MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Behovet av att vidta åtgärder mot klimatförändringarna nu

Vid utgången av 2010 erkändes det i samband med Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) att den globala uppvärmningen inte får överskrida temperaturerna före den industriella revolutionen med mer än 2 ˚C.[1] Detta är avgörande om de negativa konsekvenserna av den mänskliga inverkan på klimatsystemet ska kunna begränsas. Därför måste de globala utsläppen börja minska. Detta långsiktiga mål förutsätter att de globala utsläppen av växthusgaser minskas med minst 50 % jämfört med utsläppen 1990 fram till 2050.[2]

Som grupp bör de utvecklade länderna minska sina utsläpp med 80–95 % fram till 2050 jämfört med 1990 års nivåer. På medellång sikt har EU åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med 20 % fram till 2020 jämfört med 1990 års nivåer och med 30 % om förutsättningarna tillåter.[3] Sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ingår inte i åtagandet.

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser[4] (EU:s utsläppshandelssystem) och i Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020[5] (beslutet om insatsfördelning) konstateras att alla ekonomiska sektorer bör bidra till EU:s mål för minskningen av utsläppen av växthusgaser fram till 2020. Dessutom uppmanas kommissionen i artikel 9 i beslut nr 406/2009/EG att bedöma formerna för att införa utsläpp och upptag från verksamhet i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i gemenskapens åtagande om utsläppsminskningar, garantera varaktighet och miljöintegritet för bidraget från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt införa korrekt övervakning och bokföring.

Efter att ha hållit ett brett samråd med medlemsstater och intressenter och utarbetat en konsekvensbedömning lägger kommissionen därför fram ett förslag till beslut för att i ett första steg skapa en rättslig ram för robusta, harmoniserade och omfattande bokföringsregler för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, som är anpassade efter denna sektors specifika profil. Genom förslaget fastställs en rättslig ram för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk som är åtskild från de regelverk som styr de befintliga åtagandena (EU:s utsläppshandelssystem och beslutet om insatsfördelning), vilket innebär att sektorn i detta skede inte formellt kommer att innefattas i minskningsmålet på 20 % för utsläppen av växthusgaser. Det är först när robusta bokföringsregler, övervakning och rapportering har införts som sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk kan tas med formellt i unionens mål för utsläppsminskningar. Därför har kommissionen också lagt fram ett förslag om att upphäva Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet[6] och ersätta det med Europaparlamentets och rådets förordning om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen.[7]

Markanvändningens och skogsbrukets roll i klimatförändringarna

I EU kommer utsläppen av växthusgaser främst från energiproduktion och andra antropogena källor. Samtidigt tas koldioxid upp från atmosfären genom fotosyntes och lagras i träd och träprodukter samt i andra växter och i marken. Med lämpliga metoder för markanvändning och förvaltning inom skogsbruk och jordbruk går det alltså att begränsa koldioxidutsläppen och öka upptaget ur atmosfären. Dessa metoder omfattas av sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, som främst omfattar koldioxidutsläpp från och upptag i terrestra system, vilket i allmänhet beräknas som förändringar i kollager.[8] Under 2009 tog sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk upp koldioxid ur atmosfären motsvarande ungefär 9 % av EU:s samlade utsläpp av växthusgaser inom andra sektorer.

Jordbruk, skogsbruk och därmed förknippad industri samt energi är de viktigaste ekonomiska sektorerna som är relevanta för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och de kan bidra till att minska utsläppen och öka sänkorna på flera sätt. Jordbruksåtgärder för att minska omställningen av gräsbevuxen mark och koldioxidförluster till följd av odling på organiska marker kan bland annat omfatta förbättrade agronomiska metoder, som användning av andra grödor (till exempel fler baljväxter) och utökad rotering av grödor. Metoder för samodling mellan träd och jordbruksgrödor, som ger större kollager i marken, kan bidra genom djuruppfödning eller odling av livsmedelsgrödor på mark där man även odlar träd för timmer, energi eller andra träprodukter. Organiskt material kan också återföras till eller lämnas på marken för att öka produktiviteten på odlingsmark och gräsmark. Genom att restaurera, skydda eller avstå från att utarma organiska marker som torvmossar och återställa skadad mark kan man också bidra starkt till att minska koldioxidutsläppen och främja den biologiska mångfalden. För att fullt ut erkänna dessa verksamheters bidrag till att uppfylla åtagandena om klimatförändringarna är det därför nödvändigt att införliva skötsel av åkermark och skötsel av gräsmark i bokföringen av utsläpp.

Skogsbruket har också stor potential för att stärka begränsningen av klimatförändringarna, till exempel genom att omvandla annan mark till skog (det vill säga nybeskogning)[9], undvika att omvandla skog till andra typer av mark (det vill säga avskogning), lagra kol i befintliga skogar genom längre omloppstider för träd, undvika kalhyggen (till exempel skogsförvaltning genom gallring eller selektiv avverkning) och genom omvandling till naturskogar och mer omfattande användning av förebyggande åtgärder för att begränsa effekterna av störningar som bränder, skadedjur och stormar. Lika viktigt är att produktiviteten kan höjas i de befintliga skogarna genom anpassning av omloppstiderna till vad som ger maximal avkastning, ökad produktion i lågproduktiva skogar och ökad skörd av timmeravfall och grenar, under förutsättning att man samtidigt kan bevara biologisk mångfald, markbördighet och organiskt material. Det går också att påverka genom att ändra skogens artsammansättning och tillväxttakt.

Utöver de möjligheter som är direkt knutna till skogsbruk och jordbruk finns det också potential inom skogs- och jordbruksanknutna industrier (till exempel massa- och pappersindustri, träbearbetningsindustri) och sektorerna för förnybar energi för att bidra till att begränsa klimatförändringarna, om jordbruksmark och skogar förvaltas för att producera timmer och energi. Kol lagras i träd och andra växter och i marken, men kan också lagras i årtionden i produkter (till exempel byggnadsvirke). Industri- och konsumentpolitiken kan ge ett viktigt bidrag för att öka den långsiktiga användningen och återvinningen av trä och/eller framställningen av massa, papper och träprodukter för att på så sätt ersätta mer utsläppsintensiva likvärdiga produkter (som betong, stål eller plast tillverkad av fossila bränslen). Den biobaserade industrin kan använda grödor som odlas för materialsubstitution (till exempel hampa och gräs till isolering i stället för glasfibrer, halm för möbeltillverkning, paneler till bildörrar tillverkade av lin eller sisal, bioplast) eller för energi (till exempel använda biomassa i stället för fossila bränslen). Studier har visat att för varje ton kol i träprodukter som används i stället för andra produkter kan man få en genomsnittlig minskning av utsläppen av växthusgaser på ungefär två ton kol.[10]

Genom att införa obligatorisk bokföring för skogsförvaltning, skötsel av åkermark och betesmark kan man öka synligheten för de åtgärder som vidtas av jordbrukare, skogsbrukare och skogsbaserade industrier och skapa en grundval för utformningen av politiska incitament för att öka deras insatser för att begränsa klimatförändringarna. Om sådana insatser redovisas återspeglas deras övergripande inverkan på växthusgaserna mer korrekt och vi skulle få en bättre kostnadseffektivitet i arbetet med att nå målen för utsläppsminskningarna.

Eftersom utsläppspotentialen i markanvändning inom jordbruk, skogsbruk och anknutna industrier varierar kraftigt mellan medlemsstaterna går det inte att utforma en enda politisk strategi som passar dem alla. Därför krävs en skräddarsydd strategi för att hantera de olika formerna av markanvändning och skogsbruksmetoder. En avgörande förutsättning för att skydda och öka kollagren och upptagstakten är att det skapas rättvisa villkor för olika typer av åtgärder inom de olika sektorerna i medlemsstaterna (till exempel skötsel av betesmarker eller produktion av bioenergi) genom korrekt och harmoniserad bokföring av utsläpp och upptag från sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

Dagens politik är otillräcklig

Även om sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ännu inte räknas med i unionens utsläppsmål för 2020 ingår den delvis i unionens åtagande inom ramen för Kyotoprotokollet till UNFCCC (Kyotoprotokollet), som godkändes genom rådets beslut 2002/358/EG[11] för perioden 2008–2012. De befintliga internationella bokföringsreglerna, som är en blandning av frivilliga och obligatoriska metoder, har dock stora nackdelar. Framför allt är bokföringen enligt dessa regler frivillig för de flesta verksamheter inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, framför allt i fråga om skogsförvaltning (som motsvarar ungefär 70 % av sektorn) och skötsel av åkermark och betesmark (som motsvarar ungefär 17 % av sektorn). Detta har lett till att bokföringen varierar kraftigt mellan medlemsstaterna under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. En annan nackdel är att det saknas incitament för begränsning av klimatförändringarna i skogsbruket. Det krävs en förbättrad bokföring för att skapa rättvisa villkor inom sektorerna för jordbruk, skogsbruk och anknutna industrier inom medlemsstaterna, så att dessa behandlas på ett enhetligt sätt på unionens inre marknad.

För att det ska gå att beräkna utsläpp och upptag inom jordbruk och skogsbruk på ett robust och harmoniserat sätt krävs investeringar i övervaknings- och rapporteringskapacitet. Trots detta finns det fortfarande stora brister, och rapporterade uppgifter måste bli mer tillförlitliga och fullständiga, framför allt när det gäller jordbruksmark. Förbättringar inom övervakning och rapportering kommer alltså inte bara att underlätta bokföringen utan också ge en robust, tydlig och synlig indikator på framstegen inom jordbruk och skogsbruk.

Det är också viktigt att skapa synergieffekter med de mer övergripande politiska målen. Det finns incitament för att främja användningen av bioenergi[12] men det saknas i dagsläget en samstämmig strategi för insatserna för att begränsa klimatförändringarna inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk genom åtgärder inom jordbruk, skogsbruk och anknutna industrier.

Begränsning av klimatförändringarna skulle kunna spela en allt viktigare roll i den gemensamma jordbrukspolitiken. Begränsning av och anpassning till klimatförändringarna skulle kunna ingå i unionens landsbygdsutvecklingspolitik efter 2013 i form av bättre incitament för koldioxidbindning inom jordbruk och skogsbruk. Vissa av dem skulle utöka och skydda kollager och på samma gång skapa sidovinster för den biologiska mångfalden och anpassningen till klimatförändringarna genom att öka vattenlagringsförmågan och minska erosionen. Obligatorisk bokföring av tillhörande kolflöden skulle lyfta fram åtgärdernas positiva inverkan och säkerställa att de bidrar fullt ut till att bemöta klimatförändringarna. Bokföring för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk skulle också tydliggöra fördelarna med hållbar bioenergi genom att återspegla de tillhörande utsläppen bättre, särskilt utsläpp från förbränning av biomassa, som för närvarande inte bokförs. På detta sätt skulle incitamenten från hållbarhetskriterierna förstärkas i fråga om målen för förnybar energi.

Sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk liknar dock inte andra sektorer. Upptag och utsläpp av växthusgaser inom denna sektor är en följd av förhållandevis långsamma naturliga processer. Det kan ta årtionden innan åtgärder som nybeskogning får betydande effekter. Därför bör insatserna för att öka upptagen och minska utsläppen inom skogsbruk och jordbruk betraktas på lång sikt. Dessutom är utsläppen och upptagen reversibla, till exempel på grund av extrema händelser som bränder, stormar, torrperioder eller skadedjur som påverkar skogen och marktäcket eller på grund av förvaltningsbeslut (om exempelvis skörd eller plantering av träd). De årliga variationerna av utsläpp och upptag i skogar är också mycket stora och kan utgöra så mycket som 35 % av de sammanlagda årliga utsläppen i vissa medlemsstater till följd av naturliga störningar och skördar. Detta kan göra det svårt för medlemsstaterna att uppfylla årliga mål.

Även om utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk rapporteras inom ramen för UNFCCC och delvis bokförs enligt Kyotoprotokollet, togs sektorn inte med i unionens klimatåtaganden i klimat- och energipaketet, eftersom man insåg att det fanns allvarliga brister i de internationella bokföringsreglerna för utsläpp och upptag från denna sektor. När EU fastställde sina mål för utsläppsminskningarna förväntade man sig också att klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 skulle leda till ett internationellt avtal om klimatförändringarna som skulle omfatta bokföringsregler för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och som EU sedan skulle kunna anta. Så skedde inte.

Under UNFCCC:s sjuttonde partskonferens i dess funktion som Kyotoprotokollets partsmöte i Durban i december 2011 gjordes det dock framsteg. I beslut -/CMP.7 fastställs regler, definitioner och villkor för bokföring inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk från och med en andra åtagandeperiod inom ramen för Kyotoprotokollet. Framför allt kommer bokföring för skogsförvaltningsverksamheter, även för avverkade träprodukter, att vara obligatorisk och det fastställs definitioner för naturliga störningar samt dränering och restaurering av våtmarker. Därför är det viktigt att gå vidare på unionsnivå parallellt med de internationella processerna. Ett lagförslag om bokföring av utsläpp och upptag från verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i unionen måste anpassas efter de beslut som fattas på internationell nivå för att säkerställa en lämplig samstämmighet med dem. Samtidigt bör förslaget också ge unionen möjlighet att föregå med gott exempel inför ett internationellt avtal från och med en andra åtagandeperiod för Kyotoprotokollet.

Syftet med detta förslag är därför att gradvis införliva sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i unionens klimatpolitik genom en separat rättslig ram som tar hänsyn till sektorns särskilda profil och genom att skapa ett robust och harmoniserat regelverk för bokföringen. Förslaget skulle framför allt komplettera bokföringen av antropogena utsläpp av växthusgaser från alla ekonomiska verksamheter inom EU. Ett led i detta skulle vara att öka synligheten för pågående och nya åtgärder för att begränsa klimatförändringarna inom jordbruk, skogsbruk och anknutna industrier samt skapa en utgångspunkt för utformningen av ändamålsenliga politiska incitament (till exempel inom den gemensamma jordbrukspolitiken och med hänsyn till Färdplan för ett resurseffektivt Europa[13]). Gemensamma bokföringsregler för hela EU skulle också skapa rättvisa konkurrensvillkor mellan medlemsstaterna. Sådana regler skulle fånga upp förändringarna i kollagren till följd av användningen av inhemskt producerad biomassa och på så sätt komplettera bokföringen av bioenergi i ekonomin. Detta skulle stärka den miljömässiga integriteten i unionens klimatpolitik. Slutligen skulle det vara ett viktigt och nödvändigt steg mot ett kostnadseffektivt arbete för att nå mer ambitiösa klimatmål. Därför är det viktigt att inrätta robusta och harmoniserade bokföringsregler för denna sektor och se till att de bidrar till att lösa problemen med klimatförändringarna.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYSER

Samråd med intressenter

I början av 2010 inrättades en expertgrupp om klimatpolitiken för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inom ramen för det europeiska klimatförändringsprogrammet. Gruppen omfattade en rad olika intressenter, icke-statliga miljöorganisationer, branschorganisationer, experter från offentliga förvaltningar samt forskare. Gruppens mål var att fastställa och ge synpunkter på kritiska frågor i samband med införandet av sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i unionens ansträngningar för att begränsa klimatförändringarna. Detta bidrog till att avgränsa och leda kommissionens arbete. Den sammanfattande rapporten med de viktigaste slutsatserna finns på kommissionens webbplats.[14]

Under 2010 genomfördes ett internetbaserat samråd för att samla in synpunkter på möjligheter och utmaningar med att föra in sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i unionens åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser.[15] Sammanlagt togs 153 svar emot. De representerade åsikter från privata företag, branschorganisationer, enskilda personer och markägare, icke-statliga organisationer, den akademiska världen och forskningen samt offentliga myndigheter. Samma frågor användes sedan i ett särskilt samråd med medlemsstaterna och 14 svar togs emot. Det går att dra följande slutsatser av de uppgifter som samlades in genom det webbaserade samrådet:

· De flesta respondenter anser att markanvändningsverksamheter bör bidra till att begränsa klimatförändringarna både på kort sikt (fram till 2020) och på lång sikt 2020–2050.

· Majoriteten svarade att sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bör ingå i unionens minskningsmål för utsläppen av växthusgaser 2020, och de tenderade att anse att sektorn enbart bör inbegripas om unionen gör ett mer långtgående åtagande.

· Respondenterna tenderade att föredra separata bokföringsregler för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i stället för att införliva sektorn i EU:s utsläppshandelssystem eller i beslutet om insatsfördelning.

· Majoriteten av respondenterna var också överens om att det krävdes ökad harmonisering och standardisering av rapporteringen och övervakningen inom EU.

· En mycket stor majoritet av användarna ansåg att EU:s och medlemsstaternas nuvarande politik inte var tillräcklig för att se till att markanvändningsverksamheter bidrar till att begränsa klimatförändringarna.

Resultaten av det webbaserade offentliga samrådet och samrådet med medlemsstaterna finns tillgängliga i sin helhet på kommissionens webbplats.[16]

Slutligen höll kommissionen också ett möte för intressenter den 28 januari 2011 i Bryssel. Omkring 75 företrädare för medlemsstater, branschorganisationer, icke-statliga miljöorganisationer och forskningsinstitut deltog i diskussionerna. Resultatet av detta möte finns också tillgängligt på kommissionens webbplats.[17]

Konsekvensbedömning

Vid konsekvensbedömningen undersöktes följande tre huvudfrågor som måste lösas vid bedömningen av hur markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ska införlivas i unionens åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser:

· Garantera robusta bokföringsregler för utsläpp och upptag.

· Åstadkomma robust övervakning och rapportering.

· Skapa lämpliga politiska förutsättningar för att ta med sektorn i unionens åtaganden beträffande klimatförändringen.

Med utgångspunkt i de politiska förutsättningarna för att införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i unionens åtaganden – som för närvarande regleras genom beslutet om insatsfördelning och EU:s utsläppshandelssystem – undersöktes i konsekvensbedömningen tre alternativ för att göra detta: som en del av beslutet om insatsfördelning, som ett separat regelverk, eller genom att skjuta upp införandet helt och hållet. I varje alternativ behandlades frågorna om bokföring och övervakning. De potentiella sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av de olika alternativen undersöktes i detalj.

I konsekvensbedömningen konstateras att det finns goda skäl att införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i EU:s åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser: för att öka såväl den politiska samstämmigheten som den miljömässiga och ekonomiska effektiviteten. Men detta är endast möjligt om sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk sätts i rätt politiskt sammanhang. De kraftiga variationerna i skogarnas utsläpp och upptag innebär att de årliga mål för utsläppsminskningar som gäller för andra sektorer inte är lämpliga. De långa ledtider som krävs innan åtgärder för att begränsa klimatförändringarna ger effekt är också speciella för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Därför visar konsekvensbedömningen att en särskild rättslig ram för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk vore att föredra. När det gäller bokföring framgår att det lämpligaste alternativet är obligatorisk bokföring av utsläpp och upptag för såväl skogsbruks- som jordbruksverksamheter och att samma viktning bör tillämpas för begränsningsåtgärder oavsett om dessa vidtas inom sektorerna för skogsbruk, jordbruk, anknutna industrier eller energi. Detta främjar kostnadseffektivitet och kommer att skapa rättvisa konkurrensvillkor både för medlemsstaterna och för de olika sektorerna inom EU:s inre marknad. Det kommer också att skapa ramar för att stimulera jordbrukare, skogsbrukare och anknutna industrier att vidta åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och se till att dessa blir synliga och återspeglas korrekt. En bred täckning av utsläpp och upptag innebär också att eventuella omkastningar avspeglas i bokföringssystemet. Åtgärder för att begränsa klimatförändringarna bör dock inte skjutas upp. Nationella handlingsplaner kan utarbetas för att ta fram en strategi och en prognos för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Detta skulle vara ett steg på vägen mot en fullständig integrering av sektorn i den nuvarande politiken. Dessutom visade konsekvensbedömningen att övervakning och rapportering måste förbättras som stöd för bokföringsreglerna och för de indikatorer som används för att spåra framstegen inom jordbruk och skogsbruk. Kommissionen föreslår att detta görs genom ett separat regelverk, nämligen genom en ändring av beslutet om övervakningsmekanismer. För jämförbarhetens och kostnadseffektivitetens skull kan EU-omfattande övervakningsinstrument som Lucas och Corine också utnyttjas bättre.

De fullständiga resultaten redovisas i den konsekvensbedömning som åtföljer förslaget.

Sammanfattning

Det viktigaste syftet med detta beslut är att fastställa robusta och omfattande bokföringsregler för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och att möjliggöra en politisk utveckling mot en fullständig integrering av denna sektor i unionens åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser, när förutsättningarna är de rätta. Därför fastställs i detta beslut ett regelverk för

· en obligatorisk bokföringsskyldighet för medlemsstaterna i fråga om utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor i samband med jordbruks- och skogsbruksverksamheter inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt frivillig bokföring av förnyelse av vegetation och av dränering och restaurering av våtmarker,

· de allmänna bokföringsregler som måste tillämpas,

· de särskilda bokföringsreglerna för nybeskogning, återbeskogning, avskogning, skogsförvaltning, förändringar i utbudet av avverkade träprodukter, skötsel av åkermark och betesmark, förnyelse av vegetation samt dränering och restaurering av våtmarker,

· de särskilda reglerna för bokföring av naturliga störningar,

· antagande av handlingsplaner för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i medlemsstaterna som är utformade för att begränsa eller minska utsläppen från källor och upprätthålla eller öka upptagen i sänkor i samband med verksamheter inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, samt för kommissionens utvärdering av dessa planer,

· kommissionens befogenhet att uppdatera definitionerna i artikel 2 mot bakgrund av ändringar i de definitioner som har antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller i andra multilaterala avtal som är relevanta för klimatförändringarna och som kommissionen har ingått, ändra bilaga I för att lägga till bokföringsperioder och skapa konsekvens mellan dessa bokföringsregler och de berörda perioder som är tillämpliga för unionens åtaganden om utsläppsminskningar inom andra sektorer, ändra bilaga II med uppdaterade referensnivåer i enlighet med de föreslagna referensnivåer som har lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 6, förutsatt att korrigeringar görs enligt detta beslut, ändra den information som föreskrivs i bilaga III med hänsyn till den vetenskapliga utvecklingen och ändra de villkor för bokföringsreglerna för naturliga störningar som fastställs i artikel 9.2 mot bakgrund av den vetenskapliga utvecklingen eller för att återspegla ändringar i akter som har antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ.

3.           RÄTTSLIGA ASPEKTER

Rättslig grund

Den rättsliga grunden för lagstiftningsförslaget är artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förslaget har ett rättfärdigt mål inom ramen för artikel 191.1 av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nämligen att bekämpa klimatförändringar. Förslagets syfte är att säkerställa att medlemsstaterna på ett korrekt och enhetligt sätt redovisar utsläpp från källor och upptag i sänkor i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och därmed att förbättra tillgången till information för unionens politik och beslutsfattande i fråga om åtaganden beträffande klimatförändringarna samt att skapa incitament för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Detta mål kan inte uppnås med mindre restriktiva medel än lagstiftningsförslaget.

Subsidiaritetsprincipen

För att EU-åtgärder ska vara berättigade måste subsidiaritetsprincipen följas.

(a) Problemets gränsöverskridande natur (nödvändighetstestet)

Klimatförändringarna är ett gränsöverskridande problem som måste hanteras gemensamt av medlemsstaterna. Enbart nationella åtgärder skulle inte leda till att de minskningsmål för utsläppen av växthusgaser som har fastställts på unionsnivå uppnås och de skulle inte heller uppnå målen eller uppfylla internationellt överenskomna åtaganden. Det är därför nödvändigt för unionen att skapa en rättslig ram som gör det möjligt att säkerställa en harmoniserad bokföring för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk när så är möjligt, för att främja sektorns bidrag till unionens åtaganden beträffande klimatförändringarna.

(b) Effektivitetstestet (utökat värde)

På grund av sin effektivitet skulle åtgärder på unionsnivå ge tydliga fördelar jämfört med åtgärder på medlemsstatsnivå. Eftersom de övergripande åtaganden beträffande klimatförändringarna har gjorts på unionsnivå är det effektivt att även utveckla de bokföringsregler som behövs på den nivån. Dessutom krävs gemensamma regler för alla medlemsstater för att lösa de problem som har identifierats, till exempel behovet av att använda korrekta och konsekventa bokföringsmetoder för de olika verksamheterna inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Detta går endast att säkerställa på unionsnivå.

Denna rättsliga ram kommer att garantera effektiviteten genom att införa harmoniserad och sund bokföring och handlingsplaner för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och genom att möjliggöra en mer detaljerad bedömning och utvärdering av framstegen i medlemsstaterna. Detta kommer att säkerställa samstämmigheten i unionens klimatpolitik, förbättra den miljömässiga integriteten i unionens åtaganden beträffande klimatförändringarna och öka den ekonomiska effektiviteten i unionens klimatpolitik.

Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Det går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen att förbättra kvaliteten i uppgifterna om klimatförändringarna och säkerställa efterlevnaden av såväl internationella som unionens krav och åtaganden.

Förslaget står i proportion till unionens övergripande mål att nå de mål för unionen som fastställts i klimat- och energipaketet, Kyotoprotokollet, Köpenhamnsavtalet och besluten 1/CP.16, 1/CMP.6 och 2/CMP.6 (Cancúnöverenskommelserna).

Enligt förslaget ska det införas bokföringsregler som liknar, men som är mer robusta och omfattande än dem som diskuterats och införts på internationell nivå, särskilt med avseende på beslut -/CMP.7.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Som anges i den finansieringsöversikt som åtföljer detta beslut kommer beslutet att genomföras med den befintliga budgeten och kommer inte att påverka den fleråriga budgetramen.

5.           ÖVRIGT

Förslaget innehåller en bestämmelse om att kommissionen ska granska bokföringsreglerna i detta beslut senast inom ett år efter utgången av den första bokföringsperioden.

2012/0042 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om bokföringsregler och handlingsplaner för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av förslaget till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[18],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[19],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) Unionens sektor för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) är en nettokolsänka som tar upp växthusgaser från atmosfären i en mängd som motsvarar en betydande andel av unionens sammanlagda utsläpp. Den leder till antropogena utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av förändringar i mängden kol som lagras i vegetation och mark. Utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk räknas inte in i unionens mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % fram till 2020 i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020[20] och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG[21], även om de delvis räknas med i unionens kvantifierade mål för utsläppsbegränsning och utsläppsminskning i enlighet med artikel 3.3. i Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som godkändes genom rådets beslut 2002/358/EG[22].

(2) Enligt artikel 9 i beslut nr 406/2009/EG ska kommissionen bedöma formerna för att införa utsläpp och upptag från verksamhet i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i gemenskapens åtagande om utsläppsminskningar, och garantera varaktighet och miljöintegritet för bidraget från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt korrekt övervakning och bokföring av de berörda utsläppen och upptagen. I detta beslut bör det därför som ett första steg fastställas bokföringsregler som är tillämpliga på utsläpp och upptag av växthusgaser från sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. För att säkerställa att kollagren bevaras och utökas under tiden bör det i beslutet också fastställas att medlemsstaterna ska anta handlingsplaner för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk med åtgärder för att begränsa eller minska sektorns utsläpp och för att bibehålla eller öka sektorns upptag.

(3) Under UNFCCC:s sjuttonde partskonferens i Durban i december 2011 antogs beslut -/CMP.7 av partskonferensen i dess funktion som Kyotoprotokollets partsmöte (nedan kallat beslut -/CMP.7). I det beslutet fastställs bokföringsregler för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk från och med en andra åtagandeperiod inom ramen för Kyotoprotokollet. Det här beslutet bör vara anpassat efter det beslutet för att garantera en lämplig samstämmighet mellan unionens interna regler och de metoder som har överenskommits inom UNFCCC. Det här beslutet bör också återspegla särdragen hos unionens sektor för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

(4) Bokföringsreglerna för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bör avspegla de insatser som görs inom jordbruks- och skogsbrukssektorn för att förstärka bidraget till utsläppsminskningen från de förändringar som görs i användningen av markresurserna. Detta beslut bör innehålla bestämmelser om bokföringsregler som ska vara obligatoriska för skogsbruksverksamheterna nybeskogning, återbeskogning, avskogning och skogsförvaltning och för jordbruksverksamheterna skötsel av betesmark och skötsel av åkermark. Det bör också innehålla bestämmelser om bokföringsregler som ska tillämpas på frivillig basis för förnyelse av vegetation och verksamheter för att dränera och restaurera våtmarker.

(5) För att säkerställa den miljömässiga integriteten i de bokföringsregler som ska tillämpas på sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bör dessa regler baseras på de bokföringsprinciper som fastställs i beslut -/CMP.7 och beslut 16/CMP.1 av partskonferensen i dess funktion som Kyotoprotokollets partsmöte.

(6) Bokföringsreglerna bör avspegla antropogena förändringar i utsläpp och upptag korrekt. Därför bör beslutet innehålla bestämmelser om användning av särskilda metoder för olika verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Utsläpp och upptag i samband med nybeskogning, återbeskogning och avskogning är ett direkt resultat av mänskliga ingripanden och bör därför redovisas i sin helhet. Eftersom inte alla utsläpp och upptag från skogsförvaltning är antropogena bör bokföringsreglerna för dessa dock innehålla bestämmelser om referensnivåer för att utesluta effekterna av naturliga och landsspecifika särdrag. Referensnivåerna utgörs av uppskattningar av de årliga nettoutsläppen och nettoupptagen till följd av skogsförvaltning inom en medlemsstats territorium för de år som ingår i en bokföringsperiod och bör fastställas på ett sätt som medger insyn i enlighet med beslut -/CMP.7. De bör uppdateras för att avspegla förbättringar i metoder eller tillgängliga uppgifter i medlemsstaterna. Bokföringsreglerna bör innehålla bestämmelser om en övre gräns för de utsläpp och upptag av växthusgaser för skogsförvaltning som får tas med i bokföringen, med hänsyn till de underliggande osäkra faktorerna i de prognoser som referensnivåerna är baserade på.

(7) Bokföringsreglerna bör säkerställa att medlemsstaterna i sin bokföring återger tidpunkterna för utsläppen av växthusgaser från avverkat trä korrekt, för att skapa incitament för att använda avverkade träprodukter med långa livscykler. Den första ordningens nedbrytningsfunktion som ska tillämpas på utsläpp från avverkade träprodukter bör därför motsvara ekvation 12.1 i 2006 års riktlinjer från mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) för nationella växthusgasinventeringar från 2006 och de berörda standardvärdena för halveringstider bör baseras på tabell 3a.1.3 i IPCC:s riktlinjer om goda metoder för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

(8) Eftersom årsvariationerna i utsläpp och upptag av växthusgaser från jordbruksverksamheter är mycket mindre än för skogsbruksverksamheter, bör medlemsstaterna redovisa utsläpp och upptag av växthusgaser från skötselverksamheter för åkermark och betesmark i förhållande till basåret, i enlighet med deras granskade inledande rapport med uppgifter om basårsutsläpp som lämnats in till UNFCCC i enlighet med beslut 13/CMP.1 av partskonferensen i dess funktion som Kyotoprotokollets partsmöte (beslut 13/CMP.1).

(9) Naturliga störningar, som skogsbränder, insekts- och sjukdomsangrepp, extrema väderhändelser och geologiska störningar, kan leda till tillfälliga utsläpp eller upptag av växthusgaser inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, eller orsaka en omkastning av tidigare upptag. Eftersom omkastningen också kan vara en följd av förvaltningsbeslut om exempelvis avverkning eller plantering av träd, bör det i detta beslut säkerställas att antropogena omkastningar av upptag alltid återspeglas korrekt i bokföringen för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Dessutom bör detta beslut ge medlemsstaterna en begränsad möjlighet att utesluta utsläpp till följd av störningar utanför deras kontroll från bokföringen för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Medlemsstaterna får dock inte tillämpa dessa bestämmelser på ett sådant sätt att det leder till otillbörlig underbokföring.

(10) Rapporteringsregler för växthusgasutsläpp och annan information som är relevant för klimatförändringarna, däribland information om sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, omfattas av förordning (EU) nr .../... [kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen (KOM(2011) 789 slutlig – 2011/0372 (COD)], och omfattas därför inte av detta beslut.

(11) Årsvariationer i utsläpp och upptag, behovet av att ofta göra nya beräkningar av vissa rapporterade uppgifter och den långa tid som krävs för att förändrade förvaltningsmetoder inom jordbruk och skogsbruk ska få effekt på mängden kol som lagras i vegetation och mark innebär att bokföring på årsbasis för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk skulle bli felaktig och otillförlitlig. Därför bör det i detta beslut föreskrivas längre och mer ändamålsenliga bokföringsperioder.

(12) Medlemsstaternas handlingsplaner för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bör innehålla åtgärder för att begränsa eller minska utsläppen från och bibehålla eller öka upptagen inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Varje handlingsplan för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bör innehålla viss information enligt vad som fastställs i detta beslut. För att främja bästa metoder bör dessutom en vägledande förteckning över åtgärder som också får ingå i planerna fastställas i bilagan till detta beslut. Kommissionen bör regelbundet utvärdera innehållet i och genomförandet av medlemsstaternas handlingsplaner för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och vid behov utfärda rekommendationer för att förbättra medlemsstaternas åtgärder.

(13) Befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen med avseende på att: uppdatera definitionerna i artikel 2 mot bakgrund av ändringar i de definitioner som har antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller i andra multilaterala avtal som är relevanta för klimatförändringarna och som kommissionen har ingått; ändra bilaga I för att lägga till bokföringsperioder och skapa konsekvens mellan dessa bokföringsregler och de berörda perioder som är tillämpliga för unionens åtaganden om utsläppsminskningar inom andra sektorer; ändra bilaga II med uppdaterade referensnivåer i enlighet med de föreslagna referensnivåer som har lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 6, förutsatt att korrigeringar görs enligt detta beslut; ändra den information som föreskrivs i bilaga III med hänsyn till den vetenskapliga utvecklingen samt ändra de villkor för bokföringsreglerna för naturliga störningar som fastställs i artikel 9.2 mot bakgrund av den vetenskapliga utvecklingen eller för att återspegla ändringar i akter som har antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(14) Eftersom målen för den föreslagna åtgärden på grund av sin natur inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna ensamma och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och effekt, bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I detta beslut fastställs bokföringsregler som är tillämpliga på utsläpp och upptag till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. I beslutet föreskrivs också att medlemsstaterna ska anta handlingsplaner för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i syfte att begränsa eller minska utsläppen och upprätthålla eller öka upptagen, samt att kommissionen ska utvärdera dessa planer.

Artikel 2

Definitioner

1. I detta beslut gäller följande definitioner:

(a) utsläpp: antropogena utsläpp av växthusgaser från källor.

(b) upptag: antropogena upptag av växthusgaser i sänkor.

(c) nybeskogning: direkt, människoskapad omvandling av mark som inte har varit beskogad på minst 50 år till skog genom plantering, frösådd och/eller människounderstödd självsådd, där omvandlingen har skett efter den 1 januari 1990.

(d) återbeskogning: direkt, människoskapad omvandling av mark som inte är skog till skog genom plantering, frösådd och/eller människounderstödd självsådd, på mark som har varit täckt av skog men som har omvandlats till mark utan skog, där omvandlingen har skett efter den 1 januari 1990.

(e) avskogning: direkt, människoskapad omvandling av skog till mark som inte är skog, där omvandlingen har skett efter den 1 januari 1990.

(f) skogsförvaltning: varje verksamhet som är en följd av ett system av metoder som är tillämpligt på en skog och som syftar till att förbättra skogens ekologiska, ekonomiska eller sociala funktion.

(g) skötsel av åkermark: varje verksamhet som är en följd av ett system av metoder som är tillämpliga på mark på vilken jordbruksgrödor odlas och på mark som är uttagen eller tillfälligt inte används för växtodling.

(h) skötsel av betesmark: varje verksamhet som är en följd av ett system av metoder som är tillämpligt på mark som används för animalieproduktion och som syftar till att kontrollera eller påverka mängden och typen av vegetation och animalier som produceras.

(i) förnyelse av vegetation: varje direkt, människoskapad verksamhet som syftar till att öka kollagringen på en plats som omfattar minst 0,05 hektar genom ökad vegetation, förutsatt att verksamheten inte utgör nybeskogning eller återbeskogning.

(j) kollager: den mängd av grundämnet kol som lagras i en kolreservoar, uttryckt i miljoner ton.

(k) dränering och restaurering av våtmarker: varje verksamhet som är en följd av ett system för dränering och restaurering av mark som omfattar minst 1 hektar och som innehåller organogena jordarter, förutsatt att verksamheten inte utgör någon annan verksamhet som avses i artikel 3.1 och där dräneringen är en direkt människoskapad sänkning av markens grundvattennivå, och restaurering är ett direkt människoskapat delvis eller fullständigt upphävande av dräneringen.

(l) källa: varje process, verksamhet eller mekanism som frigör en växthusgas, en aerosol eller ett ämne som kan bilda en växthusgas till atmosfären.

(m) sänka: varje process, verksamhet eller mekanism som avlägsnar en växthusgas, en aerosol eller ett ämne som kan bilda en växthusgas från atmosfären.

(n) kolreservoar: hela eller en del av ett biogeokemiskt område eller ett geokemiskt system inom en medlemsstats territorium, inom vilket kol, ett ämne som kan bilda en växthusgas som innehåller kol eller en växthusgas som innehåller kol lagras.

(o) ett ämne som kan bilda en växthusgas: en kemisk förening som deltar i de kemiska reaktioner som producerar någon av de växthusgaser som förtecknas i artikel 3.2.

(p) avverkad träprodukt: (harvested wood product, HWP) allt slags trämaterial, inklusive barken, som forslas bort från avverkningsplatsen.

(q) skog: markområde på minst 0,5 hektar med en krontäckning, eller med likvärdig bestockning, över minst 10 % av arealen, bevuxet med träd som vid mogen ålder kan uppnå en höjd på minst 5 meter på plats, inbegripet grupper av unga naturligt växande träd, eller en plantering som ännu inte har uppnått en krontäckning eller likvärdig bestockning på minst 10 % av arealen eller trädhöjder på minst 5 meter, liksom även områden som normalt sett ingår i skogsområdet men där träden för tillfället är avverkade av människor eller av naturliga orsaker, men som väntas återgå till skog.

(r) krontäckning: den andel av ett visst område som är täckt av trädkronor, uttryckt i procent.

(s) bestockning: tätheten av stående och växande träd på skogsbevuxen mark, mätt enligt en metod som har fastställts av medlemsstaten.

(t) naturlig störning: varje icke-antropogen händelse eller omständighet som orsakar betydande utsläpp från skogar eller jordbruksmarker och som ligger utom den berörda medlemsstatens kontroll, förutsatt att medlemsstaten även objektivt sett inte i någon betydande omfattning kan begränsa händelsens eller omständighetens effekt på utsläppen även efter det att händelsen eller omständigheten har uppstått.

(u) halveringstid: det antal år det tar för kolinnehållet i en träprodukt att minska till halva sin ursprungliga mängd.

(v) omedelbar koldioxidavgångsmetod: (instantaneous oxidation method) en bokföringsmetod där det förutsätts att hela den mängd kol som är lagrad i avverkade träprodukter frisläpps till atmosfären vid den tidpunkt då medlemsstaten bokför dessa produkter i enlighet med detta beslut.

(w) förtida avverkning: varje verksamhet som innebär återvinning av timmer som har påverkats av en naturlig störning och som åtminstone delvis går att använda.

2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 11 för att ändra definitionerna i punkt 1 i den här artikeln i syfte att uppdatera dessa definitioner med hänsyn till ändringar av definitioner som har antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ eller något annat multilateralt avtal om klimatförändringarna som unionen har ingått.

Artikel 3

Skyldighet att upprätta och upprätthålla bokföring för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk

1. För varje bokföringsperiod som anges i bilaga I ska medlemsstaterna upprätta och upprätthålla bokföring som korrekt återspeglar samtliga utsläpp och upptag som orsakas av de verksamheter inom deras eget territorium som ingår i följande verksamhetskategorier:

(a) Nybeskogning.

(b) Återbeskogning.

(c) Avskogning.

(d) Skogsförvaltning.

(e) Skötsel av åkermark.

(f) Skötsel av betesmark.

Medlemsstaterna får också upprätta och upprätthålla bokföring som korrekt återspeglar utsläpp och upptag som orsakas av förnyelse av vegetation samt av dränering och restaurering av våtmarker.

2. Den bokföring som avses i punkt 1 ska omfatta utsläpp och upptag av följande växthusgaser:

(a) Koldioxid (CO2)

(b) Metan (CH4)

(c) Dikväveoxid (N2O)

3. Medlemsstaterna ska inbegripa en viss verksamhet som avses i punkt 1 i sin bokföring från och med att verksamheten inleds, eller från och med den 1 januari 2013, beroende på vad som infaller senast.

Artikel 4

Allmänna bokföringsregler

1. Medlemsstaterna ska i den bokföring som avses i artikel 3.1 beteckna källor med ett plustecken (+) och sänkor med ett minustecken (−).

2. Utsläpp och upptag till följd av någon verksamhet som ingår i en eller flera av de verksamhetskategorier som avses i artikel 3.1 ska enbart redovisas i en kategori.

3. Medlemsstaterna ska på grundval av transparenta och kontrollerbara uppgifter fastställa de markområden på vilket det bedrivs en verksamhet som omfattas av någon av de kategorier som avses i artikel 3.1. De ska se till att alla sådana markområden går att identifiera exakt i bokföringen för den berörda kategorin.

4. Medlemsstaterna ska i den bokföring som avses i artikel 3.1 notera varje förändring i kollagret i följande kolreservoarer:

(a) Biomassa ovan jord.

(b) Biomassa under jord.

(c) Avfall.

(d) Död ved.

(e) Organiskt kolinnehåll i marken.

(f) Avverkade träprodukter.

Medlemsstaterna får emellertid välja att inte ta med förändringar i kollager i de kolreservoarer som anges i leden a–e i första stycket om kolreservoaren inte är en minskande sänka eller en källa. Medlemsstaterna ska endast anse att en kolreservoar inte utgör en minskande sänka eller en källa om detta kan visas med hjälp av transparenta och kontrollerbara uppgifter.

5. Medlemsstaterna ska färdigställa den bokföring som avses i artikel 3.1 vid utgången av varje bokföringsperiod som förtecknas i bilaga I genom att ange de sammanlagda utsläpp och sammanlagda upptag som ingår i denna bokföring för den bokföringsperioden.

6. Medlemsstaterna ska på ett fullständigt och exakt sätt dokumentera alla metoder och uppgifter som används för uppfyllandet av deras skyldigheter enligt detta beslut.

7. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 för att ändra bilaga I i syfte att lägga till bokföringsperioder och skapa konsekvens mellan dessa bokföringsperioder och de berörda perioder som är tillämpliga på unionens åtaganden om utsläppsminskningar inom andra sektorer.

Artikel 5

Bokföringsregler för nybeskogning, återbeskogning och avskogning

1. I bokföring av nybeskogning ska medlemsstaterna endast återspegla utsläpp och upptag som är ett resultat av verksamheter som har bedrivits på sådana markområden som inte var skog den 1 januari 1990.

2. Om medlemsstaterna i sin bokföring återspeglar nettoförändringar i utsläpp och upptag av koldioxid (CO2) till följd av nybeskognings-, återbeskognings- och avskogningsverksamheter, ska dessa nettoförändringar motsvara de sammanlagda upptagen och utsläppen för åren i varje bokföringsperiod som anges i bilaga I, vilket ska beräknas genom en summering för varje år i den bokföringsperioden av kollagret den 31 december det året minus kollagret den 1 januari samma år, på grundval av öppna och kontrollerbara uppgifter.

3. Om medlemsstaterna i sin bokföring återspeglar utsläpp av metan (CH4) och dikväveoxid (N2O) till följd av nybeskognings-, återbeskognings- och avskogningsverksamheter, ska dessa utsläpp motsvara de sammanlagda utsläppen för åren i varje bokföringsperiod som anges i bilaga I, vilket ska beräknas genom en summering av utsläppen under varje år i den bokföringsperioden, på grundval av öppna och kontrollerbara uppgifter.

4. Medlemsstaterna ska fortsätta att upprätta och upprätthålla bokföring som återspeglar utsläpp från och upptag i mark som identifierats i bokföring enligt artikel 4.3 inom ramen för nybeskogning, återbeskogning och avskogning även när sådan verksamhet inte längre bedrivs på det markområdet.

5. Medlemsstaterna ska använda samma arealbedömningsenhet vid beräkningar för att fastställa det skogsområde som omfattas av nybeskogning, återbeskogning och avskogning.

Artikel 6

Bokföringsregler för skogsförvaltning

1. I bokföring för skogsförvaltning ska medlemsstaterna återspegla de utsläpp och upptag som orsakas av sådana verksamheter, beräknade som utsläpp och upptag under varje bokföringsperiod som anges i bilaga I, minus det värde som erhålls när antalet år i den bokföringsperioden multipliceras med den referensnivå som anges för dem i bilaga II.

2. När resultatet av den beräkning för en bokföringsperiod som avses i punkt 1 är negativt ska medlemsstaterna i sin bokföring för skogsförvaltning bokföra sammanlagda utsläpp och upptag på högst motsvarande 3,5 % av en medlemsstats utsläpp under basåret enligt de uppgifter som lämnats till UNFCCC i den medlemsstatens granskade inledande rapport om utsläppsuppgifter för basåret i enlighet med bilagan till beslut 13/CMP.1, exklusive utsläpp och upptag från de verksamheter som avses i artikel 3.1, multiplicerat med antalet år i den bokföringsperioden.

3. Medlemsstaterna ska se till att de beräkningsmetoder som de tillämpar för sin bokföring av skogsförvaltningsverksamheter stämmer överens med de beräkningsmetoder som tillämpats för beräkningen av de referensnivåer som anges i bilaga II i fråga om

(a) kolreservoarer och växthusgaser,

(b) områden som omfattas av skogsförvaltning,

(c) avverkade träprodukter,

(d) naturliga störningar.

4. Senast ett år efter utgången av varje bokföringsperiod ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om förslag till ändrade referensnivåer för efterföljande bokföringsperiod i enlighet med den metod i beslut -/CMP.7 som använts för att beräkna de referensnivåer som fastställs i det beslutet.

5. Om gällande bestämmelser i beslut -/CMP.7 har ändrats ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om förslag till ändrade referensnivåer som avspeglar dessa ändringar senast ett halvår efter att dessa ändringar har antagits.

6. Om bättre metoder blir tillgängliga som tillåter en medlemsstat att beräkna referensnivåer på ett betydligt mer korrekt sätt eller om det sker betydande förbättringar i kvaliteten på de uppgifter som är tillgängliga för en medlemsstat, ska den berörda medlemsstaten utan dröjsmål underrätta kommissionen om förslag till reviderade referensnivåer som avspeglar dessa förändringar.

7. För de syften som avses i punkterna 4–6 ska medlemsstaterna fastställa de årliga utsläppsmängder som uppstår till följd av naturliga störningar och som tagits med i deras förslagna reviderade referensnivåer, samt ange hur de uppskattat dessa mängder.

8. Kommissionen ska kontrollera att de föreslagna reviderade referensnivåerna är korrekta.

9. Kommissionen ska ges behörighet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 för att vid behov uppdatera referensnivåerna i bilaga II.

10. Medlemsstaterna ska i sin bokföring av skogsförvaltning återspegla effekten av eventuella ändringar av bilaga II för den berörda bokföringsperioden i sin helhet.

Artikel 7

Bokföringsregler för avverkade träprodukter

1. Medlemsstaterna ska i sin bokföring enligt artikel 3.1 återspegla utsläpp från avverkade träprodukter som innehåller kol den 1 januari 2013 även om dessa träprodukter avverkades före den dagen.

2. I sin bokföring enligt artikel 3.1 för avverkade träprodukter ska medlemsstaterna, på grundval av beräkningar i enlighet med den första ordningens nedbrytningsfunktion och de standardhalveringstider som anges i bilaga III, återspegla utsläpp från följande avverkade träprodukter:

(a) Papper.

(b) Träskivor.

(c) Sågade trävaror.

Medlemsstaterna får använda landsspecifika halveringstider i stället för de halveringstider som anges i bilaga III, förutsatt att medlemsstaten fastställer dessa tider på grundval av öppna och kontrollerbara uppgifter.

I bokföring av exporterade avverkade träprodukter får medlemsstaterna använda landsspecifika halveringstider i stället för de halveringstider som anges i bilaga III, förutsatt att medlemsstaten fastställer dessa tider på grundval av öppna och kontrollerbara uppgifter om användningen av avverkade träprodukter i importlandet.

3. Om medlemsstaterna i sin bokföring enligt artikel 3.1 återspeglar utsläpp av koldioxid (CO2) från avverkade träprodukter på deponier för fast avfall ska de göra detta på grundval av den omedelbara koldioxidavgångsmetoden.

4. Om medlemsstaterna i sin bokföring enligt artikel 3.1 återspeglar utsläpp från avverkade träprodukter som har avverkats för energiändamål ska de även göra detta på grundval av den omedelbara koldioxidavgångsmetoden.

5. En medlemsstat ska endast återspegla utsläpp från avverkade träprodukter i sin bokföring om dessa utsläpp härrör från avverkade träprodukter som har avlägsnats från markområden som ingår i den medlemsstatens bokföring enligt artikel 3.1.

6. Kommissionen ska ges behörighet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 för att ändra den information som anges i bilaga III i enlighet med den vetenskapliga utvecklingen.

Artikel 8

Bokföringsregler för skötsel av åkermark, skötsel av betesmark, förnyelse av vegetation samt dränering och restaurering av våtmarker

1. I bokföring för skötsel av åkermark och skötsel av betesmark ska medlemsstaterna återspegla utsläpp och upptag till följd av sådana verksamheter beräknade som utsläpp och upptag under varje bokföringsperiod som anges i bilaga I minus det värde som erhålls när antalet år i den bokföringsperioden multipliceras med medlemsstatens utsläpp och upptag till följd av sådana verksamheter under basåret, enligt de uppgifter som lämnats till UNFCCC i den medlemsstatens granskade inledande rapport om utsläppsuppgifter för basåret i enlighet med bilagan till beslut 13/CMP.1

2. Om en medlemsstat väljer att upprätta och upprätthålla bokföring för förnyelse av vegetation och/eller dränering och restaurering av våtmarker ska de tillämpa den beräkningsmetod som anges i punkt 1.

I bokföring för dränering och restaurering av våtmarker ska medlemsstaterna återspegla utsläpp och upptag från den verksamheten på alla markområden som har dränerats sedan 1990 och alla markområden som har restaurerats sedan 1990.

Artikel 9

Bokföringsregler för naturliga störningar

1. Om de villkor som anges i punkt 2 är uppfyllda får medlemsstaterna låta bli att ta med icke-antropogena utsläpp av växthusgaser från källor till följd av naturliga störningar i beräkningar för sina bokföringsskyldigheter enligt artikel 3.1 a, b, d, e och f. Om medlemsstaterna utesluter sådana utsläpp ska de även utesluta eventuella efterföljande upptag i de markområden där dessa naturliga störningar har ägt rum. Icke-antropogena utsläpp av växthusgaser från källor till följd av naturliga störningar som har tagits med i beräkningen av medlemsstaternas referensnivå enligt artikel 6.4, 6.5 eller 6.6 ska emellertid inte uteslutas.

2. Medlemsstaterna får från sina beräkningar i samband med bokföringsskyldigheterna enligt artikel 3.1 a, b och d utesluta icke-antropogena utsläpp av växthusgaser från källor i enlighet med punkt 1 om dessa icke-antropogena utsläpp av växthusgaser från sådana naturliga störningar under ett enda år överstiger 5 % av en medlemsstats sammanlagda utsläpp under basåret enligt de uppgifter som lämnats till UNFCCC i den medlemsstatens granskade inledande rapport om utsläppsuppgifter för basåret i enlighet med bilagan till beslut 13/CMP.1, exklusive utsläpp och upptag från de verksamheter som avses i artikel 3.1, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

(a) Medlemsstaten identifierar samtliga markområden som utesluts ur medlemsstatens bokföring enligt artikel 3.1 a, b och d, bland annat genom deras geografiska belägenhet samt året för och typerna av naturliga störningar.

(b) Medlemsstaten beräknar de årliga icke-antropogena utsläppen av växthusgaser från källor till följd av naturliga störningar och efterföljande upptag i de uteslutna markområdena.

(c) Det har inte skett någon förändring i markanvändningen i de uteslutna markområdena och medlemsstaten använder öppna och kontrollerbara metoder och kriterier för att identifiera ändringar i markanvändningen i dessa områden.

(d) Medlemsstaten vidtar åtgärder för att hantera eller kontrollera de naturliga störningarnas effekter, när så är praktiskt möjligt.

(e) Medlemsstaterna vidtar åtgärder för att restaurera de uteslutna markområdena när så är praktiskt möjligt.

(f) Utsläpp från avverkade träprodukter som har återvunnits genom förtida avverkning har inte uteslutits från bokföringen.

3. Medlemsstaterna får även separat undanta icke-antropogena utsläpp av växthusgaser från källor enligt punkt 1 från sina beräkningar i samband med bokföringsskyldigheterna enligt artikel 3.1 e och f om dessa icke-antropogena växthusgasutsläpp som förorsakats av naturliga störningar under ett enda år överstiger 5 procent av medlemsstatens sammanlagda utsläpp under basåret enligt de uppgifter som lämnats till UNFCCC i den medlemsstatens granskade inledande rapport om utsläppsuppgifter för basåret i enlighet med bilagan till beslut 13/CMP.1, exklusive utsläpp och upptag från de verksamheter som avses i artikel 3.1, förutsatt att de villkor som anges i artikel 9.2 är uppfyllda.

4. Medlemsstaterna ska i den bokföring som aves i artikel 3.1 ta med utsläpp från avverkade träprodukter som har återvunnits genom förtida avverkning enligt artikel 7.

5. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 för att revidera de villkor som avses i punkt 2 första stycket mot bakgrund av den vetenskapliga utvecklingen eller för att återspegla ändringar i akter som har antagits av UNFCCC:s eller Kyotoprotokollets organ.

Artikel 10

Handlingsplaner för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk

1. Senast sex månader efter inledningen av varje bokföringsperiod som anges i bilaga I ska medlemsstaterna utarbeta och till kommissionen översända utkast till handlingsplaner för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i syfte att begränsa eller minska utsläpp och upprätthålla eller öka upptag till följd av de verksamheter som avses i artikel 3.1. Medlemsstaterna ska se till att samråd hålls med en rad olika intressenter.

Utkasten till handlingsplaner för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ska täcka hela den berörda bokföringsperiod som anges i bilaga I.

2. Medlemsstaterna ska lämna följande information om varje verksamhet som avses i artikel 3.1 i sina utkast till handlingsplaner:

(a) En beskrivning av tidigare trender för utsläpp och upptag.

(b) Prognoser för utsläpp och upptag för respektive bokföringsperiod.

(c) En analys av potentialen för att begränsa eller minska utsläppen eller bibehålla eller öka upptag.

(d) En förteckning över åtgärder, i förekommande fall inbegripet dem som anges i bilaga IV, som ska vidtas för att uppfylla potentialen att begränsa klimatförändringarna, enligt vad som har fastställts i den analys som avses i c.

(e) Planerad politik för att genomföra de åtgärder som avses i d, inklusive en beskrivning av åtgärdernas förväntade effekt på utsläpp och upptag.

(f) Tidplaner för att anta och genomföra de åtgärder som avses i d.

3. Kommissionen ska utvärdera en medlemsstats utkast till handlingsplan för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inom tre månader efter mottagandet av all relevant information från den medlemsstaten. Kommissionen ska offentliggöra resultatet av utvärderingen och får i förekommande fall utfärda rekommendationer för att förbättra medlemsstatens ansträngningar för att begränsa eller minska utsläpp och bibehålla eller öka upptag.

Medlemsstaterna ska ta vederbörlig hänsyn till kommissionens slutsatser och ska offentliggöra sina handlingsplaner för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i elektronisk form och göra dem tillgängliga för allmänheten inom tre månader från mottagandet av kommissionens utvärdering.

4. Medlemsstaterna ska när halva bokföringsperioden enligt bilaga I har gått och vid utgången av varje bokföringsperiod enligt bilaga I lämna en rapport till kommissionen om framstegen i genomförandet av handlingsplanerna för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

5. Kommissionen ska utvärdera medlemsstaternas genomförande av sina handlingsplaner för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inom sex månader efter mottagandet av de rapporter som avses i punkt 4.

Kommissionen ska offentliggöra dessa rapporter och resultatet av sin utvärdering och får i förekommande fall utfärda rekommendationer för att förbättra medlemsstatens ansträngningar för att begränsa eller minska utsläpp och bibehålla eller öka upptag. Medlemsstaterna ska ta vederbörlig hänsyn till kommissionens slutsatser.

Artikel 11

Översyn

Kommissionen ska se över bokföringsreglerna i detta beslut inom ett år från utgången av den första bokföringsperiod som anges i bilaga I.

Artikel 12

Utövande av delegering

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den delegering av befogenheter till kommissionen som avses i artiklarna 2.2, 4.6, 6.8, 7.6 och 9.4 ska ges till kommissionen på obestämd tid från det datum då detta beslut träder i kraft.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.2, 4.6, 6.8, 7.6 och 9.4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare, i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av de delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas i enlighet med artiklarna 2.2, 4.7, 6.9, 7.6 och 9.4 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 13

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2013.

Artikel 14

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 12.3.2012

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA I

DE BOKFÖRINGSPERIODER SOM AVSES I ARTIKEL 3.1

Bokföringsperiod || År

Första bokföringsperiod || 1 januari 2013–31 december 2020

BILAGA II

DE REFERENSNIVÅER FÖR MEDLEMSSTATERNA SOM AVSES I ARTIKEL 6

Medlemsstat || Gg koldioxidekvivalenter (CO2) per år

Österrike || −6 516

Belgien || −2 499

Bulgarien || −7 950

Cypern || −157

Tjeckien || −4 686

Danmark || 409

Estland || −2 741

Finland || −20 466

Frankrike || −67 410

Tyskland || −22 418

Grekland || −1 830

Ungern || −1 000

Irland || −142

Italien || −22 166

Lettland || −16 302

Litauen || −4 552

Luxemburg || −418

Malta || −49

Nederländerna || −1 425

Polen || −27 133

Portugal || −6 830

Rumänien || −15 793

Slovakien || −1 084

Slovenien || −3 171

Spanien || −23 100

Sverige || −41 336

Storbritannien || −8 268

BILAGA III

DEN FÖRSTA ORDNINGENS NEDBRYTNINGSFUNKTION OCH DE STANDARDHALVERINGSTIDER SOM AVSES I ARTIKEL 7

Första ordningens nedbrytningsfunktion, som inleds med  och som fortsätter fram till innevarande år:

                  

     

där

år

kollager hos reservoaren av avverkade träprodukter vid årets ingång , Gg C

nedbrytningskonstant för första ordningens nedbrytning i enheter av år−1 , där HL är halveringstiden för reservoaren av avverkade träprodukter i antal år.)

inflödet till reservoaren av avverkade träprodukter under år , Gg C år−1

förändring i kollager i reservoaren av avverkade träprodukter under år  , Gg C år−1,

Standardhalveringstider (HT):

            2 år för papper

            25 år för träskivor

            35 år för sågade trävaror

BILAGA IV

ÅTGÄRDER SOM FÅR INGÅ I HANDLINGSPLANER FÖR MARKANVÄNDNING, FÖRÄNDRAD MARKANVÄNDNING OCH SKOGSBRUK ENLIGT ARTIKEL 10.3 d

(a) Åtgärder i samband med skötsel av åkermark, för att t.ex.

– förbättra jordbruksmetoder genom att välja bättre sorter,

– utöka rotering av grödor och undvika eller minska användningen av helträda,

– förbättra hantering av näringsämnen, hantering av rester/jordbearbetning samt vattenförvaltning,

– stimulera metoder för samodling mellan jordbruk och skogsbruk och potential för förändring av marktäcke (markanvändning).

(b) Åtgärder i samband med skötsel och förbättring av betesmark för att t.ex.

– förhindra att betesmark omvandlas till åkermark och att åkermark övergår till naturlig vegetation,

– förbättra skötseln av betesmark genom att ändra intensiteten och tidpunkten för betesgången,

– öka produktiviteten,

– förbättra hanteringen av näringsämnen,

– förbättra hanteringen av bränder,

– införa lämpligare arter och framför allt arter med djupgående rötter.

(c) Åtgärder för att förbättra organisk mark inom jordbruket, särskilt torvmossar, för att t.ex.

– stimulera till hållbara metoder för brukning av våtmarker,

– stimulera till anpassning av jordbruksmetoder, t.ex. genom att minimera markstörningar eller extensiva metoder.

(d) Åtgärder för att förhindra dränering och stimulera restaurering av våtmarker.

(e) Åtgärder för befintliga eller delvis dränerade myrar för att t.ex.

– förhindra ytterligare dränering,

– stimulera till restaurering av myrar,

– förhindra bränder i torvmossar.

(f) Återställning av skadad mark.

(g) Åtgärder i samband med skogsbruksverksamheter, för att t.ex.

– förhindra avskogning,

– stimulera till nybeskogning och återbeskogning,

– bevara kol i befintliga skogar,

– öka produktionen i befintliga skogar,

– öka reserven av avverkade träprodukter,

– förbättra skogsförvaltningen, bl.a. genom optimerad artsammansättning, skötsel och gallring samt markskydd.

(h) Stärka skyddet mot naturliga störningar som bränder, skadegörare och stormar.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

Europaparlamentets och rådets beslut om bokföringsregler och handlingsplaner för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[23]

MILJÖ OCH KLIMATPOLITIK [07]

1.3. Typ av förslag eller initiativ

x Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[24]

¨ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Förslaget är förenligt med Europa 2020-strategin och är avsett att bidra till förverkligandet av unionens utsläppsminskningsmål.

1.4.2. Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr …

Genomförande av unionens politik och lagstiftning rörande klimatåtgärder (ABB-kod nr 07 12)

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

07 12 01 (Genomförande av unionens politik och lagstiftning rörande klimatåtgärder)

1.4.3. Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Genom förslaget inrättas en robust och harmoniserad rättslig ram för bokföring av utsläpp och upptag av växthusgaser från verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i unionen, genom att det möjliggör en detaljerad bedömning av framstegen i medlemsstaterna. Mer specifikt skulle förslaget

– förbättra synligheten och skapa incitament för insatser för att begränsa klimatförändringarna genom att öka upptagen och minska utsläppen inom jordbruk och skogsbruk och genom att framställa avverkade träprodukter inom industrin,

– stärka åtagandenas miljömässiga integritet genom att se till att utsläpp och upptag avspeglas korrekt och skapa en hållbar och klimatvänlig produktion av bioenergi genom att komplettera de befintliga politiska åtgärderna, samt

– öka den ekonomiska effektiviteten i arbetet för att uppnå mer ambitiösa mål genom att låta alla sektorer bidra.

Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Följande indikatorer motsvarar förslagets allmänna, specifika och operativa mål:

– Trender för utsläpp och upptag.

– Antal fall av bristande efterlevnad i medlemsstaterna, handlingsplaner för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk från medlemsstaterna och rapporter som har lämnats in i tid till kommissionen, medlemsstater som lämnar in sina referensnivåer i tid till kommissionen.

– Graden av överensstämmelse med förslagets krav i medlemsstaternas rapporter.

– Graden av fullständighet i medlemsstaternas rapporter till kommissionen och medlemsstaternas tillämpning av gemensamma bokföringsregler.

– Tillgång till uppgifter och information inom de områden som förslaget gäller.

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Förslaget har två målsättningar:

– Skapa en robust och harmoniserad bokföring av utsläpp och upptag inom medlemsstaternas sektor för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

– Skapa incitament för medlemsstaternas ansträngningar för att begränsa klimatförändringarna genom att upprätta och genomföra handlingsplaner för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

1.5.2. Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

På grund av sin effektivitet skulle åtgärder på unionsnivå ge tydliga fördelar jämfört med åtgärder på medlemsstatsnivå. Eftersom de övergripande åtaganden beträffande klimatförändringarna har gjorts på unionsnivå är det effektivt att även utveckla de bokföringsregler som behövs på den nivån. För att lösa de identifierade problemen, t.ex. behovet av tillförlitliga och konsekventa bokföringsregler för olika verksamheter inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk krävs det dessutom en gemensam strategi för alla medlemsstater, vilket enbart går att åstadkomma på unionsnivå.

Genom denna rättsliga ram går det att skapa verkligt mervärde genom tillämpning av gemensam och korrekt bokföring i alla medlemsstater, upprättande av handlingsplaner för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och därmed tillåta en mer detaljerad bedömning och uppskattning av framstegen i medlemsstaterna. Detta kommer att säkerställa samstämmigheten i unionens klimatpolitik, förbättra den miljömässiga integriteten i unionens åtaganden ytterligare beträffande klimatförändringarna och öka den ekonomiska effektiviteten i unionens klimatpolitik.

1.5.3. Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Detta förslag bygger på internationella erfarenheter och är avsett att åtgärda bristerna i de befintliga bokföringsreglerna enligt Kyotoprotokollet. En detaljerad bedömning har gjorts för att föreslå robusta och harmoniserade bokföringsregler för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

1.5.4. Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Förslaget är förenligt med Europa 2020-strategin och Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ ”Ett resurseffektivt Europa”. Det kompletterar också unionens befintliga klimat-, energi- och socialpolitik.

Dessutom kompletterar förslaget den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 när det gäller införandet av miljöanpassningskomponenterna. Incitamenten för kolbindning i jordbruk och skogsbruk kan även förstärkas avsevärt inom ramen för unionens landsbygdsutvecklingspolitik. En korrekt bokföring av tillhörande positiva kolflöden skulle i högre grad synliggöra det positiva bidraget från de politiska åtgärderna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

På så sätt skulle bokföring av markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk stödja en hållbar användning av bioenergi och vara en robust, tydlig och synlig indikator för framsteg inom jordbruk och skogsbruk. Utan en omfattande obligatorisk bokföring för verksamheter inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk kommer medlemsstaternas, jordbrukarnas och skogsbrukarnas ansträngningar för att bidra till att begränsa klimatförändringarna inte att återspeglas i unionens ansträngningar för att nå sina minskningsmål för utsläppen av växthusgaser.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

¨ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

¨         Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

¨         Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

x Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

Genomförandet är tänkt att börja den 1 januari 2013, beroende på framstegen i lagstiftningsprocessen.

1.7. Planerad metod för genomförandet[25]

x Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

¨         genomförandeorgan

¨         byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[26]

¨         nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

¨         personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Kommentarer

Medlemsstaterna kommer att ansvara för genomförandet av merparten av detta förslag. Kommissionen kommer att bedöma den information som lämnas i medlemsstaternas rapporter och i förekommande fall utfärda rekommendationer.

2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Medlemsstaterna ska årligen föra in uppgifter i sin bokföring för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och ska redovisa utsläpp från och upptag inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i enlighet med detta förslag vid utgången av varje bokföringsperiod.

De rapporter som utarbetas enligt detta förslag ska bedömas av kommissionen för varje bokföringsperiod, med bistånd av teknisk expertis.

Det kommer att behövas en undersökning för att bedöma genomförandet av detta beslut i enlighet med översynsklausulen.

2.2. Administrations- och kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats

Eftersom förslaget gäller ett beslut är genomföranderiskerna begränsade, då de föreslagna skyldigheterna baseras på redan fastställda internationella regler som medlemsstaterna tillämpar inom ramen för sina åtaganden enligt Kyotoprotokollet.

2.2.2. Planerade kontrollmetoder

Åtgärderna för att hantera eventuella risker kommer att omfatta konstruktiv dialog och samarbete med medlemsstaterna, kontakt med berörda avdelningar hos kommissionen, särskilt för att tillgodose behovet av uppgifter och expertkonsultation, framför allt när delegerade akter antas, tillgång till extern teknisk expertis för motsvarande utvärderingar, genomförande av undersökningar när rättsakten ses över och anordnande av temakonferenser vid behov.

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Med tanke på de belopp och vilken typ av upphandling som det är fråga om, medför detta initiativ inga särskilda risker för bedrägerier. Kommissionen kommer att administrera och kontrollera arbetet med hjälp av alla relevanta normala verktyg, som generaldirektoratet för klimatpolitiks årliga förvaltningsplan.

Interna kontrollstandarder nr 2, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 15 och 16 är särskilt relevanta. Dessutom kommer de principer som fastställs i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (budgetförordningen) och dess tillämpningsföreskrifter att tillämpas fullt ut.

Upphandlingsförfaranden kommer att styras av GD Klimatpolitiks finanskrets: en delvis decentraliserad krets som kännetecknas av hierarkiskt oberoende från AO(s)D för personer som har ekonomisk initiativrätt och kontrollansvar.

En intern kontrollkommitté (Envac) kommer också att undersöka förfarandet för att välja uppdragstagare och kontrollera att förfaranden som antas av utanordnarna är förenliga med reglerna i budgetförordningen och tillämpningsföreskrifterna för en kombination av ett stickprov och ett riskbaserat prov på allmänna upphandlingskontrakt.

Utöver dessa åtgärder kommer det inför antagandet av delegerade akter att säkerställas att de personer som deltar i expertsamråden är oberoende och har rätt kompetens.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budget­ramen || Budgetpost || Typ av utgifter || Bidrag

Nummer [Beskrivning………………………...……….] || Diff./Icke-diff.[27] || från Efta-länder[28] || från kandidat-länder[29] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budget­förordningen

5 || 07 01 02 11 Andra förvaltningsutgifter till stöd för politikområdet ”Miljö och klimatpolitik” || Icke-diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budget­ramen || Budgetpost || Typ av utgifter || Bidrag

Nummer [Rubrik……………………………………..] || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budget­förordningen

[…] || [XX.YY.YY.YY] […] || […] || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ || JA/NEJ

3.2. Beräknad inverkan på utgifterna 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer || Beteckning 2

GD: Klimatpolitik || || || År N[30] || År N+1 || År N+2 || År N+3 || År N+4 || År N+5 || År N+6 || SUMMA

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || ||

Budgetrubrik (nr) || Åtaganden || (1) || - || - || - || - || - || - || - || -

Betalningar || (2) || - || - || - || - || - || - || - || -

Budgetrubrik (nr) || Åtaganden || (1a) || - || - || - || - || - || - || - || -

Betalningar || (2a) || - || - || - || - || - || - || - || -

Administrativa anslag som finansieras genom ramanslaget för vissa operativa program[31] || || || || || || || ||

Budgetrubrik nr 07 01 04 05 (och efterföljande rubriker) || || (3) || 0,100 || - || - || 0,600 || - || - || 0,600 || 1,300

TOTALA anslag för GD Klimatpolitik || Åtaganden || =1+1a +3 || 0,100 || - || - || 0,600 || - || - || 0,600 || 1,300

Betalningar || =2+2a +3 || 0,100 || - || - || 0,600 || - || - || 0,600 || 1,300

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || 0,100 || - || - || 0,600 || - || - || 0,600 || 1,300

TOTALA anslag för RUBRIK 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+6 || 0,100 || - || - || 0,600 || - || - || 0,600 || 1,300

Betalningar || =5+6 || 0,100 || - || - || 0,600 || - || - || 0,600 || 1,300

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || || || || || || || ||

Betalningar || (5) || || || || || || || ||

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || 0,100 || || || 0,600 || || || 0,600 || 1,300

TOTALA anslag för RUBRIK 1–4 i den fleråriga budgetramen (Referensbelopp) || Åtaganden || =4+6 || 0,100 || || || 0,600 || || || 0,600 || 1,300

Betalningar || =5+6 || 0,100 || || || 0,600 || || || 0,600 || 1,300

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || År N+4 || År N+5 || År N+6 || SUMMA

GD: Klimatpolitik ||

Ÿ Personalresurser || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,889

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0,348 || 0,348 || 0,348 || 0,348 || 0,348 || 0,348 || 0,348 || 2,433

TOTALT GD Klimatpolitik || Anslag || 0,475 || 0,457 || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 3,322

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 3,322

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År N[32] || År N+1 || År N+2 || År N+3 || År N+4 || År N+5 || År N+6 || SUMMA

TOTALA anslag för RUBRIK 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 0,575 || 0,475 || 0,475 || 1,075 || 0,475 || 0,475 || 1,075 || 4,622

Betalningar || 0,575 || 0,475 || 0,475 || 1,075 || 0,475 || 0,475 || 1,075 || 4,622

3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

¨      Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

x      Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål-, åtgärds- och resultat­beteckning ò || || || År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || År N+4 || År N+5 || År N+6 || SUMMA

RESULTAT

Typ av resultat[33] || Genomsnittliga kostnader för resultat || Antal dylika resultat || Kostnad || Antal dylika resultat || Kostnad || Antal dylika resultat || Kostnad || Antal dylika resultat || Kostnad || Antal dylika resultat || Kostnad || Antal dylika resultat || Kostnad || Antal dylika resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Summa kostnad

SÄRSKILT MÅL: Genomförande av unionens politik och lagstiftning rörande klimatåtgärder (ABB-kod nr 07 12)

– Resultat || Utvärdering || 0,004 || 27 || 0,100 || || || || || 27 || 0,100 || || || || || 27 || 0,100 || 81 || 0,300

– Resultat || Studie || 0,500 || || || || || || || || || || || || || 1 || 0,500 || 1 || 0,500

– Resultat || Översyn || 0,500 || || || || || || || 1 || 0,500 || || || || || || || 1 || 0,500

Delsumma för specifikt mål nr 1 || 27 || 0,100 || 0 || - || 0 || - || 28 || 0,600 || 0 || - || 0 || - || 28 || 0,600 || 83 || 1,300

TOTALA KOSTNADER || 0 || 0,100 || 0 || - || 0 || - || 0 || 0,600 || 0 || - || 0 || - || 0 || 0,600 || 0 || 1,300

3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen 3.2.3.1. Sammanfattning

¨      Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

x      Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År N [34] || År N+1 || År N+2 || År N+3 || År N+4 || År N+5 || År N+6 || SUMMA

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || År N+4 || År N+5 || År N+6 ||

Personalresurser (1 heltidsekvivalent AD arbetar redan inom GD Klimatpolitik) || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,889

Övriga administrativa utgifter – 07 01 02 11 01 tjänsteresor (5 per år, 0,0015 miljoner euro/tjänsteresa) – 07 01 02 11 02 konferenser (2 per år, 150 deltagare, 0,035 miljoner euro/konferens) – 07 01 02 11 02 möten (2 per år, högst 168 experter (28*6), 1 dag, 0,135 miljoner euro/möte) DELSUMMA || 0,0075 0,070 0,270 0,348 || 0,0075 0,070 0,270 0,348 || 0,0075 0,070 0,270 0,348 || 0,0075 0,070 0,270 0,348 || 0,0075 0,070 0,270 0,348 || 0,0075 0,070 0,270 0,348 || 0,0075 0,070 0,270 0,348 || 0,053 0,490 1,890 2,433

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 3,322

Belopp utanför RUBRIK 5[35] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga utgifter av administrativ karaktär || || || || || || || ||

Delsumma belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

SUMMA || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 0,475 || 3,322

3.2.4. Beräknat personalbehov

¨      Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

x      Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ||

07 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,127

XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || ||

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

XX 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter)[36] ||

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || || || || || || ||

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, vikarier, unga experter vid delegationerna, lokalanställda och utstationerade nationella experter) || || || || || || ||

XX 01 04 yy [37] || – vid huvudkontoret[38] || || || || || || ||

– i delegationer || || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier, utstationerade nationella experter som arbetar med indirekta forskningsutgifter) || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier, utstationerade nationella experter som arbetar med direkta forskningsutgifter) || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

SUMMA || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,127 || 0,127

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Vidta lämpliga åtgärder för att tillämpa de olika kraven på kommissionen (t.ex. granska medlemsstaternas rapporter, göra analyser, övervaka genomförandet osv.).

Extern personal ||

3.2.5. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

x      Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

¨      Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

¨      Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[39].

3.2.6. Bidrag från tredje part

xDet ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

x      Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

¨      Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

¨         Påverkan på egna medel

¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

[1]               Beslut 1/CP.16 av UNFCCC:s partskonferens (Cancúnöverenskommelserna).

[2]               Baserat på den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC).

[3]               Europeiska rådets slutsatser från mötet den 8–9 mars 2007.

[4]               EUT L 140 5.6.2009, s. 63.

[5]               EUT L 140, 5.6.2009, s. 136.

[6]               EUT L 49, 19.2.2004, s. 1.

[7]               KOM(2011)789 slutlig – 2011/0372(COD).

[8]               Andra växthusgaser från jordbruksverksamheter, som metan och kväveoxid från idisslare och gödningsmedel, räknas inte in i sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, som främst berör utsläpp och upptag av koldioxid från vegetation och mark. Andra utsläpp än koldioxid från jordbruket ingår i en särskild jordbruksinventering.

[9]               Det måste också göras en avvägning: omställningen får inte medföra ett ”kolläckage”, det vill säga att inhemskt producerade livsmedel ersätts med importerade livsmedel som har ett mer negativt koldioxidavtryck.

[10]             Se till exempel Sathre R. och O'Connor J. (2010), ”A synthesis of research on wood products and greenhouse gas impacts”, andra utgåvan, Vancouver, B. C. FP Innovations, s. 117.

[11]             EUT L 130, 15.5.2002, s. 1.

[12]             Direktiv 2009/28/EG.

[13]             KOM(2011) 571 slutlig.

[14]             http://ec.europa.eu/clima/events/0029/index_en.htm

[15]             http://ec.europa.eu/clima/consultations/0003/index_en.htm

[16]             http://ec.europa.eu/clima/events/0029/index_en.htm

[17]             http://ec.europa.eu/clima/events/0029/index_en.htm

[18]             EUT C, , s. .

[19]             EUT C, , s. .

[20]             EUT L 140, 5.6.2009, s. 136.

[21]             EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

[22]             EGT L 130, 15.5.2002, s. 1.

[23]             ABM: Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[24]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[25]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[26]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[27]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[28]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[29]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[30]             Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[31]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[32]             Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2013, beroende på framstegen i lagstiftningsprocessen.

[33]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[34]             Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2013, beroende på framstegen i lagstiftningsprocessen.

[35]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[36]             KA = kontraktsanställda, INT = byråns anställda (Intérimaire), JED = Jeune Expert en Délégation (unga delegerade experter), LA = lokala aktörer, SNE = utstationerade nationella experter.

[37]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[38]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[39]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.