1.

ANSÖKAN OM EU-TYPGODKÄNNANDE FÖR EN FORDONSTYP

1.1.

Ansökan om EU-typgodkännande enligt artikel 7.1 och 7.2 i direktiv 2007/46/EG av en fordonstyp med avseende på dess ljudnivå ska inges av fordonstillverkaren.

1.2.

En mall för informationsdokumentet finns i tillägg 1.

1.3.

Fordonstillverkaren ska tillställa den tekniska tjänst som ansvarar för provningarna ett fordon som är representativt för den typ som ansökan avser.

1.4

På begäran ska den tekniska tjänsten även tillställas ett exemplar av avgassystemet och en motor med minst samma slagvolym och nominella maxeffekt som den motor som är monterad i den fordonstyp som ansökan avser.

2.

MÄRKNINGAR

2.1.

Avgas- och insugssystemens komponenter, med undantag av fästen och rör, ska märkas med

2.1.1.

varumärke eller namn på tillverkaren av systemen och ingående komponenter,

2.1.2.

tillverkarens handelsbeteckning.

2.2.

Dessa märkningar ska vara beständiga och klart läsbara även då systemet är monterat på fordonet.

3.

BEVILJANDE AV EU-TYPGODKÄNNANDE AV EN FORDONSTYP

3.1.

Om de gällande kraven tillgodoses ska EU-typgodkännande enligt artikel 9.3 och, om tillämpligt, enligt artikel 10.4 i direktiv 2007/46/EG beviljas.

3.2.

En mall för intyg om EU-typgodkännande finns i tillägg 2.

3.3.

Varje fordonstyp som godkänns ska tilldelas ett godkännandenummer enligt bilaga VII till direktiv 2007/46/EG. Samma medlemsstat får inte tilldela en annan fordonstyp samma nummer.

4.

ÄNDRINGAR AV TYPGODKÄNNANDEN

Vid ändringar av en typ som har godkänts enligt denna förordning, ska bestämmelserna i artiklarna 13, 14, 15, 16 och 17.4 i direktiv 2007/46/EG tillämpas.

5.

ÅTGÄRDER FÖR PRODUKTIONSÖVERENSSTÄMMELSE

5.1.

Åtgärder ska vidtas för att säkerställa produktionsöverensstämmelsen i enlighet med de krav som fastställs i artikel 12 i direktiv 2007/46/EG.

5.2.

Särskilda bestämmelser:

5.2.1.

De provningar som beskrivs i bilaga VI till denna förordning motsvarar de som avses i punkt 2.3.5 i bilaga X till direktiv 2007/46/EG.

5.2.2.

De kontroller som avses i punkt 3 i bilaga X till direktiv 2007/46/EG ska normalt utföras vartannat år.

5.2.2.a

De gränsvärden som anges i tabellen i bilaga III gäller med en rimlig toleransmarginal under mätning. [Ändr. 47]

1.

MÄTMETODER

1.1.

Det buller som avges från den fordonstyp som inlämnats för typgodkännande ska mätas med de två metoder som beskrivs i denna bilaga, när fordonet är i rörelse och när det står stilla (1). I fråga om fordon med en förbränningsmotor som inte är i drift när fordonet är stillastående, ska det avgivna bullret mätas endast med fordonet i rörelse.

Fordon med en största tillåten vikt som överstiger 2 800 kg ska undergå ytterligare en mätning av tryckluftsbullret med fordonet stillastående i enlighet med anvisningarna i bilaga V, om motsvarande bromsutrustning ingår som en del i fordonet.

1.2.

De två värden som uppmäts i enlighet med de provningar som avses i punkt 1.1 ska införas i provningsrapporten och i ett formulär som överensstämmer med förlagan i tillägg 3 till bilaga I.

2.

MÄTINSTRUMENT

2.1.

Akustiska mätningar

Den utrustning som används för mätning av bullernivån ska vara en precisionsljudnivåmätare eller motsvarande mätsystem som uppfyller kraven för instrument av klass 1 (inkl. den rekommenderade vindskärmen, om sådan används). Dessa krav beskrivs i IEC 61672-1:2002: Elektroakustik – Ljudnivåmätare Del 1: Specifikationer, andra utgåvan, framtagen av Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC).

Mätningarna ska utföras med det akustiska mätinstrumentet i ”snabbt” svarsläge och med den ”A”-viktade kurva som också beskrivs i IEC 61672-1:2002. När ett system används där en periodisk övervakning av den A-viktade ljudtrycksnivån ingår ska avläsning göras med ett tidsintervall som inte överstiger 30 ms (millisekunder).

Instrumenten ska underhållas och kalibreras i enlighet med instrumenttillverkarens anvisningar.

2.2.

Överensstämmelse med kraven

De akustiska mätinstrumentens överensstämmelse ska beläggas genom ett giltigt överensstämmelsecertifikat. Dessa certifikat ska anses giltiga om certifieringen av överensstämmelse med standarderna utförts under närmast föregående 12-månadersperiod för ljudkalibreringsanordningen och under närmast föregående 24-månadersperiod för instrumentsystemet. All överensstämmelseprovning ska utföras av ett laboratorium som är behörigt att utföra sådana kalibreringar som är spårbara till tillämpliga standarder.

2.3.

Kalibrering av hela det akustiska mätsystemet för mätserien

I början och slutet av varje mätserie ska hela det akustiska mätsystemet kontrolleras med hjälp av en ljudkalibreringsanordning som uppfyller kraven för ljudkalibreringsanordningar av precisionsklass 1 enligt IEC 60942: 2003. Skillnaden mellan avläsningarna ska utan någon ytterligare justering vara mindre än eller lika med 0,5 dB. Om detta värde överskrids ska de mätresultat som erhållits efter närmast föregående tillfredsställande kontroll inte användas.

2.4.

Instrument för varvtals- och hastighetsmätningar

Motorns varvtal ska mätas med instrument som har en noggrannhet av ±2 % eller bättre vid de motorvarvtal som krävs för mätningarnas genomförande.

Fordonets hastighet på väg ska mätas med instrument som har en noggrannhet av ±0,5 km/h eller bättre, om anordningar för kontinuerlig mätning används.

Om oberoende hastighetsmätningar används vid provningen, ska instrumenten i fråga ha en noggrannhet på ±0,2 km/h eller bättre.

2.5.

Meteorologiska instrument

I de meteorologiska instrument som används för att övervaka omgivningsförhållandena under provningen ska följande anordningar ingå och uppfylla minst den noggrannhet som anges nedan:

3.

MÄTFÖRHÅLLANDEN

3.1.

Provningsområde (2) och omgivningsförhållanden

Provningsområdet ska i stort sett vara jämnt. Provbanans yta ska vara torr. Provningsområdet ska vara sådant att när en liten bullerkälla som når i alla riktningar placeras på dess yta vid mittpunkten (skärningspunkten mellan mikrofonlinje PP' (3) och fordonskörfältets mittlinje CC' (4)) ska avvikelserna från den hemisfäriska akustiska divergensen inte överskrida ±1 dB.

Detta villkor anses vara uppfyllt om följande krav är uppfyllda:

Mätningar ska inte göras under ogynnsamma väderförhållanden. Det ska säkerställas att resultaten inte påverkas av vindstötar.

De meteorologiska instrumenten ska placeras nära provningsarean på en höjd av 1,2 ±0,02 m. Mätningarna ska göras när den omgivande luftens temperatur är mellan + 5 oC och + 40 oC.

Provningarna ska inte utföras om vindhastigheten, inkl. vindstötar, under bullermätningsintervallet överstiger 5 m/s.

Värden för temperatur, vindens hastighet och riktning, relativ fuktighet och lufttryck ska registreras under bullermätningsintervallet.

Det ska vid registreringen av avläsningarna bortses från varje bullertopp som inte förefaller vara karakteristisk för fordonets allmänna bullernivå.

Bakgrundsbullret ska mätas under 10 s omedelbart före och efter en serie fordonsprovningar. Mätningarna ska göras med samma mikrofoner och mikrofonplaceringar som används under provningen. Den A-viktade högsta bullertrycksnivån ska registreras.

Bakgrundsbullret (inkl. ev. vindbuller) ska ligga minst 10 dB under den A-viktade bullertrycksnivå som avges av fordonet under provning. Om skillnaden mellan omgivningsbullret och det uppmätta bullret ligger mellan 10 och 15 dB(A) ska lämplig korrigering dras från avläsningarna på bullernivåmätaren vid beräkningen av provningsresultaten, enligt följande tabell:

3.2.

Fordonet

3.2.1.

Det fordon som ska provas ska vara representativt för väljas så att alla de fordon av samma typ som utsläpps på marknaden marknaden i enlighet med vad tillverkaren anger .uppfyller kraven i dessa föreskrifter. Mätningarna ska göras utan någon släpvagn utom för icke-separerbara fordon. Mätningarna ska göras på fordon med den provningsvikt mt som anges i följande tabell: [Ändr. 48]

Fordons- kategori

Fordonets provningsvikt (mt)

M1

mt = mro

N1

mt = mro

N2, N3

mt = 50 kg per kW nominell motoreffekt

Extra belastning för att uppnå fordonets provningsvikt ska placeras över den/de drivna bakaxeln/-axlarna. Den extra belastningen får motsvara högst 75 % av den största vikt som tillåts för bakaxeln. Provningsvikten ska uppnås med en tolerans av ±5 %.

Om den extra belastningens tyngdpunkt inte kan bringas i linje med bakaxelns mitt, får fordonets provningsvikt inte överskrida summan av fram- och bakaxelns belastning i olastat skick plus den extra belastningen.

Provningsvikten för fordon med mer än två axlar ska vara samma som för ett fordon med två axlar.

M2, M3

mt = mro - besättningsmedlemmens vikt (i förekommande fall)

3.2.2.

Däckrullningsbuller behandlas i förordning (EG) nr 661/2009 om allmän säkerhet hos motorfordon. De däck som används för provningen ska vara representativa för fordonet, väljas av fordonstillverkaren och registreras i tillägg 3 till bilaga I till denna förordning. De ska motsvara en av de däckdimensioner som är avsedda för fordonet som originalutrustning. Däcket ska vara eller bli tillgängligt på marknaden samtidigt som fordonet (5). Däcken ska pumpas till det tryck som rekommenderas av fordonstillverkaren för fordonets provningsvikt. Däcken ska ha minst det mönsterdjup som krävs enligt gällande lagstiftning.

3.2.3.

Innan mätningarna påbörjas ska motorn bringas till sitt normala drifttillstånd.

3.2.4.

Om fordonet kan drivas med mer än två hjul, ska det provas i det driftläge som är avsett för normal körning på väg.

3.2.5.

Om fordonet har en eller flera automatiskt styrda fläktar får ingen påverkan göras på detta system under mätningarna.

3.2.6.

Om fordonet har ett avgassystem som innehåller fibermaterial ska avgassystemet konditioneras före provningen i enlighet med bilaga IV.

4.

PROVNINGSMETODER

4.1.

Mätning av buller från fordon i rörelse

4.1.1.

Allmänna provningsförhållanden

Två linjer AA' och BB' som är parallella med linjen PP' och belägna 10 m framför respektive 10 m bakom linjen PP' ska utmärkas på provningsbanan.

Minst fyra mätningar ska göras på varje sida av fordonet och för varje växel. Preliminära mätningar kan göras för justeringsändamål men ska inte beaktas.

Mikrofonen ska placeras på ett avstånd av 7,5±0,05 m från banans referenslinje CC' och 1,2 ±0,02 m över markytan.

Referensaxeln för frifältsförhållanden (se IEC 61672-1:2002) ska vara vågrät och riktad vinkelrätt mot linjen CC' som motsvarar fordonets körsträcka.

4.1.2.

Särskilda provningsförhållanden för fordon

4.1.2.1.

Fordon i kategorierna M1, M2 ≤ 3 500 kg och N1

Fordonet ska köras så att dess mittlinje följer linjen CC' så nära som möjligt under hela provningen, från det att fordonets front passerar linjen AA' och till det att fordonets bakre del passerar linjen BB'. Om fordonet kan drivas med mer än två hjul, ska det provas i det driftläge som är avsett för normal körning på väg.

Om fordonet har en manuell tillsatsväxel eller en slutväxel med flera utväxlingar, ska det läge som används för normal stadskörning användas. I alla händelser ska de särskilda växellägena för krypkörning, parkering eller inbromsning uteslutas.

Fordonets provningsvikt ska vara enligt tabellen i punkt 3.2.1.

Provningshastigheten vtest är 50 ± 1 km/h. Provningshastigheten måste ha uppnåtts när referenspunkten befinner sig vid linjen PP’.

4.1.2.1.1.

Förhållandet effekt/vikt (PMR)

PMR definieras enligt följande:

PMR = (Pn/mt) x 1 000 [kW/1 000 kg]

Förhållandet effekt/vikt (PMR) används för att beräkna acceleration.

4.1.2.1.2.

Beräkning av acceleration

Accelerationsberäkningarna är endast tillämpliga på kategorierna M1, N1 och M2 ≤ 3 500 kg.

All acceleration beräknas med användande av olika fordonshastigheter på provbanan (6). De givna formlerna används för beräkning av of awot i, awot i+1 och awot test. Hastigheten vid antingen AA' eller PP' definieras som fordonshastigheten när referenspunkten passerar AA' (vAA') eller PP' (vPP'). Hastigheten vid BB' bestäms när fordonets bakre del passerar BB' (vBB'). Den metod som används för bestämning av accelerationen ska anges i provningsrapporten.

Beroende på fastställandet av referenspunkten för fordonet anges fordonets längd (lveh) på olika sätt i formeln nedan. Om referenspunkten är fordonets front: l = lveh; fordonets mitt: l = ½ lveh; fordonets bakre del: l = 0.

4.1.2.1.2.1.

Beräkningsförfarandet för fordon med manuell växellåda, automatisk växellåda, adaptiv växellåda eller växellåda med kontinuerligt varierbar utväxling (CVT (7)) som provas med låsta växlar är som följer:

awot test = ((vBB'/3,6)2 - (vAA'/3,6)2)/(2*(20 + l))

awot test som används vid bestämning av växelval ska vara medelvärdet av fyra awot test, i under varje giltig mätkörning.

Föracceleration får användas. Den punkt där gaspedalen trycks ned före linjen AA' ska registreras i provningsrapporten, dvs. formuläret med uppgifter om fordonet och provningsdata (se tillägg 3 till bilaga I).

4.1.2.1.2.2.

Beräkningsförfarandet för fordon med automatisk växellåda, adaptiv växellåda eller växellåda med kontinuerligt varierbar utväxling (CVT) som provas med olåsta växlar är som följer:

awot test som används vid bestämning av växelval ska vara medelvärdet av fyra awot test, i under varje giltig mätkörning.

I de fall där sådana anordningar eller åtgärder som beskrivs i punkt 4.1.2.1.4.2 används för att kontrollera växelvalet i syfte att uppfylla provningskraven, beräknas awot test med användande av följande ekvation:

awot test = ((vBB'/3,6)2 - (vAA'/3,6)2)/(2*(20 + l))

Föracceleration får användas.

Om inga av de anordningar eller åtgärder som beskrivs i punkt 4.1.2.1.4.2 används, beräknas awot test med hjälp av följande ekvation:

awot_testPP-BB = ((vBB'/3,6)2 - (vPP'/3,6)2)/(2*(10+l))

Föracceleration får inte användas.

Det ställe där gaspedalen trycks ned ska vara där fordonets referenspunkt passerar linjen AA'.

4.1.2.1.2.3.

Målacceleration

Genom målaccelerationen aurban definieras den typiska accelerationen i stadstrafik och den härleds ur statistiska undersökningar. Den är en funktion av förhållandet effekt/vikt för ett fordon.

Målaccelerationen aurban definieras enligt följande:

aurban = 0,63 * log10 (PMR) - 0,09

4.1.2.1.2.4.

Referensacceleration

Genom referensaccelerationen awot ref definieras den acceleration som krävs under accelerationsprovningen på provbanan. Den är en funktion av förhållandet effekt/vikt för ett fordon. Denna funktion skiljer sig åt för olika fordonskategorier.

Referensaccelerationen awot ref definieras med hjälp av följande formler:

awot ref = 1,59 * log10 (PMR) -1,41 för PMR ≥ 25

awot ref = aurban = 0,63 * log10 (PMR) - 0,09 för PMR < 25

4.1.2.1.3.

Partiell effektfaktor (kP)

Den partiella effektfaktorn kP (se punkt 4.1.3.1) används för den viktade kombinationen av accelerationsprovningens resultat och provning med konstant hastighet för fordon av kategorierna M1 och N1.

Vid andra provningar än provning med en enda växel ska awot ref användas i stället för awot test (se punkt 3.1.3.1).

4.1.2.1.4.

Val av utväxling

Valet av växlar för provningen beror på deras specifika accelerationspotential awot med full gas enligt den referensacceleration awot ref som krävs för accelerationsprovningen med full gas.

Vissa fordon kan ha olika mjukvaruprogram eller lägen för utväxlingen (t.ex. sport, vinter eller anpassad). Om fordonet har olika lägen som leder till giltiga accelerationer ska fordonstillverkaren till den tekniska tjänstens tillfredsställelse visa att fordonet provas i det läge som ger en acceleration som ligger så nära awot ref som möjligt.

4.1.2.1.4.1.

Fordon med manuell växellåda, automatisk växellåda, adaptiv växellåda eller växellåda med kontinuerligt varierbar utväxling som provas med låsta växlar

I fråga om val av utväxling är följande förhållanden möjliga:

4.1.2.1.4.2.

Fordon med automatisk växellåda, adaptiv växellåda eller växellåda med kontinuerligt varierbar utväxling som provas med olåsta utväxlingar:

Växelvalsläget för full automatisk drift ska användas.

Accelerationsvärdet awot test ska beräknas enligt definitionen i punkt 4.1.2.1.2.2.

I provningen kan därefter ingå en växling till en lägre växel och en högre acceleration. En växling till en högre växel och en lägre acceleration är inte tillåten. En växling till en utväxling som inte används i stadstrafik ska undvikas.

Det är därför tillåtet att installera och använda elektroniska eller mekaniska anordningar, inkl. alternativa växelväljarlägen för att förekomma växling till en utväxling som inte normalt används under de särskilda provningsförhållandena för stadstrafik.

Den uppnådda accelerationen awot test ska vara större än eller lika med aurban.

Om möjligt ska tillverkaren vidta åtgärder för att undvika ett accelerationsvärde awot test som är större än 2,0 m/s2.

Den uppnådda accelerationen awot test används därefter i stället för awot ref för beräkning av den partiella effektfaktorn kP (se punkt 4.1.2.1.3).

4.1.2.1.5.

Accelerationsprovning

Tillverkaren ska definiera referenspunktens läge före linje AA' där gaspedalen ska tryckas ned helt. Gaspedalen ska tryckas ned helt (så snabbt som är praktiskt möjligt) när fordonets referenspunkt når den definierade punkten. Gaspedalen ska hållas i detta nedtryckta läge tills fordonets bakre del når linjen BB'. Gaspedalen ska därefter släppas så snabbt som möjligt. Den punkt där gaspedalen trycks ned helt ska registreras i provningsrapporten, dvs. formuläret med uppgifter om fordonet och provningsdata i enlighet med tillägg 3 till bilaga II. Den tekniska tjänsten ska ges möjlighet till förhandsprovning.

När det gäller ledade fordon som består av två icke-separerbara enheter som betraktas som ett enda fordon ska påhängsvagnen inte beaktas vid bestämningen av när linjen BB' passeras.

4.1.2.1.6.

Provning med konstant hastighet

Provning med konstant hastighet ska utföras med samma växel/växlar som anges för accelerationsprovningen, med en konstant hastighet av 50 km/h och med en tolerans av ±1 km/h mellan AA' och BB'. Under provning med konstant hastighet ska accelerationskontrollen ställas in så att en konstant hastighet bibehålls mellan AA' och BB' enligt specifikation. Om växeln är låst vid accelerationsprovningen ska samma växel vara låst vid provning med konstant hastighet.

Provning med konstant hastighet krävs inte för fordon med ett förhållande effekt/vikt (PMR) < 25.

4.1.2.2.

Fordon i kategorierna M2 > 3 500 kg, M3, N2 och N3

Fordonet ska köras så att dess mittlinje följer linjen CC' så nära som möjligt under hela provningen, från det att fordonets front passerar linjen AA' och till det att fordonets bakre del passerar linjen BB'. Provningen ska utföras utan släp- eller påhängsvagn. Om en släpvagn inte lätt kan separeras från dragfordonet ska släpvagnen inte beaktas vid bestämningen av när korsandet av linjen BB' sker. Om fordonet innehåller utrustning såsom betongblandare, kompressor osv. ska denna utrustning inte vara i gång under provningen. Fordonets provningsvikt ska vara enligt tabellen i punkt 3.2.1.

Målförhållanden för kategorierna M2 > 3 500 kg och N2:

När referenspunkten passerar linjen BB' ska motorvarvtalet nBB' ligga mellan 70 % och 74 % av det varvtal, S, vid vilket motorn utvecklar sin nominella maxeffekt och fordonshastigheten ska vara 35 km/h ±5 km/h. Mellan linjerna AA' och BB' ska en stabil acceleration säkerställas.

Målförhållanden för kategorierna M3 och N3:

När referenspunkten passerar linjen BB' ska motorvarvtalet nBB' ligga mellan 85 % och 89 % av det varvtal, S, vid vilket motorn utvecklar sin nominella maxeffekt och fordonshastigheten ska vara 35 km/h ±5 km/h. Mellan linjerna AA' och BB' ska en stabil acceleration säkerställas.

4.1.2.2.1.

Val av utväxling

4.1.2.2.1.1.

Fordon med manuell växellåda

Stabila accelerationsförhållanden ska säkerställas. Växelvalet bestäms av målförhållandena. Om skillnaden i hastighet överskrider den angivna toleransnivån ska två växlar provas, en över och en under målhastigheten.

Om mer än en växel uppfyller målförhållandena väljs den växel som ligger närmast 35 km/h. Om ingen växel uppfyller målförhållandet för vtest ska två växlar provas, en över och en under vtest. Motorns målvarvtal ska uppnås under alla förhållanden.

En stabil acceleration ska säkerställas. Om en stabil acceleration inte kan säkerställas med en viss växel ska denna växel inte beaktas.

4.1.2.2.1.2.

Fordon med automatisk växellåda, adaptiv växellåda eller växellåda med kontinuerligt varierbar utväxling (CVT)

Växelvalsläget för full automatisk drift ska användas. I provningen kan därefter ingå en växling till en lägre växel och en högre acceleration. En växling till en högre växel och en lägre acceleration ska inte vara tillåten. En växling till en utväxling som inte används i stadstrafik ska undvikas. Det är därför tillåtet att installera och använda elektroniska eller mekaniska anordningar för att undvika växling till en utväxling som inte används under de angivna provningsförhållandena för stadstrafik.

Om fordonet har en växelkonstruktion som endast erbjuder ett enda växelval (drive), som begränsar motorvarvtalet under provningen, ska fordonet endast provas med användande av fordonets målhastighet. Om fordonet använder en motor- och växelkombination som inte uppfyller kraven enligt punkt 4.1.2.2.1.1 ska fordonet endast provas med användande av fordonets målhastighet. Fordonets målhastighet (vBB') för provningen är 35 ± 5 km/h. En växling till en högre växel och en lägre acceleration är tillåten efter det att fordonets referenspunkt passerat linjen PP'. Två provningar ska utföras, en med sluthastigheten vtest = vBB' + 5 km/h och en med sluthastigheten vtest = vBB' - 5 km/h. Den registrerade bullernivån utgörs av resultatet från provningen med det högsta motorvarvtal som erhållits under provningen från AA' till BB'.

4.1.2.2.2.

Accelerationsprovning

När fordonets referenspunkt når linjen AA' ska gaspedalen tryckas ned helt (utan automatisk växling till en lägre växel än vad som normalt används vid stadskörning) och hållas helt nedtryckt tills fordonets bakre del passerar BB' och referenspunkten har passerat BB' med minst 5 m. Gaspedalen ska därefter släppas.

När det gäller ledade fordon som består av två icke-separerbara enheter som betraktas som ett enda fordon ska påhängsvagnen inte beaktas vid bestämningen av när linjen BB' passeras.

4.1.3.

Tolkning av resultaten

Den högsta A-viktade ljudtrycksnivå som uppmäts varje gång fordonet passerar mellan de två linjerna AA' och BB' ska registreras. Om en bullertopp som uppenbart inte sammanhänger med den allmänna ljudtrycksnivån observeras, ska mätningen inte beaktas. Minst fyra mätningar för varje provningsförhållande ska göras på varje sida av fordonet och för varje växel. Vänster och höger sida kan mätas samtidigt eller efter varandra. De första fyra på varandra följande giltiga mätresultaten inom 2 dB(A) (eventuella ogiltiga resultat får raderas; se punkt 3.1) ska användas för beräkningen av slutresultatet för den angivna sidan av fordonet. Medelvärdet för varje sida ska beräknas separat. Delresultatet utgörs av det högre av de två medelvärden som matematiskt avrundats till den första decimalen.

Hastighetsmätningarna vid AA', BB' och PP' ska registreras och användas vid beräkningarna med en signifikant decimal.

Den beräknade accelerationen awot test ska registreras med två decimaler.

4.1.3.1.

Fordon i kategorierna M1, N1 och M2 ≤ 3 500 kg

De beräknade värdena för accelerationsprovningen och provningen med konstant hastighet ges av följande formel:

Lwot rep = Lwot (i+1) + k * (Lwot(i) - Lwot (i+1))

Lcrs rep = Lcrs(i+1) + k * (Lcrs (i) - Lcrs (i+1))

där k = (awot ref - awot (i+1))/(awot (i) - awot (i+1))

Vid provning med en enda växel utgörs värdena av provningsresultatet från varje provning.

Slutresultatet beräknas genom att kombinera Lwot rep med Lcrs rep. Ekvationen är:

Lurban = Lwot rep - kP * (Lwot rep - Lcrs rep)

Viktningsfaktorn kP ger den partiella effektfaktorn för stadskörning. I andra fall än vid provning med en enda växel beräknas kP med följande formel:

kP = 1 – (aurban/awot ref)

Om endast en växel angivits för provningen erhålls kP med följande formel:

kP = 1 – (aurban/awot test)

I de fall där awot test är mindre än aurban:

kP = 0

4.1.3.2.

Fordon i kategorierna M2 > 3 500 kg, M3, N2 och N3

När en växel provas är slutresultatet lika med delresultatet. När två växlar provas ska det aritmetiska medelvärdet av delresultaten beräknas.

4.2.

Mätning av buller från stillastående fordon

4.2.1.

Ljudnivå i närheten av fordonen

Mätresultaten ska införas i den provningsrapport som avses i tillägg 3 till bilaga I.

4.2.2.

Akustiska mätningar

En precisionsljudmätare eller motsvarande mätsystem enligt definition i punkt 2.1 ska användas för mätningarna.

4.2.3.

Provningsområde – lokala förhållanden i enlighet med figur 1 i tillägg 2 till bilaga II

4.2.3.1.

I närheten av mikrofonen får det inte finnas något hinder som kan påverka det akustiska fältet och ingen person får befinna sig mellan mikrofonen och bullerkällan. Den som avläser mätaren ska vara placerad så att denne inte påverkar mätaravläsningen.

4.2.4.

Störande ljud och vindpåverkan

De avläsningar på mätinstrumenten som bildas av omgivande buller och vind ska vara minst 10 dB(A) under den ljudnivå som ska mätas. En lämplig vindskärm kan monteras på mikrofonen, förutsatt att dess inverkan på mikrofonens känslighet beaktas (se punkt 2.1).

4.2.5.

Mätmetod

4.2.5.1.

Mätningarnas utförande och antal

Den högsta ljudnivån, uttryckt i A-viktade decibel (dB(A)), ska mätas under den driftperiod som avses i punkt 4.2.5.3.2.1.

Minst tre mätningar ska göras vid varje mätpunkt.

4.2.5.2.

Placering och förberedelse av fordonet

Fordonet ska placeras på provningsareans mittfält med växelspaken i friläge och kopplingen uppsläppt. Om fordonets konstruktion inte tillåter detta ska fordonet provas i enlighet med tillverkarens föreskrifter för provning av stationär motor. Före varje mätomgång ska motorn bringas till sitt normala drifttillstånd enligt tillverkarens specifikationer.

Om fordonet är försett med en eller flera automatiskt styrda fläktar får ingen påverkan göras på detta system under ljudnivåmätningarna.

Motorhuven eller annat motorrumsskydd, om sådant är monterat, ska vara stängda.

4.2.5.3.

Mätning av buller i närheten av avgasröret i enlighet med figur 1 i tillägg 2 till bilaga II.

4.2.5.3.1.

Mikrofonplaceringar

4.2.5.3.1.1.

Mikrofonen ska placeras på ett avstånd av 0,5 m ±0,01 m från avgasrörets referenspunkt som definieras i figur 1 och i en vinkel av 45o (±5o) mot flödesaxeln vid rörmynningen. Mikrofonen ska vara på samma höjd som referenspunkten men inte lägre än 0,2 m från markytan. Mikrofonens referensaxel ska ligga i ett plan parallellt med markytan och vara riktad mot referenspunkten på avgasrörets mynning. Om två mikrofonlägen är möjliga ska den placering som är längst bort i sidled från fordonets längsgående mittlinje användas. Om avgasrörsmynningens flödesaxel är 90o mot fordonets längsgående mittlinje ska mikrofonen placeras i den punkt som är längst bort från motorn.

4.2.5.3.1.2.

För fordon med avgasrör vars mynningar har ett inbördes avstånd av mer än 0,3 m ska mätningar göras för varje mynning. Den högsta nivån ska registreras.

4.2.5.3.1.3.

Om ett avgasrör är försett med två eller flera mynningar vars inbördes avstånd är mindre än 0,3 m och som är förbundna med samma ljuddämpare ska endast en mätning göras, varvid mikrofonen placeras vid den mynning som är närmast fordonets yttre kant eller, om en sådan mynning inte finns, vid den mynning som är högst över markytan.

4.2.5.3.1.4.

För fordon med ett lodrätt avgasrör (t.ex. lastfordon) ska mikrofonen placeras på samma höjd som avgasrörets mynning. Dess axel ska vara lodrät och riktad uppåt. Den ska placeras på ett avstånd av 0,5 m ±0,01 m från avgasrörets referenspunkt men aldrig mindre än 0,2 m från den yttersida av fordonet som är närmast avgasröret.

4.2.5.3.1.5.

Om avgasrörsmynningen är placerad under fordonets karosseri ska mikrofonen placeras minst 0,2 m från fordonets närmaste del, vid en punkt nära men aldrig mindre än 0,5 m från avgasrörets referenspunkt, på en höjd av 0,2 m över markytan och inte i linje med avgasflödet. Vinkelinställningskravet i punkt 4.2.5.3.1.1 kan i vissa fall inte uppfyllas.

4.2.5.3.2.

Driftförhållanden för motorn

4.2.5.3.2.1.

Motorns målvarvtal

Motorns målvarvtal definieras enligt följande:

Om fordonet inte kan uppnå ett motorvarvtal enligt ovan ska motorns målvarvtal vara 5 % under det högsta möjliga varvtalet för denna stillastående provning.

4.2.5.3.2.2.

Provningsförfarande

Motorvarvtalet ska gradvis ökas från tomgång till motorns målvarvtal, utan att ett toleransband av ±3 % av motorns målvarvtal överskrids, och hållas konstant. Gasreglaget ska därefter snabbt släppas och motorns varvtal ska återgå till tomgång. Bullernivån ska mätas under en driftperiod med konstant motorvarvtal under 1 sekund och genom hela retardationsperioden, och mätaravläsningen av den högsta ljudnivån, matematiskt avrundad till en decimal, tas som provningsvärde.

4.2.5.3.2.3.

Provningsvalidering

Mätningen ska betraktas som giltig om provningsmotorvarvtalet under minst 1 sekund är lika med motorns målvarvtal med en avvikelse på högst ±3 %.

4.2.6.

Resultat

Minst tre mätningar ska göras i varje provningsläge. Den högsta A-viktade ljudtrycksnivå som anges under var och en av de tre mätningarna ska registreras. De första tre på varandra följande giltiga mätresultaten inom 2 dB(A) (radera eventuella ogiltiga resultat, med beaktande av specifikationerna för provningsområdet enligt punkt 3.1) ska användas för att bestämma det givna mätlägets slutresultat. Den högsta ljudnivån för alla mätlägen och av de tre mätresultaten ska utgöra slutresultatet.

Fordons- kategori

Beskrivning av fordonskategorin

Gränsvärden

uttryckt i dB(A)

[decibel (A)]

Gränsvärden för typgodkännande av nya fordonstyper

Gränsvärden för typgodkännande av nya fordonstyper

Gränsvärden för registrering, försäljning och ibruktagande av nya fordon

Fas 1; gällande från

[2 år efter offentliggörandet]

Fas 2; gällande från

[5 år efter offentliggörandet]

Fas 3; gällande från

[7 år efter offentliggörandet]

Allmänt

Terrängfordon  (1)

Allmänt

Terrängfordon  (1)

Allmänt

Terrängfordon  (1)

M

Fordon som används för persontransport

M1

antal säten < 9

70

71  (2)

68

69  (2)

68

69  (2)

M1

antal säten < 9;

förhållande effekt/vikt > 150 kW/ton

71

71

69

69

69

69

M2

antal säten > 9; vikt < 2 ton

72

72

70

70

70

70

M2

antal säten > 9; 2 ton < vikt < 3,5 ton

73

74

71

72

71

72

M2

antal säten > 9; 3,5 ton < vikt < 5 ton;

nominell motoreffekt < 150 kW

74

75

72

73

72

73

M2

antal säten > 9; 3,5 ton < vikt < 5 ton;

nominell motoreffekt > 150 kW

76

78

74

76

74

76

M3

antal säten > 9; vikt > 5 ton;

nominell motoreffekt < 150 kW

75

76

73

74

73

74

M3

antal säten > 9; vikt > 5 ton;

nominell motoreffekt >150 kW

77

79

75

77

75

77

N

Fordon som används för varutransport

N1

vikt < 2 ton

71

71

69

69

69

69

N1

2 ton < vikt <3,5 ton

72

73

70

71

70

71

N2

3,5 ton < vikt < 12 ton;

nominell motoreffekt < 75 kW

74

75

72

73

72

73

N2

3,5 ton < vikt < 12 ton;

75 W< nominell motoreffekt < 150 kW

75

76

73

74

73

74

N2

3,5 ton < vikt < 12 ton;

nominell motoreffekt > 150 kW

77

79

75

77

75

77

N3

vikt > 12 ton;

75 W < nominell motoreffekt < 150 kW

77

78

75

76

75

76

N3

vikt > 12 ton;

nominell motoreffekt > 150 kW

80

82

78

80

78

80

Fordons- kategori

Beskrivning av fordonskategorin

Gränsvärden för typgodkännande av nya fordonstyper utryckt i dB(A)

[decibel (A)]  (1)

Gränsvärden för typgodkännande både av nya fordonstyper och för registrering, försäljning och ibruktagande av nya fordon uttryckt i dB(A)

[decibel (A)]  (1)

Fas 1; gällande från

[6 år efter offentliggörandet]

Fas 2; gällande från

[8 år efter offentliggörandet]

M

Fordon som används för persontransport

M1

antal säten ≤ 9; ≤ 125 kW/ton

68

68

antal säten ≤ 9; 125kW/ton < förhållande effekt/vikt≤ 150kW/ton

70

70

Antal säten ≤ 9; förhållande effekt/vikt > 150 kW/ton

73

73

M1

Antal säten ≤ 4 inklusive föraren; förhållande effekt/vikt > 200 kW/ton; förarsätets R-punkt < 450 mm från marken

74

74

M2

antal säten > 9; vikt ≤ 2,5 ton;

69

69

antal säten > 9; 2,5 ton < vikt < 3,5 ton

72

72

antal säten > 9; 3,5 ton < vikt < 5 ton;

75

75

M3

antal säten > 9; vikt > 5 ton; nominell motoreffekt ≤180 kW

74

74

antal säten > 9; vikt > 5 ton; 180 kW< nominell motoreffekt ≤ 250 kW

77

77

antal säten > 9; vikt > 5 ton; nominell motoreffekt >250 kW

78

78

N

Fordon som används för varutransport

N1

vikt < 2,5 ton

69

69

2,5 ton < vikt < 3,5 ton

71

71

N2

3,5 ton < vikt < 12 ton;

nominell motoreffekt < 150 kW

75

75

3,5 ton < vikt ≤ 12 ton; nominell motoreffekt > 150 kW

76

76

N3

vikt < 12 ton; nominell motoreffekt ≤180 kW

77

77

vikt > 12 ton; 180< nominell motoreffekt ≤ 250 kW

79

79

vikt > 12 ton; nominell motoreffekt >250 kW

81

81

1.

Allmänt

Ljudabsorberande fibermaterial får användas i ljuddämpningssystem eller komponenter i dessa, om minst ett av följande förhållanden föreligger:

Om inget av dessa förhållanden föreligger ska hela ljuddämpningssystemet eller komponenterna genomgå en konventionell konditionering enligt något av de tre förfaranden som beskrivs nedan.

1.1.

Kontinuerlig körning på väg 10 000 km

1.1.1.

Av denna körning ska 50 ± 20 % bestå av stadskörning och resten av långdistanskörning i hög hastighet. Den kontinuerliga körningen på väg kan ersättas av motsvarande program på provbana.

1.1.2.

De två typerna av körning bör alterneras minst två gånger.

1.1.3.

Det fullständiga provningsprogrammet ska omfatta minst 10 avbrott på vardera minst tre timmar för att återge de verkningar av avkylning och eventuell kondens som kan uppstå.

1.2.

Konditionering i provbänk

1.2.1.

Med hjälp av standarddelar och i enlighet med tillverkarens anvisningar ska avgassystemet eller komponenterna monteras på det fordon som avses i punkt 1.3 i bilaga I eller på den motor som avses i punkt 1.4 i bilaga I. Vid användning av det fordon som avses i punkt 1.3 i bilaga I, ska fordonet monteras på en rulldynamometer. Vid användning av den motor som avses i punkt 1.4 i bilaga I, ska motorn anslutas till en dynamometer.

1.2.2.

Provningen ska utföras under sex sextimmarsperioder med ett avbrott på minst 12 timmar mellan varje period för att återge de verkningar av avkylning och eventuell kondens som kan uppstå.

1.2.3.

Under varje sextimmarsperiod ska motorn i tur och ordning köras under följande förhållanden:

Total tid för dessa sex sekvenser: tre timmar.

Varje period ska omfatta två omgångar av ovanstående förhållandesekvenser i följd från a till f.

1.2.4.

Under provningen får ljuddämpningssystemet eller komponenterna inte kylas med tryckluftskylning som simulerar normalt luftflöde runt fordonet. På tillverkarens begäran får ljuddämpningssystemet eller komponenterna icke desto mindre kylas för att inte överskrida den temperatur som mäts vid inloppet när fordonet körs i högsta hastighet.

1.3.

Konditionering genom pulsering

1.3.1.

Ljuddämpningssystemet eller komponenterna ska monteras på det fordon som avses i punkt 1.3 i bilaga I eller på den motor som avses i punkt 1.4 i bilaga I. I det förra fallet ska fordonet monteras på en rulldynamometer.

I det senare fallet ska motorn kopplas till en dynamometer. Provningsutrustningen, varöver en detaljerad ritning visas i figur 1 i tillägget till denna bilaga, ska monteras vid ljuddämpningssystemets mynning. All annan utrustning som ger motsvarande resultat ska godtas.

1.3.2.

Provningsutrustningen ska ställas in så att avgasflödet växelvis avbryts och återställs genom snabbventilen i 2 500 cykler.

1.3.3.

Ventilen ska öppnas när avgasmottrycket, uppmätt minst 100 mm nedströms från inloppsflänsen, når ett värde mellan 0,35 och 0,40 kPa. Den ska stängas när detta tryck inte avviker med mer än 10 % från sitt stabiliserade värde uppmätt med öppen ventil.

1.3.4.

Tidreläet ska ställas in för den avgasperiod som följer av bestämmelserna i punkt 1.3.3.

1.3.5.

Motorvarvtalet ska vara 75 % av det varvtal (S) vid vilket motorn utvecklar högsta effekt.

1.3.6.

Den effekt som visas av dynamometern ska vara 50 % av den fullgaseffekt som uppmäts vid 75 % av motorvarvtalet (S).

1.3.7.

Eventuella dräneringshål ska vara stängda under provningen.

1.3.8.

Hela provningen ska fullföljas inom 48 timmar.

En avsvalningsperiod ska vid behov iakttas efter varje timme.

1.

Mätmetod

Mätningen utförs med mikrofonerna placerade i lägena 2 och 6 i figur 1, med stillastående fordon. Den högsta A-viktade bullernivån ska registreras under tryckregulatorns avluftning och avluftningen efter användandet av både färdbroms och parkeringsbroms.

Bullret under tryckregulatorns avluftning mäts med motorn på tomgång. Avluftningsbullret registreras medan färd- och parkeringsbromsarna används; före varje mätning ska tryckluftsaggregatet bringas till högsta tillåtna arbetstryck varefter motorn ska stängas av.

2.

Bedömning av resultaten

För alla mikrofonlägen görs två mätningar. För att kompensera för mätutrustningens brister reduceras mätaravläsningen med 1 dB(A), varefter det reducerade värdet anges som mätresultat. Resultaten betraktas som giltiga om skillnaden mellan mätningarna vid ett mikrofonläge inte överskrider 2 dB(A). Det högsta uppmätta värdet anges som resultat. Om detta värde överskrider bullergränsvärdet med 1 dB(A) ska ytterligare två mätningar göras med motsvarande mikrofonläge. I detta fall måste tre av de fyra mätresultat som erhållits med denna placering vara förenliga med bullergränsvärdet.

3.

Gränsvärde

Ljudnivån får inte överskrida gränsvärdet 72 dB(A).

1.

Allmänt

Dessa krav överensstämmer med den provning som ska utföras för att kontrollera produktionens överensstämmelse med godkänd typ enligt punkt 5 i bilaga I.

2.

Provningsförfarande

Provningsområdet och mätinstrumenten ska vara de som beskrivs i bilaga II.

2.1.

Det/de fordon som provas ska genomgå mätning av buller från fordon i rörelse enligt beskrivningen i punkt 4.1 i bilaga II.

2.2.

Tryckluftsljud

Fordon med en högsta vikt som överstiger 2 800 kg och som är utrustade med tryckluftssystem ska genomgå den ytterligare provningen för mätning av tryckluftsljudet enligt beskrivning i punkt 1 i bilaga V.

2.3.

Ytterligare bestämmelser om ljudemission

Fordonstillverkaren ska fastställa överensstämmelsen med de ytterligare bestämmelserna om ljudemission (ASEP), genom att göra en ändamålsenlig bedömning eller genom att utföra den provning som beskrivs i bilaga VIII.

3.

Provtagning och bedömning av resultaten

Ett fordon ska väljas ut och genomgå de provningar som avses i punkt 2. Om provningsresultaten uppfyller kraven för produktionsöverensstämmelse i bilaga X till direktiv 2007/46/EG, ska fordonet anses uppfylla bestämmelserna om produktionsöverensstämmelse. De tillämpliga kraven för produktionsöverensstämmelse är de gränsvärden som fastställs i bilaga III med en ytterligare marginal på 1 dB(A). [Ändr. 52]

Om något av provningsresultaten inte uppfyller kraven för produktionsöverensstämmelse i bilaga X till direktiv 2007/46/EG, ska ytterligare två fordon av samma typ provas i enlighet med punkt 2 i denna bilaga.

Om provningsresultaten för det andra och det tredje fordonet uppfyller kraven för produktionsöverensstämmelse i bilaga X till direktiv 2007/46/EG anses produktionsöverensstämmelse föreligga.

Om något av provningsresultaten för det andra eller det tredje fordonet inte uppfyller kraven för produktionsöverensstämmelse enligt bilaga X till direktiv 2007/46/EG, ska fordonstypen inte anses överensstämma med kraven i denna förordning och tillverkaren ska vidta de åtgärder som krävs för att återställa produktionsöverensstämmelsen.

1.

Inledning

I denna bilaga beskrivs specifikationerna för provbanans fysiska egenskaper och utformning. I dessa specifikationer som grundar sig på en särskild standard (1) beskrivs de fysiska egenskaper som krävs såväl som provningsmetoderna för dessa egenskaper.

2.

Krav på ytbeläggningen

Provbanans ytbeläggning anses överensstämma med denna standard om texturen och hålrumsinnehållet eller ljudabsorptionsfaktorn har uppmätts och visat sig uppfylla samtliga krav enligt punkterna 2.1–2.4 och förutsatt att konstruktionskraven (punkt 3.2) är uppfyllda.

2.1.

Resterande hålrumsinnehåll

Det resterande hålrumsinnehållet, VC, i provbanans beläggningsblandning får inte överstiga 8 %. För mätförfarandet, se punkt 4.1.

2.2.

Ljudabsorptionsfaktor

Om ytbeläggningen inte uppfyller kravet avseende resterande hålrumsinnehåll kan ytbeläggningen endast godkännas om dess ljudabsorptionsfaktor α ≤ 0,10. För mätförfarandet, se punkt 4.2. Kraven i punkt 2.1 och i denna punkt ska också anses uppfyllda om endast ljudabsorptionen har uppmätts och om denna befunnits vara α ≤ 0,10.

Det bör observeras att den viktigaste egenskapen är ljudabsorption, även om resterande hålrumsinnehåll är mer välkänt för vägbyggare. Ljudabsorptionen behöver emellertid endast mätas om ytbeläggningen inte uppfyller hålrumskravet. Detta är motiverat då det senare är förknippat med förhållandevis stor osäkerhet både för mätningar och relevans och då vissa ytbeläggningar därför kan förkastas felaktigt om bedömningen endast grundas på hålrumsmätning.

2.3.

Texturdjup

Texturdjupet (TD) mätt med den volymetriska metoden (se punkt 4.3 nedan) ska vara

TD >0,4 mm

2.4.

Ytbeläggningens homogenitet

Alla praktiska åtgärder ska vidtas för att se till att ytbeläggningen är så homogen som möjligt inom provningsarean. Detta inbegriper textur och hålrumsinnehåll men det bör också noteras att om vältningsprocessen resulterar i effektivare vältning på vissa platser än på andra kan texturen bli annorlunda och ojämnheter som orsakar gupp kan också uppstå.

2.5.

Provningsintervall

För att kontrollera huruvida ytbeläggningen fortsätter att uppfylla standardens krav avseende textur, hålrumsinnehåll och ljudabsorption ska en periodisk provning av underlaget göras med följande intervall:

När ytbeläggningen är ny.

Om ytbeläggningen uppfyller kraven när den är ny krävs ingen ytterligare periodisk provning. Om den inte uppfyller kraven när den är ny kan den göra det senare, eftersom ytbeläggningar har en tendens att bli tilltäppta och mer kompakta med tiden.

När ytbeläggningen är ny.

När bullerprovningen inleds (obs: tidigast fyra veckor efter läggningen).

Därefter med tolv månaders mellanrum.

3.

Provningsytans konstruktion och utformning

3.1.

Area

Vid fastställandet av provbanans utformning är det viktigt att som ett minimikrav säkerställa att den yta som fordonet färdas över längs provbanespåret är belagd med det specificerade provningsmaterialet, med lämpliga marginaler för säker och praktisk körning. Detta kräver att banans bredd är minst 3 m och att banans längd sträcker sig utöver linjerna AA och BB med minst 10 m i varje ände. I figur 1 visas en plan för ett lämpligt provningsområde, med angivelse av den minsta area som ska maskinbeläggas och maskinvältas med det angivna provningsytmaterialet. Enligt punkt 4.1.1 i bilaga II ska mätningar göras på varje sida av fordonet. Detta kan ske antingen genom mätning med två mikrofonlägen (en på vardera sidan av banan) och körning i en riktning eller genom mätning med en mikrofon på endast en sida av banan och körning i två riktningar. Vid användning av den andra metoden ställs inga krav på ytan på den sida av banan som saknar mikrofon.

3.2.

Konstruktionskrav och förberedelse av ytbeläggningen

3.2.1.

Grundläggande konstruktionskrav

Provbanans ytbeläggning ska uppfylla följande fyra konstruktionskrav:

3.2.1.1.

Den ska vara av tät asfaltbetong.

3.2.1.2.

Den maximala stenstorleken ska vara 8 mm (tillåtna toleranser: 6,3–10 mm).

3.2.1.3.

Slitlagrets tjocklek ska vara > 30 mm.

3.2.1.4.

Bindemedlet ska vara ett konventionellt penetrationsbitumen utan modifiering.

3.2.2.

Konstruktionsriktlinjer

Som vägledning för konstruktören av provningsytan visas i figur 2 en kornstorleksfördelningskurva för önskade egenskaper. Dessutom ges i tabell 1 riktlinjer för hur önskad textur och hållbarhet uppnås. Kornstorleksfördelningskurvan är baserad på följande formel:

P (% genomsläppt) = 100 . (d/dmax)1/2

där

d = sikt med maskvidd, i mm

dmax = 8 mm för medelvärdeskurvan

dmax = 10 mm för den undre toleranskurvan

dmax = 6,3 mm för den övre toleranskurvan

Utöver kraven i punkterna 1 till 3.2.2 ska följande krav i ISO 10844:2011 vara uppfyllda eller en hänvisning göras till ISO 10844 : 1994 under en övergångsperiod på 5 år [Ändr. 54]:

Tabell 1: Konstruktionsriktlinjer

4.

Provningsmetod

4.1.

Mätning av resterande hålrumsinnehåll

För denna mätning ska borrkärnor tas från banan på minst fyra olika ställen som är jämnt fördelade inom provningsarean mellan linjerna AA och BB (se figur 1). För att undvika bristande homogenitet och ojämnheter i hjulspåren bör inte borrkärnor tas i själva hjulspåren utan nära dem. Två borrkärnor (minst) bör tas nära hjulspåren och en borrkärna (minst) bör tas ungefär halvvägs mellan hjulspåren och varje mikrofonplacering.

Om det kan misstänkas att homogenitetsvillkoret inte är uppfyllt (se punkt 2.4) ska borrkärnor tas från fler ställen inom provningsarean.

Resterande hålrumsinnehåll ska bestämmas för varje borrkärna, och därefter ska medelvärdet beräknas för alla borrkärnor och jämföras med kraven i punkt 2.1. Dessutom får ingen borrkärna ha ett hålrumsvärde som är högre än 10 %. Konstruktören av provningsytan erinras om de problem som kan uppstå om provningsarean värms upp av rör eller elektriska ledningar och borrkärnor ska tas från detta område. Sådana installationer måste planeras noggrant och med hänsyn till kommande ställen för borrning efter borrkärnor. Det rekommenderas att man lämnar ett antal platser på cirka 200 × 300 mm där det inte finns ledningar eller rör, eller där de sistnämnda ligger tillräckligt djupt för att inte ta skada då borrprov tas från ytskiktet.

4.2.

Ljudabsorptionsfaktor

Ljudabsorptionsfaktorn (normal infallsvinkel) ska mätas med metoden med impedansrör enligt det förfarande som anges i ISO 10534-1: Akustik – Bestämning av ljudabsorptionsfaktor och impedans i impedansrör – Del 1: Metod med stående våg (2).

I fråga om provningsexemplaren ska samma krav följas som för det resterande hålrumsinnehållet (se punkt 4.1). Ljudabsorptionen ska mätas i intervallen 400–800 Hz och 800–1 600 Hz (som minst i mittfrekvenserna på tredje oktavbanden) och maxvärdena ska fastställas för båda dessa frekvensområden. Därefter ska medelvärdet för alla provningsborrkärnornas värden beräknas så att slutresultatet erhålls.

4.3.

Volymetrisk mätning av makrotexturens djup

Mätningar av texturdjupet ska göras på minst 10 ställen jämnt fördelade längs hjulspåren på provbanespåret och medelvärdet av dessa ska jämföras med det angivna minsta texturdjupet. Se ISO 10844:1994 2011 för en beskrivning av förfarandet. [Am. 55]

5.

Tidsstabilitet och underhåll

5.1.

Tidspåverkan

Som för många andra ytbeläggningar förväntas att den däck-/vägbullernivå som uppmäts på provningsytan kan öka något under de första 6–12 månaderna efter läggningen.

Ytbeläggningen uppnår inte de erforderliga egenskaperna förrän tidigast fyra veckor efter läggningen. Tidens påverkan är i allmänhet mindre när det gäller buller från lastbilar än från personbilar.

Stabiliteten över tiden bestäms huvudsakligen av den polerande effekten och sammanpressningen från de fordon som körs på ytbeläggningen. Den ska kontrolleras enligt bestämmelserna under rubriken Provningsintervall i punkt 2.5.

5.2.

Underhåll av ytbeläggningen

Löst skräp eller damm som på ett avgörande sätt kan minska det effektiva texturdjupet ska avlägsnas från ytbeläggningen. I länder med vinterklimat används ibland salt för avisning. Salt kan förändra beläggningen temporärt och även beständigt på ett sådant sätt att bullret ökar och rekommenderas därför inte.

5.3.

Återbeläggning av provningsarean

Om det är nödvändigt att återbelägga provbanan är det vanligtvis onödigt att belägga mer än provbanespåret (3 m brett i figur 1) där fordonen kör, förutsatt att provningsarean utanför spåret uppfyllde kraven på resterande hålrumsinnehåll eller ljudabsorption när detta uppmättes.

6.

Dokumentation av provningsytan och provningar utförda på den

6.1.

Dokumentation av provningsytan

Följande uppgifter ska anges i ett dokument som beskriver provningsytan:

6.1.1.

Provbanans placering.

6.1.2.

Typ av bindemedel, bindemedlets hårdhet, typ av stenmaterial, största teoretiska täthet i betongen (DR), slitlagrets tjocklek samt kornstorleksfördelningen bestämd med hjälp av borrkärnor från provbanan.

6.1.3.

Packningsmetod (t.ex. välttyp, vältens vikt, antal vältomgångar).

6.1.4.

Blandningens temperatur, omgivningsluftens temperatur och vindhastighet under läggningen av ytbeläggningen.

6.1.5.

Datum för läggning av ytbeläggningen samt entreprenör.

6.1.6.

Alla eller åtminstone de senaste provningsresultaten, inbegripet följande:

6.1.6.1.

Resterande hålrumsinnehåll för varje borrkärna.

6.1.6.2.

De ställen inom provningsarean varifrån borrkärnorna för hålrumsmätningar tagits.

6.1.6.3.

Ljudabsorptionsfaktorn för varje borrkärna (om den uppmätts). Ange resultaten för varje borrkärna och för varje frekvensområde såväl som det totala medelvärdet.

6.1.6.4.

De ställen inom provningsarean varifrån borrkärnorna för absorptionsmätning tagits.

6.1.6.5.

Texturdjup, inkl. antalet provningar samt standardavvikelse.

6.1.6.6.

Det organ som är ansvarigt för provningarna enligt punkterna 6.1.6.1 och 6.1.6.2 samt typ av utrustning som använts.

6.1.6.7.

Datum för provning(ar) och det datum då borrkärnorna togs från provbanan.

6.2.

Dokumentation av fordonsbullerprovningar som utförts på ytan

I det dokument där fordonsbullerprovningen eller -provningarna beskrivs ska det anges huruvida samtliga krav enligt denna standard uppfylldes eller inte. Hänvisning ska göras till ett dokument enligt punkt 6.1 med beskrivning av de resultat som ger belägg för detta.

1.

Allmänt

I denna bilaga beskrivs en mätmetod för att bedöma fordonets överensstämmelse med de ytterligare bestämmelserna om ljudemission (ASEP) enligt artikel 8.

Det är inte obligatoriskt att utföra faktiska provningar vid ansökan om typgodkännande. Tillverkaren ska underteckna en förklaring om överensstämmelse enligt mallen i tillägg 1 till denna bilaga. Typgodkännandemyndigheten får begära ytterligare information angående förklaringen om överensstämmelse och utföra de provningar som beskrivs nedan.

Analysen i bilaga VIII kräver utförande av en provning i enlighet med bilaga II. Den provning som beskrivs i bilaga II ska utföras på samma provbana och under liknande förhållanden som vid de provningar som föreskrivs i denna bilaga.

2.

Mätmetod

2.1.

Mätinstrument och mätförhållanden

Om inte annat anges ska mätinstrumenten, mätförhållandena och fordonets tillstånd motsvara specifikationerna i punkterna 2 och 3 i bilaga II.

Om fordonet har olika driftlägen som påverkar ljudemissionen, ska alla lägen uppfylla kraven i denna bilaga. Om tillverkaren har utfört provningar för att påvisa överensstämmelse med kraven för typgodkännandemyndigheten, ska de lägen som använts vid dessa provningar anges i provningsrapporten.

2.2.

Provningsmetod

Om inte annat anges ska förhållandena och förfarandena i punkterna 4.1–4.1.2.1.2.2 i bilaga II tillämpas. Vid provning enligt denna bilaga ska enskilda provningsomgångar mätas och bedömas.

2.3.

Kontrollområde

Följande driftförhållanden ska gälla:

Fordonets hastighet vAA_ASEP: vAA ≥ 20 km/h

Fordonets acceleration aWOT_ASEP: aWOT ≤ 5,0 4,0  m/s2 [Am. 56] P

Motorvarvtal nBB_ASEP: nBB ≤ 2,0 * PMR -0,222 * s eller

nBB ≤ 0,9 * s, beroende på vilket som är lägst av dessa

Fordonets hastighet vBB_ASEP:

om nBB_ASEP uppnås med en växel vBB ≤ 70 km/h

i alla övriga fall vBB ≤ 80 km/h

växlar k ≤ utväxling 'i' som den fastställs i bilaga II

Om fordonet, med lägsta giltiga växel, inte uppnår det högsta motorvarvtalet under 70 km/h, är fordonets hastighetsgräns 80 km/h.

2.4.

Utväxlingsförhållanden

ASEP-kraven är tillämpliga på alla utväxlingsförhållanden k som ger provningsresultat inom det kontrollområde som definieras i punkt 2.3 i denna bilaga.

I fråga om fordon med automatisk växellåda, adaptiv växellåda eller växellåda med kontinuerligt varierbar utväxling (CVT) (1) som provas med olåsta växlar, får provningen innefatta en växling till en lägre växel och en högre acceleration. En växling till en högre växel och en lägre acceleration är inte tillåten. En växling som leder till ett förhållande som inte är förenligt med gränsvillkoren ska undvikas. I sådant fall är det tillåtet att installera och använda elektroniska eller mekaniska anordningar, inbegripet alternativa växelväljarlägen.

För att ASEP-provningen ska vara representativ och kunna upprepas (för typgodkännandemyndigheten), ska fordonen provas med tillämpning av produktionskalibrering av växellådan. [Ändr. 57]

2.5.

Målförhållanden

Ljudemissionen ska mätas vid varje giltig utväxling vid de fyra provningspunkter som anges nedan.

Den första provningspunkten P1 definieras genom tillämpning av en ingångshastighet vAA på 20 km/h. Om en stabil acceleration inte kan uppnås, ska hastigheten ökas i steg om 5 km/h tills en stabil acceleration uppnås.

Den fjärde provningspunkten P4 definieras av den högsta fordonshastigheten vid BB' i utväxlingsförhållandet inom gränsvillkoren enligt punkt 2.3.

De övriga två provningspunkterna definieras med hjälp av följande formel:

Provningspunkt Pj: vBB_j = vBB_1 + ((j - 1)/3) * (vBB_4 - vBB_1) för j = 2 och 3

där

vBB_1 = fordonets hastighet vid BB' för provningspunkt P1

vBB_4 = fordonets hastighet vid BB' för provningspunkt P4

Toleranser för vBB_j: ±3 km/h

För alla provningspunkter ska gränsvillkoren enligt punkt 2.3 vara uppfyllda.

2.6.

Provning av fordonet

Fordonet ska köras så att dess mittlinje följer linjen CC' så nära som möjligt under hela provningen, från det att fordonets front passerar linjen AA' och till det att fordonets bakre del passerar linjen BB'.

Vid linje AA' ska gaspedalen tryckas ned helt. För att uppnå en stabilare acceleration eller för att undvika nedväxling mellan linjerna AA' och BB' får föracceleration tillämpas före linjen AA'. Gaspedalen ska hållas i nedtryckt läge tills fordonets bakre del når linjen BB'.

För varje enskild testkörning ska följande parametrar fastställas och registreras:

Den högsta A-viktade ljudtrycksnivån på båda sidor av fordonet som uppmäts under varje körning med fordonet mellan de bägge linjerna AA' och BB', matematiskt avrundat till en decimal (Lwot, kj). Om en ljudtopp som uppenbart inte sammanhänger med den allmänna ljudtrycksnivån observeras, ska mätningen inte beaktas. Vänster och höger sida kan mätas samtidigt eller separat.

Avläsningarna av fordonshastigheten vid AA' och BB' ska rapporteras, med en signifikant decimal. (vAA, kj; vBB, kj)

Om tillämpligt ska avläsningarna av motorvarvtalet vid AA' och BB' rapporteras som ett heltalsvärde (nAA, kj; nBB, kj).

Den beräknade accelerationen ska bestämmas i enlighet med formeln i punkt 4.1.2.1.2 i bilaga II och rapporteras med två decimaler (awot, test, kj).

3.

Analys av resultaten

3.1.

Bestämning av förankringspunkten för varje utväxlingsförhållande

För mätningar i växel 'i' och lägre utgörs förankringspunkten av den högsta ljudnivån Lwoti, det rapporterade motorvarvtalet nwoti och fordonshastigheten vwoti vid BB' med utväxling 'i' vid accelerationsprovningen i bilaga II.

Lanchor, i = Lwoti, Annex II

nanchor, i = nBB, woti, Annex II

nanchor, i = nBB, woti, Annex II

För mätningar i växel 'i' + 1 utgörs förankringspunkten av den högsta ljudnivån Lwoti+1, det rapporterade motorvarvtalet nwoti+1 och fordonshastigheten vwoti+1 vid BB' med utväxling 'i' + 1 vid accelerationsprovningen i bilaga II.

Lanchor, i+1 = Lwoti+1,Annex II

Lanchor, i+1 = Lwoti+1,Annex II

Lanchor, i+1 = Lwoti+1,Annex II

3.2.

Regressionskurvans lutning för varje växel

Ljudmätningarna ska bedömas som funktion av motorvarvtalet enligt punkt 3.2.1.

3.2.1.

Beräkning av regressionskurvans lutning för varje växel

Den linjära regressionskurvan beräknas med användning av förankringspunkten och de fyra motsvarande ytterligare mätvärdena.

(i dB/1 000 min-1)

där nj = motorvarvtal uppmätt vid linje BB'

3.2.2.

Regressionskurvans lutning för varje växel

Lutningen (Slopek) för en viss växel, att användas för vidare beräkningar, är det erhållna resultatet av beräkningen i punkt 3.2.1 avrundat till en decimal, men inte högre än 5 dB/1 000 min-1.

3.3.

Beräkning av den förväntade linjära bullernivåökningen för varje mätning

Ljudnivån LASEP, kj för mätpunkt j och utväxling k ska beräknas med hjälp av de motorvarvtal som uppmätts för varje mätpunkt, med användning av den lutning som anges i punkt 3.2 och den specifika förankringspunkten för varje utväxlingsförhållande.

För nBB_k, j ≤ nanchor, k:

LASEP_k, j = Lanchor_k + (Slopek - Y) * (nBB_k, j - nanchor, k)/1 000

För nBB_k, j > nanchor, k:

LASEP_k, j = Lanchor_k + (Slopek + Y) * (nBB_k, j - nanchor, k)/1 000

där Y = 1

3.4.

Provtagningar

På typgodkännandemyndighetens begäran ska ytterligare två körningar utföras med de gränsvillkor som anges i punkt 2.3 i denna bilaga.

4.

Tolkning av resultaten

Varje enskild bullermätning ska bedömas.

Ljudnivån får inte i någon av de specificerade mätpunkterna överstiga de gränsvärden som anges nedan:

Lkj ≤ LASEP_k.j + x

där

x = 3 dB(A) för fordon med ej låsbar automatisk växellåda eller ej låsbar CVT-växellåda

x = 2 dB(A) + gränsvärde - Lurban enligt bilaga II för alla andra fordon

Om den uppmätta bullernivån i någon punkt överskrider gränsvärdet ska ytterligare två mätningar göras i samma punkt för att kontrollera mätosäkerheten. Fordonet överensstämmer fortfarande med de ytterligare bestämmelserna om ljudemission (ASEP), om medelvärdet av de tre giltiga mätningarna i denna specifika punkt uppfyller specifikationen.

5.

Bedömning av referensljud

Referensljudet bedöms i en enskild punkt i ett visst växelläge, med simulering av en acceleration från en ingångshastighet vaa på 50 km/h och antagande av en utgångshastighet vbb på 61 km/h. Ljudnivåns överensstämmelse i denna punkt kan antingen beräknas med användning av resultaten i punkt 3.2.2 och specifikationen nedan eller bedömas genom direkt mätning med användning av den växel som specificeras nedan.

5.1.

Bestämningen av växel k görs enligt följande: