MOTIVERING

1) Bakgrund

1999 års konvention om livsmedelsbistånd (nedan kallad 1999 års konvention) är en multilateral överenskommelse som ursprungligen trädde i kraft på 1960-talet. Avsikten med detta instrument var att göra det möjligt för industriländer att på ett samordnat och godtagbart sätt göra sig av med sitt jordbruksöverskott till behövande utvecklingsländer. 1999 års konvention var ursprungligen tänkt att gälla till och med den 30 juni 2002. Den har förlängts fem gånger, och den senaste förlängningen sträcker sig till och med den 30 juni 2012.

Den 14 december 2010 kom parterna i 1999 års konvention – Förenta staterna, Japan, Kanada, Schweiz, Australien och EU – överens om att förhandla fram en ny konvention med syfte att tillhandahålla ändamålsenligt och verkningsfullt livsmedelsbistånd till utsatta befolkningsgrupper, utifrån de behov som har konstaterats.

På grundval av den rekommendation som kommissionen lade fram för rådet bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar om en ny konvention om livsmedelsbistånd.

Förhandlingarna slutfördes framgångsrikt den 25 april 2012.

Kommissionen lade den xxx fram ett förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av konventionen om livsmedelsbistånd, med förbehåll för att den ingås vid en senare tidpunkt.

2) Karaktären av konventionen om livsmedelsbistånd (2012 års konvention)

2012 års konvention om livsmedelsbistånd återspeglar ett förnyat synsätt på livsmedelsbistånd. Den syftar till att tillgodose utsatta befolkningsgruppers livsmedels- och näringsbehov på ett verkningsfullt och effektivt sätt, som går längre än att enbart tillhandahålla livsmedel, vilket är i linje med EU:s politik för humanitärt livsmedelsbistånd. Andra viktiga faktorer är ökad tillgång till samt konsumtion av lämpliga, säkra och näringsrika livsmedel på grundval av en korrekt behovsanalys. Detta tillvägagångssätt bygger på (humanitära) principer och full respekt för skyldigheterna enligt WTO. Konventionen kommer att genomföras med hjälp av årliga åtaganden av parterna in natura eller i kontanter.

2012 års konvention träder i kraft den 1 januari 2013 om fem undertecknare har ratificerat konventionen senast den 30 november 2012. Konventionen kommer att vara öppen för undertecknande till och med den 31 december 2012. Den kommer också att vara öppen för undertecknande och ratificering av enskilda EU-medlemsstater som gör åtaganden som är direkt knutna till deras respektive budgetar.

Det kommer sannolikt att uppstå en tidslucka mellan den dag då den nuvarande 1999 års konvention upphör att gälla (den 30 juni 2012) och den dag då den nya konventionen träder i kraft (den 1 januari 2013). Frågan om en eventuell ytterligare förlängning av 1999 års konvention om livsmedelsbistånd kommer att tas upp formellt av livsmedelsbiståndskommittén under dess möte i juni 2012. Ett förslag från kommissionen om att bemyndiga kommissionen att på EU:s vägnar motsätta sig en ytterligare förlängning av 1999 års konvention är under behandling i rådet.

3) Förfarande

Kommissionen uppmanar därför rådet att godkänna ingåendet av konventionen om livsmedelsbistånd på Europeiska unionens vägnar.

2012/0183 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ingående på Europeiska unionens vägnar av konventionen om livsmedelsbistånd

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 214.4 jämförd med artikel 218.6 a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande[1], och

av följande skäl:

(1)       Unionen är part i 1999 års konvention om livsmedelsbistånd (nedan kallad 1999 års konvention), som inte längre bör gälla från och med den 1 juli 2012.

(2)       I enlighet med rådets beslut XXX av den [...][2], undertecknades konventionen om livsmedelsbistånd den […], med förbehåll för att den ingås vid en senare tidpunkt. Det ligger i unionens intresse att vara part i konventionen, eftersom den skulle bidra till uppnåendet av de syften på området humanitärt bistånd som avses i artikel 214.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(3)       Konventionen bör godkännas på Europeiska unionens vägnar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Konventionen om livsmedelsbistånd godkänns härmed på unionens vägnar.

Texten till konventionen bifogas detta beslut.

Artikel 2

Kommissionen ska besluta om det årliga åtagande som ska göras på unionens vägnar i enlighet med artikel 5 i konventionen och anmäla detta åtagande till kommitténs sekretariat.

Artikel 3

Kommissionen ska på unionens vägnar lägga fram årsrapporter och delta i informationsutbyte i enlighet med artikel 6 i konventionen.

Artikel 4

Rådets ordförande ska utse den person som ska ha befogenhet att på Europeiska unionens vägnar deponera det godkännandeinstrument som föreskrivs i artikel 12 i konventionen för att uttrycka Europeiska unionens samtycke till att bli bunden av konventionen.

Artikel 5

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas[3].

Utfärdat i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

BILAGA

KONVENTION OM LIVSMEDELSBISTÅND

INGRESS

Parterna i denna konvention,

som bekräftar sitt fortsatta engagemang för de fortfarande giltiga målen i 1999 års konvention om livsmedelsbistånd, att bidra till livsmedelstrygghet i världen och förbättra världssamfundets förmåga att reagera på akuta livsmedelskriser och andra livsmedelsbehov i utvecklingsländerna,

som strävar efter att förbättra ändamålsenligheten, effektiviteten och kvaliteten i livsmedelsbiståndet när det gäller att bevara liv och minska mänskligt lidande för de mest utsatta befolkningsgrupperna, särskilt i nödsituationer, genom att stärka det internationella samarbetet och samordningen, särskilt bland parterna och andra berörda aktörer,

som är medvetna om att utsatta befolkningsgrupper har särskilda livsmedels- och näringsbehov,

som bekräftar att staterna har det primära ansvaret för sin egen nationella livsmedelsförsörjning, och därmed för att gradvis förverkliga alla människors rätt till tillräcklig föda i enlighet med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) frivilliga riktlinjer, Voluntary Guidelines to support the Progressive Realization of the Right to Adequate Food in the Context of National Food Security, som antogs av FAO-rådet i november 2004,

som uppmuntrar regeringar i länder med osäker livsmedelsförsörjning att utforma och genomföra strategier som länderna själva ansvarar för, för att genom långsiktiga åtgärder ta itu med de bakomliggande orsakerna till den osäkra livsmedelsförsörjningen, och att säkerställa en lämplig koppling mellan katastrofbistånd, återhämtning och utvecklingsverksamhet,

som hänvisar till internationell humanitär rätt och de grundläggande humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende,

som hänvisar till de principer och den bästa praxis för gott humanitärt givarskap som godkändes i Stockholm den 17 juni 2003,

som är medvetna om att parterna har sin egen politik för tillhandahållandet av livsmedelsbistånd i nödsituationer och andra situationer,

som beaktar den handlingsplan som antogs vid världstoppmötet om livsmedelsförsörjning i Rom 1996, samt de fem Romprinciperna för en tryggad global livsmedelsförsörjning som ställdes upp i deklarationen från världstoppmötet om livsmedelsförsörjning 2009, särskilt åtagandet att uppnå tryggad livsmedelsförsörjning i alla länder, och de pågående insatserna för att minska fattigdomen och utrota svälten som ånyo bekräftades av FN:s generalförsamling i Förenta nationernas millenniedeklaration,

som beaktar de åtaganden som gjorts av givar- och mottagarländerna för att förbättra utvecklingsbiståndets effektivitet genom att tillämpa de principer som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) ställt upp i Parisförklaringen om biståndseffektivitet som antogs 2005,

fast beslutna att agera i enlighet med Världshandelsorganisationens (WTO) krav, särskilt WTO-regler för livsmedelsbiståndet,

har enats om följande.

Artikel 1

Mål

Målen för denna konvention är att rädda liv, minska svälten, förbättra livsmedelsförsörjningen och förbättra nutritionsstatusen hos de mest utsatta befolkningsgrupperna genom att

(a) tillgodose livsmedels- och näringsbehoven hos de mest utsatta befolkningsgrupperna genom åtaganden av parterna om att tillhandahålla livsmedelsbistånd som förbättrar tillgången till samt konsumtionen av tillräckliga, säkra och näringsrika livsmedel,

(b) se till att livsmedelsbiståndet till de mest utsatta befolkningsgrupperna är tillräckligt, ges i rätt tid, är verkningsfullt och effektivt och ges på grundval av behov och gemensamma principer, och

(c) underlätta informationsutbyte, samarbete och samordning, och skapa ett forum för diskussion i syfte att förbättra en verkningsfull, effektiv och konsekvent användning av parternas resurser för att tillgodose behoven.

Artikel 2

Principer för livsmedelsbistånd

Parterna bör vid tillhandahållande och leverans av livsmedelsbistånd till de mest utsatta befolkningsgrupperna alltid följa följande principer:

(a) Allmänna principer för livsmedelsbistånd:

i)       Tillhandahålla livsmedelsbistånd endast när detta är det mest verkningsfulla och lämpliga sättet att tillgodose livsmedels- eller näringsbehoven hos de mest utsatta befolkningsgrupperna.

ii)       Tillhandahålla livsmedelsbistånd med hänsyn till långsiktiga återuppbyggnads- och utvecklingsmål i mottagarländerna, och samtidigt stödja det bredare målet om tryggad livsmedelsförsörjning, när så är lämpligt.

iii)      Tillhandahålla livsmedelsbistånd på ett sätt som skyddar försörjningsmöjligheterna och stärker självförtroendet och förmågan till återhämtning hos utsatta befolkningsgrupper och lokala samhällen, och som förebygger, ger beredskap för, lindrar följderna av och reagerar på livsmedelsförsörjningskriser.

iv)      Tillhandahålla livsmedelsbistånd på ett sådant sätt att det inte uppstår beroende och så att direkta och indirekta negativa effekter på mottagarna och andra berörda minimeras.

v)      Tillhandahålla livsmedelsbistånd på ett sätt som inte inverkar menligt på den lokala produktionen, marknadsvillkoren, marknadsföringen och den kommersiella handeln eller på priserna på grundläggande varor för utsatta befolkningsgrupper.

vi)      Tillhandahålla livsmedelsbistånd i gåvoform, när det är möjligt.

(b) Principer för ett verkningsfullt livsmedelsbistånd:

i)       Minimera de kostnader som är knutna till biståndet, för att öka det tillgängliga beloppet för livsmedelsbistånd till utsatta befolkningsgrupper och främja biståndets effektivitet.

ii)       Aktivt sträva efter att samarbeta, samordna och utbyta information för att förbättra måluppfyllelsen och effektiviteten i program för livsmedelsbistånd, och samstämmigheten mellan livsmedelsbistånd och därmed sammanhängande politikområden och instrument.

iii)      Köpa in livsmedel och andra komponenter i livsmedelsbiståndet, lokalt eller regionalt när detta är möjligt och ändamålsenligt.

iv)      I allt högre grad lämna obundet kontantbaserat livsmedelsbistånd, när så är möjligt och på grundval av behov.

v)      Tillhandahålla livsmedelsbistånd i form av pengar bara om det konstateras ett behov av att göra detta, och för att förbättra livsmedelstryggheten för utsatta befolkningsgrupper. Tillhandahålla såndant bistånd på grundval av öppen och objektiv marknadsanalys och förhindra att livsmedelsbistånd missbrukas för kommersiella ändamål.

vi)      Se till att livsmedelsbiståndet inte används för att främja parternas mål i fråga om marknadsutveckling.

vii)     Så långt som möjligt undvika återexport av livsmedelsbistånd, utom för att förebygga eller ingripa i en nödsituation. Återexportera livsmedelsbistånd endast så att det kan undvikas att det missbrukas för kommersiella ändamål.

viii)    Erkänn, när så är lämpligt, att det är de berörda myndigheterna eller aktörerna som spelar den främsta rollen och primärt ansvarar för organisationen, samordningen och genomförandet av livsmedelsbiståndsinsatserna.

(c) Principer för tillhandahållandet av livsmedelsbistånd:

i)       Rikta in livsmedelsbiståndet enligt livsmedels- och näringsbehovet hos de mest utsatta befolkningsgrupperna.

ii)       Ta med mottagarna, och där så är lämpligt, även andra berörda parter, i bedömningen av mottagarnas behov och i utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av livsmedelsbiståndet.

iii)      Tillhandahålla livsmedelsbistånd som uppfyller tillämpliga säkerhets- och kvalitetsnormer samt tar hänsyn till kulturella och lokala kostvanor och mottagarnas näringsbehov.

iv)      Upprätthålla värdigheten hos mottagarna av livsmedelsbistånd.

(d) Principer för ansvarighet i samband med livsmedelsbiståndet:

i)       Vidta särskilda och lämpliga åtgärder för att öka ansvarigheten och öppenheten i politik och program för livsmedelsbistånd och i livsmedelsbiståndsinsatser.

ii)       På ett regelbundet och öppet sätt övervaka, bedöma och förmedla resultaten och verkningarna av livsmedelsbiståndet i syfte att ytterligare utveckla bästa metoder och göra insatserna så verkningsfulla som möjligt.

Artikel 3

Förhållande till WTO-avtal

Ingenting i denna konvention ska avvika från eventuella befintliga eller framtida skyldigheter inom ramen för WTO som är tillämpliga mellan parterna. I händelse av konflikt mellan sådana skyldigheter och denna konvention ska de förra ha företräde. Ingenting i denna konvention ska begränsa de ståndpunkter som en part får inta i förhandlingar inom WTO.

Artikel 4

Berättigat land, berättigade befolkningsgrupper, berättigade produkter, berättigade insatser och kostnader i samband med bistånd

1.           Berättigat land: varje land som är upptaget på den förteckning över mottagare av offentligt utvecklingsbistånd som upprättats av OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd (DAC), eller något annat land som anges i arbetsordningen och genomförandebestämmelserna.

2.           Berättigade utsatta befolkningsgrupper: utsatta befolkningsgrupper i varje berättigat land.

3.           Berättigade produkter: livsmedel som är förenliga med relevant politik och lagstiftning i det land där insatsen görs, vid behov även tillämpliga internationella normer för livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet, och produkter som bidrar till att tillgodose livsmedelsbehoven och skydda försörjningsmöjligheterna i nödsituationer och i tidiga faser av återhämtning. Förteckningen över berättigade produkter finns i arbetsordningen och genomförandestämmelserna.

4.           De insatser som är berättigade för att en part ska uppfylla sitt lägsta årliga åtagande i enlighet med artikel 5 ska överensstämma med artikel 1, och omfatta minst följande insatser:

(a) Tillhandahållande och distribution av berättigade produkter.

(b) Tillhandahållande av kontanter eller kuponger.

(c) Livsmedelsinsatser.

Dessa berättigade insatser beskrivs närmare i arbetsordningen och genomförandebestämmelserna.

5.         De kostnader i samband med livsmedelsbiståndet som är berättigade för att en part ska uppfylla sitt lägsta årliga åtagande i enlighet med artikel 5 ska överensstämma med artikel 1, och begränsas till de kostnader som är direkt knutna till tillhandahållandet av berättigade insatser, vilket beskrivs närmare i arbetsordningen och genomförandebestämmelserna.

Artikel 5

Åtagande

1.           För att uppnå målen för denna konvention samtycker parterna till att göra ett årligt åtagande om livsmedelsbistånd, som fastställs enlighet med partens lagar och andra författningar. Varje parts åtagande kallas dess lägsta årliga åtagande.

2.           Den lägsta årliga åtagandet ska uttryckas i värde eller kvantitet, vilket beskrivs närmare i arbetsordningen och genomförandebestämmelserna. En part får välja att uttrycka sitt åtagande i ett lägsta värde eller en lägsta kvantitet, eller en kombination av båda.

3.           När det gäller lägsta årliga åtaganden med avseende på värde kan parten själv välja i vilken valuta de uttrycks. Lägsta årliga åtaganden med avseende på kvantitet kan uttryckas i ton spannmålsekvivalent eller någon annan annan måttenhet som anges i arbetsordningen och genomförandebestämmelserna.

4.           Varje part ska till sekretariatet anmäla sitt ursprungliga lägsta årliga åtagande så snart som möjligt, dock senast sex månader efter det att denna konvention trätt i kraft, eller inom tre månader från partens anslutning till denna konvention.

5.           Varje part ska till sekretariatet anmäla eventuella ändringar av sitt lägsta årliga åtagande för följande år senast den 15 december det år som föregår ändringen.

6.           Sekretariatet ska meddela de uppdaterade lägsta årliga åtagandena till samtliga parter så snart som möjligt, dock senast den 1 januari varje år.

7.           Bistånd som tillhandahålls för att uppfylla de lägsta årliga åtagandena bör tillhandahållas i gåvoform när det är möjligt. När det gäller livsmedelsbistånd som räknas in i en parts åtagande ska minst 80 % av biståndet till berättigade länder och berättigade utsatta befolkningsgrupper, tillhandahållas i gåvoform, vilket beskrivs närmare i arbetsordningen och genomförandebestämmelserna. Parterna ska i möjligaste mån sträva efter att gradvis öka denna procentsats. Bistånd som inte lämnas i gåvoform bör redovisas i varje parts årsrapport.

8.           Parterna ska åta sig att genomföra allt livsmedelsbistånd enligt denna konvention så att det inte inverkar störande på de normala produktionsmönstren och de internationella handelsmönstren.

9.           Parterna ska se till att tillhandahållandet av livsmedelsbistånd inte är direkt eller indirekt, formellt eller informellt, uttryckligen eller underförstått, knutet till kommersiell export av jordbruksprodukter eller andra varor och tjänster till mottagarländerna.

10.         För att uppfylla sitt lägsta årliga åtagande, oavsett om det uttrycks i värde eller kvantitet, ska en part lämna bistånd som är förenligt med denna konvention, och som består i finansiering av berättigade produkter och insatser samt kostnader i samband med dessa i enlighet med vad som fastställs i artikel 4 och i den närmare beskrivningen i arbetsordningen och genomförandebestämmelserna.

11.         Bistånd som tillhandahålls för att uppfylla de lägsta årliga åtagandena enligt denna konvention får endast riktas till berättigade länder eller berättigade utsatta befolkningsgrupper, i enlighet med vad som fastställs i artikel 4 och i den närmare beskrivningen i arbetsordningen och genomförandebestämmelserna.

12.         Parterna får tillhandahålla biståndet bilateralt via mellanstatliga eller andra internationella organisationer eller genom andra livsmedelsbiståndspartner, men inte genom andra parter i konventionen.

13.         Varje part ska göra sitt yttersta för att uppfylla sitt lägsta årliga åtagande. Om en part inte är i stånd att uppfylla sitt lägsta årliga åtagande för ett visst år, ska den i sin årsrapport för det året redogöra för de omständigheter som ledde till den bristande uppfyllelsen. Den kvantitet som inte tillhandahållits ska läggas till partens lägsta årliga åtagande för påföljande år om inte den kommitté som inrättats enligt artikel 7 beslutar något annat eller det är motiverat av särskilda omständigheter.

14.         Om en parts bistånd överskrider dess lägsta årliga åtagande får den överskridande delen, dock högst 5 % av dess lägsta årliga åtagande, räknas som en del av partens bistånd för påföljande år.

Artikel 6

Årsrapporter och informationsutbyte

1.           Varje part ska inom nittio dagar efter utgången av kalenderåret lägga fram en årsrapport för sekretariatet i enlighet med arbetsordningen och genomförandebestämmelserna, med en närmare redogörelse för hur parten uppfyllt sitt lägsta årliga åtagande inom ramen för denna konvention.

2.           Årsrapporten ska innehålla en beskrivande del som kan omfatta information om hur partens politik och program för livsmedelsbistånd samt livsmedelsbiståndsinsatser bidrar till målen och principerna för denna konvention.

3.           Parterna bör fortlöpande utbyta information om sin politik och sina program för livsmedelsbistånd och resultatet av sina utvärderingar av denna politik och dessa program.

Artikel 7

Livsmedelsbiståndskommittén

1.           En livsmedelsbiståndskommitté (nedan kallad kommittén), som ska bestå av alla parter i denna konvention, inrättas härmed.

2.           Kommittén ska fatta beslut vid sina formella sammanträden och fullgöra de uppgifter som krävs för att genomföra bestämmelserna i denna konvention i enlighet med principerna och målen för konventionen.

3.           Kommittén ska anta sin arbetsordning. Kommittén får också anta bestämmelser som ytterligare utvecklar bestämmelserna i denna konvention för att garantera att de genomförs korrekt. Dokument FAC(11/12)1 av den 25 april 2012 från livsmedelsbiståndskommittén inom ramen för 1999 års konvention om livsmedelsbistånd ska i en inledande fas tjäna som arbetsordning och genomförandebestämmelser för denna konvention. Kommittén kan därefter besluta att ändra arbetsordningen och genomförandebestämmelserna.

4.           Kommittén ska fatta beslut i samförstånd, vilket innebär att ingen part formellt motsätter sig det beslut som kommittén föreslår i en fråga som är föremål för diskussion vid ett formellt sammanträde. Det är möjligt att formellt motsätta sig ett beslut antingen vid ett formellt sammanträde eller inom trettio dagar efter utsändandet av protokollet från ett formellt sammanträde, av vilket de berörda förslagen till beslut framgår.

5.           Sekretariatet ska för varje år för kommittén lägga fram en sammanfattande rapport, som ska utarbetas, antas och offentliggöras i enlighet med arbetsordningen och genomförandebestämmelserna.

6.           Kommittén bör utgöra ett forum för diskussioner mellan parterna i frågor om livsmedelsbistånd, t.ex. behovet av att mobilisera lämpliga åtaganden om resurser i rätt tid för att åtgärda livsmedels- och näringsbehov, i synnerhet i särskilda nöd- och krissituationer. Avsikten är att kommittén ska främja utbyte och spridning av information till andra berörda aktörer och den bör samråda med och få information från dem till stöd för sina diskussioner.

7.           Varje part ska utse en företrädare som mottagare för tillkännagivanden och andra meddelanden från sekretariatet.

Artikel 8

Kommitténs ordförande och vice ordförande

1.           Vid det sista formella sammanträdet varje år ska kommittén utse en ordförande och en vice ordförande för påföljande år.

2.           Ordföranden ska ha följande arbetsuppgifter:

(a) Godkänna förslaget till dagordning för varje formellt sammanträde eller informellt möte.

(b) Leda formella sammanträden eller informella möten.

(c) Öppna och avsluta varje formellt sammanträde eller informellt möte.

(d) Lägga fram förslaget till dagordning för kommittén för antagande i början av varje formellt sammanträde eller informellt möte.

(e) Leda diskussioner och se till att de förfaranden som anges i arbetsordningen och genomförandebestämmelserna följs.

(f) Fördela ordet bland parterna.

(g) Fatta beslut om procedurfrågor i enlighet med gällande arbetsordning och genomförandebestämmelser.

(h) Ställa frågor och kungöra beslut.

3.           Om ordföranden är frånvarande under hela eller en del av ett formellt sammanträde eller ett informellt möte, eller tillfälligt inte kan fullgöra sina åligganden som ordförande ska vice ordföranden fungera som ordförande. Om ordföranden och vice ordföranden är frånvarande ska kommittén utse en tillfällig ordförande.

4.           Om ordföranden av någon anledning inte kan fortsätta att fullgöra sina åligganden som ordförande ska vice ordföranden fungera som ordförande fram till årets slut.

Artikel 9

Formella sammanträden och informella möten

1.           Kommittén ska hålla formella sammanträden och informella möten i enlighet med arbetsordningen och genomförandebestämmelserna.

2.           Kommittén ska hålla minst ett formellt sammanträde varje år.

3.           Kommittén ska hålla ytterligare formella sammanträden och informella möten på begäran av ordföranden eller av minst tre av parterna.

4.           Kommittén får bjuda in observatörer och berörda aktörer som vill diskutera särskilda frågor rörande livsmedelsbistånd att närvara vid dess formella sammanträden eller informella möten i enlighet med arbetsordningen och genomförandebestämmelserna.

5.           Kommittén ska sammanträda på en plats som bestäms i enlighet med arbetsordningen och genomförandebestämmelserna.

6.           Dagordningen för formella sammanträden och informella möten ska utarbetas i enlighet med arbetsordningen och genomförandebestämmelserna.

7.           Protokollet från ett formellt sammanträde, som ska innehålla eventuella förslag till beslut av kommittén, ska sändas ut inom 30 dagar efter det formella sammanträdet.

Artikel 10

Sekretariat

1.           Kommittén ska utse ett sekretariat och använda dess tjänster i enlighet med arbetsordningen och genomförandebestämmelserna. Kommittén ska begära att Internationella spannmålsrådets (IGC) sekretariat fungerar som kommitténs sekretariat under den inledande fasen.

2.           Sekretariatet ska utföra de arbetsuppgifter som anges i denna konvention samt i arbetsordningen och genomförandebestämmelserna, utföra alla administrativa uppgifter, bl.a. att utarbeta och sända ut dokument och rapporter, och utföra andra uppgifter som fastställs av kommittén.

Artikel 11

Tvistlösning

Kommittén ska bemöda sig om att lösa eventuella tvister mellan parterna rörande tolkningen eller genomförandet av denna konvention, dess arbetsordning eller genomförandebestämmelser, inbegripet påståenden om underlåtenhet att fullgöra de skyldigheter som fastställs i denna konvention.

Artikel 12

Undertecknande och ratificering, godtagande eller godkännande

Denna konvention ska vara öppen för undertecknande av Republiken Argentina, Samväldet Australien, Republiken Österrike, Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Kanada, Kroatien, Republiken Cypern, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Europeiska unionen, Republiken Estland, Republiken Finland, Republiken Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Grekland, Ungern, Irland, Republiken Italien, Japan, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Konungariket Norge, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovakien, Republiken Slovenien, Konungariket Spanien, Konungariket Sverige, Schweiziska edsförbundet, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, och Amerikas förenta stater, vid Förenta nationernas högkvarter i New York från och med den 11 juni 2012 till och med den 31 december 2012. Denna konvention ska ratificeras, godtas eller godkännas av samtliga signatärer. Ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument ska deponeras hos depositarien.

Artikel 13

Anslutning

1.           Om en stat som förtecknas i artikel 12, eller Europeiska unionen, inte har undertecknat denna konvention vid utgången av tidsfristen för undertecknande, får denna stat eller unionen ansluta sig när som helst efter denna tidsfrist. Anslutningsinstrument ska deponeras hos depositarien.

2.           När denna konvention har trätt i kraft i enlighet med artikel 15, ska den stå öppen för anslutning av andra stater än de som anges i artikel 12, eller av ett särskilt tullområde, som är fullt självstyrande i fråga om sina utrikeshandelsförbindelser och som genom ett beslut av kommittén anses berättigat att ansluta sig. Anslutningsinstrument ska deponeras hos depositarien.

Artikel 14

Meddelande om provisorisk tillämpning

Varje stat som anges i artikel 12, eller Europeiska unionen, som avser att ratificera, godta eller godkänna denna konvention eller ansluta sig till den, eller stater eller särskilda tullområden, som genom ett beslut av kommittén anses berättigade att ansluta sig i enlighet med artikel 13.2, men som ännu inte har deponerat sitt instrument, får när som helst hos depositarien lämna ett meddelande om provisorisk tillämpning av denna konvention. Konventionen ska tillämpas provisoriskt för den staten, det särskilda tullområdet eller Europeiska unionen från och med dagen för deponeringen av meddelandet.

Artikel 15

Ikraftträdande

1.           Denna konvention träder i kraft den 1 januari 2013 om fem signatärstater har deponerat ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument senast den 30 november 2012.

2.           Om denna konvention inte träder i kraft i enlighet med punkt 1, får de signatärer till konventionen som har deponerat ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument och de stater eller Europeiska unionen som deponerat sitt anslutningsinstrument enligt artikel 13.1 enhälligt besluta att konventionen ska träda i kraft dem emellan.

3.           För varje stat eller särskilt tullområde, eller Europeiska unionen, som ratificerar, godtar, godkänner eller ansluter sig till denna konvention efter det att konventionen har trätt i kraft ska konventionen träda i kraft dagen för deponeringen av instrumentet för ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning.

Artikel 16

Bedömnings- och ändringsförfarande

1.           När som helst efter det att denna konvention har trätt i kraft får en part föreslå en bedömning av konventionens ändamålsenlighet eller föreslå ändringar av den. Alla föreslagna ändringar ska delges parterna av sekretariatet minst sex månader i förväg och diskuteras vid kommitténs närmaste formella sammanträde efter utgången av delgivningsperioden.

2.           Förslag till ändringar av denna konvention ska antas genom beslut av kommittén. Sekretariatet ska meddela samtliga parter och depositarien eventuella förslag till ändringar som antagits av kommittén. Depositarien ska delge alla parter eventuella antagna ändringar.

3.           Anmälan om godtagande av en ändring ska göras till depositarien. En antagen ändring ska för de parter som har gjort denna anmälan träda i kraft 90 dagar efter den dag då depositarien har mottagit anmälningar från minst fyra femtedelar av antalet parter i denna konvention den dag då kommittén antog den föreslagna ändringen. En sådan ändring ska för varje annan part träda i kraft 90 dagar efter det att parten har deponerat sin anmälan hos depositarien. Kommittén kan besluta att en annan tröskel ska användas för det antal anmälningar som krävs för att en särskild ändring ska träda i kraft. Sekretariatet ska meddela alla parter och depositarien sådana beslut.

Artikel 17

Utträde och upphörande

1.           Varje part får utträda från denna konvention vid utgången av varje år genom skriftligt meddelande om utträde till depositarien senast 90 dagar före utgången av det berörda året. Denna part ska inte befrias från sitt lägsta årliga åtagande eller sin rapporteringsskyldighet som part i konventionen om dessa inte har fullgjorts vid årets utgång.

2.           När som helst efter det att denna konvention trätt i kraft kan en part föreslå att denna konvention ska upphöra. Ett sådant förslag ska läggas fram skriftligen för sekretariatet som ska delge samtliga parter förslaget minst sex månader innan det behandlas av kommittén.

Artikel 18

Depositarie

1.           Förenta nationernas generalsekreterare utnämns till depositarie för denna konvention.

2.           Depositarien ska underrättas om varje undertecknande, ratificering, godtagande, godkännande, meddelande om provisorisk tillämpning av och anslutning till denna konvention, och underrätta alla parter och signatärer om dessa meddelanden.

Artikel 19

Giltiga texter

Originalen till denna konvention, vars engelska och franska texter är lika giltiga, ska deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat denna konvention.

UTFÄRDAD i London den 25 april 2012.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

INLEDANDE ANMÄRKNINGAR

EU har varit den pådrivande kraften bakom förhandlingarna om 1999 års konvention om livsmedelsbistånd. EU:s ansträngningar har gjorts i linje med EU:s politik för humanitärt livsmedelsbistånd, som främjar användning av den mest effektiva och verkningsfulla kombinationen av verktyg för att hantera en specifik kris.

Den nya konventionen återspeglar en modern inställning till livsmedelsbistånd och har en humanitär inriktning, med planerade kortvariga åtgärder på högst ett år. Syftet är att effektivisera metoderna för livsmedelsbiståndet och tillåta användning av ett bredare spektrum av verktyg för livsmedelsbistånd (inbegripet kontanter och kuponger). Konventionen främjar ett livsmedelsbistånd som är strikt behovsbaserat, bygger på objektivt fastställda behov och tar hänsyn till det lokala sammanhanget. Den främjar också respekten för humanitära principer, uppmuntrar till lokala och regionala inköp och beaktar näringsfaktorer i livsmedelsbiståndet. Dessutom uppmuntras partnerskap med berörda aktörer, införs lämpliga övervaknings- och utvärderingsverktyg och främjas utbyte av bästa praxis.

Den nya konventionen om livsmedelsbistånd är öppen för enskilt undertecknande och ratificering av EU, EU:s medlemsstater och tredjeländer, som alla gör åtaganden som är direkt knutna till deras respektive budgetar. De som genom att ratificera konventionen blir parter i den måste meddela sekretariatet sina lägsta årliga åtaganden för livsmedelsbiståndet, uttryckta i ton och/eller värde. Det lägsta årliga åtagandet är flexibelt och kan ändras genom anmälan till sekretariatet.

Europeiska unionen intar en försiktig hållning när det gäller unionens lägsta årliga åtagande inom ramen för EU-budgeten, nämligen ett belopp på 200 miljoner euro, vilket motsvarar omkring 80 % av det genomsnittliga beloppet för budgetposten humanitärt livsmedelsbistånd under de senaste åren. Eftersom konventionen har en humanitär inriktning gäller rapporteringen i efterhand kortfristiga biståndsåtgärder, som EU finansierar och som utgör berättigade insatser inom ramen för konventionen. Fullgörandet av det lägsta årliga åtagandet och rapporteringen i efterhand avser i själva verket humanitära livsmedelsbiståndsinsatser. När det gäller insatser för att trygga livsmedelsförsörjning kan endast mycket specifika inslag i undantagsfall anses vara berättigade insatser inom ramen för konventionen, och dessa måste bedömas från fall till fall.

Parterna måste varje år rapportera i efterhand om fullgörandet av sina årliga åtaganden och de livsmedelsbiståndsåtgärder som de har genomfört eller finansierat. På grundval av vad som rapporteras av de enskilda parterna utarbetar konventionens sekretariat en rapport som därefter offentliggörs. EU rapporterar om fullgörandet av EU:s lägsta årliga åtaganden och EU:s medlemsstater rapporterar enskilt om fullgörandet av sina respektive åtaganden.

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Kommissionens förslag till rådets beslut om undertecknande och ingående av konventionen om livsmedelsbistånd

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[4]

Humanitärt bistånd – Livsmedelsbistånd

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[5]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

(a) Att ge EU en stark stämma i internationella sammanhang.

Förslaget passar in i det övergripande målet att ”ge EU en stark stämma i internationella sammanhang” som är ledstjärnan för kommissionens årliga arbetsprogram 2012

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr …

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

I linje med EU:s politik för humanitärt livsmedelsbistånd främjar den nya konventionen om livsmedelsbistånd användning av innovativa verktyg för livsmedelsbiståndet och ökar genomslagskraften för metoder för livsmedelsbistånd som bygger på objektivt fastställda behov, och tar hänsyn till det lokala sammanhanget. Konventionen innehåller lämpliga övervaknings- och utvärderingsverktyg och främjar utbyte av bästa metoder.

Konventionen leder till ökad förutsägbarhet, i synnerhet eftersom givare som blir parter i konventionen åtar sig att tillhandahålla en viss mängd livsmedelsbistånd per år. De är också ansvarsskyldiga enligt årliga rapporter som offentliggörs.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

De givare som blir parter i konventionen åtar sig att tillhandahålla en viss mängd livsmedelsbistånd per år. De är ansvarsskyldiga och måste lägga fram årliga rapporter som offentliggörs (i konventionen fastställs dock inga påföljder för bristande fullgörelse).

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Se till att de största givarna tillhandahåller eller finansierar ett så verkningsfullt och effektivt livsmedelsbistånd som möjligt för att tillgodose livsmedels- och näringsbehovet hos de mest utsatta grupperna, på grundval av fastställda behov och med respekt för grundläggande principer och WTO:s bestämmelser.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

- Europeiska unionen, som är en av de främsta givarna av humanitärt livsmedelsbistånd, har tillsammans med EU:s medlemsstater förespråkat en omförhandling av 1999 års konvention om livsmedelsbistånd och har varit den främsta drivkraften bakom processen i riktning mot en modern konvention om livsmedelsbistånd, både på EU-nivå och internationell nivå, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 218 i EUF-fördraget.

- Konventionen om livsmedelsbistånd är av avgörande betydelse för att EU i enlighet med artikel 214.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på internationell nivå ska kunna förverkliga målen för sin politik för humanitärt bistånd mål på det sätt som anges i artikel 214.1 i EUF-fördraget.

- EU:s engagemang bidrar till att främja ökad samstämmighet mellan EU:s och medlemsstaternas insatser på livsmedelsbiståndsområdet.

- Genom åtgärder på internationell nivå, inom ramen för konventionen om livsmedelsbistånd, skapas förutsättningar för ökad öppenhet och förutsägbarhet i insatserna på livsmedelsbiståndsområdet.

- För att tillgodose behoven i fråga om livsmedelsförsörjning och nutrition har EU verkat för en övergång från en enbart produktbaserad strategi till en mer mångsidig strategi, med en bredare och lämpligare kombination av verktyg.

- EU:s insatser på internationell nivå, inom ramen för konventionen om livsmedelsbistånd och tillsammans med andra större internationella givare, kommer bidra till ytterligare engagemang från andra givares sida och främjar ett modernt synsätt på livsmedelsbistånd.

1.5.3.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

GD Echos erfarenheter av EU:s deltagande i internationella konventioner och forum om frågor som rör livsmedelsbistånd (särskilt 1999 års konvention om livsmedelsbistånd i vilken EU har varit part) har lett till följande lärdomar, som har bidragit till EU:s arbete för ett förnyat internationellt instrument till stöd för livsmedelsbiståndspolitiken: att tonvikten bör ligga på hur biståndsmottagarnas behov kan tillgodoses så effektivt och ändamålsenligt som möjligt (och inte som tidigare, på behovet av att göra sig av med livsmedelsöverskott), och att alla parter bör ges tid att anpassa befintliga instrument till de nya behoven och försöka tillgodose dem med hjälp av en uppdaterad politisk strategi.

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Handel och jordbruk: den nya konventionen kommer att vara förenlig med WTO och främja bästa metoder för att minimera snedvridande eller skadliga effekter på lokalbefolkningen, marknader och samhället i vid bemärkelse.

Konventionens sekretariat ska till en början utgöras av Internationella spannmålsrådet, som har upprättats och finansieras genom konventionen om handel med spannmål, som förvaltas av Europeiska kommissionen (GD Jordbruk).

När det är lämpligt och genomförbart eftersträvas synergieffekter med det tematiska programmet för tryggad livsmedelsförsörjning inom ramen för instrumentet för utvecklingssamarbete för att främja långsiktiga lösningar för livsmedels- och näringsförsörjningen.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

¨ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ¨  Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

– ¨  Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period från och med ikraftträdandet den 1 januari 2013, om fem parter ratificerat konventionen senast den 30 november 2012,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad(e) förvaltningsmetod(er)[6]

¨ Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– ¨  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[7]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (FN-organisationer och Internationella rödakorskommittén (ICRC)/Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC).

Anmärkningar

I konventionen fastställs att en livsmedelsbiståndskommitté ska inrättas, bestående av parterna i konventionen. Kommittén förvaltar konventionen och fungerar såsom det viktigaste forumet för diskussioner och utbyte av information mellan parterna.

Kommissionens (GD Echo) insatser förvaltas med hjälp av mekanismen för ren utveckling när de genomförs av icke-statliga organisationer, eller genom gemensam förvaltning när insatserna genomförs av FN-organisationer eller ICRC/IFRC.

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

I artikel 6 i konventionen föreskrivs att rapporter ska läggas fram årligen. De specifika kraven för rapporteringen anges i arbetsordningen (bestämmelserna 9 och 10) som kommer att antas vid livsmedelsbiståndskommitténs första möte.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

Ingen särskild risk har konstaterats. Konventionen om livsmedelsbistånd medför inga risker utöver de som konstaterats i den årliga riskkartläggningen för GD Echo som helhet.

2.2.2.     Planerade kontrollmetoder

Konventionen för livsmedelsbistånd medför ingen ändring i den allmänna kontrollstrukturen för GD Echo.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Konventionen för livsmedelsbistånd medför ingen ändring i den allmänna kontrollstrukturen för GD Echo.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning …...] || Diff./Icke-diff. ([8]) || från Efta-länder[9] || från kandidat-länder[10] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

4 || 23.02.02 Livsmedelsbistånd || Diff. anslag || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås

Ej tillämpligt

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Antal [Beteckning………………………………………...……….] || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidatländer || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

|| [XX.YY.YY.YY] || || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 4 || Europa i världen

GD Echo || || || År n[11] || År n+1 || År n+2 || År n+3 || År n+4 || År n+5 || År n+6 || År n+7 || Efter-följande år || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || || || ||

23 02 02 || Åtaganden || (1) || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || || 1600

Betalningar || (2) || 130 || 160 || 180 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 130 || 1600

Betalningar || (2a) || || || || || || || || || ||

Administrativa anslag som finansieras  genom ramanslagen för vissa operativa program[12] || || || || || || || || || ||

Ej tillämpligt || || (3) || || || || || || || || || ||

TOTALA anslag för GD Echo || Åtaganden || =1+1a +3 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || || 1600

Betalningar || =2+2a +3 || 130 || 160 || 180 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 130 || 1600

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || || 1600

Betalningar || (5) || 130 || 160 || 180 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 130 || 1600

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || || 1600

Betalningar || =5+ 6 || 130 || 160 || 180 || 200 || 200 || 200 || 200 || 200 || 130 || 1600

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || || || || ||

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || || || || || || || ||

Betalningar || =5+ 6 || || || || || || || ||

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || År n+4 || År n+5 || År n+6 || År n+7 || TOTALT

GD Echo || ||

Ÿ Personalresurser || 0,031 || 0,031 || 0,031 || 0,031 || 0,031 || 0,031 || 0,031 || 0,031 || 0,248

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0,002 || 0,002 || 0,002 || 0,002 || 0,002 || 0,002 || 0,002 || 0,002 || 0,016

TOTALT GD Echo || Anslag || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,264

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,264

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År N[13] || År n+1 || År n+2 || År n+3 || År n+4 || År n+5 || År n+6 || År n+7 || Efter-följande år || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 200,033 || 200,033 || 200,033 || 200,033 || 200,033 || 200,033 || 200,033 || 200,033 || || 1600,264

Betalningar || 130,033 || 160,033 || 180,033 || 200,033 || 200,033 || 200,033 || 200,033 || 200,033 || 130,033 || 1600,264

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– x   Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ò || || || År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || År n+4 || År n+5 || År n+6 || || År n+7 || Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) ||

|| || RESULTAT

Typ av resultat[14] || Genomsnittliga kostnader för resultat || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad ||

SPECIFIKT MÅL nr 1[15]… || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma specifikt mål nr 1 || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

SPECIFIKT MÅL nr 2… || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

- Resultat || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma specifikt mål nr 2 || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || 200 || || 200 || || 200 || || 200 || || 200 || || 200 || || 200 || || 200 || || 1600

3.2.3.     Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1.  Sammanfattning

– Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– x   Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År N[16] || År n+1 || År n+2 || År n+3 || År n+4 || År n+5 || År n+6 || År n+7 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || ||

Personalresurser || 0,031 || 0,031 || 0,031 || 0,031 || 0,031 || 0,031 || 0,031 || 0,031 || 0,248

Övriga administrativa utgifter || 0,002 || 0,002 || 0,002 || 0,002 || 0,002 || 0,002 || 0,002 || 0,002 || 0,016

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,264

Belopp utanför RUBRIK 5[17] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || || ||

Övriga administrativa utgifter || || || || || || || || ||

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || ||

TOTALT || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,033 || 0,264

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– x   Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || År n+4 || År n+5 || År n+6 || År n+7 ||

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ||

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 0,3 || 0,3 || 0,3 || 0,3 || 0,3 || 0,3 || 0,3 || 0,3 ||

XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || || ||

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || ||

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter )[18] ||

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || || || || || || || ||

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, vikarier, unga experter vid delegationerna, lokalanställda och nationella experter vid delegationerna) || || || || || || || ||

XX 01 04 yy[19] || - vid huvudkontoret[20] || || || || || || || ||

- vid delegationer || || || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter - indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || || ||

TOTALT || 0,3 || 0,3 || 0,3 || 0,3 || 0,3 || 0,3 || 0,3 || 0,3

23 motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Förbereda EU:s deltagande i livsmedelsbiståndskommitténs möten och närvara vid mötena. Förbereda och genomföra de årliga rapporterna om fullgörandet av det lägsta årliga åtagandet och om livsmedelsbiståndsåtgärder som har finansierats.

Extern personal ||

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– X  Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[21].

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Total

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || || || ||

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering || || || || || || || ||

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– x   Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

¨         Påverkan på egna medel

¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel || Belopp som förts in för det innevarande budgetåret || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[22]

År n || År n+1 || År n+2 || År n+3 || För in kolumner för så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel …………. || || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

[1]               EUT C … , s…

[2]               EUT L … , s …

[3]               Dagen för konventionens ikraftträdande kommer att offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning.

[4]               Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[5]               I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[6]               Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[7]               Som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[8]               Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[9]               Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[10]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer på västra Balkan.

[11]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[12]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[13]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[14]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som har levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[15]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[16]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[17]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[18]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[19]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[20]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[21]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[22]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.