52012PC0272

MOTIVERING

Punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[1] gör det möjligt att via en flexibilitetsmekanism utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) inom en årlig övre gräns på 500 miljoner euro utöver de relevanta rubrikerna i budgetramen.

Anslagsbestämmelserna fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter[2].

Den 28 oktober 2011 lämnade Danmark in ansökan EGF/2011/008 DK/Odense Stålskibsværft 2 om ekonomiskt stöd från fonden, efter att arbetstagare sagts upp vid företaget Odense Stålskibsværft i Danmark.

Efter att grundligt ha granskat ansökan har kommissionen i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 1927/2006 dragit slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd uppfylls.

SAMMANFATTNING AV ANSÖKAN OCH ANALYS

Nyckeluppgifter: ||

Referensnummer || EGF/2011/008

Medlemsstat || Danmark

Artikel 2 || a

Berört företag || Odense Stålskibsværft

Underleverantörer och producenter i efterföljande produktionsled || 4

Referensperiod || 1.5.2011–31.8.2011

Startdatum för individanpassade tjänster || 31.10.2011

Ansökningsdatum || 28.10.2011

Uppsägningar under referensperioden || 585

Uppsägningar före och efter referensperioden || 396

Uppsägningar totalt || 981

Uppsagda arbetstagare som omfattas av stödet || 550

Utgifter för de individanpassade tjänsterna (i euro) || 9 487 675

Utgifter för genomförande av de åtgärder som stöds genom fonden[3] (i euro) || 443 255

Procentandel av utgifterna || 4,5

Total budget (i euro) || 9 930 930

Stöd från fonden (i euro) (65 %) || 6 455 104

1.           Ansökan lämnades in till kommissionen den 28 oktober 2011 och kompletterades med ytterligare information fram till den 8 mars 2012.

2.           Ansökan uppfyller villkoren för utnyttjande av fonden enligt artikel 2 a i förordning (EG) nr 1927/2006 och lämnades in inom den tidsfrist på tio veckor som anges i artikel 5 i förordningen.

Sambandet mellan uppsägningarna och genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen eller den globala finansiella och ekonomiska krisen

3.           Danmark anser att det finns ett samband mellan uppsägningarna och den globala finansiella och ekonomiska krisen, och påpekar att de europeiska varven under de senaste decennierna har förlorat avsevärda marknadsandelar till Asien. Den globala finansiella och ekonomiska krisen har sedan påverkat den internationella varvsindustrin så att den europeiska orderstocken enligt branschorganisationen CESA (Community of European Shipyards' Associations) minskade från 13,692 miljoner kbt[4] till 9,470 miljoner kbt mellan 2008 och 2009, för att sedan sjunka till 6,394 miljoner kbt 2010. Antalet nya beställningar uppgick till 2,459 miljoner kbt 2010 efter att ha minskat från 2,114 miljoner kbt till 561 miljoner kbt mellan 2008 och 2009. Nivån för beställningarna uppgår dock fortfarande inte ens till hälften av nivån före krisen: 5,425 miljoner kbt under 2007.

4.           I sin årsrapport för 2010–2011[5], offentliggjord i Bryssel i augusti 2001, konstaterar CESA att de kommande två åren kommer att bli mycket besvärliga för varvsindustrin. Endast ett par varv har lyckats säkra en stabil orderstock för 2012 och framåt. Konsekvenserna för sysselsättningen av den minskade efterfrågan mellan 2008 och 2009 kommer följaktligen huvudsakligen att drabba den europeiska varvsindustrin under 2011 och 2012.

CESA:s årsrapport visar att arbetsstyrkan inom varvsindustrin i Europa har minskat med 23 % under de senaste tre åren, från 148 792 under 2007 till 114 491 under 2010. Arbetsstyrkan för nybyggen minskade ännu kraftigare, nämligen med 33 %, från 93 832 under 2007 till 62 854 under 2010.

5.           Beslutet att stänga Odense Stålskibsværft fattades den 10 augusti 2009 och man ingick ett avtal med alla arbetstagare om de fartyg som skulle byggas färdigt vid varvet och om tidsplanen för de nödvändiga uppsägningarna. De danska myndigheterna lämnade in en första ansökan om stöd från fonden den 6 oktober 2010 vid den första uppsägningen av 1 356 arbetstagare. Stödet betalades ut den 2 augusti 2011 efter att rådet och Europaparlamentet antagit kommissionens beslut[6]. Vid den tidpunkt då den första ansökan lämnades in var det redan klart att den skulle följas av en andra ansökan vid den sista omgången uppsägningar. Denna omgång skulle även omfatta de arbetstagare som blivit uppsagda av några av varvets underleverantörer.

6.           Detta är det fjärde stödärendet som fonden behandlar som gäller varvsindustrin. De argument som anfördes i de tre tidigare ärendena EGF/2010/001 DK/Nordjylland[7], EGF/2010/006 PL/H. Cegielski-Poznan[8] och EGF/2010/025 DK/Odense Stålskibsværft[9] är fortfarande giltiga.

Antalet uppsägningar och kriterierna i artikel 2 a

7.           Danmarks ansökan grundas på interventionskriterierna i artikel 2 a i förordning (EG) nr 1927/2006, enligt vilka minst 500 arbetstagare ska ha sagts upp under en period av fyra månader från ett företag i en medlemsstat, eller från dess underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled, för att stöd från fonden ska kunna beviljas.

8.           Enligt ansökan har 509 arbetstagare sagts upp vid Odense Stålskibsværft från den 1 maj 2011 till den 31 augusti 2011. Ytterligare åtta arbetstagare har sagts upp vid G4S (det säkerhetsföretag som ansvarar för huvudingången vid Odense Stålskibsværft), 67 vid YIT (det företag som sköter underhållet av utrustning och maskiner vid varvet och ansvarar för elinstallationerna på de fartyg som byggs där) och en vid BM Steel Contruction (ett specialistföretag som hjälper till vid konstruktioner av militärfartyg). Sammanlagt rör det sig om 585 uppsägningar vid Odense Stålskibsværft och dess underleverantörer. Dessutom tillkommer 396 arbetstagare från dessa fyra företag samt Persolit (ett annat företag som erbjuder underhåll och elektriska system) som avskedades före och efter referensperioden. Samtliga uppsägningar har beräknats enligt artikel 2 andra stycket första strecksatsen i förordning (EG) nr 1927/2006.

Orsakerna till att uppsägningarna inte kunde förutses

9.           De danska myndigheterna anför att varvets nedläggning och de därav följande uppsägningarna inte kunde ha förutsetts. Varvets ägare investerade kraftigt i varvet fram till 2009, och så hade inte skett om nedläggningen hade varit väntad. Det måste påpekas att detta är ett av Europas största, modernaste varv, som bl.a. byggde världens största containerfartyg Emma Maersk (byggt 2006–2008) och hennes sju systerfartyg i E-klassen. Varvet har varit känt för att konstruera och bygga nyskapande fartyg med den senaste tekniken inom konstruktion och utrustning.

Uppsägningar och uppsägande företag

10.         Ansökan avser 981 uppsägningar vid Odense Stålskibsværft och fyra av dess underleverantörer. På basis av genomförandet av den nuvarande ansökan från Odense Stålskibsværft drog Danmark slutsatsen att 55–60 % av de berörda arbetstagarna (uppskattat till 550) skulle vilja ta del av någon av de åtgärder som finansieras av fonden medan de övriga arbetstagarna antingen vill hitta nya jobb själva eller har beslutat sig för att gå i pension.

11.         Kategorier av arbetstagare som omfattas:

Kategori || Antal || Procentandel

Män || 531 || 96,5

Kvinnor || 19 || 3,5

EU-medborgare || 550 || 100,0

Icke EU-medborgare || 0 || 0,0

15–24 år || 25 || 4,5

25–54 år || 431 || 78,4

55–64 år || 94 || 17,1

Över 64 år || 0 || 0,0

12.         Ingen av arbetstagarna lider av kroniska sjukdomar eller har funktionsnedsättningar.

13.         Yrkeskategorier:

Kategori || Antal || Procentandel

Ledningsarbete || 4 || 0,7

Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens || 18 || 3,3

Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper || 376 || 68,4

Kontorsarbete || 12 || 2,2

Service-, omsorgs- och försäljningsarbete || 66 || 12,0

Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning || 4 || 0,7

Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning || 70 || 12,7

14.         Danmark har, i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1927/2006, bekräftat att man har tillämpat en politik för jämställdhet och icke-diskriminering och att man kommer att fortsätta med detta under de olika etapperna av genomförandet av fonden och särskilt i samband med de åtgärder som finansieras genom denna.

Det berörda territoriet, berörda myndigheter och övriga parter

15.         Odense är Danmarks tredje största stad med nära 200 000 invånare. Staden ligger mitt på Fyn, som har en total befolkning på knappt 500 000 personer. Fyn är den östra delen av Region Syddanmark som sammanlagt har 1 200 000 invånare. Fyns och Syddanmarks infrastruktur är välutvecklad, och den arbetande befolkningen pendlar allt oftare till arbeten utanför hemorten. För arbetstagarna på Odense Stålskibsværft kan dock utpendling inte betraktas som en lösning på deras sysselsättningsproblem, eftersom det finns få arbetstillfällen på resten av Fyn och eftersom det inte råder någon brist på arbetskraft överlag i den danska metallindustrin. Omfattande satsningar måste därför göras för att förbereda de uppsagda arbetstagarna på nya arbeten.

16.         Odense är förbundet med havet via en kanal och Odense Fjord, vid vilken Odense Stålskibsværft är beläget i samhället Munkebo (5 500 invånare). Munkebo ligger i Kerteminde kommun på nordöstra Fyn.

17.         Det totala antalet sysselsatta i Odense och Kerteminde uppgick 2008 till 109 000 personer. De direkta förlusterna vid Odense Stålskibsværft som de två ansökningarna avser uppgår alltså till ungefär 2 % av arbetsstyrkan. Man uppskattar att de indirekta förlusterna av arbetstillfällen kommer att bli lika stora som de direkta, vilket innebär att varvsnedläggningen kan betraktas som en allvarlig kris för regionens ekonomi.

Arbetskraftens utbildning i Kerteminde ligger under genomsnittet både i Danmark som helhet och på Fyn. Läget 2008 var att omkring 27,3 % av arbetskraften i Kerteminde hade fått viss vidareutbildning, medan motsvarande andel för Fyn var 33 % och för Danmark som helhet 34,8 %.

18.         Både Odense och Kerteminde kommuner är aktivt delaktiga i denna ansökan, som de har stött ända från början.

Förväntade konsekvenser av uppsägningarna för den lokala, regionala och nationella sysselsättningen

19.         Sysselsättningsläget försämrades allvarligt i Danmark under 2009 och 2010. Arbetslösheten ökade från rekordlåga 3,4 % under 2008 till 7,6 % under 2010 (källa: Eurostat[10]).

20.         Kertemindes industristruktur kännetecknas av en hög andel anställda inom tillverkningsindustrin, särskilt metallindustrin. Många arbetstillfällen inom denna sektor har redan gått förlorade till låglöneländer. De uppsagda varvsarbetarna har ett stort tekniskt kunnande som är svårt att tillämpa i andra industrier på Fyn eller i resten av Danmark. Många av dem har arbetat på varvet i hela sitt liv och i många fall också deras föräldrar.

Varvet avvecklas dessutom i etapper, så att grupper av arbetstagare sägs upp i takt med att de sista fartygsbeställningarna blir färdiga. De arbetstagare som sades upp i det första skedet söker nu de eventuella nya jobb som skapas. Utan omfattande omskolning kommer det att bli ännu svårare för de arbetstagare som sägs upp i denna andra omgång att hitta nya arbeten.

21.         Sedan nedläggningen tillkännagavs i augusti 2009 har ett konsortium av lokala, regionala och nationella intressenter diskuterat och utformat en strategi för nya tillväxtmöjligheter i regionen. Denna strategi har varit vägledande för valet av åtgärder i den här ansökan.

Individanpassade tjänster att finansiera, beräknade kostnader samt komplementaritet med åtgärder som finansieras genom strukturfonderna

22.         Region Syddanmark utformar åtgärder som kan vidtas enligt Lissabonmålen för att stärka den europeiska konkurrenskraften. Syddansk vækstforum utnyttjar medel från både Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden samt nationellt arbetsmarknadsstöd för att nå de långsiktiga målen att främja nya tillväxtindustrier i regionen.

23.         För att hjälpa dem som sägs upp nu krävs dock mer specifika åtgärder, bl.a. utbildning, sysselsättningsincitament och stöd till företagande. Målgruppen är arbetstagare som redan är högutbildade men på ett område där utsikterna till nya jobb är dystra. Åtgärderna för dem blir alltså något dyrare än för andra arbetstagare i massuppsägningar, som ju ofta rör relativt lågutbildade personer.

– Grundläggande kurs och kartläggning: Man uppskattar att denna kurs kommer att följas av ungefär 55 % av de uppsagda arbetstagare som utgör målgruppen. Kursen tar normalt fyra veckor och omfattar både lektioner i grupp och kompletterande personlig rådgivning. Målet är att hjälpa arbetstagarna att förstå sin situation och motiveras att acceptera en total omställning, få en överblick över befintliga möjligheter i regionen, att inventera sin egen kompetens, att se intressanta möjligheter och bestämma vad de vill göra i framtiden. Åtgärden omfattar intensivare, mer individanpassad rådgivning än vad arbetsförmedlingarna normalt kan tillhandahålla.

– Yrkesinriktad och allmän utbildning: Det uppskattas att alla arbetstagarna i målgruppen kommer att utnyttja denna möjlighet att delta i utbildning på olika områden. Några av arbetstagarna kan behöva förstärka sin allmänna utbildning innan de kan dra nytta av den yrkesinriktade utbildningen.

– Det första alternativet är energiteknik, som omfattar energiproduktion, energilagring, energiinfrastruktur och energieffektivitet med inriktning på grön energi på samtliga områden. Detta är ett nytt område för utbildning som arbetsförmedlingarna inte tillhandahöll innan Odense Stålskibsværft lämnade in sin första ansökan.

– Det andra alternativet är bygg- och anläggningsarbeten och landskapsplanering, där det redan finns stora offentliga projekt som ska genomföras inom de närmaste åren. Kursen har särskild inriktning på energieffektivt byggande. Detta är innovativa kurser som avviker från det tillgängliga utbudet i området.

– Det tredje alternativet är robotteknik, en bransch med stark tillväxt där Danmark är framgångsrikt på världsmarknaden. Tonvikten läggs på industriell produktion, lek och lärande samt biologisk produktion. Denna kurs erbjuds för närvarande inte av arbetsförmedlingarna, men kan tas in i deras utbud i framtiden om den visar sig vara framgångsrikt.

– Det fjärde alternativet är välfärdsteknik, vars utveckling redan är koncentrerad till Odense. Efterfrågan på välfärdstjänster på sjukhus och vårdinrättningar förväntas öka i framtiden. Huvudfokus ligger på introduktion till tekniken och praktisk vidareutbildning. Inte heller den här kursen tillhandahålls för närvarande av arbetsförmedlingarna, men den kan ge goda utsikter till arbete i framtiden.

– Det femte alternativet är allmän utbildning, som är en förutsättning för många av de uppsagda arbetstagarna för att de ska kunna påbörja resten av utbildningen. Uppskattningsvis kommer en fjärdedel av målgruppen att utnyttja denna åtgärd, som är tänkt att vara i genomsnitt 22 veckor per person. Det här alternativet erbjuds visserligen av arbetsförmedlingarna, men de är för närvarande överhopade med ansökningar från arbetslösa och ibland oförmögna att möta efterfrågan.

– Attrahera ungdomar och hålla kvar dem inom högre utbildning: Den här åtgärden ska vägleda unga arbetstagare tillbaka till utbildning, ge stöd och finansiera utbildning i upp till ett år. Det här stödet är mer omfattande än arbetsförmedlingarnas vanliga stöd.

– Sysselsättningsincitament -- Utbildning på arbetsplatsen: Den här åtgärden ska hjälpa de uppsagda arbetstagarna att gå över till ett nytt arbete genom att underlätta inlärning och omställning både för arbetsgivaren och för den nya arbetstagaren. Åtgärden ska normalt komplettera någon av de andra åtgärderna för förberedelse inför en ny anställning. I praktiken innebär åtgärden en kurs för nyanställda 1–3 dagar i veckan under 6–10 veckor. Åtgärden underlättar arbetsgivarens beslut att anställa uppsagda arbetstagare, eftersom dessa får hjälp att snabbt anpassa sig till sin nya arbetsplats.

– Incitament att starta eget: Företagandet i Danmark är lågt men stigande, och det är särskilt lågt i de två mest drabbade kommunerna. De workshoppar som planeras ska hjälpa arbetstagarna att utveckla idéer och kreativitet och genom idésållning fokusera på de bästa möjligheterna för framtiden. Med en sex veckors företagarkurs kan de som beslutar sig för att starta eget lära sig hur man driver ett företag och ett mindre urval av kursdeltagarna får sedan råd om hur man utvecklar en produkt och genomför en marknadsanalys. Dessa nyföretagare kommer att få råd och coachning under den tidiga startfasen och mentorsstöd vid ett antal tillfällen under det första året. De som startar företag får hjälp med marknadsföring och PR, inbegripet varumärkesvård. Företagare som uppfyller stränga krav kan ansöka om lån. Uppskattningsvis tio sökande torde kvalificera sig för denna sista etapp av stödet och en av dem kommer att beviljas lån.

– Förutom dessa åtgärder föreslår Danmark ett traktamente på 103 euro per arbetstagare och dag av aktivt deltagande i utbildning eller andra relevanta åtgärder.

24.         Utgifterna för att genomföra de åtgärder som stöds genom fonden och som ingår i ansökan omfattar förberedande åtgärder, förvaltning och kontroll samt information och marknadsföring, i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 1927/2006. Alla parter som deltar i åtgärderna åtar sig att informera om stödet från fonden. Ett sekretariat för fonden har inrättats inom Odense kommun. Sekretariatet samfinansieras med Kerteminde kommun och Region Syddanmark och kommer att ha regelbunden kontakt med arbetstagarna samt ansvara för och uppdatera en webbplats[11]. Man planerar en konferens om de två ansökningar som rör Odense Stålskibsværft. Denna konferens kommer att fungera som en avslutande konferens för den första ansökan[12] och som en halvtidskonferens för den andra.

25.         De individanpassade tjänster som de danska myndigheterna föreslår är aktiva arbetsmarknadsåtgärder som är stödberättigade enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1927/2006. De danska myndigheterna uppskattar de sammanlagda kostnaderna för dessa tjänster till 9 487 675 euro och genomförandekostnaderna till 443 255 euro (4,5 % av det sammanlagda beloppet). Danmark begär sammanlagt 6 455 104 euro i stöd från fonden (65 % av de sammanlagda kostnaderna).

Åtgärder || Beräknat antal arbetstagare || Beräknad kostnad per arbetstagare (i euro) || Total kostnad (fonden och nationell samfinansiering) (i euro)

Individanpassade tjänster (artikel 3 första stycket i förordning (EG) nr 1927/2006)

Grundläggande kurs och kartläggning || 550 || 1 611 || 885 906

Yrkesutbildning inom energiteknik || 110 || 13 423 || 1 476 510

Yrkesutbildning inom bygg- och anläggningsarbete och landskapsplanering || 85 || 5 369 || 456 376

Yrkesutbildning inom robotteknik || 44 || 10 067 || 442 953

Yrkesutbildning inom välfärdsteknik || 38 || 12 081 || 459 060

Allmän utbildning || 138 || 7 973 || 1 100 295

Attrahera ungdomar och hålla kvar dem inom högre utbildning || 110 || 6 711 || 738 255

Utbildning på arbetsplatsen || 110 || 3 221 || 354 362

Incitament att starta eget || 28 || 268 || 7 517

Idésållning || 14 || 134 || 1 879

Kurs i företagande || 8 || 5 638 || 45 101

Produktutvecklingskurs || 4 || 3 758 || 15 034

Marknadsanalys och genomförbarhetsstudie || 2 || 4 027 || 8 054

Fallstudier av nya företag || 2 || 5 638 || 11 275

Mentorsstöd || 2 || 1 342 || 2 685

Reklam och varumärkesvård || 2 || 4 027 || 8 054

Lån till nya företag || 1 || 26 846 || 26 846

Traktamente (per dag) || (dagar) 33 530 || 103 || 3 447 514

Delsumma individanpassade tjänster || || 9 487 675

Genomförandekostnader (artikel 3 tredje stycket i förordning (EG) nr 1927/2006)

Förberedande åtgärder || || 0

Förvaltning || || 308 456

Information och marknadsföring || || 67 953

Kontroller || || 66 846

Delsumma genomförandekostnader || || 443 255

Summa beräknade kostnader || || 9 930 930

Stöd från fonden (65 % av de sammanlagda kostnaderna) || || 6 455 104

* Beloppen stämmer inte helt på grund av omräkning från danska kronor och avrundning.

26.         Danmark bekräftar att de åtgärder som beskrivs ovan kompletterar de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna och att all dubbelfinansiering kommer att förebyggas.

27.         Den tidigare arbetsgivaren, Odense Stålskibsværft, anordnade en rekryteringsmässa under hösten 2010 där deltagare kunde få information om olika möjligheter på arbetsmarknaden och åtgärder som finansieras av fonden. Högkvalificerade arbetstagare blev erbjudna arbete i Trondheim och på andra ställen i Norge.

Datum då de individanpassade tjänsterna för de berörda arbetstagarna startade eller enligt planerna ska starta

28.         De individanpassade tjänsterna i det samordnade paket som Danmark vill att fonden ska samfinansiera började tillhandahållas den 31 oktober 2011. Eventuellt stöd från fonden kan därmed beviljas från och med detta datum.

Samråd med arbetsmarknadens parter

29.         Region Syddanmark och Odense och Kerteminde kommuner har utarbetat ansökan tillsammans. Arbetet har involverat arbetsmarknadens parter, branschorganisationer, fackföreningar och utbildningsanstalter. Man har haft gemensamma möten där parterna diskuterat och utarbetat detaljerade strategier för tillväxt och särskilda åtgärder i övergångsplanen.

30.         De danska myndigheterna har bekräftat att kraven rörande kollektiva uppsägningar i den nationella lagstiftningen och i EU-lagstiftningen uppfylls.

Obligatoriska åtgärder enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal

31.         Vad gäller kriterierna i artikel 6 i förordning (EG) nr 1927/2006 har de danska myndigheterna i sin ansökan angett följande:

· Att det ekonomiska stödet från fonden inte ersätter några åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal.

· Att åtgärderna stöder enskilda arbetstagare och inte används till omstrukturering av företag eller sektorer.

· Att de stödberättigande åtgärderna inte beviljas stöd från något annat av EU:s finansieringsinstrument.

Förvaltnings- och kontrollsystem

32.         Danmark har meddelat kommissionen att det ekonomiska stödet kommer att förvaltas och kontrolleras av Erhvervs- og Byggestyrelsen, dvs. samma organ som förvaltar och kontrollerar stöd från Europeiska socialfonden. En annan avdelning i samma organ kommer att fungera som attesterande myndighet. Erhvervs- og Byggestyrelsens controllerfunktion för EU-finansiering kommer att fungera som revisionsmyndighet.

Finansiering

33.         På grundval av Danmarks ansökan föreslås fonden stödja det samordnade paketet av individanpassade tjänster med 6 455 104 euro, vilket utgör 65 % av de sammanlagda kostnaderna. Det belopp som kommissionen föreslår ska anslås ur fonden grundar sig på de uppgifter som Danmark lämnat.

34.         Med hänsyn till det största möjliga stödbeloppet från fonden enligt artikel 10.1 i förordning (EG) nr 1927/2006, liksom möjligheten att omfördela budgetanslag, föreslår kommissionen att det sammanlagda beloppet ovan anslås ur fonden och tilldelas enligt rubrik 1a i budgetramen.

35.         Det föreslagna stödbeloppet innebär att över 25 % av det högsta tillåtna årliga belopp som öronmärkts för fonden är tillgängligt under årets sista fyra månader, enligt kraven i artikel 12.6 i förordning (EG) nr 1927/2006.

36.         Genom detta förslag om att utnyttja fonden inleder kommissionen det förenklade trepartsförfarandet enligt punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006. Budgetmyndighetens två parter uppmanas godkänna såväl behovet av att använda medel ur fonden som det begärda beloppet. Kommissionen ber också den av budgetmyndighetens två parter som, på lämplig politisk nivå, först når enighet om förslaget om utnyttjande av fonden att underrätta den andra parten och kommissionen om sina avsikter. Om någon av budgetmyndighetens två parter motsätter sig förslaget kommer ett formellt trepartsmöte att sammankallas.

37.         Kommissionen lägger separat fram en begäran om överföring för att kunna föra in särskilda åtagandebemyndiganden i 2012 års budget, enligt punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.

Källa till betalningsbemyndiganden

38.         Eftersom budgeten för 2012 omfattar betalningsbemyndiganden på 50 000 000 euro under posten 04.0501 ”Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter”, kommer denna budgetpost att användas för att täcka det belopp på 6 455 104 euro som krävs för denna ansökan.

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2011/008 DK/Odense Stålskibsværft från Danmark)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[13], särskilt punkt 28,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter[14], särskilt artikel 12.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag[15], och

av följande skäl:

(1)       Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) inrättades för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av de genomgripande strukturförändringar som skett inom världshandeln på grund av globaliseringen och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

(2)       Tillämpningsområdet för fonden har utvidgats, och mellan den 1 maj 2009 och den 30 december 2011 var det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

(3)       Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 gör det möjligt att använda medel från fonden upp till ett belopp på högst 500 miljoner euro per år.

(4)       Danmark lämnade den 28 oktober 2011 in en ansökan om medel från fonden med anledning av uppsägningar vid företaget Odense Stålskibsværft, och kompletterade ansökan med uppgifter fram till den 8 mars 2012. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska stödet enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 1927/2006. Kommissionen föreslår därför att ett belopp på 6 455 104 euro ska anslås.

(5)       Fonden bör därför utnyttjas för att bevilja det ekonomiska stöd Danmark ansökt om.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 6 455 104 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för 2012.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

[1]               EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

[2]               EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.

[3]               I enlighet med artikel 3 tredje stycket i förordning (EG) nr 1927/2006.

[4]               Kompenserat bruttotonnage (kbt) är ett mått på det arbete som krävs för att bygga ett visst fartyg, och beräknas genom att fartygets tonnage multipliceras med en koefficient som väljs efter fartygets typ och storlek (http://en.wikipedia.org/wiki/Compensated_gross_tonnage).

[5]               http://www.cesa.eu/presentation/publication/CESA_AR_2010_2011/pdf/CESA%20AR%202010-2011.pdf

[6]               KOM(2011) 251 slutlig.

[7]               KOM(2010) 451 slutlig

[8]               KOM(2010) 631 slutlig.

[9]               KOM(2011) 251 slutlig.

[10]             http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/submitViewTableAction.do?dvsc=9

[11]             www.odense.dk/lindoglobaliseringsfonden

[12]             EGF/2010/025 DK/Odense Stålskibsværft

[13]             EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

[14]             EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.

[15]             EUT C […], […], s. […].