This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52013DC0383
Recommendation for a COUNCIL RECOMMENDATION with a view to bringing an end to the situation of an excessive government deficit in Spain
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott i Spanien att upphöra
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott i Spanien att upphöra
/* COM/2013/0383 final - 2013/ () */
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott i Spanien att upphöra /* COM/2013/0383 final - 2013/ () */
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION i syfte att få situationen med ett alltför
stort offentligt underskott i Spanien att upphöra EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR
DENNA REKOMMENDATION med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 126.7, med beaktande av Europeiska kommissionens
rekommendation, och av följande skäl: (1) Enligt artikel 126 i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska
medlemsstaterna undvika alltför stora underskott i sina offentliga finanser. (2) Stabilitets- och
tillväxtpakten grundas på målet om sunda offentliga finanser, som ett sätt att
stärka förutsättningarna för prisstabilitet och stark varaktig tillväxt som kan
bidra till ökad sysselsättning. (3) Den 27 april 2009 fastslog
rådet i enlighet med artikel 104.6 i fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen (EG-fördraget) att det förelåg ett alltför stort underskott i
Spanien. Det rekommenderade att det alltför stora underskottet skulle
korrigeras senast 2012, i enlighеt med artikel 104.7 i EG-fördraget och
artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande
och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott[1]. (4) Den 2 december 2009 fastslog
rådet i enlighet med artikel 3.5 i rådets förordning (EG) 1467/97 att effektiva
åtgärder hade vidtagits och att oväntade negativa ekonomiska händelser med
stora negativa effekter för de offentliga finanserna hade inträffat efter
antagandet av den rekommendationen[2]. De mycket försämrade tillväxtutsikterna
till följd av den globala ekonomi- och finanskrisen hade stora negativa
effekter på de offentliga finanserna. Därför antog rådet en reviderad
rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget om att det alltför stora underskottet
skulle korrigeras på ett trovärdigt och varaktigt sätt senast 2013 genom
åtgärder på medellång sikt. (5) Den 15 juni 2010 drog
kommissionen slutsatsen att Spanien hade vidtagit effektiva åtgärder för att
följa rådets rekommendation av den 2 december 2009 om att få ner det offentliga
underskottet under referensvärdet på 3 % av BNP. Den ansåg därför att det
inte krävdes några ytterligare steg i förfarandet vid alltför stora underskott.
(6) Den 10 juli 2012 fastställde
rådet i enlighet med artikel 3.5 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 att
effektiva åtgärder vidtagits, men att det hade inträffat oväntade negativa
ekonomiska händelser med stora negativa effekter för de offentliga finanserna
efter antagandet av den reviderade rekommendationen 2009. Framför allt fick de
försämrade tillväxtutsikterna och övergången till en mindre skatteintensiv
tillväxt stora negativa finanspolitiska följder. Därför antog rådet en
reviderad rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget och
rekommenderade Spanien att korrigera det alltför stora underskottet senast
2014. För att få ner det nominella underskottet under referensvärdet på
3 % av BNP senast 2014 rekommenderades Spanien att förbättra det
strukturella saldot med 2,7 % av BNP under 2012, 2,5 % under 2013 och
1,9 % under 2014, baserat på kommissionens uppdaterade vårprognos 2012. De nominella underskottsmålen fastställdes till
6,3 % av BNP för 2012, 4,5 % för 2013 och 2,8 % för 2014. Spanien rekommenderades också att genomföra
åtgärderna i 2012 års budget och i de autonoma regionernas omfördelningsplaner
och senast i slutet av juli 2012 anta den aviserade fleråriga budgetplanen för
2013–2014, inbegripet en finanspolitisk strategi på medellång sikt, som i
detalj skulle innehålla de strukturåtgärder som krävs för att korrigera det
alltför stora underskottet senast 2014. (7) Den 14 november 2012 drog
kommissionen på grundval av kommissionens höstprognos 2012 slutsatsen att
Spanien hade vidtagit effektiva åtgärder för att följa rådets reviderade
rekommendation av den 10 juli 2012 och att det inte krävdes några ytterligare
steg i förfarandet vid alltför stora underskott. (8) Enligt artikel 3.5 i
förordning (EG) nr 1467/97 får rådet på kommissionens rekommendation anta en
ändrad rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget, om effektiva
åtgärder har vidtagits och oväntade negativa ekonomiska händelser med stora
negativa effekter på de offentliga finanserna inträffar efter det att
rekommendationen har antagits. Sådana ekonomiska händelser ska bedömas mot
bakgrund av den ekonomiska prognos som låg till grund för rådets
rekommendation. (9) I enlighet med artikel 126.7
i EUF-fördraget och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 ska rådet
lämna rekommendationer till den berörda medlemsstaten i syfte att få situationen
med ett alltför stort underskott att upphöra inom en viss tid. I
rekommendationen ska den berörda medlemsstaten få högst sex månader på sig att
vidta effektiva åtgärder för att korrigera det alltför stora underskottet. I
rekommendationen om att korrigera ett alltför stort underskott ska rådet också
som ett riktmärke begära att årliga budgetmål uppnås som, på grundval av den
prognos som ligger till grund för rekommendationen, är förenliga med en årlig
förbättring av det strukturella saldot på minst 0,5 % av BNP, dvs. det
konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga
åtgärder. (10) Efter en kortvarig
återhämtning 2011 befinner sig ekonomin åter i recession, med negativ real
BNP-tillväxt varje kvartal sedan det tredje kvartalet 2011. På årsbasis föll
BNP med 1,4 % under 2012. Enligt kommissionens vårprognos 2013 kommer
recessionen att fortsätta under 2013, då den positiva nettoexporten inte klarar
av att uppväga den ständigt sjunkande inhemska efterfrågan. Det väntas en stabilisering
av produktionen mot slutet av 2013. Enligt prognoserna krymper real BNP med
1,5 % under 2013 för att börja växa igen med 0,9 % under 2014 (med
antagande om oförändrad politik). Vid tidpunkten för rådets senaste
rekommendation beräknades real BNP krympa med 1,9 % och 0,3 % under
2012 respektive 2013, och växa med 1,1 % under 2014. Att tillväxten för
2012 inte blev så låg som man förutspådde berodde främst på en något mer
motståndskraftig inhemsk efterfrågan, möjligen tack vare den likviditet som kom
från återbetalningsprogrammet av de kommersiella skulder som regionerna och de
lokala myndigheterna samlat på sig före den 1 januari 2012 (27,4 miljarder euro
eller 2,6 % av BNP). Enligt kommissionens vårprognos för 2013 kommer real
BNP att krympa mer under 2013 följt av en modest återhämtning 2014. Under båda
åren kommer den inhemska efterfrågan att falla häftigt och sysselsättningen
minska långsamt. De försämrade makroekonomiska utsikterna är delvis kopplade
till ytterligare konsolideringsåtgärder i budgetplanen för 2013–2014 och att
man har beaktat budgeten för 2013. (11) Enligt kommissionens
vårprognos 2013 uppgick den offentliga sektorns underskott till 10,6 % av
BNP för 2012, jämfört med det mål på 6,3 % av BNP som satts upp av regeringen
och inom förfarandet vid alltför stora underskott, och ett underskott på
9,4 % av BNP för 2011. Med en justering för kapitaltransfereringar till
banker (som behandlas som engångstransaktioner) uppgick underskotten till
7,0 % respektive 9,0 % av BNP för 2012 och 2011. Minskningen av det nominella saldot motsvarar en
förbättring av primärsaldot på 2,4 procentenheter (exklusive
kapitaltransfereringar till banker), mot bakgrund av en krympande ekonomi och
en tillväxt som ger lägre skatteintäkter. Kommissionens
vårprognos 2013 pekar på en förbättring av det strukturella underskottet med
1,8 procentenheter 2012, jämfört med en rekommenderad förbättring på 2,7
procentenheter. Den potentiella tillväxten har alltså skrivits ner något sedan
rådets senaste rekommendation, men den förväntade finanspolitiska insatsen är
densamma. Den beräknade förändringen av det strukturella saldot påverkades
mycket av det oväntade intäktsbortfallet, som uppgick till cirka 1,0
procentenhet. Om de här effekterna beaktas, skulle den justerade finanspolitiska
insatsen öka till 2,9 procentenheter, vilket är mer än den rekommenderade
insatsen enligt den reviderade rekommendationen enligt förfarandet vid alltför
stora underskott. Förutom rekapitaliseringsåtgärderna är avvikelserna i
budgeten för 2012 kopplade till en kombination av lägre intäkter än väntat (med
beaktande av effekten av diskretionära åtgärder och baseffekten) och högre
insatsförbrukning och sociala transfereringar. En tillväxt som genererade lägre
skatteintäkter och en mer markant försämring på arbetsmarknaden innebar stora
intäktsbortfall, främst i form av direkta och indirekta skatter, och högre
sociala utgifter. Spanien beslutade om ansenliga konsolideringsåtgärder under
2012, motsvarande cirka 4 % av BNP, inklusive cirka 1,5 % av BNP på
intäktssidan och 2,5 % av BNP på utgiftssidan. Dessa åtgärder kompenserade
delvis för en underliggande försämring i det strukturella saldot på grund av
ökande räntebetalningar och högre sociala transfereringar. (12) Enligt kommissionens
vårprognos 2013 kommer 2013 års offentliga underskott att sjunka till
6,5 % av BNP, jämfört med målet på 4,5 % av BNP enligt förfarandet
vid alltför stora underskott. Primärsaldot väntas förbättras med 4,5
procentenheter (0,9 procentenheter efter avdrag för kapitaltransfereringar till
banker). Efter rådets senaste rekommendation lade den spanska regeringen i
augusti 2012 fram en flerårig budgetplan för 2013–2014, där man beskrev vissa
inslag i konsolideringsstrategin på medellång sikt. Totalt sett väntas de
diskretionära åtgärdernas budgeteffekter under 2013 bli cirka 1 % av BNP
på utgiftssidan och cirka 1,5 % av BNP på intäktssidan. Den väntade
budgetavvikelsen på runt 2 % av BNP jämfört med målet enligt förfarandet
vid alltför stora underskott kan delvis förklaras med det försämrade
utgångsläget. Men huvudfaktorn bakom avvikelsen är den ogynnsamma
tillväxtsammansättningen, där den privata konsumtionen sjönk mer och
arbetsmarknadsläget blev värre än vad som förutsågs i den reviderade
rekommendationen enligt förfarandet vid alltför stora underskott. Kommissionens
vårprognos 2013 pekar på en förbättring av det strukturella underskottet med
1,1 procentenheter för 2013, jämfört med en rekommenderad förbättring på 2,5
procentenheter. Med korrigering för ändringen av den beräknade potentiella
tillväxten och större intäktsbortfall än väntat, förbättras den beräknade
finanspolitiska insatsen med 1,4 procentenheter, vilket ger en justerad
finanspolitisk insats på 2,5 % av BNP, i linje med den rekommenderade
insatsen i den reviderade rekommendationen enligt förfarandet vid alltför stora
underskott. I sitt stabilitetsprogram för 2013 aviserade den spanska regeringen
ett mål för det offentliga underskottet på 6,3 % av BNP för 2013, som ska
få draghjälp av ytterligare konsolideringsåtgärder på runt 3 miljarder euro
(0,3 % av BNP) som ska antas och genomföras i år. (13) För 2014 väntas det nominella
underskottet öka till 7,0 % av BNP jämfört med målet för förfarandet vid
alltför stora underskott på 2,8 % av BNP. Det primära underskottet väntas
öka med 0,4 % av BNP. Förutom baseffekten speglar den väntade avvikelsen
främst att de tillfälliga åtgärder som vidtagits under tidigare år upphör och
att de planerade konsolideringsåtgärderna för 2014 inte hade beskrivits
tillräckligt i den fleråriga budgetplanen från augusti 2012 för att kunna
inkluderas i kommissionens prognos. Dessutom kommer den ekonomiska tillväxten
att fortsätta generera låga skatteintäkter, då sociala avgifter och indirekta
skatter inte ökar i samma takt som nominella BNP. Räntebetalningarna skulle
också fortsätta att öka på grund av en större skuld. Enligt kommissionens
vårprognos 2013 väntas det strukturella underskottet öka med 1,1
procentenheter, jämfört med en rekommenderad förbättring på 1,9 % av BNP.
Med justering för förändringen i den förväntade potentiella tillväxten och
oväntade intäktsbortfall, ökar gapet med ytterligare 0,2 procentenheter. (14) När det gäller den
finanspolitiska styrningen har stora framsteg gjorts i fråga om rapporteringen
av budgetgenomförandet på lägre förvaltningsnivåer. Men reglerna i lagen om
budgetstabilitet om tidig varning och korrigerande mekanismer för att begränsa
budgetavvikelser har inte varit helt effektiva och insynen i genomförandet kan
förbättras. Trots framstegen i budgetrapporteringen på regional nivå skulle
ökad insyn i de offentliga finanserna kräva en fullständigare, enhetligare och
snabbare rapportering, också om budgetplaner, på grundval av konsoliderade
offentliga räkenskaper i enlighet med ENS 95. Ett finanspolitiskt råd, som är
institutionellt och ekonomiskt oberoende, har ännu inte inrättats. (15) Den offentliga sektorns
bruttoskuld steg till cirka 84 % av BNP under 2012, jämfört med
80,9 % av BNP som förutspåddes i kommissionens uppdaterade vårprognos
2012. Ökningen i skuldkvoten berodde på ett högre underskott än väntat, lägre
nominell BNP-tillväxt, kostnaden för bankrekapitaliseringarna och
återbetalningen av den offentliga förvaltningens utestående skulder. Enligt
kommissionens vårprognos 2013 väntas skuldkvoten öka ytterligare och överstiga
95 % för 2014, med ett antagande om oförändrad politik, varför fördragets
referensvärde kommer att överskridas alla år. (16) Den 10 april 2013 drog
kommissionen i sin fördjupade granskning av Spanien för 2013 enligt förfarandet
vid makroekonomiska obalanser[3]
slutsatsen att Spanien har alltför stora makroekonomiska obalanser.
Korrigeringen av dessa obalanser, som byggdes upp under rekordåren, och i
synnerhet absorberingen av den mycket stora privata och externa
skuldsättningen, har stora negativa effekter på den ekonomiska tillväxten, den
finansiella stabiliteten och de offentliga finanserna. En varaktig korrigering
av det alltför stora underskottet på medellång sikt kräver parallella framsteg
med korrigeringen av de makroekonomiska obalanserna, med stöd av
strukturreformer för att få fart på tillväxt och sysselsättning och för att
minska de strukturella stelheter som hämmar anpassningen av ekonomin. (17) Enligt kommissionens
vårprognos för 2013 kommer Spanien inte att nå de nominella finanspolitiska mål
som fastställs i rådets rekommendation av den 10 juli 2012. Spanien genomförde
dock strukturåtgärder under 2012 och 2013 som, med beaktande av den oväntat
negativa ekonomiska utvecklingen jämfört med tidpunkten då rådets
rekommendation utfärdades, är i linje med den reviderade rekommendationen
enligt förfarandet vid alltför stora underskott. Den oväntat negativa
ekonomiska utvecklingen har haft stora negativa effekter för de offentliga
finanserna. Framför allt har de stora intäktsbortfallen med koppling till den
pågående omläggningen av ekonomin mot en mindre skatteintensiv tillväxt och
tillhörande negativa effekter på intäktselasticiteterna lett till en betydande
försämring av budgetläget. Recessionen har dessutom påverkat sysselsättningen
negativt och arbetslösheten har stigit kraftigt. Mot bakgrund av de här
faktorerna verkar det motiverat att förlänga tidsfristen för att korrigera det
alltför stora underskottet i Spanien med två år till 2016, vilket är förenligt
med reglerna för stabilitets- och tillväxtpakten och beaktar behovet av att
korrigera de alltför stora makroekonomiska obalanserna som har stora negativa
effekter för de offentliga finanserna. (18) Mot bakgrund av den stora
osäkerheten kring den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen, bör det
budgetmål som rekommenderas för korrigeringsperiodens sista år fastställas på
en nivå klart under referensvärdet, för att garantera en effektiv och varaktig
korrigering inom den begärda tidsfristen. (19) De mellanliggande nominella
underskottsmålen som ska leda till en korrigering av det alltför stora
underskottet senast 2016 fastställs till 6,5 % av BNP för 2013, 5,8 %
av BNP för 2014, 4,2 % av BNP för 2015 och 2,8 % av BNP för 2016. För
att nå målen krävs en årlig förbättring av primärsaldot (exklusive
engångsåtgärder) på 1,3 % av BNP i genomsnitt under perioden 2013–2016
och, på grundval av kommissionens vårprognos 2013 som utökats till 2016, en
förbättring av det strukturella budgetsaldot på 1,1 % av BNP för 2013,
0,8 % av BNP för 2014, 0,8 % av BNP för 2015 och 1,2 % av BNP
för 2016. Den här mer stegvisa anpassningen beaktar det nuvarande svåra
ekonomiska läget och den pågående stora strukturomvandlingen i den spanska
ekonomin och kommer att behöva stöd av ambitiösa strukturreformer. Den väntas i
sig stödja avvecklingen av externa och interna makroekonomiska obalanser och
mildra de negativa kortsiktiga effekterna av budgetkonsolideringen på den
ekonomiska tillväxten, samtidigt som den fortfarande stabiliserar och vänder på
den uppåtgående trenden för den offentliga sektorns skuld. (20) Enligt kommissionens
vårprognos 2013 som utökats till 2016, som bygger på ett antagande om
oförändrad politik, verkar inga ytterligare åtgärder krävas just nu för att
klara av den rekommenderade förbättringen i det strukturella saldot för 2013
(och det nya underskottsmålet på 6,5 % av BNP), men budgetplanerna för
alla förvaltningsnivåer måste genomföras till punkt och pricka. För perioden
2014–2016 kommer det att krävas omfattande strukturella finanspolitiska åtgärder
förutom de som redan ingår i kommissionens vårprognos 2013 för att varaktigt få
ner underskottet under fördragets referensvärde. Åtgärderna, som uppgår till
cirka 2 % av BNP för 2014, 1 % av BNP för 2015 och 1,5 % av BNP
för 2016, bör beakta behovet av att kompensera för negativa bieffekter,
potentiell negativ tillväxt samt ökande räntebetalningar och sociala utgifter. (21) I stabilitetsprogrammet för
2013 beskrivs en anpassning som i stort är förenlig med en justering av det
alltför stora underskottet senast 2016 och ställer upp mål för det nominella
underskottet på 6,3 % av BNP för 2013, 5,5 % för 2014, 4,1 % för
2015 och 2,7 % för 2016. För 2013 bygger målet på ytterligare
konsolideringsåtgärder på runt 3 miljarder euro enligt programmet, som dock måste
beskrivas i detalj. (22) Åtgärder för att konsolidera
de offentliga finanserna bör kunna säkerställa en varaktig förbättring av
saldot i den offentliga sektorns finanser samtidigt som de bör inriktas på att
höja de offentliga finansernas kvalitet och stärka ekonomins tillväxtpotential. (23) Spanien är exponerat för höga
risker i fråga om hållbarhet på medellång sikt och medelhöga risker på lång
sikt. Att komma tillbaka till en situation med ett högre strukturellt
primärsaldo, cirka minus 0,5 % av BNP, som det var i genomsnitt under
perioden 1998–2012, skulle bidra till att hålla riskerna under kontroll.
Reformen av systemet för förtida pensioner från 2013 väntas bidra till den
långsiktiga hållbarheten i socialförsäkringssystemet. Det verkar dock nödvändigt
med ytterligare åtgärder för att hålla tillbaka ökningen i åldersrelaterade
utgifter, t.ex. genom att skriva in hållbarhetsfaktorn i lagen enligt planerna
i 2011 års pensionsreform, inklusive att ange att pensionsåldern ska stiga i
takt med den förväntade livslängden. (24) Med tanke på att de offentliga
finanserna är decentraliserade bör Spaniens finanspolitiska anpassning få stöd
av en trovärdig medelfristig konsolideringsstrategi som omfattar i) en
detaljerad flerårig budgetplan med en komplett beskrivning av åtgärder för
2014–2016, ii) ytterligare effektivisering av den institutionella ramen (genom
att ytterligare stärka insynen i genomförandet av lagen om budgetstabilitet och
genom att inrätta ett självständigt finanspolitiskt råd), iii) konkreta åtgärder
för att få kontroll på det växande strukturella underskottet i
socialförsäkringssystemet, samt iv) större tonvikt vid konsolideringens
tillväxtvänliga sida (bland annat genom att systematiskt se över utgifter och
skattesystemet). (25) Parallellt
med de regelbundna översynerna av det finansiella stödet från ESM till
rekapitaliseringen av finansinstituten i Spanien[4] och enligt
samförståndsavtalet som undertecknades den 23 juli 2012 kommer framstegen med
att genomföra Spaniens åtaganden enligt förfarandet vid alltför stora överskott
att övervakas varje kvartal. (26) Spanien uppfyller villkoren
för en senareläggning av tidsfristen för att korrigera det alltför stora
offentliga underskottet, i enlighet med artikel 3.5 i förordning (EG) nr
1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid
alltför stora underskott. HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE. (1)
Spanien bör få den rådande situationen med ett
alltför stort underskott i de offentliga finanserna att upphöra senast 2016. (2)
Spanien bör nå målen för det nominella underskottet
på 6,5 % av BNP för 2013, 5,8 % av BNP för 2014, 4,2 % av BNP
för 2015 och 2,8 % av BNP för 2016, som, på grundval av kommissionens
vårprognos 2013 som utökats till 2016, är förenligt med en förbättring av det
strukturella saldot med 1,1 %, 0,8 %, 0,8 % respektive
1,2 % av BNP under åren 2013–2016. (3)
Spanien bör genomföra de åtgärder som antagits i
budgetplanerna för 2013 på alla förvaltningsnivåer och vara redo att vidta
korrigerande åtgärder om det uppstår avvikelser från budgetplanerna.
Myndigheterna bör stärka den medelfristiga finanspolitiska strategin med
noggrant beskrivna strukturåtgärder för åren 2014–2016 som är nödvändiga för
att korrigera det alltför stora underskottet senast 2016. (4)
Rådets fastställer en tidsfrist till den 1 oktober
2013 för den spanska regeringen att vidta effektiva åtgärder och att, i
enlighet med artikel 3.4a i rådets förordning (EG) nr 1467/97, i detalj
rapportera om den konsolideringsstrategi som ska uppnå målen. Dessutom bör de spanska myndigheterna i)
effektivisera den institutionella ramen genom att ytterligare stärka insynen i
genomförandet av lagen om budgetstabilitet och genom att inrätta ett
självständigt finanspolitiskt råd som ska analysera, ge råd och övervaka att
finanspolitiken följer landets och EU:s finanspolitiska regler, ii) vidta
konkreta åtgärder för att få kontroll på det växande strukturella underskottet
i socialförsäkringssystemet samt iii) lägga större tonvikt vid konsolideringens
tillväxtvänliga aspekter, bland annat genom att systematiskt se över utgifter
och skattesystemet. För att säkerställa att
strategin för finanspolitisk konsolidering kröns av framgång kommer det
dessutom att vara viktigt att stödja den finanspolitiska konsolideringen med
omfattande strukturreformer, i linje med rådets rekommendationer till Spanien
inom den europeiska planeringsterminen och förfarandet vid makroekonomiska
obalanser. Denna
rekommendation riktar sig till Konungariket Spanien. Utfärdad i Bryssel den På
rådets vägnar Ordförande [1] EGT L 209, 2.8.1997, s. 6. [2] Alla handlingar som rör förfarandet vid alltför stora
underskott i fråga om Spanien finns på:
http://ec.europa.eu/economy_finance/economic_governance/sgp/deficit/countries/spain_en.htm
[3] http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/occasional_paper/2013/op134_en.htm [4] http://ec.europa.eu/economy_finance/assistance_eu_ms/spain/index_en.htm