52012SC0397

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN

Följedokument till

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut

om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen fram till 2020 Att leva gott inom planetens gränser

Denna konsekvensbedömning åtföljer kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen fram till 2020. Under utarbetandet av beslutet har kommissionen genomfört ett omfattande offentligt samråd och beaktat de andra EU-institutionernas synpunkter.

Miljöhandlingsprogram har varit vägledande för EU:s miljöpolitik sedan början av 1970-talet. EU:s rätt att vidta åtgärder fastställs i artikel 192.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det sjätte miljöhandlingsprogrammet upphörde att gälla i juli 2012 och Europeiska kommissionen har åtagit sig att lägga fram ett nytt program som tillgodoser kravet från berörda parter, inbegripet rådet och Europaparlamentet, på ett nytt program. Avsikten med det nya programmet är att bygga vidare på mervärdet i det sjätte miljöhandlingsprogrammet samtidigt som dess svaga punkter åtgärdas.

Konsekvensbedömningen visar att förslaget tillför ett mervärde till EU genom att

· erbjuda en strategisk ram för miljöpolitiken inom EU,

· säkerställa komplementaritet och sammanhang,

· säkerställa förutsebarhet och lika villkor,

· stimulera till handling på alla styrningsnivåer.

Bakgrunden till utarbetandet av detta program skiljer sig från det som gällde vid tiden för det sjätte miljöhandlingsprogrammet. Framför allt har EU antagit Europa 2020-strategin – en övergripande strategi för all EU-politik för att skapa ”smart och hållbar sysselsättning och tillväxt för alla”. Samtidigt som många medlemsländer i dag kämpar för att klara den ekonomiska krisen, ger behovet av strukturreformer alla länder nya möjligheter att snabbt övergå till en inkluderande grön ekonomi.

EU:s miljöpolitik har tre viktiga ömsesidigt förstärkande uppgifter att fylla i detta syfte, nämligen att se till att

1. Europas naturkapital är tillräckligt motståndskraftigt mot påfrestningar och förändring,

2. ekonomin är ytterst resurseffektiv och koldioxidsnål,

3. invånarnas hälsa och välbefinnande även fortsättningsvis främjas av starkt miljöskydd.

Det nya miljöhandlingsprogrammet bör inriktas på att öka satsningarna för att nå dessa centrala mål under perioden fram till 2020, med vägledning av en långsiktig vision för miljön fram till 2050.

I den här konsekvensbedömningen undersöks de främsta problemen och alternativen för att målen ska uppnås så effektivt och sammanhängande som möjligt.

Även om vetenskapliga bedömningar visar på ett antal positiva trender under de senaste tio åren, finns det ändå fyra bakomliggande problem som hindrar uppnåendet av dessa centrala miljömål (se tabell ES1):

1) Bristfälligt genomförande av och luckor i det befintliga regelverket för miljöpolitiken.

2) Bristande sammanhang när det gäller att hantera sammankopplade problem, som också kräver satsningar på andra politikområden.

3) Problem när det gäller stimulansåtgärder för investeringar i miljörelaterade åtgärder.

4) Otillräcklig samordning av uppgifter och information om miljön, luckor i kunskapsbasen samt nya problem och trender som för närvarande inte hanteras på rätt sätt.

Tabell ES1: Vägledande tabell över de bakomliggande problemens omfattning

|| Bakomliggande problem

Miljöfråga || Genomförande || Kunskap || Investering || Sammanhang

Ekologisk resiliens och klimattålighet || Belastning på ekosystemen (från luftföroreningar, övergödning) || ++ || + || + || +++

Bevarandestatus (skydd av unionens viktigaste livsmiljöer och arter) || ++ || + || +++ || ++

Biologisk mångfald (arter och livsmiljöer på land och i vatten) || +++ || ++ || ++ || +++

Markförstöring (markerosion) || + || ++ || ++ || ++

Vattenkvalitet (ekologisk och kemisk status) || ++ || + || + || ++

Vattenförorening (från punktkällor och badvattenkvalitet) || +++ || + || ++ || +

Hållbarhet, koldioxidsnål tillväxt || Förändringar av den globala medeltemperaturen || ++ || + || +++ || +++

Utsläpp av växthusgaser || ++ || + || ++ || +++

Energieffektivitet || ++ || ++ || + || ++

Förnybara energikällor || + || ++ || +++ || +

Frikoppling (bryta sambandet mellan resursanvändning och ekonomisk tillväxt) || + || ++ || + || +++

Avfallsgenerering || ++ || ++ || + || +++

Avfallshantering (återvinning) || +++ || ++ || + || ++

Vattenstress (utnyttjande av vatten) || ++ || + || + || ++

Hälsa och välbefinnande || Gränsöverskridande luftförorening (kväveoxider, NMVOC, svaveldioxid, ammoniak, primärpartiklar) || + || + || + || ++

Luftkvaliteten i städer (partiklar och ozon) || +++ || + || + || ++

Kemikalier || ++ || +++ || + || ++

Det nya miljöhandlingsprogrammet ska också ha som mål att ytterligare stärka såväl de urbana som de globala dimensionerna av unionens miljöpolitik, eftersom dessa rumsliga skalor orsakar specifika problem och utmaningar vad gäller miljö och klimat, vilket kräver specialriktade strategier. De väsentliga åtagandena från UNCSD 2012 (Rio + 20) återspeglas också i programmet.

Mot bakgrund av detta granskas alternativen i en tvåstegsmetod.

I första steget bedöms tre alternativ för strategins innehåll:

· Alternativ 1: oförändrade förhållanden (business-as-usual). Detta innebär en fortsättning med den befintliga lagstiftningen.

· Alternativ 2: smartare genomförande. Detta omfattar större satsningar för att hantera bakomliggande problem som betraktas som de främsta hindren för att uppnå målen i den befintliga politiken och lagstiftningen. Det innebär inte bara att genomförandet förbättras utan också att det görs på ett smartare sätt med lämpliga investeringsincitament och en konsekvent politik.

· Alternativ 3: smartare genomförande och utnyttjande av ny kunskap. Det här alternativet omfattar de satsningar som anges i alternativ 2, plus andra satsningar som tar hänsyn till förändringar i kunskapsbasen och nya problem.

Det andra steget hanterar frågan om vilken typ av miljöhandlingsprogram, om någon, som skulle erbjuda den effektivaste strategin för att kunna uppnå de tre specifika målen. Tre alternativ undersöks:

· Alternativ A: Nedläggning av strategin med miljöhandlingsprogram.

· Alternativ B: Oförändrade förhållanden (business-as-usual) – Ett nytt miljöhandlingsprogram med samma struktur som det sjätte.

· Alternativ C: Ett nytt miljöhandlingsprogram som koncentreras på ett begränsat antal prioriterade mål.

I tabell ES2 visas en övergripande bedömning av alternativen mot kriterierna effektivitet, verkningsgrad och sammanhang. Den visar att det bästa alternativet, utifrån de tre kriterierna, är en kombination av alternativ 3 och alternativ C. Förutom miljöförbättringar förväntas ett strategiskt nytt miljöhandlingsprogram, som tillämpar principerna med smart lagstiftning och som främjar sammanhang, även öka konkurrenskraften genom att förbättra resurseffektiviteten. I tabell ES3 beskrivs åtgärderna enligt detta alternativ, vilket motsvarar de specifika uppsatta målen och omfattar kompletterande åtgärder som behandlar de bakomliggande drivkrafterna.

Tabell ES2: Övergripande bedömning av alternativen

|| Effektivitet || Verkningsgrad || Sammanhang

Steg 1: val av åtgärder

Alternativ 1 || 0 || 0 || 0

Alternativ 2 || + || ++ || +

Alternativ 3 (det bästa alternativet) || ++ || ++ || ++

Steg 2: vilken typ av miljöhandlingsprogram

Alternativ A || - || - || -

Alternativ B || 0 || 0 || 0

Alternativ C (det bästa alternativet) || + || + || ++

Tabell ES3: Åtgärder enligt det sjunde miljöhandlingsprogrammet och relationen till specifika mål

Specifika mål || Åtgärder som i första hand rör ett enda specifikt mål || Kompletterande åtgärder som rör alla de tre specifika målen (lämplig ram)

Se till att Europas naturkapital är tillräckligt motståndskraftigt mot tryck och förändring || Fullt ut genomföra EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 || Förbättra genomförandet - Skapa förutsättningar för effektivare miljöinspektioner och miljöövervakning - Säkerställa tillgången till rättslig prövning - Stödja bättre hantering av klagomål och bättre medlingssystem på nationell nivå - Etablera informationssystem på nationell nivå med aktiv spridning av information som visar att EU:s miljölagstiftning genomförs på ett effektivt sätt - Undersöka vilken praktisk roll partnerskapsavtal kan ha när det gäller att förbättra genomförandet av specifik miljölagstiftning Förbättra vetenskaps- och kunskapsbasen för miljöpolitiken - Förbättra den vetenskapliga faktabasen för miljöpolitiken, inbegripet dess tillgänglighet, genom att förenkla, rationalisera och modernisera insamling, hantering och spridning av miljödata och -information - Utveckla en systematisk metod för att förutse, utvärdera och hantera nya miljörisker - Fylla ut de befintliga kunskapsluckorna Se till att det finns lämpliga incitament för investeringar - Se till att miljö- och klimatmålen stöds med tillräcklig finansiering genom att: på lämpligt sätt återspegla miljö- och klimatprioriteringarna i partnerskapsavtal; se till att minst 20 % av EU:s budget 2014–2020 är klimatrelaterad och öka användningen av tillgängliga EU-medel till miljöåtgärder med minst 25 % över aktuella nivåer/2010-års nivåer; utveckla och tillämpa ett system för att rapportera och följa upp miljörelaterade utgifter - Successivt fasa ut miljöskadliga subventioner, i ökad omfattning använda marknadsbaserade instrument, inbegripet beskattning - Främja och öka finansiering från den privata sektorn för miljö- och klimatrelaterade utgifter, framför allt genom att underlätta tillgången till innovativa finansiella instrument - Öka satsningarna för att inrätta omfattande mätningar av hur hållbara våra framsteg är (andra mått än BNP), inbegripet redovisning av naturkapital - Integrering av miljö- och resurseffektiva hänsyn i den europeiska planeringsterminen Förbättra integrering och sammanhang - Integrera miljö- och klimatrelaterade villkor och incitament i politiska initiativ, på unionsnivå och nationell nivå, och genomföra systematiska förhandsbedömningar av de miljömässiga (sociala och ekonomiska) effekterna av politiska initiativ på unionsnivå och nationell nivå. Förbättra hållbarheten i stadsområden - Stödja strävan att uppnå minimikriterierna för hållbarhet i de flesta städerna i unionen. Säkerställa effektiva internationella åtgärder - Inrikta samarbetet med EU:s strategiska samarbetspartner på att gynna bästa praxis inom nationell miljöpolitik och miljölagstiftning, liksom samstämmighet i multilaterala miljöförhandlingar - Ratificera återstående eller nya multilaterala miljöavtal i god tid före 2020 och säkerställa effektivt EU-deltagande i andra internationella processer - Initiera och genomföra åtgärder för att skydda världens skogar - Fokusera samarbetet med länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken på en successiv tillnärmning till de främsta av unionens miljöpolitiska mål - Aktivt ta del i en internationell arbetsplan om öka satsningarna för att dämpa klimatförändringen och stödja det konkreta genomförandet av kostnadseffektiva alternativ för flera olika begränsningsåtgärder som kan fylla ambitionsluckorna fram till 2020 - Till fullo integrera det väsentliga resultatet av UNCSD 2012 i våra åtgärder på europisk, regional, internationell och global nivå

Utveckla en mer strategisk metod för att skydda och förbättra skogarna och de tjänster de ger

Förstärka integreringen av markanvändningsaspekter i beslutsfattandet, eventuellt inbegripet fastställande av mål för jord och mark

Vidta ytterligare steg och åtgärder för att eliminera utsläpp från tätbebyggelsers och industriers avloppsvatten, från gödselanvändning och från utsläpp till luft som leder till övergödning

Till fullo genomföra ramdirektivet för vatten, inbegripet att vidta ytterligare åtgärder för att minska påverkan på sötvatten, däribland kväve och fosfor

Till fullo genomföra ramdirektivet om en marin strategi inbegripet att minska marint avfall, eventuellt inbegripet fastställande av mål

Se till att ekonomin är ytterst resurseffektiv och koldioxidsnål || Till fullo genomföra EU:s klimat- och energipaket fram till 2020

Till fullo genomföra EU:s avfallslagstiftning och använda avfall som en resurs, framför allt genom att säkerställa tillämpningen av avfallshierarkin och effektiv tillämpning av ekonomiska instrument som att praktiskt taget eliminera deponering och begränsa energiåtervinning

Åtgärda hinder på den inre marknaden för miljöriktig återvinning inom EU

Minska den totala miljöpåverkan av produktion och konsumtion genom att framför allt fokusera på livsmedel, bostäder och transporter, eventuellt inbegripet fastställande av mål

Se till att invånarnas hälsa och välstånd även fortsättningsvis främjas med starkt miljöskydd || Uppdatera EU:s politik för luftkvalitet och anpassa den enligt de senaste vetenskapliga rönen, fastställa kostnadseffektiva åtgärder för att bekämpa luftföroreningar vid källan och öka satsningarna att nå full efterlevnad av EU:s lagstiftning om luftkvalitet

Uppdatera EU:s bullerpolitik och anpassa den enligt de senaste vetenskapliga rönen, fastställa kostnadseffektiva åtgärder för att minska buller vid källan

Öka takten i genomförandet av dricksvattendirektivet, framför allt för minde leverantörer, och det nya badvattendirektivet i syfte att uppnå efterlevnadsnivåer på över 95 % fram till 2020

Utveckla en strategi för en giftfri miljö genom att ta i tu med de kombinerade effekterna från kemikalier och säkerhetsproblem som rör hormonstörande ämnen och utveckla en omfattande strategi för att minimera exponeringen för farliga ämnen. Effektivt hantera problem som rör nanomaterial via en enhetlig strategi över olika lagstiftningsgränser

Komma överens om och genomföra en klimatanpassningsstrategi för EU, som ska innebära en integrering av klimatanpassningsaspekter i EU:s centrala politiska initiativ och politikområdena

Ytterligare minska vattenstressen inom EU

Programmets strategiska karaktär innebär att resultatet delvis är beroende av de specifika politiska verktyg som väljs för att uppnå de fastställda prioriterade målen. Detta avgörs först efter det att konsekvensbedömningar har genomförts. Det påverkar kostnadseffektiviteten och får specifika sociala och ekonomiska effekter, men också den roll som nationella, regionala och lokala myndigheter spelar när det gäller att genomföra politik och lagstiftning som avtalas på unionsnivå.

Miljöanpassad och effektivare teknik, ökad produktivitet och nya arbetstillfällen kommer att stödja tillväxt och sysselsättning. En sammanhållen och mer integrerad politisk ram som stöder resurseffektivitet och miljövänligare produkter kan också hjälpa små och medelstora företag att bli mer resurseffektiva genom att deras produktionskostnader minskar och deras tillträde till nya marknader underlättas. Under tiden är det viktigt att se till att vårt ekosystem klarar att stödja tillväxt och skydda människors hälsa, så att den ekonomiska hållbarheten ökar.

Kommissionen kommer att övervaka genomförandet av det nya miljöhandlingsprogrammet via den ordinarie övervakningsprocessen för Europa 2020-strategin. Eftersom de flesta åtgärder som anges i denna konsekvensbedömning rör befintliga politikområden, är det lämpligt att använda befintliga indikatorer för att få korrekt övervakning av framstegen. För nya och tillkommande problem kommer indikatorer vid behov att fastställas med hjälp av konsekvensbedömningar som genomförs som en del i processen att fastställa bästa sättet att hantera problemen. En fullständig utvärdering av programmet ska genomföras före 2020.