52012DC0573

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Inremarknadsakt II

Tillsammans för ny tillväxt

(Text av betydelse för EES)

 Innehållsförteckning

1..... INLEDNING................................................................................................................ 3

2..... Tillsammans för ny tillväxt...................................................................... 3

2.1.    Utveckla helt integrerade nätverk på den inre marknaden...................................... 4

Järnvägstransporter.............................................................................................. 5

Sjötransporter..................................................................................................... 5

Luftfart.. 6

Energi.... 7

2.2.    Främja människors och företags rörlighet över gränserna...................................... 7

Invånarnas rörlighet.............................................................................................. 7

Tillgång till finansiering.......................................................................................... 8

Företagsklimat..................................................................................................... 9

2.3.    Främja den digitala ekonomin i EU..................................................................... 10

Tjänster. 11

En digital inre marknad....................................................................................... 12

Elektronisk fakturering vid offentlig upphandling.................................................. 12

2.4.    Stärka socialt företagande, sammanhållning och konsumenternas förtroende........ 13

Konsumenter..................................................................................................... 14

Social sammanhållning och socialt företagande.................................................... 14

3..... SLUTSATSER........................................................................................................... 15

BILAGA I: Förteckning över nyckelåtgärder inom inremarknadsakt II     16

BILAGA II: Inremarknadsakt I: Åtgärdsstatus............................................ 18

1. INLEDNING

I år fyller den inre marknaden tjugo år. Mycket har uppnåtts: från 1992 till 2008 har den inre marknaden skapat 2,77 miljoner fler jobb i EU och gjort att BNP ökat med ytterligare 2,13 %[1]. För de europeiska konsumenterna innebär den inre marknaden större valmöjligheter och lägre priser – att mobilkostnaderna minskat med 70 % är bara ett exempel. Genom den inre marknaden har invånarna fått möjlighet att resa fritt, bosätta sig och arbeta var de vill. För ungdomar har det öppnat möjligheter att studera utomlands – mer än 2,5 miljoner studenter har utnyttjat denna möjlighet under de senaste 25 åren. Vidare har de 23 miljoner EU-företagen genom den inre marknaden fått tillgång till 500 miljoner konsumenter. Budskapet är klart och bevisen finns: En stark, fördjupad och integrerad inre marknad skapar tillväxt och nya arbetstillfällen och erbjuder möjligheter för européerna som inte fanns för 20 år sedan.

Utvecklandet av den inre marknaden är ett fortlöpande arbete. Den inre marknaden måste följa med i en ständigt föränderlig värld, där sociala och demografiska utmaningar, ny teknik och nödvändigheter, påfrestningar på naturresurser och klimatförändringar måste tas med i det politiska tänkandet.

Den ekonomiska och finansiella krisen har skapat ytterligare problem och accentuerat behovet av grundläggande strukturreformer. Krisen är också social, med fortsatt hög arbetslöshet (särskilt bland ungdomar) och med en del av befolkningen som lever i fattigdom. Det är angeläget att vi åtgärdar denna kris och med ambition och övertygelse. Om vi inte gör så, ökar risken för att EU och dess medlemsstater vänder sig inåt och förtroendet för det europeiska projektet kan undergrävas.

Den inre marknaden är ett viktigt verktyg för att kunna förverkliga vår långsiktiga vision om en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft. Den stärker Europas konkurrenskraft på den globala marknaden. Konsekvens och komplementaritet mellan EU:s inrikes och utrikes politik kommer att främja både handel och tillväxt.

Mer än någonsin behöver vi en inre marknad som bas för reformer för ökad tillväxt och fler arbetstillfällen, som stärker människors och företags förtroende och ger dem konkreta dagliga fördelar. Den kommer att kräva vår ständiga uppmärksamhet och fokusering.

I april 2011 lade kommissionen fram inremarknadsakten[2], med tolv åtgärder för fortsatt utveckling av den inre marknaden. Den återspeglade det samlade angreppssätt som både Mario Monti och Europaparlamentet förespråkat i sina respektive rapporter om den inre marknadens framtid.[3] [4] Samtidigt presenterades en uppsättning av tolv nyckelåtgärder och 50 kompletterande åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet. Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och många berörda parter bidrog tillsammans till en allmänt delad politisk vision om vidareutvecklingen av den inre marknaden och bidrog till politisk fokusering. Det finns dock ett trängande behov av framsteg så att en snabb överenskommelse kan nås om den första inremarknadsaktens tolv prioriterade förslag, om möjligt före årsskiftet, i linje med Europeiska rådets begäran[5].  Hittills har elva av de tolv nyckelåtgärderna ännu inte godkänts av Europaparlamentet och rådet.

Eftersom krisen är allvarlig, måste vi nu förbereda oss för att gå vidare. I detta meddelande aviseras därför en ”inremarknadsakt II”, med en andra uppsättning prioriterade åtgärder. Dessa åtgärder är utformade för att i praktiken få reella effekter och öka människors och företags förtroende för att de kan utnyttja den inre marknaden till sin fördel.

Eftersom den nuvarande krisen utvecklas och nya problem dyker upp, kommer utan tvekan ytterligare åtgärder att krävas i framtiden för att den inre marknaden ska bli en motor för tillväxt och ökad välfärd.

För att denna strävan ska bli framgångsrik, måste inremarknadsreglerna tillämpas effektivt i praktiken, på ett förutsägbart och tillförlitligt sätt. Här är det av största vikt att medlemsstaternas myndigheter införlivar och dagligen tillämpar dessa regler. Kommissionen kommer att ägna all sin uppmärksamhet åt detta problem, vilket anges i meddelandet från juni 2012 om denna fråga[6]. Den betonar ytterligare ansträngningar inom sektorer som har den största tillväxtpotentialen, nämligen tjänster och nätverksindustrier. Den kommer också att förstärka övervakningen av den inre marknadens funktion genom att använda den europeiska planeringsterminen. Syftet är att öka grupptrycket och lägga fram åtgärder för att angripa de återstående hindren, både på EU-nivå och nationellt.

För att visionen om den inre marknaden ska kunna bli konkret verklighet för människor och företag, kommer det framför allt att krävas fortsatt politiskt stöd av alla aktörer. Kring den första inremarknadsakten finns det redan en anda av partnerskap mellan kommissionen, Europaparlamentet och rådet. Samma partnerskapsanda kommer att krävas för genomförandet av inremarknadsakt II.

2. Tillsammans för ny tillväxt

Sedan den första inremarknadsakten antogs i april 2011, har kommissionen lagt fram förslag om dess tolv nyckelåtgärder och 36 av dess 50 kompletterande åtgärder (se bilaga II). Detta meddelande bygger på den första inremarknadsakten och urskiljer fyra tillväxtmotorer som nyckelåtgärder bör inriktas på.

Följande fyra tillväxtmotorer presenteras i meddelandet:

1. Utveckla helt integrerade nätverk på den inre marknaden.

2. Främja rörlighet för människor och företag över gränserna.

3. Stödja den digitala ekonomin i EU.

4. Stärka socialt företagande, sammanhållning och konsumenternas förtroende

Nätverksindustrierna är ekonomins ryggrad och syftet är att åstadkomma en inre marknad, där människor och företag gynnas av en enda transport- och energimarknad. Människors och företags rörlighet över gränserna är den inre marknadens hjärta –  vi måste göra allt för att främja den ytterligare. Den digitala sektorn är en viktig drivkraft för både produktivitet och kreativitet, och vi bör sträva efter en digital inre marknad, där människor och företag utan begränsningar fritt kan näthandla över gränserna. Socialt företagande, sammanhållning och konsumenternas förtroende säkerställer tillväxt för alla och ger möjligheter som grundas på skäliga, fasta och rättvisa regler för människor och företag.

De tolv åtgärder och nyckelåtgärder som anges under dessa fyra drivkrafter utgår från Europaparlamentets[7], medlemsstaternas, Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs[8] och berörda parters åsikter. De återspeglar principerna för bättre lagstiftning, det arbete som utförts inom ramen för undersökningen Cost of Non-Europe som utförts på uppdrag av kommissionen samt de 20 viktigaste angelägenheter som människor och företag lyft fram[9]. De måste vidare ses i samband med den pågående översynen av flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020, särskilt den industripolitiska strategin[10], den digitala agendan[11] och innovationsunionen[12]. Samtliga tolv nyckelåtgärder kommer att bidra till tillväxt, sysselsättning och förtroende på den inre marknaden. De kan alla åstadkommas under den nuvarande kommissionens mandatperiod. Inte alla åtgärder innebär lagstiftning, men i praktiken förväntas de alla få reella effekter[13].

2.1. Utveckla helt integrerade nätverk på den inre marknaden

Nätverksindustriernas tjänster använder de flesta människor och företag dagligen, inte minst inom transporter och energi. Emellertid är det på just dessa två områden som den inre marknaden är ofullbordad, trots alla framsteg som gjorts. Kommissionens vision är en inre marknad för transporter och energi, där konsumenter – oavsett om de är människor eller företag – har verklig valfrihet och operatörerna på lika villkor kan erbjuda sina tjänster var som helst, när som helst och till vilken kund som helst.

Ett effektivt, integrerat och hållbart nätverk av transport- och energiinfrastruktur är en förutsättning för att denna vision ska kunna förverkligas. EU kommer att främja det effektiva nyttjandet av befintliga nätverk och fortsätta finansiera deras utveckling genom struktur- och Sammanhållningsfonderna och de transeuropeiska näten. Förslagen till EU-budget efter 2013, särskilt Fonden för ett sammanlänkat Europa, innehåller viktiga investeringsmedel för transporter, energi och digitala nät som måste mobiliseras, så att samtliga medlemsstater fullt ut kan delta i den inre marknaden.

Mot denna vision har betydande framsteg gjorts inom många transportsätt och i och med genomförandet av det tredje energipaketet. Det leder till ett bättre tjänsteutbud och större fördelar för konsumenterna. För att transport- och energimarknaderna i Europa ska integreras, kommer kommissionen att fortsätta att målmedvetet tillämpa konkurrensreglerna, särskilt antitrustreglerna.

Mer måste dock göras, särskilt inom järnvägs-, luft- och sjötransporter samt på el- och gasområdena, eftersom europeiska företag och konsumenter fortfarande betalar onödigt högre priser till följd av ineffektiva och splittrade transport- och energimarknader. Kommissionen har fastställt fyra nyckelåtgärder som utgör nästa steg mot vår gemensamma vision. Kommissionen kommer också att fortsätta överväga på vilka områden ytterligare ekonomiska, miljömässiga och sociala fördelar kan åstadkommas, till exempel inom vägtransporter. Gällande begränsningar för cabotage gör att ett betydande antal lastbilar kör tomma, med negativ inverkan på konkurrenskraft och handel, och gör det svårt att kontrollera om grundläggande sociala normer iakttas.

Järnvägstransporter

Nyckelåtgärd 1:

Öppna den nationella persontrafiken på järnväg för aktörer från andra medlemsstater för att förbättra denna trafiks kvalitet och kostnadseffektivitet.

Inom järnvägstransporter får operatörer från en medlemsstat fortfarande inte transportera passagerare på inhemska linjer i en annan medlemsstat. Samtidigt kan offentliga kontrakt tilldelas direkt, utan ett öppet förfarande. I de medlemsstaterna som har öppnat marknaden för inhemsk persontrafik visar erfarenheterna att konkurrensen inom järnvägstransporter gett betydande effektivitetsvinster, särskilt inom traditionellt dominerande järnvägsföretag. Det handlar om betydande besparingar på upp till 20–30 % av offentliga utgifter för järnvägstjänster inom ramen för public service-avtal.

Kommissionen vill bygga vidare på dessa positiva erfarenheter och lägga fram ett fjärde järnvägspaket. Genom att ge alla EU:s auktoriserade järnvägsföretag rätt att bedriva öppen inhemsk persontrafik inom EU och lägga bud på offentliga tjänstekontrakt, kommer paketet att ge konkurrenskraftigare och effektivare inhemska järnvägstransporttjänster av bättre kvalitet och till lägre kostnader för EU-invånarna. Detta skulle locka fler passagerare från andra transportsätt, med positiv miljöpåverkan.

Paketet kommer också att förstärka styrningen av infrastrukturens förvaltning, för att optimera dess användning och få bättre kapacitetsutnyttjande, planering av underhåll och utvecklingsarbete. Detta tillsammans med ett nytt gemensamt tillvägagångssätt för järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet, kommer att trygga en icke-diskriminerande tillgång, så att konkurrens på lika villkor verkligen föreligger.

Sjötransporter

Nyckelåtgärd 2:

Skapa en verklig inre marknad för sjötransporter genom att varor som transporteras mellan EU-hamnar ska slippa administrations- och tullformaliteter som tillämpas på varor som anländer från utomeuropeiska hamnar.

Cirka 40 % av den inre marknadens varor transporteras via närsjöfart mellan EU:s hamnar[14]. I dag anses fartyg som går mellan EU-hamnar ha lämnat EU:s tullområde. Normalt måste därför fartyg med gods från en medlemsstat till en annan fortfarande gå igenom samma komplicerade administrativa formaliteter som fartyg som kommer från utomeuropeiska hamnar.

För sjötransporter har visserligen administrativa förenklingar redan införts i EU:s lagstiftning, men fartyg som går mellan EU-hamnar tvingas fortfarande gå igenom ett betydande antal komplicerade förfaranden som missgynnar EU-sjöfarten i förhållande till andra transportsätt.

För att upprätta en verklig inre marknad för sjötransporterade varor inom ramen för dess ansträngningar för att öka tillväxten inom havs- och sjöfartssektorn[15], kommer kommissionen att lägga fram ett ”Blue Belt”-paket med lagstiftningsåtgärder och andra initiativ. Syftet är att minska de administrativa bördorna för sjötransporter inom EU till en nivå som är jämförbar med andra transportsätt (flyg, järnväg, landsväg). Detta kommer att stödjas av modern informations- och kommunikationsteknik (IKT), som med tillräcklig säkerhet medger tillförlitlig spårning av fartyg och last när frakten sker på den inre marknaden.

För att vara attraktiva kräver sjötransporter dessutom tillgängliga, effektiva och tillförlitliga hamntjänster. I en globaliserad värld krävs ett integrerat förhållningssätt till värdekedjan. Således måste tillträdet till hamnar organiseras på ett integrerat sätt. Här har hamnmyndigheterna en avgörande betydelse. Tillgängliga, effektiva och tillförlitliga hamntjänster kommer att göra sjötransporter mer attraktiva. Kommissionen arbetar därför också med att öka tjänsternas effektivitet och generella kvalitet. Här berörs frågor som medlemsstaternas skyldigheter för sund planering av hamnar och inlandsförbindelser, insyn i offentlig finansiering och hamnavgifter, administrativa förenklingsinsatser i hamnar – och översyn av restriktioner för tillhandahållandet av hamntjänster.

Luftfart

Nyckelåtgärd 3:

Påskynda genomförandet av ett gemensamt europeiskt luftrum för att förbättra säkerhet, kapacitet, effektivitet och flygets miljöpåverkan.

Att det inte finns en enda integrerad europeisk luftrumsplanering har betydande negativa konsekvenser för luftrummets användare. Det leder till att flygplanen tar onödiga omvägar i stället för att flyga direkt, vilket skapar förseningar och drabbar ekonomin och miljön. Fragmenteringen av det europeiska luftrummet förorsakar flygbolagen stora extrakostnader, beräknade till cirka 5 miljarder euro per år[16]. Detta betalas i sista hand av flygpassagerare och den europeiska ekonomin. Flygtrafikens fortsatta ökning gör att det nuvarande flygledningssystemet inte längre är hållbart när det gäller säkerhet, kapacitet och kostnader.

De återstående hindren kommer att åtgärdas och stora resultat- och effektivitetsvinster kommer att göras, genom att det gemensamma europeiska luftrummet genomförs snabbare med ett nytt åtgärdspaket, inklusive lagstiftningsinsatser (bland annat klargörande av organisatorisk struktur, förstärkning av marknadsprinciperna för tillhandahållandet av flygtrafiktjänster, snabbare utbyggnad av SESAR, omdefiniering av prestationssystemet och med klara tillämpningsverktyg för kommissionen, särskilt med avseende på funktionella luftrumsblock). Detta kommer också att förbättra flygsäkerheten i Europa, minska transportkostnader för människor och företag samt genom mer direkta rutter minska enskilda flygningars utsläpp av växthusgaser.

Energi

Nyckelåtgärd 4:

Förbättra det tredje energipaketets genomförande och tillämpning samt förverkliga gränsöverskridande marknader till nytta för konsumenterna.

En integrerad energimarknad bidrar till lägre energipriser och underlättar investeringar. Enligt beräkningar skulle EU-konsumenterna kunna spara upp till 13 miljarder euro per år, om de alla övergick till den lägsta tillgängliga eltariffen[17]. En integrerad energimarknad erbjuder också säkrare energi till EU än 27 mindre energimarknader kan och underlättar övergången till energisystem med låga koldioxidutsläpp till lägsta möjliga kostnad.

Energi ska kunna levereras dit där den behövs, utan fysiska barriärer vid nationsgränserna. Trots att det tredje energipaketet antagits, är den europeiska inre energimarknaden fortfarande inte helt integrerad. Det är till nackdel för alla energianvändare, inklusive hushållen. För att uppnå det överenskomna målet om att förverkliga den inre energimarknaden senast 2014, bör befintliga regler genomföras ambitiöst i medlemsstaterna och tillämpas av starka och oberoende nationella och europeiska myndigheter. Dessutom krävs det betydande investeringar i våra energisystem detta årtionde, för att modernisera EU-näten, minska systemens koldioxidutsläpp och göra dem energieffektiva[18].

Kommissionen kommer att lägga fram ett meddelande för att sammanfatta de framsteg som gjorts på vägen mot att fullborda den inre energimarknaden. Här kommer också åtgärder att föreslås som kan säkerställa att EU:s energimarknad utvecklar hela sin potential och uppfyller människors och företags behov och förväntningar i EU.

2.2. Främja människors och företags rörlighet över gränserna

Människors och företags rörlighet står i centrum för den europeiska integrationen och inre marknaden. Kommissionen kommer att fortsätta arbeta mot sin vision om en inre marknad där människor, arbetstagare och företag fritt kan röra sig över gränserna vart och när de vill, utan omotiverade begränsningar till följd av olika nationella regler och förordningar. Rörlighet är en förutsättning för att den inre marknaden ska kunna utveckla hela sin potential, såväl socialt, kulturellt, politiskt som ekonomiskt.

Priset för låg rörlighet är högt. Trots att antalet lediga tjänster har ökat sedan mitten av 2009, har arbetslösheten legat på rekordhöga nivåer i många medlemsstater. Samtidigt har företags gränsöverskridande rörlighet hämmats av svårigheter att finansiera nya affärsprojekt och av administrativa bördor. Samtidigt som EU:s program för bättre lagstiftning har förbättrat företagsklimatet, måste inriktningen ligga fast att minska onödiga lagstiftningsmässiga och administrativa bördor. Viktiga nästa steg mot vår gemensamma vision är därför att matcha efterfrågan och utbudet på arbetskraft över gränserna, förbättra tillgången till finansiering och främja företagsklimatet i EU.

Invånarnas rörlighet

Nyckelåtgärd 5:

Utveckla Eures-portalen till ett verkligt europeiskt verktyg för arbetssökande och för rekrytering.

EU har vidtagit viktiga åtgärder för att förenkla invånarnas rörlighet. Enligt EU:s lagstiftning kan man föra över sina lagstadgade socialförsäkringar till den medlemsstat där man söker arbete. Den innehåller också bestämmelser om erkännande av yrkeskvalifikationer som förvärvats i en annan medlemsstat. Eures-nätverket och dess portal är länkade till nationella offentliga arbetsförmedlingar och ger information och råd om lediga platser och arbetsvillkor i andra medlemsstater.

Verktyg och åtgärder för att matcha lediga platser och arbetssökande mellan medlemsstaterna kan dock förbättras ytterligare och bidra till en europeisk arbetsmarknad i verklig mening. Kommissionen kommer därför att göra om Eures till ett effektivare instrument för rekrytering, arbetssökande och matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft inom EU. Arbetstagarnas rörlighet över gränserna kommer att underlättas ytterligare genom online-tjänster som ökar öppenhet och kompatibilitet, exempelvis Europass och europeisk referensram för kvalifikationer, men också genom mer tjänster inom Eures. Det kommer att minska obalansen mellan utbud och efterfrågan på arbete och positivt påverka sysselsättning och produktion. Kommissionen kommer att undersöka om Eures även kan täcka lärlings- och praktikprogram.

Mer bör också göras för att öka rörligheten för de människor från tredjeländer som arbetar i EU, särskilt genom att rådet och Europaparlamentet skyndsamt antar förslagen om företagsintern överföring av personal och om säsongsarbetare.

Överföring av kompletterande socialförsäkringar, inklusive pensioner, är ytterligare en avgörande faktor för arbetstagarnas rörlighet mellan medlemsstaterna. Redan inremarknadsakten från april 2011 framhävde att invånarna för underlättad rörlighet bör kunna få och behålla rätt till yrkespension, när de flyttar till en annan medlemsstat. Kommissionen välkomnar att rådet i detta syfte har enats om att återuppta förhandlingarna om kommissionens ändrade förslag från 2007.

Tillgång till finansiering

Nyckelåtgärd 6:

Främja långsiktiga investeringar i den reala ekonomin genom att underlätta tillgång till långsiktiga investeringsfonder.

Genom finanskrisen har finansiering för många EU-företag blivit klart besvärligare, fast en kreditkris har kunnat undvikas och detta beror också på den extraordinära likviditet som Eurosystemet tillhandahöll i slutet av 2011. Finansieringsproblemen är fortfarande besvärliga för nystartade företag, små och medelstora företag och i länder vars ekonomi har drabbats hårdast av krisen. Under krisen har riskkapitalfinansieringen sjunkit med 45 %, vilket väsentligt begränsar finansieringsmöjligheterna för innovativa företag[19].

Smart och hållbar tillväxt för alla beror mycket på tillgången till finansiering under en längre tidsperiod. På EU-nivå har åtgärder vidtagits för att främja långsiktiga investeringar i den reala ekonomin. Detta gäller särskilt finansiering genom EU:s finansieringsinstrument[20] och Europeiska finansieringsbanken[21], Europa 2020-initiativet om projektobligationer[22] och kommissionens handlingsplan för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering, som kombinerar finansiella och rättsliga åtgärder. Som bidrag till Europeiska rådets diskussioner om tillväxt och arbetstillfällen granskade kommissionen med medlemsstaterna om man med förändringar av strukturfondernas program kan förbättra små och medelstora företags finansieringsmöjligheter, vilket också är ett centralt inslag under kommande finansieringsperiod. I samband med genomförandet av de nya Basel III-standarderna har kommissionen även aviserat en översyn av hur dess nya kapitalkrav på banker påverkar vissa viktiga områden, exempelvis finansieringen av små och medelstora företag. Denna typ av ”långsiktiga investeringar” i den reala ekonomin är dock fortfarande begränsade. Konkreta politiska alternativ för åtgärdandet av denna fråga kommer att bedömas i samband med den kommande grönboken om finansiering av långsiktiga investeringar i EU:s ekonomi. Kommissionen kommer dessutom att lägga fram förslag om möjliga former av långsiktiga investeringsfonder Sådana fonder kan bli nya finansieringskällor för långsiktiga projekt och privata företag. De kan vara attraktiva för icke-professionella investerare som vill investera långsiktigt och sprida risker samt föredrar stabil och stadig avkastning med lägre volatilitet, så länge som det nödvändiga investerarskyddet är tryggat.

För finansieringen av små företag med tillväxtpotential är riskkapital ett viktigt komplement till bankfinansiering. I den första inremarknadsakten föreslog kommissionen en förordning om att genom riskkapitalfonder underlätta kapitalanskaffning och investering av kapitalet över gränserna. Under 2012 kommer kommissionen därför att slutföra sin granskning av möjliga skattehinder för gränsöverskridande riskkapitalinvesteringar. På denna grundval kommer den att bedöma vad som krävs för att 2013 lägga fram lösningar, men samtidigt förhindra skatteundandragande och skattefusk[23].

Företagsklimat

Nyckelåtgärd 7:

Modernisera EU:s insolvensregler för att underlätta företagens överlevnad och ge företagare en ny chans.

Företagen i EU kan utnyttja ett generellt positivt företagsklimat, som EU förbättrar genom programmet för bättre lagstiftning. Mer kan dock göras. Europa behöver en modern insolvenslagstiftning som hjälper i grunden sunda företag att överleva, uppmuntrar entreprenörer att ta rimliga risker och gör att borgenärer kan låna ut på förmånligare villkor. En modern insolvenslagstiftning ger företagare en ny chans och tryggar snabba förfaranden av hög kvalitet som gynnar både gäldenärer och borgenärer. Vi bör därför skapa förutsättningar för ett erkännande i hela EU av nationella insolvensförfaranden och skuldavvecklingssystem som gör det möjligt för företag med ekonomiska svårigheter att åter bli konkurrenskraftiga ekonomiska aktörer. Vi måste se till att det finns enkla och effektiva insolvensförfaranden, om det finns tillgångar eller skulder i flera medlemsstater. Det behövs regler för insolventa koncerner som maximerar deras chanser att överleva. Kommissionen kommer därför att lägga fram ett lagförslag om modernisering av den europeiska insolvensförordningen.

Vi måste dock gå ännu längre. För närvarande är toleransen mot obestånd liten i många medlemsstater och med nuvarande regler får hederliga innovatörer inte gå omkull ”snabbt och billigt”. Vi måste bana väg för åtgärder och incitament som får medlemsstaterna att utplåna konkursstigmat i samband med insolvens och minska alltför utdragen skuldsanering. Vi måste också överväga hur den nationella insolvenslagstiftningen kan förbättras för att skapa lika konkurrensvillkor för företag, entreprenörer och privatpersoner på den inre marknaden. Kommissionen kommer därför att lägga fram ett meddelande i samband med ändringen av den europeiska insolvensförordningen.

Ytterligare åtgärder krävs för att förbättra företagarklimatet. Olika nationella skattesystem skapar avsevärda administrativa bördor för företag som är verksamma över gränserna i EU. Att medlemsstaterna tillämpar olika mervärdesskatteregler och förfaranden skapar särskilda problem[24], inte minst för små och medelstora företag som vill bedriva verksamhet i en annan medlemsstat. Kommissionen har därför aviserat att den kommer att föreslå att standardmässiga momsdeklarationer införs, så att företag frivilligt får fylla i sådana i stället för olika momsblanketter i olika medlemsstater[25].

Till den ekonomiska tillväxtens drivkrafter hör i allt högre grad investeringar i immateriella tillgångar, som FoU, patent och know-how. Detta kräver förbättringar av företagsklimatet, så att det effektivt sätt främjar och värnar kreativitet och innovation. Utöver den överenskommelse som nåddes på Europeiska rådets möte i juni skulle ett mycket viktigt steg i denna riktning vara om lagstiftning om enhetligt patentskydd i EU kunde antas, med en enda särskild jurisdiktion. Detta var en nyckelåtgärd i inremarknadsakten från april 2011. Då skulle den första registreringen med enhetlig verkan av ett europeiskt patent kunna ske senast våren 2014, vilket skulle minska patentkostnaderna i hela EU och för dem som arbetar med patenttvister. För att å ena sidan uppmuntra investeringar i immateriella tillgångar och å andra sidan hjälpa innovativa företag att omsätta sina FoU-insatser i konkurrenskraftiga vinster kommer kommissionen att granska frågan av värderingsmetoder för immateriella. Rättigheter. Den kommer också att överväga att ta itu med den mycket splittrade rättsliga ramen för skyddet av företagshemligheter, för att göra det säkrare och billigare för företag och forskningsorgan att licensiera, överföra och dela värdefull kunskap och information på den inre marknaden.

2.3. Främja den digitala ekonomin i EU

Den digitala ekonomin håller på att förändra den inre marknaden i grunden. Den kan integrera den inre marknaden på ny nivå, eftersom den är innovativ, snabb och når över nationsgränserna. Kommissionens vision är en digital ekonomi som skapar hållbara ekonomiska och sociala fördelar, baserat på moderna onlinetjänster och snabb internet-anslutning. Människor och företag måste ha möjlighet att delta i den digitala ekonomin, samtidigt som de skyddas mot illegal handel. I vissa nyckelekonomier svarade den digitala ekonomin redan för 21 % av BNP-tillväxten under perioden 2006–2011[26]. Den digitala ekonomin har stora extra spridningseffekter, som höjer produktiviteten och erbjuder nya lösningar på samhällsproblem som exempelvis en åldrande befolkning, integration och utbildning.

Det krävs ytterligare ansträngningar för att snabbt uppnå målen i den digitala agendan för Europa[27] och meddelandet om e-handel och internettjänster[28]. Kommande viktiga steg är framsteg med att bekämpa de nationella gränsernas hinder för onlinetjänster, anta investeringsutmaningen som höghastighetsnätet utgör samt utnyttja fördelarna med papperslös offentlig förvaltning.

Tjänster

Nyckelåtgärd 8:

Stödja internettjänster genom att effektivisera betaltjänster i EU.

Inom tjänstesektorn erbjuder internettjänster särskilda möjligheter. För att kunna realisera dessa vinster kommer det att krävas rätt ramvillkor, särskilt över gränserna. Redan i inremarknadsakten från april 2011 framhävdes det att betaltjänster och levererandet av nätbeställda varor måste få särskild uppmärksamhet. Högsta prioritet har här förbättrandet av betalningsmarknaden, på grund av att 35 % av internetanvändarna inte handlar online då de hyser tvivel om betalningsmetoder och på grund av återstående hinder för marknadstillträde[29]. Ett antal frågor behöver åtgärdas, exempelvis otillräcklig harmonisering, ineffektiv konkurrens på vissa områden inom kort- och internetbetalningar samt brist på incitament till teknisk standardisering, bland annat när det gäller mobilbetalningar. Kommissionen kommer därför att föreslå en översyn av betaltjänstdirektivet. Den kommer också att lägga fram ett lagstiftningsförslag om multilaterala förmedlingsavgifter för kortbetalningar.

Effektiva, pålitliga och skäliga pakettjänster för nätbeställda varor är ytterligare en prioritering och kommissionen kommer under 2013 att fatta beslut om fortsatta åtgärder, med stöd av ett offentligt samråd.

I enlighet med inremarknadsakten från april 2011 lade kommissionen i juni i år fram en handlingsplan för att senast 2015 utnyttja tjänstedirektivets tillväxtpotential[30]. Medlemsstaterna och kommissionen måste samarbeta och skyndsamt genomföra sina åtgärder, som Europeiska rådet efterlyst. De bör särskilt uppmärksamma full överensstämmelse med tjänstedirektivet och att maximera dess ekonomiska effekter, och även den planerade stadgan för helt elektroniska gemensamma kontaktpunkter samt den gemensamma utvärderingen av regelverken för reglerade yrken. De bör också säkerställa att tjänstedirektivets klausul om ”icke-diskriminering” tillämpas fullt ut, som innebär att tjänsteleverantörer inte får göra någon åtskillnad mellan sina kunder på grund av deras nationalitet eller bostadsort såvida det inte är objektivt motiverat.

I samband med sin kommande europeiska handlingsplan för detaljhandeln kommer kommissionen att intensifiera sitt arbete med att det belägga och bekämpa illojala handelsmetoder, i linje med sitt åtagande i inremarknadsakten från april 2011. Sådana metoder är särskilt negativa för små och medelstora företag. Kommissionen kommer att överväga lämpliga nya åtgärder under 2013, om tillfredsställande framsteg inte görs för undanröjande av otillbörliga handelsmetoder, bland annat inom högnivåforumet för en bättre fungerande livsmedelskedja.

En digital inre marknad

Nyckelåtgärd 9:

Sänka kostnaderna och öka effektiviteten vid införandet av infrastruktur för höghastighetskommunikation.

Tillgång till höghastighetsbredband är en central faktor för innovation, konkurrenskraft och sysselsättning. En ökning med 10 % av bredbandstätheten kan ge en årlig BNP-ökning på 1–1,5 %[31] och en ökning av arbetsproduktiviteten på 1,5 % per år[32]. Företagens bredbandsbaserade innovation skapar sysselsättning och kan potentiellt generera två miljoner nya arbetstillfällen fram till 2020[33].

Trots framstegen investeras det fortfarande för lite i utbyggnaden av höghastighetsbredband på hela den inre marknaden och EU kan långt ifrån infria den digitala agendans mål när det gäller höghastighetsinternet[34]. Framstegen på den inre marknaden kan skyndas på avsevärt om en viktig underliggande orsak till denna investeringströghet åtgärdas, nämligen onödigt höga anläggningskostnader som kan utgöra upp till 80 % av de totala kostnaderna på området. De kunde minskas med upp till en fjärdedel, bara genom återanvändning av befintlig allmännyttig infrastruktur[35]. Kommissionen kommer att föreslå gemensamma regler som skulle göra det möjligt för aktörerna att utnyttja de hela den potentiella kostnadsminskningen genom bredband.

Om Europaparlamentet och rådet snabbt antar kommissionens förslag om Fonden för ett sammanlänkat Europa, skulle det bidra till en effektiv utbyggnad av höghastighetsbredband och digitala tjänsteinfrastrukturer genom att effektivt utnyttja EU:s budget som hävstång för privata investeringar i en ekonomisk nyckelsektor.

För att förverkliga vår vision om en digital inre marknad måste EU snabbt åtgärda ytterligare ett antal frågor, bland annat hur spektrum bäst kan användas på den inre marknaden och överväga behovet av en ytterligare anpassning av EU:s lagstiftning om telekommunikationer och upphovsrätt. Kommissionen planerar att angripa den senare frågan och börja med att följa upp grönboken om distribution av audiovisuella verk online och snabbt avsluta översynen av direktivet om upphovsrätt från 2001.

Elektronisk fakturering vid offentlig upphandling

Nyckelåtgärd 10:

Göra elektronisk fakturering till standard vid offentlig upphandling

För Europeiska unionen och medlemsstaterna bör ett mål på medellång sikt vara en övergång till papperslös offentlig förvaltning, särskilt över gränserna. Den digitala agendan för Europa[36] innehåller en uppmaning att EU-invånarna till 2015 ökar sin användning av e-förvaltningstjänster till 50 % och EU-företagen till 80 %. Ett särskilt lovande område är e-fakturering, som kommissionen har föreslagit ska bli det dominerande faktureringssättet i EU senast 2020[37].

Lagstiftningsåtgärder som gör e-fakturering till allmän praxis vid offentlig upphandling kommer att göra den offentliga sektorn till en ”ledande marknad” för e-fakturering, som banar väg för en mer omfattande användning i ekonomin. För berörda parter och skattebetalarna kommer åtgärder på detta område att effektivisera och förbilliga förfaranden efter kontraktstilldelning vid offentlig upphandling. De kommer också att bidra till att minska offentliga förvaltningars försenade betalningar. För den offentliga sektorn visar en preliminär beräkning att besparingar på cirka 1 miljard euro per år skulle kunna göras under de närmaste åren, om alla fakturor var elektroniska[38].

Dessutom krävs det insatser för att undvika en ytterligare fragmentering av den inre marknaden, genom att nationella e-faktureringssystem för närvarande inrättas på grundval av olika och ofta nationella standarder. Detta ökar komplexiteten och kostnaderna för företag som ingår gränsöverskridande avtal med offentliga myndigheter i EU. Kommissionen kommer därför att 2013 föreslå konkreta åtgärder för att uppnå dessa mål.

Övergången till e-fakturering vid offentlig upphandling kommer att komplettera den pågående moderniseringen av EU:s upphandlingsregler[39] och är en nyckelåtgärd i inremarknadsakten från april 2011. Offentliga myndigheter som på elektronisk väg redan upphandlar varor, tjänster och byggentreprenader rapporterar om besparingar på mellan 5 % och 20 %. Införandet av e-upphandling i hela EU skulle kunna ge offentliga besparingar på minst 100 miljarder euro per år i EU[40]. Mot denna bakgrund har kommissionen föreslagit en fullständig övergång till e-upphandling senast vid halvårsskiftet 2016[41]. Rådet och parlamentet bör anta förslaget utan dröjsmål.

2.4. Stärka socialt företagande, sammanhållning och konsumenternas förtroende

Den ekonomiska krisen har hårdast drabbat de mest utsatta delarna av våra samhällen och länder, varför kommissionen har visionen att politiken för den inre marknaden ska innebära tillväxt för alla utan diskriminering, främja ekonomiskt och socialt deltagande i samhällslivet och stimulera regional sammanhållning. I EU uppgick genomsnittsarbetslösheten till 10,4 % i juli 2012[42] och cirka 81 miljoner EU-invånare befinner sig på gränsen för fattigdom[43], vilket visar hur angeläget det är att agera. Politiken för den inre marknaden måste angripa utanförskapets rötter i våra samhällen.

Den sociala ekonomin och socialt företagande är viktiga aktörer som åstadkommer social innovation, integration och tillit. För att utnyttja förtroendet för den inre marknaden och stärka den sociala marknadsekonomin krävs det mycket ansvarsfulla och innovativa företag som positivt kan påverka samhället och miljön. Förtroende är också viktigt för konsumenter för att de ska utnyttja den inre marknaden och känna sig säkra när de konsumerar varor och tjänster som de köper i hemlandet eller från en annan medlemsstat.

Konsumenter

Nyckelåtgärd 11:

Förbättra säkerheten för produkter som omsätts i EU genom ökad enhetlighet och bättre följande av regler om produktsäkerhet och marknadsövervakning.

EU har ett snabbt, effektivt och tillförlitligt nätverk för att säkerställa att säkerhetsbestämmelser följs. Emellertid kan de befintliga mekanismernas enhetlighet och tillämpning förbättras ytterligare. På en inre marknad där produkter cirkulerar fritt i hela 27 länder, måste marknadsövervakningen vara mycket samordnad för att snabba ingripanden ska kunna göras över ett stort område. Marknadsövervakningen bör möjliggöra att farliga eller skadliga produkter kan spåras och kvarhållas eller dras tillbaka från marknaden, medan oärliga och kriminella aktörer bestraffas. Den bör dessutom vara en kraftfull avskräckande faktor.

Kommissionen kommer att föreslå ett paket med lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som kommer att tillförsäkra konsumenterna en homogenare inre marknad, med säkra och tillåtna produkter samt bättre skydd av hälsa, säkerhet och miljö. Det kommer också att bidrag till att sänka företagens kostnader för regelefterlevnad och undanröja illojal konkurrens från oseriösa företag, bland annat genom en bättre samordning av kontrollen av produktsäkerhet vid EU:s yttre gränser.

Det är också så att konsumenterna efterfrågar allt mer information om de varor de köper. Öppenhet och jämförbar information är avgörande för att konsumenterna ska kunna göra kloka val. Som meddelades i inremarknadsakten från april 2011 kommer kommissionen att föreslå en metod för att beräkna produkters miljöpåverkan (inklusive utsläpp av växthusgaser) och ett sätt att presentera detta för konsumenterna.

Social sammanhållning och socialt företagande

Nyckelåtgärd 12:

Ge alla EU-invånare tillgång till ett grundläggande betalkonto, säkerställa att bankavgifter är överblickbara och jämförbara, och förenkla byte av bankkonto.

Tillgång till betalkonton och andra banktjänster har blivit nödvändigt för att kunna delta i det ekonomiska och sociala livet, men diskriminering förekommer fortfarande t.ex. till följd av hemvist, nationalitet eller små villkor.  Tack vare sina anknutna tjänster spelar betalkonton en viktig roll för människors integrering i den bredare sociala och ekonomiska gemenskapen. För att underlätta den sociala och regionala sammanhållningen och rörligheten behöver alltså de människor bistås som kan ha svårt att öppna ett bankkonto.  Vidare är det svårt för EU:s invånare att göra välgrundade val, så länge det uppenbarligen finns envisa problem med klar information om bankavgifter. Detta gör att konsumenterna tenderar att avstå från att byta konto, eftersom erbjudanden är svåra att jämföra. Kommissionen kommer att lägga fram lagstiftningsförslag för att åtgärda dessa frågor.

I sitt initiativ för socialt företagande från oktober 2011[44] lade kommissionen fram en handlingsplan för att stärka de sociala företagens roll på den inre marknaden, som aviserades i inremarknadsakten från april 2011. Handlingsplanen håller på att genomföras, i nära kontakt med expertgruppen för socialt företagande och relevanta berörda parter. I början av 2014 ska kommissionen sammanfatta de framsteg som gjorts och diskutera vad som mer behöver göras för att främja socialt företagande. Den 1 oktober 2012 lanserade kommissionen Diogo Vasconcelos-priset för social innovation.

Inom socialt företagande är den mest angelägna frågan i dag att utveckla sätt att öka förtroendet för sociala företag och synliggöra dem. Nya redskap måste till för att demonstrera för konsumenter, banker, investerare och offentliga myndigheter att sociala företag har positiva resultat. Kommissionen kommer att utveckla metoder för att mäta de socioekonomiska fördelar som sociala företag genererar. För att demonstrera att de pengar som investeras i sociala företag ger stora besparingar och vinster (t.ex. i form av skatter eller arbetstillfällen) är det viktigt att utveckla strikt och systematisk mätning av sociala företags påverkan på gemenskapen – utan att kväva dem i byråkrati. Metoder för att mäta de sociala effekterna ska bland annat krävas för genomförandet av förslaget om europeiska fonder för socialt företagande. Detsamma gäller det finansiella instrumentet om stöd till socialt företagande inom programmet för social förändring och social innovation, som för närvarande håller på att förhandlas fram av Europaparlamentet och rådet.

Då arbetstagares aktiva deltagande i företagen har stora konsekvenser för deras samhällsansvar och produktivitet, kommer kommissionen också att inrikta sig på frågan om kooperativ och anställdas delägande.

Slutligen bör funktionshinder – även i samband med åldrande – inte hindra enskilda och grupper att utnyttja den inre marknaden.  Kommissionen håller för närvarande på att utarbeta ett initiativ för att förbättra de funktionshindrades tillgång till varor och tjänster på den inre marknaden.

3. SLUTSATSER

Inremarknadsakten II innehåller tolv omedelbara prioriteringar, som kommissionen kommer att inrikta sig på för att främja tillväxt, sysselsättning och förtroende för den inre marknaden. De utgör nästa steg mot vår vision om en social marknadsekonomi med stark konkurrenskraft. Vi måste snarast möjligt förverkliga dem och agera gemensamt, särskilt med de europeiska institutionerna och medlemsstaterna. Kommissionen förbinder sig att lägga fram alla viktiga lagstiftningsförslag senast våren 2013 och alla viktiga andra åtgärder senast i slutet av samma år. Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att påskynda alla viktiga lagstiftningsåtgärder och anta dem med prioritet senast våren 2014.

Om den genomförs snabbt, kommer inremarknadsakt II tillsammans med genomförandet av inremarknadsakt I att bana nya vägar för tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning för 500 miljoner européer. Detta kommer att visa att EU är fast beslutet att skapa ny tillväxt genom en gemensam dagordning för att komma ur krisen. Tillsammans måste vi agera snabbt och ambitiöst. Vi har ingen tid att förlora.

BILAGA I: Förteckning över nyckelåtgärder inom inremarknadsakt II

|| Medel || Nyckelåtgärd || Kommissionens förslag

Utveckla helt integrerade nätverk på den inre marknaden

1 || Järnvägs-transporter || Anta ett fjärde järnvägspaket för att förbättra persontrafikens kvalitet och kostnadseffektivitet || Lagstiftningsförslag läggs fram under fjärde kvartalet 2012

2 || Sjötransporter || Anta ”Blue Belt”-paketet för att skapa en reell inre marknad för sjötransporter || Paket med lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder läggs fram under andra kvartalet 2013

3 || Luftfart || Påskynda genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet genom ett nytt åtgärdspaket || Handlingsplan med lagstiftningsåtgärder läggs fram under andra kvartalet 2013

4 || Energi || Genomföra en handlingsplan för att förbättra det tredje energipaketets genomförande och tillämpning || Handlingsplan läggs fram under fjärde kvartalet 2012

Främja människors och företags rörlighet över gränserna

5 || Invånarnas rörlighet || Utveckla Eures-portalen till ett verkligt europeiskt verktyg för arbetssökande och för rekrytering. || Kommissionen fattar lagstiftningsbeslut under fjärde kvartalet 2012

6 || Tillgång till finansiering || Främja långsiktiga investeringar i den reala ekonomin genom att underlätta tillgång till långsiktiga investeringsfonder || Lagstiftningsförslag läggs fram under andra kvartalet 2013

7 || Företagsklimat || Modernisera EU:s insolvensregler för att underlätta företagens överlevnad och ge företagare en ny chans || Lagstiftningsförslag och meddelande läggs fram under fjärde kvartalet 2012

Främja den digitala ekonomin i EU

8 || Tjänster || Se över betaltjänstdirektivet och lägga fram ett förslag till multilaterala förmedlingsavgifter för att effektivisera betaltjänster inom EU || Lagstiftningsförslag läggs fram under andra kvartalet 2013

9 || En digital inre marknad || Anta gemensamma regler för att sänka kostnaderna och öka effektiviteten när det gäller utbyggnaden av höghastighetsbredband || Lagstiftningsförslag läggs fram under första kvartalet 2013

10 || Offentlig upphandling och elektronisk fakturering || Anta lagstiftning som gör elektronisk fakturering till standard vid offentlig upphandling || Lagstiftningsförslag läggs fram under andra kvartalet 2013

Stärka socialt företagande, sammanhållning och konsumenternas förtroende

11 || Konsumenter || Förbättra säkerheten för produkter som omsätts i EU genom en ändring av direktivet om allmän produktsäkerhet, en enda och ny förordning om övervakning av marknaden och med kompletterande handlingsplan || Paket med lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder läggs fram under fjärde kvartalet 2012

12 || Social sammanhållning och socialt företagande || Ge alla EU-invånare tillgång till ett grundläggande betalkonto, säkerställa att bankavgifter är överblickbara och jämförbara samt förenkla byte av bankkonto || Lagstiftningsförslag läggs fram under fjärde kvartalet 2012

BILAGA II: Inremarknadsakt I: Åtgärdsstatus

Medel || Åtgärd || Delresultat eller resultat/status

Tillgång till finansiering för små och medelstora företag || NYCKELÅTGÄRD Införa lagstiftning om riskkapitalfonder || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 7 december 2011.

Anta en handlingsplan för små och medelstora företags tillgång till finansiering || Kommissionen antog en handlingsplan den 7 december 2011.

Ändra direktivet om insyn || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 25 oktober 2011.

Ändra förordningen om genomförande av direktivet om prospekt || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 30 mars 2012.

Ändra direktivet om marknadsmissbruk || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 20 oktober 2011.

Ändra direktivet om marknader för finansiella instrument || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 20 oktober 2011.

Den enskilda individens rörlighet || NYCKELÅTGÄRD Ändra systemet för erkännande av yrkeskvalifikationer || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 19 december 2011.

Offentliggöra en vitbok om pensioner || Europeiska kommissionen offentliggjorde vitboken den 16 februari 2012.

Anta lagstiftning om rätten till tilläggspension (överförbarhet) || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 9 oktober 2007.

Ändra direktivet om tjänstepensionsinstitut   || Europeiska kommissionen förbereder ett förslag till rättsakt.

Skapa ett europeiskt kompetenspass || Europeiska kommissionen förbereder ett pass.

Anta rådets rekommendation om icke-formellt och informellt lärande || Europeiska kommissionen lade fram ett förslag till rådets rekommendation den 5 september 2012.

Immateriella rättigheter || NYCKELÅTGÄRD Anta lagstiftning som inrättar ett enhetligt patentskydd || Europeiska kommissionen lade fram lagstiftningsförslag den 13 april 2011.

Undersöka hur man kan utveckla instrument för tillvaratagande av immateriella rättigheter || Europeiska kommissionen undersöker olika alternativ för utvecklandet av ett sådant instrument

Lagförslag om kollektiv rättighetsförvaltning || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 11 juli 2012.

Anta lagstiftning om verk av okända upphovsmän || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 24 maj 2011.

Stärka Europeiska observationscentrumet mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning || En förordning antogs av Europaparlamentet och rådet den 19 april 2012, efter ett lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 24 maj 2011.

Skärpa kampen mot piratkopiering och varumärkesförfalskning || Europeiska kommissionens genomför samråd om kommande åtgärder.

Lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av gällande tullförordning || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 24 maj 2011.

Modernisera det europeiska varumärkessystemet || Europeiska kommissionen förbereder ett förslag till rättsakt.

Konsumenter || NYCKELÅTGÄRD Anta lagstiftning om alternativ tvistlösning / alternativ tvistlösning online || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 29 november 2011.

Fortsätta arbetet med ett europeiskt koncept för kollektiva prövningsmöjligheter || Europeiska kommissionen överväger politiska alternativ.

Ändra direktivet om allmän produktsäkerhet || Europeiska kommissionen förbereder ett förslag till rättsakt.

Utarbeta en handlingsplan för marknadsövervakning || Europeiska kommissionen förbereder en handlingsplan.

Föreslå initiativ om produkters miljöpåverkan || Europeiska kommissionen förbereder ett initiativ.

Offentliggöra ett meddelande om passagerares rättigheter || Europeiska kommissionen antog ett meddelande den 19 december 2011.

Översyn av direktivet om paketresor || Europeiska kommissionen förbereder ett förslag till rättsakt.

Säkerställa insyn i bankernas avgifter || Europeiska kommissionen förbereder ett förslag till rättsakt.

Lägga fram lagstiftning för att skydda låntagare på hypotekslånemarknaden || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 31 mars 2011.

Tjänster || NYCKELÅTGÄRD Ändra lagstiftningen om det europeiska standardiseringssystemet || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 1 juni 2011.

Säkerställa genomförandet av tjänstedirektivet || Europeiska kommissionen antog ett meddelande den 8 juni 2012.

Utföra koherenstester för att kontrollera gemensam tillämpning av gemenskapslagstiftning som medlemsstaterna genomför och tillämpar inom viktiga sektorer (byggande, turism, företagstjänster) || Europeiska kommissionen antog ett meddelande den 8 juni 2012.

Starta ett initiativ för att bekämpa otillbörliga handelsmetoder || Europeiska kommissionen förbereder ett meddelande.

Inrätta en högnivågrupp för företagstjänster || Europeiska kommissionen förbereder inrättandet av en högnivågrupp

Nätverk || NYCKELÅTGÄRD Anta lagstiftning om energi- och transportinfrastruktur för att ta fram strategiska projekt || Europeiska kommissionen lade fram lagstiftningsförslag den 19 oktober 2011.

Anta beslut om inrättande av ett program för radiospektrumpolitik || Den 15 februari 2012 antog Europaparlamentet och rådet ett beslut, efter ett lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 20 september 2010.

En digital inre marknad || NYCKELÅTGÄRD Anta lagstiftning om e-signaturer, e-legitimation, och e-autentisering || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 4 juni 2012.

Lägga fram förslag om roamingavgifter || Den 30 maj 2012 antog Europaparlamentet och rådet en förordning, efter ett lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 6 juli 2011.

Lägga fram en handlingsplan för utveckling av e-handel || Europeiska kommissionen antog en handlingsplan den 11 januari 2012.

Lägga fram riktlinjer för medlemsstaterna om identifiering av omotiverad diskriminering av konsumenter på grund av nationalitet / bosättningsland || Europeiska kommissionen lade den 8 juni 2012 fram ett arbetsdokument som en del av tjänstepaketet.

Ändra direktivet om information från den offentliga sektorn || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 12 december 2011.

Socialt företagande || NYCKELÅTGÄRD Anta lagstiftning om att underlätta utvecklingen av sociala investeringsfonder || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 7 december 2011.

Lägga fram lagstiftning om inrättande av en europeisk stadga för stiftelser || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 8 februari 2012.

Inleda ett initiativ för socialt företagande || Europeiska kommissionen inledde ett initiativ den 25 oktober 2011.

Anta ett meddelande om företagens sociala ansvar || Europeiska kommissionen antog ett meddelande den 25 oktober 2011.

Lagstiftningsförslag om företags icke-finansiella rapportering || Europeiska kommissionen förbereder ett förslag till rättsakt.

Beskattning || NYCKELÅTGÄRD Se över direktivet om energibeskattning || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 13 april 2011.

Införa en gemensam konsoliderad bolagsskattebas || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 16 mars 2011.

Fastställa delar av en strategi på mervärdesskatteområdet || Europeiska kommissionen antog ett meddelande 6 december 2011.

Lösa gränsöverskridande beskattningsproblem för allmänheten || Europeiska kommissionen antog den 11 november 2011 ett meddelande om sätt att hantera dubbelbeskattning och den 15 december 2011 en rekommendation om arvsbeskattning.

Social sammanhåll-ning || NYCKELÅTGÄRD Införa lagstiftning om genomförandet av direktivet om utstationering av arbetstagare och om att klarlägga utövandet av etableringsrätten / rätten att tillhandahålla tjänster samt de grundläggande sociala rättigheterna || Europeiska kommissionen lade fram lagstiftningsförslag den 21 mars 2012 men drog senare tillbaka förslaget om att klarlägga utövandet av etableringsrätten / rätten att tillhandahålla tjänster samt de grundläggande sociala rättigheterna.

Lägga fram ett meddelande om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse || Europeiska kommissionen antog ett meddelande den 20 december 2011.

Ändra post-Altmark-paketet || Europeiska kommissionen antog ett beslut den 20 december 2011.

Lägga fram ett initiativ om tillgång till ett standardbetalkonto || Europeiska kommissionen antog en rekommendation den 18 juli 2011.

Företags-klimat || NYCKELÅTGÄRD Anta lagstiftning som förenklar redovisningsdirektiven || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 25 oktober 2011.

Anta ett direktiv för att förenkla redovisningskraven särskilt för mikroenheter || Den 14 mars 2012 antog Europaparlamentet och rådet ett direktiv, efter ett lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 26 februari 2009.

Anta stadgan för europeiska privata aktiebolag || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 25 juni 2008.

Införa valfritt instrument för europeisk avtalsrätt || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 11 oktober 2011.

Anta en förordning för att underlätta indrivning av fordringar i andra länder || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 20 juli 2011.

Offentlig upphandling || NYCKELÅTGÄRD Ändra upphandlingsdirektiven || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 20 december 2011.

Införa (ändra) direktivet om tilldelning av koncessioner || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 20 oktober 2011.

Införa lagstiftning om upphandling med tredjeländer || Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 21 mars 2012.

[1]       Europeiska kommissionens beräkningar baseras på den makroekonomiska modellen QUEST II. För mer uppgifter om modellen, se följande: http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/publication1719_en.pdf

[2]       Meddelande från Europeiska kommissionen: ”Inremarknadsakten. Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet. Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt” – (KOM(2011) 206 slutlig.

[3]       Mario Monti: ”En ny strategi för den inre marknaden. Rapport till Europeiska kommissionens ordförande”, 9 maj 2010.

[4]       Europaparlamentet: ”Förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare”, (Grech-rapporten), A7-0132/2010.

[5]       Europeiska rådets slutsatser. 23 oktober 2011 – EUCO 52/11, EUCO 52/11.

[6]       Meddelande från Europeiska kommissionen: ”Bättre styrning av den inre marknaden” – KOM (2012) 259 slutlig.

[7]           Europaparlamentets resolution av den 14 juni 2012: ”Inremarknadsakten: De kommande åtgärderna för att skapa tillväxt” (2012/2663(RSP))

[8]       Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om nyckelåtgärder på väg mot en inre marknadsakt II – CESE 1575/2012. .

[9]       Europeiska kommissionen: ”The Single Market through the lens of the people”. Se http://ec.europa.eu/internal_market/strategy/docs/20concerns/publication_en.pdf.

[10]     Meddelande från Europeiska kommissionen: ”En integrerad industripolitik för en globaliserad tid” – KOM(2010) 614.

[11]     Meddelande från Europeiska kommissionen: ”En digital agenda för Europa” – KOM(2010)245.

[12]     Meddelande från Europeiska kommissionen: ”Innovationsunionen” – KOM(2010)546.

[13]     Alla åtgärder som det i detta dokument föreslås att kommissionen tar itu med överensstämmer och är förenliga med den nuvarande fleråriga budgetramen (2007–2013) och förslaget till ny flerårig budgetram för 2014–2020.

[14]     Uppskattning i ton/km, baserad på uppgifter från Eurostat.

[15]     Meddelande från Europeiska kommissionen: ”Blå tillväxt – möjligheter till hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorn” – KOM(2012) 494.

[16]     Baseras på beräkningar i rapporter från organet för resultatgranskning vid Gemensamt europeiskt luftrum (”Single European Sky”) och från kommittén för kvalitets- och produktionsövervakning.

[17]     Studie om hur elmarknaden fungerar för konsumenterna i EU: http://ec.europa.eu/consumers/consumer_research/market_studies/retail_energy_market_study_en.htm

[18]     Europas energisystem kräver investeringar på cirka 1 biljon euro till 2020, varav 200 miljarder euro krävs för bara el- och gasnäten: http://ec.europa.eu/energy/publications/doc/2011_energy2020_en.pdf

[19]     Ordförandens rapport från expertgruppen om hur innovativa företag kan hitta lämpliga investerare över gränserna. Europeiska kommissionen 2012: http://ec.europa.eu/transparency/regexpert/ index.cfm?do=groupDetail.groupDetailDoc&id=6008&no=1

[20] Särskilt inom ramen för sammanhållningspolitiken.

[21]     Sedan början av finanskrisen 2008 har Europeiska investeringsbanken med 40 miljarder euro finansierat drygt 210 000 små och medelstora företag. Meddelande från Europeiska kommissionen: ”En åtgärdsplan för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering” – KOM(2011)870 slutlig.

[22]     Europa 2020-initiativet om projektobligationer syftar till att locka institutionella investerare till att på kapitalmarknaden finansiera infrastrukturprojekt. I juli 2012 inledde EU en pilotfas för EU:s och EIB:s initiativ om projektobligationer.

[23]     Kommissionen har inlett ett offentligt samråd. Se följande: http://ec.europa.eu/taxation_customs/common/consultations/tax/2012_venture_capital_en.htm

[24]          Meddelande från Europeiska kommissionen: ”Åtgärdsprogram för minskade administrativa bördor i Europeiska unionen - Områdesspecifika planer för minskade bördor och åtgärder under 2009” – KOM(2009) 544. Se även följande: http://ec.europa.eu/enterprise/policies/better-regulation/documents/ab_studies_2009_en.htm.

[25]     Meddelande från Europeiska kommissionen: ”Om mervärdesskattens framtid” – KOM(2011) 851.

[26]             Mckinsey Global Institutes: ”Internet matters, the net's sweeping impact on growth, jobs and prosperity”, maj 2011.

[27]     Meddelande från Europeiska kommissionen: ”En digital agenda för Europa” – KOM(2010) 245 slutlig.

[28]             Meddelande från Europeiska kommissionen: ”Samstämmiga ramar för att öka tilltron till en inre e-marknad för e-handel och nättjänster” – KOM (2011) 942.

[29]     Eurostats EU-undersökning om hushålls och enskildas IKT-användning (2009).

[30]             Om alla medlemsstater tillämpade det fullt ut, skulle detta skapa en BNP-tillväxt på 2,6 % i EU. Meddelande från Europeiska kommissionen: ”Ett partnerskap för ny tillväxt i tjänstesektorn 2012-2015” – KOM(2012) 261. Kommissionen kommer att rapportera om framsteg med genomförandet av tjänstedirektivet i samband med sin årliga tillväxtöversikt för 2013.

[31]     Czernich N., Falck O., Kretschmer T. och Woessman L. (2009): ”Broadband infrastructure and economic growth” (CESinfo Working Paper nr 2861).

[32]     Booz & Company (2012): ”Maximising the impact of Digitalisation”. Se: http://www.booz.com/media/uploads/BoozCo_Maximizing-the-Impact-of-Digitization.pdf

[33]     Kommissionens beräkning baseras på nationella studier (Liebenau J., Atkinson R., Karrberg P., Castro D. och Ezell S. (2009): ”The UK Digital Road to Recovery”; Katz R.L. et al (2009): ”The Impact of Broadband on Jobs and the German Economy”).

[34]     Meddelande från Europeiska kommissionen: ”En digital agenda för Europa” – KOM(2010) 245.

[35]     Analysis Mason (2008): ”The costs of deploying fibre-based next-generation broadband infrastructure”.

[36]     Meddelande från Europeiska kommissionen: ”En digital agenda för Europa” – KOM(2010) 245.

[37]             Meddelande från Europeiska kommissionen: ”Att utnyttja fördelarna med elektronisk fakturering i Europa” – KOM (2010) 712.

[38]             Denna siffra bygger på kommissionens egna skattningar utifrån offentligt tillgängliga uppgifter. Den reella effekten av ett kommissionsinitiativ på detta område kan avvika från detta tal.

[39]          Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om offentlig upphandling (KOM/2011/896 slutlig) och förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (KOM/2011/895 slutlig), som är en nyckelåtgärd i den första inremarknadsakten.

[40]     Meddelande från Europeiska kommissionen: ”En strategi för e-upphandling” – KOM (2012) 179 slutlig.

[41]     Meddelande från Europeiska kommissionen: ”En strategi för e-upphandling” – KOM (2012) 179 slutlig.

[42]     Eurostat.

[43]     Eurostat EU-SILC, med referensåret 2010.

[44]     Meddelande från Europeiska kommissionen: ”Initiativ för socialt företagande” – KOM(2011) 682.