52013DC0354

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Danmarks nationella reformprogram för 2013, med avgivande av rådets yttrande om Danmarks konvergensprogram för 2012–2016

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1], särskilt artikel 9.2,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser[2], särskilt artikel 6.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation[3],

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner[4],

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

efter att ha hört ekonomiska och finansiella kommittén, och

av följande skäl:

(1)       Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, som bygger på en ökad samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder behövs för att stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i EU.

(2)       Den 13 juli 2010 antog rådet på grundval av kommissionens förslag en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik[5], vilka tillsammans utgör de så kallade integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.

(3)       Den 29 juni 2012 beslutade stats- och regeringscheferna om en tillväxt- och sysselsättningspakt, som ger ett enhetligt ramverk för insatser på nationell nivå, EU-nivå och euroområdesnivå med hjälp av alla tänkbara medel, instrument och politiska åtgärder. De beslutade om åtgärder som medlemsstaterna ska vidta och uttryckte i synnerhet sitt djupa åtagande att nå Europa 2020-målen och genomföra de landsspecifika rekommendationerna.

(4)       Den 6 juli 2012 antog rådet en rekommendation om Danmarks nationella reformprogram för 2012 och avgav ett yttrande om Danmarks uppdaterade konvergensprogram för 2011–2015.

(5)       Den 28 november 2012 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten[6], som inledde 2013 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Den 28 november 2012 antog kommissionen dessutom rapporten om varningsmekanismen[7], baserad på förordning (EU) nr 1176/2011, i vilken Danmark pekades ut som en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(6)       Den 14 mars 2013 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för att säkerställa finansiell stabilitet, budgetkonsolidering och åtgärder för att främja tillväxt. Europeiska rådet betonade att det är nödvändigt att på ett differentierat och tillväxtfrämjande sätt konsolidera de offentliga finanserna, återställa normal utlåning till ekonomin, främja tillväxt och konkurrenskraft, bekämpa arbetslöshet och krisens sociala följder samt modernisera den offentliga förvaltningen.

(7)       Den 10 april 2013 publicerade kommissionen resultatet av sin fördjupade granskning[8] av Danmark, i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser. Av sin analys drog kommissionen slutsatsen att Danmark har makroekonomiska obalanser, även om de inte är alltför stora.

(8)       Den 30 april 2013 lade Danmark fram sitt konvergensprogram för perioden 2012–2016 och sitt nationella reformprogram för 2013. Av hänsyn till deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt.

(9)       På grundval av bedömningen av konvergensprogrammet för 2013 enligt rådets förordning (EG) nr 1466/97 anser rådet att att det makroekonomiska scenario bakom de finanspolitiska beräkningarna i programmet är rimligt. Enligt scenariot ska BNP-tillväxten 0,7 % och 1,6 % för 2013 respektive 2014 och det ligger i stort i linje med kommissionens vårprognoser för 2013 på 0,7 % och 1,7 %. Programmet innehåller en finanspolitisk strategi som syftar till att korrigera det alltför stora underskottet och till att uppfylla det medelfristiga målet om ett strukturellt underskott på högst 0,5 % av BNP till 2013, vilket återspeglar paktens mål. I programmet förespår man ett underskott i de offentliga finanserna på 1,7 % av BNP för 2013 och 1,8 % för 2014, vilket är i linje med den tidsgräns som kommissionen föreslagit inom förfarandet vid alltför stora underskott. Den genomsnittliga årliga finanspolitiska insatsen under perioden 2011–2013, baserad på beräkningar av det strukturella saldot, ligger i linje med rådets rekommendation enligt förfarandet för alltför stora underskott. De reala offentliga utgifterna (inklusive diskretionära inkomståtgärder) beräknas visa nolltillväxt under 2013 och bli 0,4 % för 2014, vilket innebär att riktmärket för utgifter iakttas båda åren. Danmarks offentliga finanser är generellt sett sunda och landet uppfyller redan sitt medelfristiga mål. Men eftersom landet har en åldrande befolkning och driver en ambitiös välfärdspolitik, är det mycket viktigt för Danmark att ha en sund och hållbar finanspolitisk ram och att se till att underskottet inte överstiger fördragets riktvärde på 3 % av BNP.

(10)     Under 2012 slutförde Danmark reformen av förtidspensions- och flexjobbsystemet, som trädde i kraft den 1 januari 2013. Reformerna är viktiga åtgärder för att öka utbudet på arbetskraft i Danmark. Men det är ändå en ständig utmaning att förbättra anställbarheten för de som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden, bland annat personer med invandrarbakgrund, långtidsarbetslösa och lågutbildade. Den danska regeringens reformagenda är visserligen omfattande, med det är ändå viktigt att se till att den berömda danska ”flexicurity-modellen” fortsätter att underlätta en smidigt övergång från arbetslöshet till arbete, samtidigt som den begränsar marginalisering och social utestängning. Utbildning och kompetensutveckling är viktiga faktorer i detta hänseende.

(11)     Utbildning är helt rätt en tydlig prioritering för Danmark. Fortsätta satsningar krävs dock för att förbättra kvaliteten och kostnadseffektiviteten i landets utbildningssystem, t.ex. genom att fullfölja påbörjade reformer. Den föreslagna reformen av grundskolan går i rätt riktning och kan förväntas öka skolans kostnadseffektivitet och kvaliteten på undervisningen, bland annat elevernas kunskapsnivå. När det gäller yrkesutbildning har den danska regeringen tagit initiativ för att förbättra kvaliteten på yrkesutbildning för unga och trygga nödvändiga praktikplatser i den privata sektorn. Man har tillsatt en kommitté där regeringen, kommunerna, regionerna och arbetsmarknadens parter deltar för att hitta en permanent lösning för att garantera antalet nödvändiga praktikplatser och förbättra kvaliteten på yrkesutbildningen. Genom att hitta beständiga och bra lösningar på både problemen med bristen på praktikplatser och det stora antal elever som hoppar av yrkesutbildningen skulle Danmark stå bättre rustat för arbetsmarknadens framtida kunskapsbehov och förbättra sin produktivitet.

(12)     Danmark kan höja sin ekonomiska tillväxt genom att undanröja hinder för konkurrensen i lokal- och detaljhandeln, med tanke på hur viktig denna sektor är för den danska ekonomin. Den danska regeringen lade 2012 fram en ny konkurrenslag, som är ett viktigt steg i rätt riktning. Genom översynen av konkurrenslagstiftningen har man infört en effektivare mekanism för att genomdriva konkurrensreglerna, vilket helt uppfyller den delen av 2012 års rekommendation. Mer kan dock göras för att effektivisera de åtgärder som vidtagits i vissa tjänstesektorer och för offentliga tjänster för att öka konkurrensen och få marknaden att fungera bättre. Olika politiska initiativ är ännu i ett tidigt skede och det krävs fortsatta satningar för att säkra ett effektivt genomförande.

(13)     Det senaste året har hushållens skuldsättning analyserats grundligt på både nationell nivå och EU-nivå för att bedöma hoten mot den finansiella och ekonomiska stabiliteten. För ögonblicket verkar riskerna för den finansiella stabiliteten vara under kontroll, men de kräver ständig övervakning. Danmark har vidtagit flera åtgärder för att göra bostadslånesystemet mer robust. Bland åtgärderna finns ett system med riskangivning för bostadslån och restriktioner för bostadslån med rörlig ränta och/eller amorteringsfrihet. Bolåneinstitututen har på eget initiativ vidtagit åtgärder och kräver nu ytterligare säkerheter. Alla de här åtgärderna går i rätt riktning, men det krävs noggrann övervakning för att kontrollera att de verkligen har önskad effekt. Kommissionen kommer att granska Danmarks regelbundna rapporter om genomslaget för de åtgärder som har vidtagits i detta avseende. Med tiden bör fastighetsbeskattningen i Danmark ses över för att minska snedvridningar och stärka dess konjunkturutjämnande inslag.

(14)     I samband med den europeiska planeringsterminen har kommissionen gjort en omfattande analys av Danmarks ekonomiska politik. Den har gjort en bedömning av konvergensprogrammet och det nationella reformprogrammet, samt lagt fram en fördjupad granskning. Den har beaktat inte bara programmens relevans för en hållbar finanspolitik och socioekonomisk politik utan också i vilken utsträckning EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i EU genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionens rekommendationer inom den europeiska planeringsterminen avspeglas i rekommendationerna 1–3 nedan.

(15)     Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat Danmarks konvergensprogram och dess yttrande[9] avspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

(16)     Mot bakgrund av resultaten av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat Danmarks nationella reformprogram och konvergensprogram. Dess rekommendationer enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser avspeglas i rekommendation 3 nedan.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Danmark att vidta följande åtgärder under perioden 2013–2014:

1.           Genomföra den planerade finanspolitiska strategin under 2013 för att säkerställa en korrigering av det alltför stora underskottet senast 2013. Dessutom genomföra den finanspolitiska strategin från 2014 för att säkerställa en adekvat finanspolitisk insats för att ligga kvar på det medelfristiga målet.

2.           Göra fler insatser för att förbättra anställbarheten för personer med svag anknytning till arbetsmarknaden, inklusive personer med invandrarbakgrund, långtidsarbetslösa och lågutbildade. Förbättra kvaliteten på yrkesutbildningen för att minska antalet avhopp från skolan och öka antalet praktikplatser. Genomföra reformen av grundskolan för att öka kunskapsnivån och göra utbildningssystemet mer kostnadseffektivt.

3.           Fortsätta insatserna för att avlägsna konkurrenshinder i tjänstesektorn, inklusive i detaljhandeln och byggsektorn, och se till att de offentliga tjänsterna levereras effektivare.

Utfärdad i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

[1]               EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.

[2]               EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.

[3]               COM(2013) 354 final.

[4]               P7_TA(2013)0052 och P7_TA(2013)0053.

[5]               Rådets beslut 2013/208/EU av den 22 april 2013.

[6]               COM(2012) 750 final.

[7]               COM(2012) 751 final.

[8]               SWD(2013) 115 final.

[9]               Enligt artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.