21.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 341/29

1.1

EESK ställer sig mycket positiv till en europeisk industripolitik inom rymdsektorn (1) Kommittén stöder också den föreslagna budgeten på 11 miljarder euro för Galileo, Kopernikus samt forskning och utveckling inom ramprogrammet Horisont 2020 under 2014–2020, utöver Europeiska rymdorganisationens (ESA) befintliga årsbudget på 4 miljarder euro. Besluten ligger i linje med kommitténs sedan länge framförda synpunkter (2).

1.2

EU:s rymdpolitik, som backas upp politiskt i hela Europa, bör garantera EU självständigt tillträde till rymden längs hela värdekedjan, dvs. från utformning till utveckling, lansering och utnyttjande. Långsiktiga högriskverksamheter kräver förutsägbarhet, säkerhet och kontinuerliga åtaganden.

1.3

EU behöver en kritisk massa. En inre rymdmarknad kräver en tydlig definition av lika och rättvisa villkor inom Europa, av såväl interna som externa skäl.

1.4

Det krävs en förutseende industripolitik som svarar upp mot världens stora institutionella marknader, som får en allt större strategisk och teknologisk betydelse. Den europeiska industrins konkurrenskraft måste stärkas. Det finns fortfarande stora inre hinder som bör avvecklas successivt.

1.5

EU:s industripolitik bör samla medlemsstaternas olika strategier och föra samman nationella preferenser i en enda ram.

1.6

Alla parter måste arbeta i samma riktning. ESA har en särskild position, och det råder enighet om att organisationen har varit mycket framgångsrik. Inom den nya ordningen kommer ESA att vid sidan av sina traditionella uppgifter leda rymdprojekt med utgångspunkt i EU:s bestämmelser. Nya metoder kommer att införas och nya förbindelser etableras. Det krävs därför en välutvecklad samordning och anpassning mellan alla aktörer, dvs. kommissionens avdelningar, ESA och medlemsstaterna.

1.7

Formella arrangemang för samråd med industrin behövs, särskilt när det gäller små och medelstora företag. En tillräckligt stor del av budgeten för Kopernikus måste öronmärkas för nya tjänster och tillämpningar.

1.8

Rymdsektorn kräver högkvalificerad arbetskraft, som anställs enligt adekvata avtal. Man måste fortlöpande kontrollera att det finns tillgång till lämplig kompetens, som tryggas med hjälp av utbildningar som ligger i fas med utvecklingen och som underlättar rörligheten.

1.9

Strategiska säkerhets- och försvarsöverväganden utgör drivkraften för rymdpolitiken i alla länder. EU:s nya strategier och insatser på rymdområdet grundas på artikel 173 och framför allt artikel 189 i EUF-fördraget. Politiken på det här området måste vara förankrad i en närmare överenskommelse mellan medlemsstaterna i fråga om säkerhet och försvar, och således inom den bredare ramen för EU:s utrikespolitik. Erfarenheter av rymdpolitiken kan å andra sidan, inom vissa väldefinierade områden, tjäna som exempel för det europeiska försvaret. Dessa erfarenheter bör beaktas i den framtida debatten om det europeiska försvaret.

1.10

EU:s rymdindustripolitik kan bidra till en konkurrenskraftig, gedigen, effektiv och välbalanserad industribas i Europa, eftersom den gagnar såväl statliga tjänster som företag och medborgare. Sektorn är fortfarande känslig och med krisen tillkommer nya osäkerhetsfaktorer. Nu är det handling som gäller!

1.11

Mot denna bakgrund stöder EESK till fullo de fem mål som kommissionen fastställt, nämligen enhetliga och stabila regler, en stark industribas (inbegripet små och medelstora företag), konkurrenskraft och kostnadseffektivitet, marknader för tillämpningar och tjänster samt tekniskt oberoende och självständigt tillträde till rymden (3).

1.12

Europa måste konsolidera och stärka sin position i världen genom att öka den europeiska industrins prestanda och konkurrenskraft, hålla jämn takt med andra rymdfartsnationers ambitioner och med teknik i världsklass, främja kostnadseffektivitet längs värdekedjorna och utveckla marknader för tillämpningar och tjänster inom rymdsektorn.

2.1

På grund av säkerhets- och försvarsmässiga hänsyn har rymdpolitiken utvecklats utanför EU-fördragets ramar. Medlemsstaterna har haft egna rymdstrategier. Gemensamma europeiska intressen har i viss mån kanaliserats via forskning och utveckling samt industriprojekt under ESA:s ledning.

2.2

År 2003 inleddes en ny fas genom ett ramavtal mellan ESA och EU. Sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling användes för forskningsprojekt, och en sektorsbaserad industripolitik för EU låg inom räckhåll. Investeringar uppåt och nedåt i produktionskedjan intensifierades, konkurrensen ökade och specialiserade privata företag utvecklade nya tillämpningar och tjänster.

2.3

EESK stödde klart EU:s strategi att kombinera ESA:s sätt att arbeta med en närmare inblandning från EU-institutionernas sida såväl som konkreta förslag och beslut för detta ändamål (4).

2.4

I efterföljande yttranden betonade kommittén den stora betydelse som EU:s rymdpolitik har för allmänna tjänster, företag och inte minst medborgarna. Kommittén stödde framstegen på flera specifika områden, som Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES), GMES – Rymdkomponenten och En rymdstrategi i allmänhetens tjänst (5).

2.5

År 2012 förordade EESK att finansieringen av GMES skulle föras in i den fleråriga budgetramen (FBR) för perioden 2014–2020 (6). Den 8 februari 2013 beslutade rådet i enlighet med detta att anslå 3,78 miljoner euro till GMES – som numera kallas Kopernikus – 6,3 miljarder euro till Galileo och 1,7 miljarder euro till forskning och utveckling inom ramprogrammet Horisont 2020. Beslutet måste emellertid ännu godkännas av Europaparlamentet.

2.6

Europeiska kommissionens senaste meddelande om industripolitik i rymdsektorn är ytterligare ett steg, och ett nödvändigt sådant med tanke på att Europa i rymden förlorar mark i förhållande till de flesta, om inte alla, rymdfartsnationer (7).

3.1

Förutsättningarna har ändrats drastiskt. Nya rymdnationer ökar snabbt sina världsomspännande investeringar. USA är fortfarande den starkaste aktören. Den amerikanska omsättningen i den här sektorn är ungefär tio gånger större än den i Europa. Kina och Indien är på väg att bli hårda konkurrenter, och Ryssland har nyligen aviserat att landet kommer att utöka sin rymdbudget avsevärt.

3.2

I förgrunden står strategiska överväganden för autonomi och självständighet. Hela marknaden i Kina, Indien, Japan, och nästan hela i Ryssland, är till 100 % institutionell. I USA rör det sig om mer än 70 %. Detta står i tydlig kontrast till Europa, där 50 % av marknaden är beroende av den privata sektorn. Det bör noteras att den amerikanska privata sektorn, som har en marknadsandel på 20 %, uttryckt i volym representerar mer än den europeiska privata sektorn, som har en marknadsandel på 50 %.

3.3

Den globala marknaden växer, men eftersom det tillkommer nya rymdfartsnationer blir konkurrensen också intensivare. Detta hotar den europeiska industrins svårvunna ställning, eftersom hinder bildas samtidigt som de nya aktörerna bedriver en aggressiv exportpolitik. På grund av nedskärningar i försvarsbudgeten ställer den amerikanska rymdsektorn också om till internationell export.

3.4

Mot denna bakgrund stöder EESK fullt ut målet att bevara Europas självständiga tillträde till rymden, vilket formulerats i en rad slutsatser från rådet och meddelanden från kommissionen. Rådet och kommissionen betonar mer än tidigare, och med all rätt, att Europa bör skaffa sig autonomi inom strategiska delar av rymdsektorn genom att främja och trygga självständigt tillträde till rymden.

3.5

Europa är fortfarande i hög grad beroende av amerikansk teknik. Arbetet för att minska detta beroende, och därigenom säkra ett stadigt inflöde av kunskap och högteknologiska material, kräver omfattande insatser från regeringarnas, ESA:s och EU:s sida.

3.6

Inom långsiktiga högriskverksamheter är förutsägbarhet, säkerhet och kontinuerliga åtaganden nödvändiga. Innan sektorn uppnått full mognad är den fortfarande känslig, framför allt när det gäller små och medelstora företag som är av central betydelse för utvecklingen av tillämpningar. Den nuvarande krisen ökar sårbarheten.

4.1

I det här utmanande klimatet har kommissionen lagt fram ett förslag om en aktiv industripolitik för EU, baserat på artiklarna 173 och 189 i EUF-fördraget.

4.2

För första gången har kommissionen, efter samråd med en lång rad offentliga och privata aktörer, gjort en ingående analys av utmaningarna. Den brett accepterade analysen är ett viktigt underlag för steget från ESA:s nuvarande budget på ca 4 miljarder euro till den extra rymdbudgeten på 11 miljarder euro för perioden 2014–2020. Med tanke på andra rymdfartsnationers aggressiva politik är detta ett avgörande steg framåt.

4.3

Den extra finansieringen utgör också en bra grund för en sektor som ser ut att gå mot en stark tillväxt under det kommande årtiondet, och det av två skäl:

4.4

Allt fler verksamheter drar fördel av rymdsektorns tjänster: säkerhet, jordbruk, transporter, regional utveckling, havsobservation, meteorologi, telekommunikationer, radio- och tv-sändningar, insatser för att överbrygga digitala klyftor.

4.5

Rymden kommer dessutom att fylla en stödfunktion på en rad globala områden som klimatförändring, livsmedelssäkerhet, fiske, avskogning, övervakning av naturresurser och katastrofövervakning. Europa bör förse sig med ett eget globalt system för att kunna fullgöra sin roll i enlighet med sin ekonomiska ställning i världen. Allmänhetens medvetenhet måste höjas.

4.6

EESK stöder fullt ut beslutet att EU, genom att skapa de rätta förutsättningarna, ska utnyttja möjligheterna med en aktiv industripolitik. Kommittén ser detta som en konkret vidareutveckling av det vidare begreppet EU:s industripolitik, enligt kommissionens meddelanden om industripolitik från 2010 och 2012.

4.7

Genom att utforma och utveckla rymdsystem samt program för lansering och utnyttjande bör EU säkra ett självständigt tillträde till rymden och rymdrelaterad teknik. Självständighet och oberoende verifiering av data är nödvändigt, särskilt i förhållande till Kina, men även till vänländer, t.ex. USA, som EU ofrånkomligen konkurrerar med.

4.8

Industripolitiken, som motiveras av nationella strategier, är till största delen fortfarande medlemsstaternas ansvarsområde. Dessa strategier ingår i det större området säkerhets- och försvarspolitik, vilket också förklarar de nära banden mellan regeringar, nationella forskningsinstanser och industrier. På så sätt skapas inre barriärer, och därmed fragmentering och lapptäckeslösningar, vilket leder till att Europa halkar efter.

4.9

Mot denna bakgrund är lika och rättvisa villkor en förutsättning för all europeisk industripolitik. Kommissionen bör utveckla tydliga kriterier för att noggrant kunna definiera "lika och rättvisa villkor". Ett sådant väldefinierat begrepp är också nödvändigt när "ömsesidiga" åtgärder vidtas för att öppna internationella marknader gemensamt med tredjeländer.

4.10

EESK betonar att lika och rättvisa villkor liksom öppen konkurrens inom unionen måste vara det yttersta målet. Det skulle i hög grad hjälpa EU att hålla jämn takt med resten av världen.

4.11

När det gäller kommissionens politik för forskning och utveckling vill kommittén nämna två viktiga mål som bör uppnås:

4.12

Dessa mål måste ses mot bakgrund av de krympande nationella budgetarna för forskning och utveckling. De övergripande utgifterna förblir mer eller mindre desamma på grund av kommissionens kompenserande ekonomiska bidrag. Det enda undantaget är Tyskland, som nyligen utökade sin budget för forskning och utveckling inom rymdsektorn med 10 %.

4.13

Som EESK har påpekat vid olika tillfällen är en framgångsrik industripolitik tvärgående: Arbetet inom kommissionens olika generaldirektorat måste samordnas om alla de mål som utarbetas av GD Näringsliv ska kunna uppnås. Det gäller bland annat samarbetet med GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik när det gäller satellitkommunikation och med GD Handel när det gäller öppnande av marknader och garanterat "säker försörjning" av avgörande komponenter.

5.1

Vetenskap och teknik är av grundläggande betydelse. Kommittén understryker än en gång ESA:s stora betydelse för europeisk rymdpolitik. Med tanke på de hinder som måste övervinnas i alla mellanstatliga sammanhang är ESA:s tidigare och nuvarande resultat obestridda. Organisationen har från start gett ett viktigt bidrag till europeiska aktiviteter i rymden såsom de ser ut i dag. ESA har spelat en central roll för forskning och utveckling inom rymdsektorn och i viss utsträckning även för industriverksamheter, inte minst på grund av det positiva förhållandet mellan produkternas kostnad och kvalitet.

5.2

ESA är en väl rustad samarbetspartner för nationella regeringar och industrier. Det som organisationen åstadkommer är därför en synnerligen kvalificerad del av den kedja som bygger och stärker grunden för den europeiska industrin. Det aktuella systemet för "rättvist återflöde" har dessutom uppmuntrat regeringar att allmänt hålla uppsikt över resultat inom forskning och utveckling och efterföljande aktiviteter i respektive land.

5.3

Det har dock gradvis blivit tydligt att det måste öppnas upp nya vägar om EU verkligen vill bli en konkurrenskraftig global aktör. Ramavtalet mellan ESA och EU från 2003 var början till fler åtgärder och ökade ekonomiska resurser på EU-nivå liksom stärkt konkurrens och konkurrenskraft. Ett framgångsrikt partnerskap mellan ESA och EU inleddes. Ett kontinuerligt åtagande från ESA:s sida kommer att utgöra en god grund för alla rymdpolitiska åtgärder från EU:s sida.

5.4

Samtidigt kräver de snabbt föränderliga omständigheterna att förfaranden och åtgärder bedöms korrekt och att ekonomiska resurser utnyttjas optimalt för att stödja de europeiska företagens konkurrenskraft och motståndskraft.

5.5

ESA har en erkänt viktig roll när det gäller att skapa en sund grundval för utnyttjandet av Europas egna rymdsystem genom fokuserade och integrerade tillämpningar, men det stöd organisationen kan ge EU:s politik har ännu inte utnyttjats fullt ut. Ett närmare samarbete mellan EU och ESA bör därför ge stor effekt.

5.6

Nya tillvägagångssätt och mekanismer krävs för att upprätthålla en medveten politik för framgångsrik utveckling och hållbart utnyttjade av operativa rymdsystem. Det behövs också en ändamålsenlig europeisering av resurserna för att följande tre mål ska kunna nås:

5.7

De senaste besluten ligger i linje med den modernisering som EESK förespråkade i sitt yttrande från 2008 (8). Samtidigt betonade kommittén att rymdmarknadens ökande mognad kräver mer flexibilitet. I en tid av ännu snabbare teknologiska cykler, mer utbredd samverkan och växande antal tillämpningar är flexibilitet i regel inte något som garanteras genom de fasta förbindelsemönster som följer av principen om rättvist återflöde, som tillämpas av ESA (9).

5.8

Plötsliga förändringar måste undvikas. EESK har därför efterlyst en analys och dialog om vad EU bör uppnå om tio år: "Dialogen bör bland annat inbegripa finansieringen av ESA, hur de medelstora företagen aktivt kan medverka och hur konkurrenskraften kan bevaras på högsta nivå." (10)

5.9

EESK anser att rådets resolution från november förra året om förhållandet mellan EU och ESA (11), tillsammans med den nya budgetramen som antogs den 8 februari, utgör en konkret tillämpning av kommitténs rekommendation från 2008. EU är på väg in i en ny fas.

5.10

När det gäller att genomföra besluten kommer ESA på grund av sin långvariga erfarenhet att bli ansvarig för den verkställande förvaltningen, som dock ska följa EU:s bestämmelser. Om besluten genomförs väl kommer en optimal balans att uppnås mellan ESA:s befogenheter och EU:s vanliga marknadsmekanism.

5.11

Det går ännu inte att förutse hur de överenskomna arbetsmetoderna kommer att fungera, framför allt inte under den första fasen. Trots mindre förändringar under de två senaste åren, då marknadslösningar har förts fram, måste det skapas ett nytt förhållande med vetenskap och forskning inom rymdsektorn. Kommittén ställer sig därför positiv till att man gör praktiskt genomförbara avgränsningar mellan den gängse principen inom ESA om ett rättvist återflöde (som syftar till att bygga upp och använda en diversifierad rymdindustri i Europa) och de för kommissionen bindande bestämmelserna för EU:s inre marknad, så att det fruktsamma samarbetet mellan kommissionen och ESA vidareutvecklas och den europeiska rymdindustrin fortsätter att stärkas.

5.12

Denna aspekt togs också upp i CCMI:s kompletteringsyttrande i denna fråga. Vissa kritiska frågor som framfördes i detta har under tiden fått tillfredsställande svar.

6.1

När rymdpolitiken utformas enligt artikel 189 bör kommissionens och medlemsstaternas parallella befogenheter tillämpas i så stor utsträckning som möjligt. Medlemsstaterna bör också ta initiativ till att samarbeta om särskilda frågor sinsemellan. Sådana processer kan övervakas av kommissionen.

6.2

De rätta villkoren måste definieras med utgångspunkt i en konkurrensmässig och dynamisk miljö i förändring för att ge EU:s näringsliv en fast konkurrensmässig grund. EESK insisterar därför på att näringslivet från och med nu ska få en formell plats i samrådsorganen, särskilt när det gäller områden där små företag är aktiva. Kraven måste definieras på ett öppet och insynsvänligt sätt.

6.3

Bland de frågor som ska diskuteras finns en fri och öppen datapolitik, kvalitet, standarder och certifiering. Tjänster tillhandahålls av både offentliga och privata aktörer, vilket fordrar en ändamålsenlig övervakning.

6.4

Väletablerade samrådsformer kommer att gynna den enorma potential som finns i små och medelstora företag. En tillräcklig del av budgeten för Kopernikus och Galileo måste användas för att utveckla nya tjänster och tillämpningar.

6.5

På grund av teknikintensiteten är arbetskraften i genomsnitt högt kvalificerad. I hela världen sysselsätter rymdsektorn 800 000 personer, varav 25 % finns i USA och 4 % (!) i Europa. Det finns ett växande behov av utbildad personal som kan stärka den europeiska potentialen och skapa positiva samverkanseffekter. Adekvata anställningsavtal bör vara regel, för att öka sektorns dragningskraft.

6.6

Rymden väcker unga människors fantasi. EESK vill se en aktiv arbetsmarknadspolitik baserad på modern utbildning, som främjas inom den högre tekniska utbildningen och i nära förbindelser med forskning och innovation. Detta kommer även att främja en önskvärd och ändamålsenlig rörlighet.

6.7

Med hänsyn till den institutionella marknadens överväldigande betydelse är industripolitiken i rymdsektorn nära förbunden med riktlinjerna för upphandling. Dessa bör uppfylla höga krav på kvalitet och insyn. Kommittén understryker att industrin verkligen skulle uppskatta en specifik politik för upphandling inom rymdsektorn, som EU är direkt delaktig i, så snart kommissionen och medlemsstaterna har fastställt dess räckvidd.

6.8

En sådan politik kommer att göra det möjligt för EU att axla sin roll som ägare av europeiska rymdinfrastrukturer och som köpare av rymdbaserade tjänster i syfte att genomföra en lång rad offentliga åtgärder.

6.9

EESK betonar den viktiga roll som regioner och regionalt engagemang måste ha för att gynna den verksamhet som utvecklas inom rymdindustrin. Regionernas roll är underskattad. De måste få lämplig information och utrustning så att de kan dra nytta av eventuella positiva konsekvenser som ett effektivt utnyttjande av rymdsektorns tjänster medför.

6.10

Det saknas tillfredsställande kvantitativa marknadsmätningar, vilket leder till en brist på tillförlitliga data om rymdforskningens slutmål i tillämpningar i efterföljande led. Den analytiska kunskapen i alla led måste fördjupas.

6.11

En Euroconsult-analys, som bland annat visar att investeringar i tidigare led genererar dubbelt så lönsamma aktiviteter i senare led i USA som i Europa, är omstridd, men den har inte vederlagts analytiskt (12). För EU:s del finns det en annan intressant modell som är unik i sitt slag, nämligen en uppdaterad analys av den ekonomiska återverkningen av olika segment i den brittiska rymdindustrin (13).

6.12

EESK uppmanar kommissionen, ESA och medlemsstaterna att göra gemensamma analyser av olika segment i sektorn och att sätta dem i ett internationellt perspektiv. Konsoliderade siffror om (ny) sysselsättning, tillväxttakt och tillämpningar kommer att stärka sektorns relevans och vidmakthålla det nuvarande offentliga stödet.

7.1

Enligt EESK:s mening skulle EU:s rymdpolitik ge större resultat om den i likhet med rymdpolitiken hos Europas konkurrenter kopplades till ett närmande mellan medlemsstaterna när det gäller strategiska försvars- och säkerhetsfrågor, och därmed till ett vidare europeiskt utrikespolitiskt perspektiv. Detta bör också, när så är lämpligt, beaktas i den kommande debatten om det europeiska försvaret.

7.2

Det europeiska samarbetet i rymden är betydligt mer utvecklat än samarbetet inom någon försvarssektor. Försvarsrelaterade rymdaktiviteter kan också knytas till utformningen av EU:s försvarspolitik i form av pilotmodeller eller exempel för gemensamma försvarsprojekt. EESK noterar att det lades fram ett sådant förslag redan så tidigt som 1987! Det följdes dock aldrig upp.