8.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 214/40

1.1

EESK välkomnar kommissionens förslag om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall för att minska användningen av tunna plastbärkassar. Vi vill dock rikta uppmärksamheten på den utbredda kritiken om att det föreslagna direktivet kanske inte kommer att uppnå målet om att minska användningen av plastkassar inom en nära framtid.

1.2

EESK inser att den fortsatta användningen av tunna plastbärkassar orsakar stora miljöskador för livet i haven och att dessa skador får allvarliga konsekvenser för en rad marina arter och för människors hälsa.

1.3

Kommittén är medveten om de många lagstiftningsmässiga svårigheterna kring kontrollen av plastkassar, men rekommenderar starkt att det förslagna direktivet ser till att alla medlemsstater engagerar sig fullt ut för att permanent undanröja sådant avfall.

1.4

EESK befarar att förslaget kanske inte uppnår de grundläggande minskningsmålen på grund av avsaknaden av ett tydligt EU-mål för förebyggande som skulle utgöra ett riktmärke för de nationella åtgärdernas effektivitet och som skulle kunna drivas igenom rättsligt med påföljder.

1.5

Mot denna bakgrund föreslår EESK följande:

1.6

Olika åtgärder för att kontrollera användningen av plastbärkassar får olika resultat i olika medlemsstater, så EESK rekommenderar att varje medlemsstat gör sin egen analys av hur direktivet kan efterlevas på bästa sätt och väljer det alternativ som bäst motsvarar dess behov och som är realistiskt med hänsyn till dess skyldighet att uppfylla ett övergripande EU-mål.

1.7

EESK rekommenderar medlemsstaterna att noga beakta konsekvenserna för konsumenterna och detaljhandeln och för miljön, när de fastställer sin egen genomförandestrategi.

1.8

Kommittén välkomnar slutsatsen i GD Miljös konsekvensbedömningsrapport från 2011 att konsekvenserna för sysselsättningen av att minska användningen av plastkassar är åtminstone neutrala och kan bidra till att öka antalet arbetstillfällen när det gäller alternativa återanvändbara kassar som orsakar färre miljöproblem.

1.9

I linje med sitt tidigare yttrande NAT/600 om ”Grönbok om en europeisk strategi för plastavfall i miljön” rekommenderar EESK att det civila samhällets roll för en positiv beteendeförändring erkänns tydligt.

2.1

I EU-lagstiftningen betraktas plastbärkassar som förpackningar enligt direktivet om förpackningar och förpackningsavfall (direktiv 94/62/EG). Det finns dock ingen EU-lagstiftning eller EU-politik som är särskilt inriktad på plastbärkassar. Vissa medlemsstater har utarbetat mycket framgångsrika strategier för att minska användningen av dem. Många har dock inte gjort det.

2.2

Förslaget syftar till att minska förbrukningen av plastbärkassar med en tjocklek av mindre än 50 mikrometer (0,05 millimeter) i Europeiska unionen. För tydlighetens skull: Direktivet är inriktat på lätta och tunna plastkassar som delas ut vid kassan och som används för att bära varor från livsmedelsbutiker och andra affärer.

2.3

De lagstiftningsmässiga svårigheterna vid utformning och genomförande av ett EU-omfattande minskningsmål som gäller för alla medlemsstater har allvarligt bidragit till att problemet har förvärrats. I stället för att fastställa ett gemensamt EU-mål som väsentligt kommer att minska antalet plastkassar i omlopp anses det vara att föredra att i direktiv 94/62/EG införa en skyldighet för medlemsstaterna att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar, samtidigt som det blir möjligt för dem att fastställa sina egna nationella minskningsmål och välja åtgärder de ska vidta för att nå dessa mål. Dessa åtgärder bör inte leda till en allmän ökning av produktionen av övriga förpackningar.

2.4

EU har haft begränsad framgång när det gäller att samordna politik som skulle kunna ge ett enhetligt svar för att lösa de problem som nedskräpning med plastkassar orsakar. Till exempel vill Italien förbjuda dem. Österrike har motsatt sig ett sådant förslag på rättsliga grunder. Andra länder, t.ex. Danmark, Irland och Bulgarien, har infört en skatt på plastkassar. Storbritannien kommer 2015 att införa en begränsad skatt som påverkar försäljningsställen med fler än 250 anställda. Detaljhandlare i Frankrike, Tyskland, Portugal, Ungern och Nederländerna har börjat ta betalt för plastkassar.

3.1

Europaparlamentet och rådet vill i enlighet med artiklarna 114.3 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ändringen av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall för att minska användningen av tunna plastbärkassar.

3.2

Kommissionen har gjort en konsekvensbedömning för att förbereda sitt lagstiftningsförslag (1). Enligt konsekvensbedömningen använde varje EU-medborgare under 2010 uppskattningsvis 198 plastbärkassar, varav omkring 90 % uppskattades vara tunna kassar. Dessa återanvänds mindre ofta och skräpar oftare ner.

3.3

Enligt samma rapport slängdes det under 2010 mer än 8 miljarder plastbärkassar i naturen i EU. Sådant avfall påverkar den marina miljön och leder till att stora mängder samlas i haven. Även i länder utan kuster forslas plastkassar till havet via vattendrag. Eftersom en plastbärkasse kan klara sig i hundratals år utgör detta en enorm global utmaning vad gäller föroreningar och påverkan på havens ekosystem.

3.4

Enligt kommissionens analys varierar användningen av plastkassar kraftigt, från i genomsnitt 4 per person och år i Finland och Danmark till 466 i Polen, Portugal och Slovakien.

4.1

I sitt yttrande NAT/600 om ”Grönbok om en europeisk strategi för plastavfall i miljön” av Josef Zbořil framhöll EESK de allvarliga problem som plastavfall utgör i allmänhet och rekommenderade ett antal viktiga åtgärder för att hantera alla plastbaserade föroreningar (2).

4.2

En kraftig minskning av antalet plastbärkassar kommer att bidra till att minska trycket på den biologiska mångfalden, särskilt i den marina miljön, i linje med EU:s strategi för biologisk mångfald, som syftar till att hejda förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i EU senast 2020.

4.3

Man vet att åtminstone 267 olika arter har fastnat i eller svalt marint avfall som orsakats av plastbärkassar. I Nordsjön innehåller 94 % av alla fåglars magar plast. Man har även hittat kassar i magarna på flera hotade marina arter.

4.4

Bakomliggande misslyckanden som bidrar till att förvärra problemet är

4.5

Samtidigt visar de mycket stora skillnaderna i per capita-förbrukningen av tunna plastkassar mellan olika medlemstater att det är möjligt att radikalt minska användningen av sådana plastkassar på relativt kort tid, förutsatt att det finns en politisk vilja att vidta åtgärder. I t.ex. Irland minskade användningen av plastkassar med 80 % när man införde en skatt vid försäljningsstället.

4.6

Om inga effektiva åtgärder vidtas förväntas antalet plastbärkassar som släpps ut på marknaden i EU-27 öka från 99 miljarder år 2010 till 111 miljarder år 2020 (3). Om man inte vidtar omedelbara och kraftfulla åtgärder för att begränsa användningen av plastkassar och det tillhörande nedskräpningsproblemet kommer detta att påverka miljön och människorna både i och utanför EU samt plaståtervinningsföretagen, de offentliga myndigheterna, fiskerinäringen, turismsektorn och de lokala företagen.

4.7

Många miljögrupper anser att kommissionens förslag är kraftlöst, eftersom det i artikel 1.2 står att ”medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att uppnå minskad förbrukning av tunna plastbärkassar på deras territorium inom två år från ikraftträdandet av detta direktiv”, utan att något tydligt mål för förebyggande fastställs.

4.8

Det anses också att direktiv som enbart betraktas som medlemsstaternas ansvar och som inte omfattar tydliga, fastslagna påföljder för bristande genomförande är betydligt mindre effektiva.

4.9

Fastställandet av ett kvantitativt mål för förebyggande av användningen av tunna plastbärkassar skulle innebära en tydlig målsättning och ett klart riktmärke för medlemsstaterna som skulle kunna övervakas och vid behov drivas igenom juridiskt. Samtidigt skulle medlemsstaterna ha flexibilitet när det gäller metoderna för att uppnå målet. Sådana instrument kan omfatta ekonomiska incitament, t.ex. skatter eller avgifter, konsumentupplysningskampanjer eller regleringsåtgärder eller en kombination av dessa instrument, beroende på de särskilda omständligheterna i respektive medlemsstat. I konsekvensbedömningen undersöktes ett förebyggande mål på 35 kassar per person och år. Ett sådant mål skulle bygga på den genomsnittliga förbrukningen av tunna plastkassar i de 25 % bäst presterande medlemsstaterna under 2010 och skulle därför kunna anses vara ett rimligt och genomförbart riktmärke för övriga medlemsstater. Om detta gjordes till ett EU-omfattande mål för förebyggande skulle det leda till en åttioprocentig minskning i användningen av engångsplastkassar i EU, vilket bör vara minimimålet.

4.10

Enligt kommissionens konsekvensbedömning skulle åtgärder för att minska användningen av engångsplastkassar inte få oacceptabla konsekvenser för ekonomin och sysselsättningen.

I konsekvensbedömningen dras följande slutsatser: