This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52012XG1229(01)
EU Drugs Strategy (2013-20)
EU:s narkotikastrategi (2013–2020)
EU:s narkotikastrategi (2013–2020)
EUT C 402, 29.12.2012, p. 1–10
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
29.12.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 402/1 |
EU:s narkotikastrategi (2013–2020)
2012/C 402/01
FÖRORD
1. |
Denna EU:s narkotikastrategi utgör de av medlemsstaterna och EU-institutionerna fastställda övergripande politiska ramarna och prioriteringarna för EU:s narkotikapolitik för perioden 2013–2020. Strategins ramar, syfte och mål kommer att utgöra grunden för två på varandra följande fyraåriga EU-handlingsplaner mot narkotika. |
2. |
Denna narkotikastrategi grundar sig först och främst på EU-rättens grundläggande principer och värnar i alla avseenden de värden som unionen bygger på: respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, solidaritet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna. Den syftar till att skydda och förbättra samhällets och individens välfärd, skydda folkhälsan, ge allmänheten en hög nivå av säkerhet samt angripa narkotikafenomenet på ett välavvägt, integrerat och evidensbaserat sätt. |
3. |
Strategin baseras också på folkrätten, de tillämpliga FN-konventioner (1) som utgör den folkrättsliga ramen för motåtgärder mot fenomenet med olaglig narkotika och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. I EU:s narkotikastrategi beaktas tillämpliga politiska FN-dokument, däribland FN:s politiska deklaration och handlingsplan om internationellt samarbete på vägen mot en välavvägd helhetsstrategi mot narkotikaproblemet i världen, vilken antogs 2009, där det fastställs att insatser för att minska efterfrågan på narkotika och insatser för att minska tillgången på narkotika är aspekter som stärker varandra inom policyn avseende olaglig narkotika och FN:s politiska deklaration om hiv/aids. Strategin har utarbetats på grundval av de principer som anges i Lissabonfördraget och på grundval av unionens och enskilda medlemsstater respektive befogenheter. Vederbörlig hänsyn ägnas åt subsidiaritet och proportionalitet, eftersom denna EU-strategi är avsedd att ge nationella strategier ett mervärde. Dessutom överensstämmer strategin helt och fullt med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och med EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. |
4. |
Senast 2020 bör prioriteringarna och insatserna inom området för olaglig narkotika, uppmuntrade och samordnade genom denna EU:s narkotikastrategi, ha åstadkommit en generell inverkan på nyckelaspekter av narkotikaläget i EU. De ska säkerställa en hög grad av skydd av människors hälsa, samhällsstabilitet och säkerhet genom en sammanhängande, ändamålsenlig och verkningsfull tillämpning av åtgärder, ingripanden och metoder när det gäller minskad efterfrågan och minskad tillgång på narkotika på nationell nivå, EU-nivå och internationell nivå och genom att minimera eventuella oavsiktliga negativa följdverkningar förbundna med genomförandet av dessa insatser. |
5. |
Narkotikafenomenet är ett nationellt och internationellt problem som man behöver försöka komma till rätta med i en global kontext. I detta avseende har samordnade insatser på EU-nivå en viktig roll att spela. Denna EU:s narkotikastrategi utgör en gemensam och evidensbaserad ram för åtgärder mot narkotikafenomenenet inom och utanför EU. Strategin säkerställer som en ram för samlade och kompletterande insatser att resurser som investeras i detta område används ändamålsenligt och verkningsfullt samtidigt som hänsyn tas till medlemsstaternas och EU-institutionernas institutionella och ekonomiska begränsningar. |
6. |
Strategin syftar till att bidra till en minskad efterfrågan och tillgång på narkotika inom EU och till en minskning vad gäller de hälso- och samhällsfaror och de skador för hälsan och samhället som orsakas av narkotika genom en strategisk metod som utgör dels ett stöd och ett komplement till nationell politik, dels en ram för samordnade och samlade insatser och dels grunden och den politiska ramen för EU:s externa samarbete inom detta område. Detta kommer att åstadkommas med hjälp av en välavvägd och evidensbaserad helhetsmetod. |
7. |
Slutligen bygger denna strategi vidare på tillvaratagna erfarenheter från tillämpningen av EU:s tidigare narkotikastrategier och tillhörande handlingsplaner, bl.a. rönen och rekommendationerna från den externa utvärderingen av EU:s narkotikastrategi för perioden 2005–2012, samtidigt som hänsyn tas till andra relevanta policyförändringar och insatser på EU-nivå och internationell nivå inom området för narkotika. |
I. Inledning
8. |
I strategin har man anammat nya metoder och tagit upp nya problem som fastställts under senare år, särskilt följande:
|
9. |
Målen för EU:s narkotikastrategi är följande:
|
10. |
Strategin bygger vidare på vad EU åstadkommit (2) inom området för olaglig narkotika och hämtar underlag från en pågående, vittomfattande genomgång av det nuvarande narkotikaläget, i synnerhet den från ECNN, samtidigt som man i strategin konstaterar behovet av att i förväg handla utifrån förutsedda förändringar och utmaningar. |
11. |
Strategin är uppbyggd kring två politikområden, insatser för att minska efterfrågan på narkotika och insatser för att minska tillgången på narkotika, och tre övergripande teman, a) samordning, b) internationellt samarbete och c) forskning, informationsverksamhet, övervakning och utvärdering. Dess två på varandra följande handlingsplaner, som under 2013 och 2017 ska utarbetas av motsvarande ordförandeskap, kommer att innehålla en förteckning över specifika insatser med en tidtabell, ansvariga parter, indikatorer och bedömningsverktyg. |
12. |
Med vederbörlig hänsyn till det nuvarande narkotikaläget och det som behöver göras för att kunna tillämpa strategin kommer ett begränsat antal riktade insatser att väljas ut per politikområde och övergripande tema och tas med i handlingsplanerna på grundval av bl.a. följande kriterier:
|
13. |
För att garantera ett fortsatt fokus på tillämpningen av strategin och dess åtföljande handlingsplaner ska varje ordförandeskap, med stöd från kommissionen och med tekniska bidrag från ECNN och Europol, ta upp prioriteringar och insatser som kräver uppföljning i övergripande arbetsgruppen för narkotikafrågor under sin mandatperiod och övervaka framsteg. Kommissionen ska, med hänsyn tagen till information som lämnas av medlemsstater och den europeiska utrikestjänsten och som finns att få från ECNN, Europol och andra EU-organ samt det civila samhället, lägga fram halvårsvisa lägesrapporter med syftet att bedöma verkställandet av mål och prioriteringar i EU:s narkotikastrategi och dess handlingsplan(er). |
14. |
Kommissionen kommer, med beaktande av information som lämnas av medlemsstater och som finns att få från ECNN, Europol, andra relevanta EU-institutioner och EU-organ och det civila samhället, senast 2016 att ta initiativet till en extern halvtidsutvärdering av strategin, med siktet inställt på förberedelser inför en andra handlingsplan för perioden 2017–2020. Efter att perioden för narkotikastrategin och dess handlingsplaner löpt ut 2020 kommer kommissionen ta initiativet till en övergripande extern utvärdering av hur de tillämpats. Vid denna utvärdering bör hänsyn också tas till information som samlats in från medlemsstaterna, andra relevanta EU-institutioner och EU-organ och det civila samhället samt till tidigare utvärderingar i syfte att bidra med underlag och rekommendationer till den framtida utvecklingen av EU:s narkotikapolitik. |
15. |
För att nå sina mål och för att säkerställa effektivitet kommer EU:s narkotikastrategi för perioden 2013–2020 att, varhelst det är möjligt, göra bruk av befintliga instrument och organ, inom respektive mandat, som är verksamma inom narkotikaområdet eller som är av relevans för nyckelaspekter av det, såväl inom EU (i synnerhet ECNN, Europol, Eurojust, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA)) som utanför EU (t.ex. UNODC, WCO, WHO och Pompidougruppen). Kommissionen, den höga representanten, rådet och Europaparlamentet kommer att se till att EU:s verksamheter inom området för olaglig narkotika är samordnade och kompletterar varandra. |
16. |
Tillräckliga och riktade medel bör anslås för uppnående av målen i denna EU:s narkotikastrategi på både EU-nivå och nationell nivå. |
II. Policyområde: insatser för att minska efterfrågan på narkotika
17. |
Insatser för att minska efterfrågan på narkotika består i en rad lika viktiga och ömsesidigt förstärkande åtgärder, däribland prevention (miljöprevention, allmänprevention, riktad prevention och indikerad prevention), tidig upptäckt och ingripande, risk- och skadebegränsning, behandling, rehabilitering, återintegrering i samhället och tillfrisknande. |
18. |
Inom området för insatser för att minska efterfrågan på narkotika är syftet med EU:s narkotikastrategi för perioden 2013–2020 att bidra till en mätbar minskning av användningen av olaglig narkotika, att försena åldern då missbruket inleds för att förebygga och minska problemnarkotikamissbruk, narkotikaberoende och narkotikarelaterade hälso- och samhällsfaror och skador för hälsan och samhället genom en ämnesövergripande och evidensbaserad helhetsmodell samt genom att främja och slå vakt om konsekvens mellan vård-, social- och justitiepolitik. |
19. |
Inom området för insatser för att minska efterfrågan på narkotika kartläggs följande prioriteringar (ej förtecknade i prioritetsordning):
|
III. Politikområde: insatser för att minska tillgången på narkotika
20. |
Insatser för att minska tillgången på narkotika inbegriper prevention, avskräckande och störande av narkotikarelaterad, i synnerhet organiserad, brottslighet genom samarbete mellan rättsväsenden och brottsbekämpande myndigheter, förbud, förverkande av vinning av brott, utredningar och gränsförvaltning. |
21. |
När det gäller att minska tillgången på narkotika är målet för EU:s narkotikastrategi 2013–2020 att bidra till en mätbar minskning av tillgången till olaglig narkotika, genom bekämpning av olaglig narkotikahandel, upplösning av organiserade brottsliga grupper som är inblandade i framställning av narkotika och olaglig narkotikahandel, effektiv användning av det straffrättsliga systemet, effektiv underrättelsestyrd brottsbekämpning samt ökat utbyte av underrättelser. På EU-nivå kommer tonvikten att läggas på storskalig, gränsöverskridande och organiserad narkotikarelaterad brottslighet. |
22. |
När det gäller minskning av tillgången på narkotika fastställs följande prioriteringar (ej förtecknade i prioritetsordning):
|
IV. Övergripande tema: samordning
23. |
Inom EU:s narkotikapolitik har samordningsmålet två syften, nämligen att säkerställa synergier, kommunikation och ett effektivt informations- och åsiktsutbyte till stöd för de politiska målen och samtidigt uppmuntra till en aktiv politisk diskussion och analys av utvecklingen och utmaningarna på narkotikaområdet både på EU-nivå och internationell nivå. Samordning krävs inom och mellan EU-institutionerna, medlemsstaterna, andra relevanta europeiska organ och det civila samhället, å ena sidan, och mellan EU, internationella organ och tredjeländer, å den andra. |
24. |
När det gäller samordning fastställs följande prioriteringar (ej förtecknade i prioritetsordning):
|
V. Övergripande tema: internationellt samarbete
25. |
Internationellt samarbete är ett nyckelområde där EU tillför ett mervärde till medlemsstaternas ansträngningar för att samordna narkotikapolitiken och ta itu med utmaningarna. EU:s yttre förbindelser på narkotikaområdet grundar sig på principerna om delat ansvar, multilateralism, en integrerad, välavvägd och evidensbaserad strategi, integrering av narkotikafrågor i utvecklingspolitiken, respekt för mänskliga rättigheter och principen om mänsklig värdighet samt respekt för internationella konventioner. |
26. |
Syftet med EU:s narkotikastrategi 2013–2020 på området internationellt samarbete är att på ett övergripande och välavvägt sätt ytterligare stärka dialogen och samarbetet mellan EU och tredjeländer och internationella organisationer när det gäller narkotikafrågor. |
27. |
EU:s narkotikastrategi utgör en del av en övergripande strategi som gör det möjligt för EU att tala med en röst på den internationella arenan och med sina partnerländer. EU kommer att fortsätta sitt engagemang för internationellt samarbete och diskussion kring de grundläggande frågorna inom narkotikapolitiken samt aktivt dela med sig av de resultat som uppnåtts genom EU:s narkotikastrategi som är balanserad mellan å ena sidan minskning av efterfrågan på narkotika och å andra sidan minskning av tillgången på narkotika, på grundval av vetenskapliga bevis, underrättelser och respekt för mänskliga rättigheter. Detta kräver konsekvens mellan politik och åtgärder på EU-nivå, inbegripet externt samarbete i fråga om minskning av efterfrågan på narkotika, inklusive risk- och skademinskning, minskning av tillgången på narkotika, alternativ utveckling, utbyte och överföring av kunskap samt medverkan från både statliga och icke-statliga aktörer. |
28. |
EU och dess medlemsstater bör se till att EU:s narkotikastrategi och dess mål införlivas i EU:s övergripande utrikespolitiska ram som en del av en övergripande strategi där man fullt ut och på ett konsekvent och samordnat sätt utnyttjar de olika strategier och diplomatiska, politiska och finansiella instrument som står till EU:s förfogande. Den höga representanten bör med stöd av Europeiska utrikestjänsten underlätta denna process. |
29. |
EU:s utrikesstrategi på narkotikaområdet har som mål att ytterligare stärka och stödja tredjeländers ansträngningar att tackla problemen när det gäller folkhälsa och säkerhet. Detta kommer att ske genom man att genomför de initiativ som beskrivs i denna strategi och efterföljande handlingsplaner, inbegripet när det gäller alternativ utveckling, minskning av efterfrågan på narkotika, minskning av tillgången på narkotika, främjande och skydd av mänskliga rättigheter, och med beaktande av regionala initiativ. Med tanke på den inverkan som framställning av och olaglig handel med narkotika har på den inre stabiliteten och säkerhetssituationen i ursprungs- och transitländer, kommer åtgärder även att riktas mot korruption, penningtvätt och vinning av narkotikarelaterade brott. |
30. |
När det gäller internationellt samarbete fastställs följande prioriteringar (utan prioritetsordning):
|
VI. Övergripande tema: informationsverksamhet, forskning, övervakning och utvärdering
31. |
Syftet med EU:s narkotikastrategi för perioden 2013–2020 inom området för informationsverksamhet, forskning, övervakning och utvärdering är att bidra till en bättre förståelse av alla aspekter av narkotikafenomenet och av åtgärders effekter för att kunna tillhandahålla ett gediget och vittomfattande faktaunderlag för politik och åtgärder. Dessutom syftar EU:s narkotikastrategi för perioden 2013–2020 till att bidra till bättre spridning av övervaknings-, forsknings- och utvärderingsresultat på EU-nivå och nationell nivå genom ombesörjande av stärkta synergieffekter, en välavvägd fördelning av finansiella medel och undvikande av dubbelarbete. Detta kan åstadkommas genom harmonisering av metoder, nätverksarbete och närmare samarbete. |
32. |
När det gäller information, forskning, övervakning och utvärdering fastställs följande prioriteringar (utan någon prioritetsordning):
|
(1) FN:s samlade konvention om narkotiska preparat från 1961, ändrad genom 1972 års protokoll, konventionen om psykotropa ämnen (1971) och konventionen mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen (1988).
(2) Rapport om den oberoende bedömningen av EU:s narkotikastrategi för perioden 2005–2012 och tillhörande handlingsplaner, finns att läsa på http://ec.europa.eu/justice/anti-drugs/files/rand_final_report_eu_drug_strategy_2005-2012_en.pdf
(3) EU-fördraget, artikel 4.