || 100 || 79 || 17 ||

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten || 20 || 17 || 0 || 22 || 15 || 4 ||

Europeiska fiskerikontrollbyrån || 9 || 9 || 0 || 11 || 10 || 1 ||

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet || 79 || 78 || 0 || 90 || 80 || 9 ||

Europeiska jämställdhetsinstitutet || 8 || 7 || 0 || 11 || 8 || 2 ||

Europeiska tillsynsmyndigheten för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) || 106 || 58 || 47 || 55 || 33 || 22 ||

Europeiska gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi || 1 482 || 1 482 || 0 || 384 || 362 || 7 ||

Eurojust || 35 || 34 || 1 || 41 || 35 || 5 ||

Europeiska sjösäkerhetsbyrån || 57 || 53 || 1 || 61 || 53 || 2 ||

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) || 429 || 189 || 0 || 461 || 180 || 37 ||

Europeiska läkemedelsmyndigheten || 226 || 222 || 0 || 262 || 215 || 41 ||

Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet || 8 || 8 || 0 || 9 || 9 || 1 ||

Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation || 3 || 3 || 0 || 3 || 2 || 1 ||

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter || 21 || 21 || 0 || 28 || 23 || 5 ||

Europeiska järnvägsbyrån || 26 || 25 || 0 || 30 || 26 || 2 ||

Europeiska arbetsmiljöbyrån || 17 || 15 || 1 || 20 || 15 || 5 ||

Europeiska institutet för innovation och teknik || 97 || 95 || 0 || 83 || 71 || 7 ||

Översättningscentrum för Europeiska unionens organ || 48 || 42 || 0 || 52 || 41 || 4 ||

Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen || 20 || 20 || 0 || 21 || 20 || 1 ||

Gemenskapens växtsortsmyndighet || 14 || 13 || 0 || 14 || 12 || 0 ||

Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor || 22 || 21 || 0 || 26 || 20 || 5 ||

Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur || 50 || 49 || 0 || 55 || 48 || 6 ||

Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation || 17 || 16 || 0 || 18 || 16 || 1 ||

Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet || 39 || 38 || 0 || 41 || 38 || 2 ||

Genomförandeorganet för forskning || 46 || 44 || 0 || 50 || 43 || 4 ||

Genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor || 7 || 7 || 0 || 8 || 7 || 1 ||

Genomförandeorganet för transeuropeiska transportnät || 10 || 10 || 0 || 11 || 9 || 1 ||

Total || 3 559 || 3 175 || 97 || 2 627 || 1 952 || 338 ||

Typ av kostnad || Åtagandebemyndiganden || Betalningsbemyndiganden ||

Anslag || Gjorda åtaganden || Överfört || Anslag || Verkställda betalningar || Överfört

Personal || 813 || 781 || 2 || 829 || 777 || 18

Administrativa kostnader || 305 || 292 || 1 || 377 || 277 || 79

Rörelsekostnader || 2 442 || 2 102 || 95 || 1 421 || 899 || 242

Totalt || 3 559 || 3 175 || 97 || 2 627 || 1 952 || 338

4.5. BUDGETUTFALL INKLUSIVE ORGANEN || Miljoner euro ||

|| || EUROPEISKA UNIONEN || ORGAN || Minus bidragen till organen || TOTALT

|| Intäkter under budgetåret || 139 541 || 1 925 || (1 272) || 140 194

|| Betalningar mot årets anslag || (137 738) || (1 739) || 1 272 || (138 205)

|| Betalningsbemyndiganden som överförts till år N+1 || (936) || (338) || 0 || (1 274)

|| Outnyttjade anslag som överförts från år N–1 och som annullerats || 92 || 171 || 0 || 263

|| Växelkursskillnader under budgetåret || 60 || (8) || 0 || 52

|| Budgetutfall || 1 019 || 12 || 0 || 1 031

[1] Slutsatserna från kontrollerna utifrån de slutrapporter och den uppföljning som gjorts av de berörda medlemsstaterna vidarebefordrades till den myndighet som beviljar ansvarsfrihet.