52012DC0287

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Europeiska unionens yttersta randområden: smart och hållbar tillväxt för alla genom samarbete

1........... Inledning. 3

2........... EU:s strategi för de yttersta randområdena. 4

3........... Områden inom den förnyade EU-strategin. 5

4........... Förslag inför framtiden. 6

4.1........ Den inre dimensionen. 6

............. 1) Sammanhållningspolitiken. 6

............. 2) Traditionella sektorer 8

............. 3) Nya sektorer 8

............. 4) Att utveckla företagarandan. 8

............. 5) Integrering på den inre marknaden. 8

............. 6) Skydd av de yttersta randområdenas miljö. 8

4.2. ...... Den externa dimensionen. 8

5........... Slutsats. 8

1.           Inledning

I detta meddelande presenteras kommissionens planer på samarbete med de yttersta randområdena[1] i syfte att skapa smart och hållbar tillväxt för alla. Rådet[2] har framhållit att Europa 2020-strategin med sina tre huvudsakliga prioriterade områden, nämligen en ekonomi som bygger på kunskap och innovation, en resurseffektiv, miljövänlig och konkurrenskraftig ekonomi med hög sysselsättning samt social och territoriell sammanhållning, bör tillämpas fullt ut i de yttersta randområdena med hänsyn till deras särdrag och begränsningar. Rådet framhöll också behovet av jämvikt mellan åtgärder för att kompensera för de yttersta randområdenas särskilda och bestående begränsningar och åtgärder för att främja deras fördelar och möjligheter.  

Syftet är att hjälpa de yttersta randområdena att bli mer självständiga, att stärka deras ekonomi och att skapa varaktiga arbetstillfällen genom att dra nytta av deras unika tillgångar och deras mervärde för EU. Såsom framgår av artikel 349 i EUF-fördraget kommer viktiga begränsningar att bestå, till exempel deras avlägsna belägenhet i förhållande till Europa. Ett samordnat arbete för att omstrukturera, modernisera och diversifiera deras ekonomier – som drabbats hårt av den globala finanskrisen – är det bästa sättet att skapa en bättre framtid för de yttersta randområdena.

De yttersta randområden är alla olika och det behövs olika arbetssätt för vart och ett av dem. I den här förnyade strategin presenterar vi möjligheter för alla områden, men det är sedan upp till varje yttersta randområde att utforma sin egen färdplan för ökat välstånd, efter sina egna förutsättningar.

Vissa särskilda stödinstrument för de yttersta randområden har visat sig värdefulla, men ibland är den bästa hjälpen en anpassning av EU-regler eller att man tar hänsyn till områdenas särskilda behov vid genomförandet av reglerna. I detta meddelande försöker vi visa hur de yttersta randområdena kan hitta rätt bland de många initiativ som stöder genomförandet av Europa 2002, och mycket mer uppmärksamhet ägnas dessa områdens särskilda situation inom alla politikområden än vad som tidigare har varit fallet. 

Unika tillgångar och mervärde 

Alla strategier för de yttersta randområdena måste beakta områdenas mervärde för hela EU. Deras strategiska läge gör att de kan fungera som ambassadörer för EU i Atlanten, Karibiska havet och Indiska oceanen, och på så sätt gagna EU genom sina kontakter med grannländerna och genom att sprida EU:s inflytande i sitt närområde. Trots nackdelarna har de yttersta randområdena särdrag som kan vara tillväxtdrivande. De står för över hälften av EU:s ekonomiska zon, med marina resurser som kan uppgå till nära 15 miljoner km2. Zonen utgör ett unikt djuphavslaboratorium för EU:s utforskande av områden som livsmedelssäkerhet, klimatåtgärder, energi och bioteknik. Den är också en tillgång för turismen, tack vare den rika natur- och kulturmiljön. De yttersta randområdenas läge ger stora möjligheter för EU:s verksamhet som rör rymden, astrofysik och satelliter. Områdena har en unik mångfald av arter och ekosystem som är av största vikt för den biologiska mångfalden på global nivå. De yttersta randområdena har också, tillsammans med de utomeuropeiska länderna och territorierna, fler endemiska djur- och växtarter än hela den europeiska kontinenten, och mer än 20 % av världens korallrev och laguner. Den biologiska mångfalden skapar möjligheter på områdena hälsa, biomedicin och biofarmaci, kosmetika och många andra sektorer, t.ex. ekologiska byggmaterial och trä. I flera olika regioner finns förutsättningar för att utveckla förnybara energikällor som biobränsle, vindkraft, solenergi, jordvärme och solceller. När det gäller befolkningen har de yttersta randområdena en bättre utbildningsnivå, bättre samhällsservice och mer avancerad fackkompetens än sina grannar, vilket gör att de kan sälja tjänster och experthjälp inom sektorer med ett högt mervärde.

Det partnerskap för tillväxt som föreslås bygger på följande principer:

-           De yttersta randområdena ska få stöd för att kunna utnyttja alla möjligheter till smart och hållbar tillväxt för alla utifrån sina egna tillgångar och möjligheter.

-           EU:s strategiska ramverk ska bidra till att undanröja hindren för att de yttersta randområdena ska kunna integreras fullt ut på den inre marknaden.

-           De yttersta randområdena måste i högre grad erkännas som en tillgång för alla, och deras särdrag och begränsningar måste beaktas.

Åtgärder för att stödja de yttersta randområdena kräver ett samarbete mellan EU och nationella och regionala myndigheter. På alla nivåer krävs det ett starkt engagemang. De yttersta randområdena har själva ansvaret för att dra nytta av alla möjligheter som står öppna för dem. 

2.           EU:s strategi för de yttersta randområdena

Sedan 1999 har EU formellt erkänt de yttersta randområdenas geografiska och ekonomiska särdrag: deras avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiska beroende av ett fåtal produkter. Dessa faktorer hämmar områdenas utveckling (artikel 349 i EUF-fördraget) och gör det svårt för dem att dra nytta av den inre marknaden.

Sedan 2004 har kommissionen beslutat om åtgärder som rör de yttersta randområdena inom en ram, där de delats in efter tre mål[3]: att förbättra tillgängligheten, att öka konkurrenskraften och att främja integreringen i närområdet. Sedan 2008[4] har kommissionen inriktat sig på att göra mest möjliga av områdenas unika tillgångar.

De yttersta randområdena själva[5] har, med stöd av sina respektive medlemsstater[6] samt rådet och Europaparlamentet[7], bidragit till diskussionen av hur man kan förbättra det ekonomiska utfallet. År 2011 lade Pedro Solbes fram rapporten Europe's Outermost Regions and the single market: the EU's influence in the world[8], där han framhåller behovet att integrera de yttersta randområdena bättre, både på en fördjupad och integrerad inre marknad och i deras närmaste grannskap, framför allt utifrån den inre marknadens externa dimension.

I kommissionens studie Growth Factors in the Outhermost Regions[9] framhålls de yttersta randområdenas strukturella begränsningar, men också möjligheterna till ekonomisk tillväxt. Studien visade på skillnaderna mellan de olika områdena och behovet av åtgärder som är anpassade efter varje områdes särskilda problem. I studien dras slutsatsen att det är viktigt att stärka traditionella sektorer, t.ex. jordbruket, samt att öka produktdifferentieringen och specialiseringen. Hållbar turism är en viktig möjlighet i de flesta yttersta randområden. I studien identifieras nya sektorer som bygger på områdenas tillgångar, bl.a. biologisk mångfald och marina ekosystem, möjligheten att producera förnybar energi, avancerad forskning i miljövänligt jordbruk och klimat samt astrofysik och rymdsektorn.

I en annan studie, Demographic and migration trends in the OR: impact on economic, social and territorial cohesion[10], betonas också de yttersta randområdenas möjligheter samtidigt som svårigheterna att uppnå målen på områdena utbildning, sysselsättning och miljö framhålls.

EU:s förnyade strategi för de yttersta randområdena bör bygga på dessa element.

3.           Områden inom den förnyade EU-strategin

De befintliga strategiska ramarna för de yttersta randområdena är fortfarande giltiga, men de behöver uppdateras och anpassas till Europa 2020. Det betyder en större tonvikt på att skapa sysselsättning och tillväxt och en allmän inriktning på klimatåtgärder. Följande områden ingår: 

I.          Förbättra tillgången till den inre marknaden. Med tillgången menas transport, men också kunskapsöverföring och införande av ny informations- och kommunikationsteknik till rimliga kostnader.

II.         Öka konkurrenskraften genom att modernisera och diversifiera de yttersta randområdenas ekonomier, investering och innovation inom sektorer med hög tillväxtpotential och/eller högt mervärde (både traditionella och nya sektorer), hållbar energiförsörjning till rimliga priser samt stöd till den privata sektorn (främst små och medelstora företag samt mikroföretag) och till innovation i nya produkter och tjänster.

III.       Stärka den regionala integreringen inom varje yttersta randområdes respektive närområde för att utvidga EU:s socioekonomiska och kulturella inflytande genom de yttersta randområdena och främja handel och kunskapsöverföring. De yttersta randområdena är EU:s utposter i sina regioner, och EU drar nytta av deras nära kontakter med utomeuropeiska länder och territorier[11], tredjeländer som kan vara viktiga tillväxtländer (t.ex. Brasilien och Sydafrika), utvecklingsländer och industriländer som de har historiska och kulturella band till.

IV.       Förstärka den sociala aspekten av de yttersta randområdenas utveckling, bl.a. genom åtgärder för att skapa sysselsättning, höja kompetensen och utbildningsnivån, se till att färre avbryter sin skolgång, öka antalet högskoleutbildade, bekämpa fattigdom, förbättra tillgången till hälso- och sjukvård samt förbättra den sociala inkluderingen.

V.        Integrera klimatåtgärder i alla berörda politikområden. Lämpliga åtgärder ska vidtas för begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

Förslagen inför framtiden i nästa avsnitt bidrar alla positivt till de ovannämnda områdena.

4.           Förslag inför framtiden

De åtgärder som skisseras i detta meddelande måste genomföras i samarbete. Det behövs ett starkt engagemang hos berörda medlemsstater och regionala myndigheter för att utnyttja varje yttersta randområdes möjligheter fullt ut och se till att nationella bestämmelser och praxis vid behov anpassas efter områdets behov. De yttersta randområden bör själva fortsätta att utveckla sin kapacitet att delta i konkurrensutsatta upphandlingar inom EU-programmen.

I enlighet med rådets slutsatser i juni 2010 ska kommissionen se till att de yttersta randområdena vid behov beaktas i konsekvensbedömningar och annat förberedelsearbete inför nya politiska initiativ.

Kommissionen kommer att göra de yttersta randområdena mer synliga i sin kommunikationsstrategi, och den kommer att fortsätta med utbyten och tillfälliga utstationeringar av tjänstemän mellan de yttersta randområdena och EU-institutionerna.

4.1.        Den inre dimensionen

1) Sammanhållningspolitiken

Sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste instrument för att uppnå målen i Europa 2020, eftersom den största mängden av EU:s investeringsmedel för att ska sysselsättning och tillväxt finns där. I de yttersta randområdena kommer sammanhållningspolitiken att stödja investeringar i smart och hållbar tillväxt för alla. Tyngdpunkten kommer att ligga på investeringar för att permanent minska skillnaderna mot resten av EU. Den tematiska koncentrationen av medlen i förslaget till reform av sammanhållningspolitiken kommer framför allt att bidra till att stora belopp finns tillgängliga för att stödja innovation i vid bemärkelse, för att modernisera och diversifiera områdenas ekonomier, för viktiga investeringar i befolkningen, för att stärka de små och medelstora företagen i syfte att skapa och bevara arbetstillfällen, för begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt för att utveckla hållbara energikällor.

Kommissionen föreslår att de yttersta randområden även i fortsättningen ska få särbehandling för att de ska kunna använda tillgängliga medel på bästa sätt. En samfinansieringsgrad på 85 % föreslås, oberoende av områdets BNP. Ett särskilt anslag ska kompensera för extrakostnader på grund av nackdelarna i områdena och bidra till att diversifiera och modernisera deras ekonomier.

Kommissionen kommer att bedöma om tillräcklig hänsyn tagits till varje yttersta randområdes behov och tillgångar i de partnerskapsavtal som kommer att slutas mellan kommissionen och varje medlemsstat under nästa finansieringsperiod.

Varje yttersta randområde kommer att förväntas analysera sin potential och se till att en kritisk massa av medlen från Europeiska regionala utvecklingsfonden anslås till forskning och innovation, till nya möjligheter för sysselsättning och företagande, bl.a. för att minska risken för kompetensflykt, samt till energieffektivitet och förnybara energikällor. Medlemsstaterna bör se till att företrädarna för de yttersta randområdena är delaktiga fullt ut i utarbetandet och övervakningen av avtalet.

För att förbättra tillgången till finansiering för mikroföretag och små och medelstora företag kommer de yttersta randområdena att uppmuntras att anslå lämpliga belopp till de sammanhållningspolitiska finansieringsinstrumenten och att utnyttja de finansiella och icke-finansiella produkter som erbjuds inom initiativ som Jeremie och Jasmine, för att utveckla användningen av mikrokrediter inom sina territorier.

Plattformen för smart specialisering[12] hjälper medlemsstaterna och regionerna att utforma sina innovationsstrategier för den sammanhållningspolitiska finansieringen. Den ger de yttersta randområdena en möjlighet att använda sina unika tillgångar inom vetenskap och teknik fullt ut, genom att bidra till och dra nytta av möjligheterna inom det europeiska forskningsområdet. Sådana projekt och innovationsstrategier ska dra nytta av möjligheterna till samverkan mellan Horisont 2020 och den nya sammanhållningspolitiken. Projekt som finansieras inom ramprogrammen för forskning och med sammanhållningspolitiska medel kan spela en viktig roll för att attrahera och utbilda vetenskapsmän och för att integrera de yttersta randområdena i det europeiska forskningsområdet, vilket kan ge spridningseffekter på de lokala och regionala ekonomierna.

Enligt kommissionens förslag kommer Europeiska socialfonden (ESF) också att fortsätta att stödja de yttersta randområdena, och bland dessa finns regioner med några av EU:s högsta arbetslöshetsnivåer. Det krävs stora investeringar både för att främja deltagande och rörlighet på arbetsmarknaden (både nationellt och transnationellt) och för att stimulera utbildning, kompetens och livslångt lärande, särskilt för att minska avhoppen från skolan och för att öka andelen högskoleutbildade. ESF kommer också att hjälpa de yttersta randområdena att underlätta arbetstagarnas och företagens anpassning till förändring, förbättra produktiviteten, bidra till integrering av unga människor på arbetsmarknaden, stärka den sociala inkluderingen och förbättra den institutionella kapaciteten. De yttersta randområdena bör dra nytta av det föreslagna EU-programmet för social förändring och social innovation, som omfattar Progress, Eures samt det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter.

Kommissionen har föreslagit att territoriellt samarbete som finansieras av Eruf[13] och som omfattar de yttersta randområdena, ska förstärkas för att öka konkurrenskraften, handeln och kunskapsbanden med grannländerna.  Enligt detta förslag ska de yttersta randområden få minst 150 % av det Eruf-stöd de får under den nuvarande programperioden plus ett extra bidrag på 50 miljoner euro. Det sammanlagda belopp som kan anslås till de yttersta randområdenas insatser utanför EU bör öka från 10 % till 30 % för att underlätta projekt med länder och territorier i grannskapet. Kommissionen framhåller de möjligheter som de nuvarande arrangemangen för transnationellt samarbete ger, men är beredd att underlätta de yttersta randområdenas samarbete över sjögränser på avstånd större än 150 km.

2) Traditionella sektorer

I studien Growth Factors in the Outermost Regions konstateras följande: Tillverkning och sysselsättning kan bara öka genom produktdifferentiering och specialisering. Specialområden som ekologisk, miljövänlig, social, kulturell och [wellness-]turism är ännu inte fullt utvecklade.

Jordbruk och landsbygdsutveckling. Posei (särskilt program för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär) är ett program för jordbruksstöd som tagits fram särskilt för de yttersta randområdena. Det har två sektioner, den särskilda försörjningsordningen och stöd till lokal jordbruksproduktion, som ger medlemsstaterna stora möjligheter att särskilt rikta utgifterna, även till åtgärder för att diversifiera produktionen. I rapporten om konsekvenserna av reformen av Posei 2006 bekräftas att programmet tillgodoser de yttersta randområdenas behov och att de anslagna medlen har gjort det möjligt att uppnå målen för programmet. Kommissionen föreslår att programmet behålls med vissa ändringar, och att det vid behov ska ses över igen 2013. I samband med en sådan översyn av Posei ska nya verksamhetsområden analyseras, t.ex. virkesproduktion i Franska Guyana.

Enligt kommissionens förslag kommer de yttersta randområdena också att fortsätta att särbehandlas inom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)[14] för att stödja förbättringar i konkurrenskraft, diversifiering av verksamheten i landsbygdsområden, hållbar förvaltning av naturresurser och en balanserad utveckling av landsbygdsområden.

Fiskeri. Enligt kommissionens förslag till reform av den gemensamma fiskeripolitiken ska förvaltningen av och beslut om fiskbestånd ske mer lokalt, med beaktande av havsbassänger och lokala fiskbestånd. Inom ramen för detta regionaliserade arbetssätt diskuterar kommissionen med Europaparlamentet och rådet hur man ska kunna säkerställa att aktörer i de yttersta randområdena kan delta effektivt i samrådsprocessen och utformningen av bevarandeåtgärder, bl.a. genom att skapa ett särskilt rådgivande organ för de yttersta randområdena för att bättre kunna ta hänsyn till deras särskilda situation.

Den lokala fiskeriindustrin i de yttersta randområdena bör få ansvaret för att förvalta fisket och att utarbeta en marknadsstrategi för att öka mervärdet på sina produkter. De yttersta randområdena skulle kunna ta upp ett antal åtgärder i förslagen från Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) som är av särskilt intresse för dem, t.ex. åtgärder för att stödja hållbar lokal utveckling av fiskeområden eller stöd till småskaligt kustfiske, inklusive strategisk rådgivning för företagande och marknadsföring eller studier för innovativa arbetssätt. Stöd till vattenbruks- och bearbetningsföretag skulle också kunna vara en viktig finansieringskälla för möjliga stödmottagare i de yttersta randområdena och hjälpa till att skapa nya sysselsättningsmöjligheter inom sektorn.

När det gäller finansieringen kommer den nya EHFF att beakta de yttersta randområdenas särdrag genom att erbjuda extra finansiellt stöd i form av en ökad stödintensitet för EHFF:s investeringar i dessa områden. I förslaget till EHFF ingår också att kompensationsmekanismen, den så kallade Posei för fiske, integreras så att de yttersta randområdena kan fortsätta att få stöd[15].

Enligt de befintliga modellerna för Azorerna, Madeira och Kanarieöarna diskuterar kommissionen med Europaparlamentet och rådet även inrättandet av en exklusiv ekonomisk zon som skulle kunna inrättas för de franska yttersta randområdena.

Turism är ett etablerat verksamhetsområde i vissa yttersta randområden, men det finns fortfarande stora tillväxtmöjligheter enligt studien Growth Factors. De yttersta randområdena uppmanas därför att öka sina ansträngningar för att genomföra de åtgärder som beskrivs i meddelandet Europa, världens främsta resmål (juni 2010) för att göra turismen hållbar och möjliggöra tillväxt genom specialisering. Effektiviteten bör öka genom en ökad användning av IKT och ökad kvalitet och kompetens. De nya sammanhållningspolitiska programmen kommer att utgöra en finansieringskälla för investeringar i turism.

Kultur- och naturarvet är viktiga resurser för en turisminriktad utveckling i de yttersta randområdena. EU vill främja åtgärder som bidrar till skydd, hållbar användning och ökat mervärde av kultur- och naturarvet, inklusive biologisk mångfald, och tillgång till det för turismändamål i de yttersta randområdena.

Kommissionen kommer att sträva efter att säkra de yttersta randområdenas tillgång till unionens kommande program och initiativ på kulturområdet, för att utveckla den kulturella och kreativa sektorn. 

3) Nya sektorer

I studien Growth Factors in the Outermost Regions konstateras följande: Det är nödvändigt att hitta rätt balans mellan en radikal förbättring av traditionella sektorer och skapandet av tillräckliga tillväxtmöjligheter för nya produkter och sektorer. En blandning av inhemska resurser, ny teknik och sättet att väga samman olika faktorer kan ge en konkurrensfördel. Strategin måste fokusera och koncentrera de mänskliga och materiella resurserna, och göra dem mer marknadstillvända, i stället för att splittra dem mellan alltför många olika områden.

Forskning och innovation. De yttersta randområdenas deltagande i FoTU-nätverk kommer att vara en nyckel till smart tillväxt i dessa områden. Det finns redan många exempel på god praxis, även om avsaknaden av en kritisk massa inom forskningen är ett problem. Det föreslagna programmet Horisont 2020 kommer att bidra till vetenskaplig spetskompetens i de yttersta randområdena, stödja både den tekniska och den praktiska innovationen och stimulera den privata sektorns investeringar i experimentell verksamhet, även när det gäller jordbruk och den inhemska biologiska mångfalden. Syftet kommer att vara att få aktörer från många olika områden att delta i innovation som kan leda till nya produkter eller tillämpningar i traditionella sektorer, eller skapa nya verksamhetsområden som i sin tur leder till ökad sysselsättning.

Hållbar energiförsörjning. EU kommer att stödja pågående och nya åtgärder för att minska beroendet av importerad energi och fossila bränslen i de yttersta randområden och för att utveckla förnybara energikällor genom strukturfonderna och initiativ, t.ex. ö-pakten. Målet kommer att vara att öka graden av självförsörjning på energiområdet och att stödja inrättandet av spetsforskningscentrum som skulle kunna bidra till en minskning av koldioxidutsläppen med minst 20 % till 2020.

Efter förslag från Europaparlamentet på energiområdet kommer kommissionen att tillsammans med de yttersta randområdena och deras medlemsstater granska hur finansiering av förnybar energi och energisparåtgärder med sammanhållningsmedel bäst kan göras för att svara mot områdenas särskilda behov och kapacitet.

Sjöfartssektorns möjligheter. I enlighet med den integrerade havspolitiken för Europeiska unionen[16] kan EU-medel inom den gemensamma strategiska ramen eller andra relevanta horisontella program under programperioden 2014–2020 användas för investeringar i de yttersta randområdenas sjöfarts- och havsekonomi. De makaronesiska och karibiska områdena bör ta tillvara de möjligheter som EU:s strategi för Atlantområdet[17] erbjuder.  

När det gäller kunskapsnätverk har kommissionen för avsikt att utvidga det europeiska nätverket för havsobservation och data (Emodnet) till de yttersta randområdena efter 2012. Kommissionen kommer att fortsätta att beakta de yttersta randområdena vid genomförandet av unionens integrerade havspolitik, inklusive strategin för blå tillväxt[18].

4) Att utveckla företagarandan

Små och medelstora företag är viktiga för de yttersta randområdenas relativt småskaliga ekonomier. Ett viktigt problem är tillgången till finansiering för företagsutveckling. Kommissionen kommer att beakta de yttersta randområdenas särskilda situation vid genomförandet av åtgärdsplanen för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering[19] och programdelen för mikrofinansiering och socialt entreprenörskap[20] i programmet för social förändring och social innovation.  Utöver vad som kan göras med Eruf-initiativ som Jeremie kommer kommissionen tillsammans med EIB-gruppen att arbeta med medlemsstaterna och de yttersta randområdena för att stödja inrättandet av lokala investeringsfonder i varje yttersta randområde och utvecklingen av regionala kapital- och investeringsmarknader.

Socialt entreprenörskap. Sociala företag är viktiga för att driva på inkluderande tillväxt och utveckling. De yttersta randområdena bör undersöka vilka möjligheter de har inom det nya initiativ för socialt företagande som antogs i oktober 2011 och som syftar till att skapa ett gynnsamt klimat för företag som i första hand ser till sociala behov. Det innehåller en omfattande handlingsplan för att göra de sociala företagen mer synliga och förbättra deras finansieringsmöjligheter. Särskilda investeringsprioriteringar på området har föreslagits i Eruf- och ESF-förordningarna för 2014–2020.

5) Integrering på den inre marknaden  

I inremarknadsakten[21] framhålls den inre marknadens betydelse som en plattform för att skapa konkurrenskraft för de yttersta randområdena. Ett andra kapitel i inremarknadsakten ska antas under hösten 2012. Närhelst de yttersta randområdenas särskilda situation är relevant kommer den att beaktas för att integrera dem fullständigt på den inre marknaden.

Den första hindret för integrationen är deras avlägsna belägenhet. EU kommer att beakta de yttersta randområdena vid genomförandet och utvecklingen av de transeuropeiska näten på områdena transport[22], telekommunikationer och energi. Inom dessa tre områden kommer de yttersta randområdena att delta i projekt av gemensamt intresse[23] när så är lämpligt och i enlighet med de mål och kriterier som anges i de sektorsspecifika riktlinjerna, när de väl antagits. Den föreslagna fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) kommer också att följa detta synsätt när den väljer ut projekt av gemensamt intresse som kan berättiga till finansiering. På transportområdet kommer projekt av gemensamt intresse som inbegriper de yttersta randområdena och som inriktas på sjömotorvägar att berättiga till ekonomiskt stöd från FSE.

Efter förslag från Europaparlamentet på transportområdet kommer kommissionen att tillsammans med de yttersta randområdena och deras medlemsstater granska hur de sammanhållningspolitiska medlen bäst kan användas i varje enskilt fall.

Det kommer också att vara viktigt att undanröja den digitala klyftan och att förbättra de yttersta randområdenas tillgång till den digitala inre marknaden. För att skapa en väl fungerande och effektiv digital inre marknad kommer de yttersta randområdena att särskilt beaktas i alla kommande lagstiftningsförslag om den europeiska digitala inre marknaden.

Reglerna för statligt stöd är avgörande för att undvika en snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden. I artikel 107.3 a i EUF-fördraget anges uttryckligen att de yttersta randområdena kan beviljas stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen med hänsyn till deras strukturella, ekonomiska och sociala situation. Riktlinjerna för regionalt stöd kan därför innehålla bestämmelser om förmånsbehandling för de yttersta randområdena. Dessutom kommer de särskilda bestämmelserna för dem på områdena jordbruk, fiske och vattenbruk att finnas kvar.

Regler för offentlig upphandling som bygger på rättvisa och öppna anbudsinfordringar är en av hörnstenarna för den inre marknaden. Kommissionen kommer att undersöka möjligheten att beakta de yttersta randområdena vid genomförandet av sina förslag för att reformera EU:s upphandlingsregler när de väl antagits. För att avgöra om offentliga upphandlingar som inte eller inte helt omfattas av EU:s upphandlingsregler ändå omfattas av bestämmelserna och principerna i EU-fördraget är aspekten yttersta randområdena av viss relevans[24]. Den nuvarande situationen behöver dock klargöras ytterligare. De upphandlande myndigheterna i de yttersta randområdena kan kräva att de företag som tilldelats ett kontrakt anställer lokal arbetskraft, så länge detta inte innebär någon direkt eller indirekt diskriminering i fråga om etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster[25] och intressekonflikter förebyggs och undviks.

Skatter och tullar. Särskilda skatte- och tullsystem har bidragit till att öka de yttersta randområdenas konkurrenskraft. Kommissionen kommer att granska ansökningar och motiveringar från de berörda medlemsstaterna om förlängning eller ändring av dessa system och kommer att lägga fram förslag i enlighet med detta, där den tar  hänsyn till dessa systems effekter på den lokala ekonomin och den inre marknaden. Principerna för god förvaltning på skatteområdet (öppenhet, utbyte av information och lojal skattekonkurrens) ska gälla på samma sätt som i andra delar av unionen.

Bättre information. Kontaktpunkter för den inre marknaden kommer att upprättas i varje yttersta randområde, med särskilda utbildningar för företagen och lokala offentliganställda som informerar om vilka möjligheter som erbjuds. IMI och Solvit kommer att användas i större utsträckning.

Utbildning och kompetens.  Det föreslagna programmet Erasmus för alla[26] kommer att skapa möjligheter att stödja partnerskap mellan företag och utbildningsinstitutioner (t.ex. universitet och yrkesutbildningsinstitutioner) i de yttersta randområdena och underlätta och främja rörlighet för studerande och lärare till och från dessa områden. Modernisering av utbildningssystem liksom åtgärder för att förbättra tillgång till högkvalitativ utbildning kan finansieras genom ESF.

När det gäller konsumentpolitik kommer kommissionen att beakta de yttersta randområdena vid genomförandet av sin nya strategi för konsumentpolitiken i EU. Frågor som är av särskilt intresse för konsumenter i de yttersta randområdena är resor, telekommunikationer och energi.

Hälsofrågor är viktiga, på grund av skillnaderna i förväntad livslängd och hälsostatus mellan de yttersta randområdena och kontinenten. Sammanhållningspolitiken ger möjligheter att investera i infrastruktur inom hälso- och sjukvårdssektorn och i utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal.

6) Skydd av de yttersta randområdenas miljö

EU:s politik för civilskydd stöder åtgärder för att minska de yttersta randområdenas sårbarhet för naturkatastrofer genom att hjälpa dem att skapa förutsättningar för mer hållbar tillväxt. Områdenas geografi och besvärliga terrängförhållanden hindrar hjälparbete och skapar särskilda behov av hjälpinsatser vid en större katastrof. I gemenskapens civilskyddsmekanism och i beslutet om ett finansiellt instrument för civilskydd[27] hänvisas till de yttersta randområdenas särskilda behov och de beaktas vid genomförandet av EU:s åtgärder i samband med civilskyddsmekanismen. I förslaget till en civilskyddsmekanism för unionen[28] förnyas stödet.

Klimatåtgärder. EU kommer att vidta åtgärder både för begränsning av och anpassning till klimatförändringar[29]. De yttersta randområdenas förmåga att klara av effekterna av klimatförändringar måste ökas, genom att man stöder anpassning till klimatförändringar inom alla berörda sektorer och främjar en miljövänligare koldioxidsnål ekonomi, ökad energi- och resurseffektivitet och hållbarhet inom transporter och jordbruk. Kustskyddet är särskilt viktigt för de yttersta randområdena.  Kommissionen har beställt en studie av klimatförändringarnas konsekvenser för de yttersta randområdena och resultatet kommer att publiceras 2013.

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Ökade ansträngningar kommer att göras för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster i de yttersta randområdena, med utgångspunkt i initiativ som Best (frivilligt system för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i yttersta randområden och utomeuropeiska länder och territorier), som bidrar till alla relevanta mål och åtgärder i EU:s strategi för biologisk mångfald. Insatser på området kan finansieras av strukturfonderna.

4.2.        Den externa dimensionen

På grund av de yttersta randområdenas geografiska läge är EU:s externa politik avgörande för denna strategi. För att utveckla sin egen potential och för att tillföra sitt fulla mervärde till EU behöver de yttersta randområdena integreras bättre inte bara i den inre marknaden utan också i sina närområden. Regionala grannskapsplaner bör fastställas, som överensstämmer med målen för EU:s externa politik. Samordningen och komplementariteten mellan olika myndigheter i EU kommer att förbättras, och framför allt kommer mer att göras för att förbättra samordningen mellan de samarbetsprogram som får stöd från Eruf och andra instrument, huvudsakligen Europeiska utvecklingsfonden, men även finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och partnerskapsinstrumentet. Den externa dimensionen av den inre marknaden för de yttersta randområden behöver också förstärkas, med utgångspunkt i det arbete som genomförts i samband med inremarknadsakten.

Samarbetet mellan de yttersta randområdena och deras grannar kommer att fortsätta i alla parters intresse, med särskilt inriktning på att främja de ekonomiska möjligheterna.  Samarbete kan uppmuntras genom att man bättre utnyttjar de särskilda bestämmelser som ingår i EU:s avtal med tredjeländer[30] eller program som Erasmus Mundus på utbildningsområdet, där högskolorna i de yttersta randområdena skulle kunna leda utbildningsverksamhet. De yttersta randområdena har potentialen att bli plattformar för företagande och samarbete och logistikknutpunkter.

Handels- och fiskeavtal. I EU:s avtal kommer de yttersta randområdena att beaktas, t.ex. när avtalen omfattar produkter som framställs i dessa områden. På så vis kan producenter därifrån konkurrera inte bara i EU utan även på marknader i tredjeländer. Förslagen till handelsavtal, t.ex. avtalen om ekonomiskt partnerskap, brukar numera åtföljas av konsekvensbedömningar, och dessa ska i förekommande fall beakta de yttersta randområdena.  Det är viktigt med särskilda skyddsklausuler för de yttersta randområdena, men informationen ska förbättras så att klausulerna vid behov används fullt ut. 

Nya eller effektivare luft- och vattenvägar mellan de yttersta randområdena och deras grannar. Kommissionen kommer att överväga hur de yttersta randområdenas särdrag kan beaktas i samband med översynen av flygriktlinjerna från 1994 och 2005[31] och sjöfartsriktlinjerna från 2004[32]. Kommissionen kommer att bedöma ansökningar från medlemsstaterna om att ingå bilaterala avtal med tredjeländer som är grannar till yttersta randområden och därvid fastställa krav på passagerartransport, liknande kraven på allmännyttiga tjänster i avtal enligt EU-lagstiftningen. Detta kan bara komma i fråga när enbart marknadsvillkoren inte är tillräckliga för att locka ekonomiska aktörer, utan diskriminering bland dessa och med beaktande av befintliga bilaterala och multilaterala avtal och relevanta regler för statligt stöd. EU kommer också att överväga möjligheten att ingå avtal med grannländer till de yttersta randområdena för att liberalisera transporterna och öka förbindelserna.

Energi. EU kommer att stödja projekt för att skapa effektivare energimarknader som omfattar de yttersta randområdena och länder och territorier i deras grannskap.

Elektroniska kommunikationsnät. Att göra nätinfrastrukturen mer tillförlitlig har högsta prioritet. De befintliga digitala nät som bygger på en enda undervattenskabel med låg kapacitet kan inte garantera tjänstekontinuitet och inte heller leverera ständigt ökande hastigheter. Man måste mer resolut ta itu med frågor som gäller åtkomst, taxor, kvalitet och säkerhet för IKT-tjänsterna, särskilt för att skapa förutsättningar för höghastighetsinternet. De nationella konkurrensmyndigheterna har en viktig roll att spela för att fastställa villkoren för att skapa kapacitet genom undervattenskablar och villkoren för åtkomst till dessa kablar på land.

Internationellt verksamma små och medelstora företag. Kommissionen kommer att ta särskild hänsyn till de yttersta randområdena när den genomför åtgärder som avses i dess meddelande Företaget är litet, världen stor[33]. 

Instrument för lösning av tvister mellan företag utanför domstol. Att skapa förtroende mellan företag i de yttersta randområdena och i närliggande tredjeländer är en av de första konkreta åtgärder som behövs för att öka handelsflödet i ett område. För att uppnå detta bör man uppmuntra införandet av alternativa system för att lösa tvister mellan företag i de yttersta randområdena, utomeuropeiska länder och territorier respektive tredjeländer i deras närhet, genom att närma de olika rättssystemen till varandra.

Rörlighet. Medlemsstaterna bör intensifieras sina ansträngningar för att underlätta rörligheten för viktiga grupper av tredjelandsmedborgare, t.ex. studerande, forskare och företagare, samtidigt som de måste fortsätta att försöka minska olaglig invandring och människohandel.

5.           Slutsats

Man har kommit en bra bit på väg i de yttersta randområdena, men deras ekonomier är fortfarande förhållandevis sårbara. Ansträngningarna för att mildra de bestående begränsningarna och se till att områdena integreras fullt ut på den inre marknaden och i sina närområden måste fortsätta och konsolideras av aktörer på alla nivåer. Deras särdrag måste beaktas i den nya generationen av strategier för att genomföra Europa 2020, och de och deras medlemsstater måste göra allt de kan för att dra nytta av de möjligheter som finns. Tillväxt i de yttersta randområden kan skapas genom omstrukturering av de traditionella sektorerna turism, jordbruk och fiske, och genom nya specialiseringar när man tillämpar forskning, teknisk utveckling och innovation inom gamla och nya sektorer.

Nyckeln till de yttersta randområdenas framtida välstånd ligger i att modernisera traditionella sektorer och noggrant välja nya områden för att diversifiera ekonomin.  Kommissionen kommer att stödja de yttersta randområdena när de ska välja sina egna vägar till diversifiering och modernisering av ekonomin, för att skapa stabilare ekonomiska villkor och minska skillnaderna i förhållande till andra EU-regioner. De yttersta randområden uppmanas att tillsammans med sina respektive medlemsstater upprätta en handlingsplan, med delmål och slutmål, för hur de avser att genomföra Europa 2020, med beaktande av de olika situationer de befinner sig i och de tillgängliga instrument som anges i detta meddelande.

Kommissionen kommer att fortsätta att försöka integrera de yttersta randområdena bättre i den inre marknaden och i deras närområden, vid regelbundna möten med en särskild arbetsgrupp med representanter från olika tjänster inom kommissionen. Senast vid slutet av 2017 kommer kommissionen att se över genomförandet av de olika åtgärder som föreslås i detta meddelande.

[1]               Enligt artiklarna 349 och 355.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), i dess lydelse enligt Europeiska rådets beslut 2010/718/EU av den 29 oktober 2010 om ändring av ön Saint-Barthélemys ställning i förhållande till Europeiska unionen, finns det åtta yttersta randområden i EU: de fyra franska utomeuropeiska departementen och regionerna (Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och Réunion) och ett utomeuropeiskt förvaltningsområde (Saint-Martin), de två portugisiska autonoma regionerna (Azorerna och Madeira) samt  en spansk självstyrande region (Kanarieöarna). I enlighet med artikel 355.6 i EUF-fördraget har Frankrike lämnat en formell begäran till Europeiska rådet för att ändra Mayottes ställning i förhållande till EU. Mayotte ingår nu i de utomeuropeiska länderna och territorierna och skulle från januari 2014 bli ett yttersta randområde.

[2]                      Vid det 3023:e mötet i rådet (utrikes frågor ) den 14 juni 2010.

[3]               KOM(2004) 343, 26.5.2004 och KOM(2004) 543, 6.8. 2004.

[4]               Meddelande från kommissionen: De yttersta randområdena: en tillgång för Europa, KOM(2008) 642 slutlig, 17.10.2008.

[5]               Gemensamt memorandum av den 14 oktober 2009: Outermost Regions in the horizon of 2020.

[6]               Memorandum mellan Spanien, Frankrike, Portugal och de yttersta randområden av den 7 maj 2010: A renewed vision of the European Strategy for outermost regions.

[7]               Europaparlamentets betänkande av den 18 april 2012: Sammanhållningspolitikens roll i Europeiska unionens yttersta randområden i samband med Europa 2020-strategin (föredragande: Nuno Teixeira).

[8]           Michel Barnier, kommissionsledamot, bad Pedro Solbes Mira, tidigare jordbruks- och ekonomiminister i Spanien och tidigare kommissionsledamot, att genomföra en studie av de yttersta randområdenas ställning på den inre marknaden:

http://ec.europa.eu/internal_market/outermost_regions/index_en.htm

[9]               Genomförd av Ismeri Europa, beställd av kommissionen 2009 och levererad i mars 2011.

[10]             Genomförd av Institut National d'Études Démographiques (INED), beställd av kommissionen och levererad i maj 2012.

[11]             Utomeuropeiska länder och territorier som avses i artiklarna 198 och 355.2 i EUF-fördraget. Särskild uppmärksamhet ska ägnas rådets kommande beslut om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med EU, främst de bestämmelser som rör regionalt samarbete och integrering av dessa territorier.

[12]             http://s3platform.jrc.ec.europa.eu/home

[13]             KOM(2011) 611 slutlig, 6.10.2011.

[14]             KOM(2011) 627 slutlig/2, 19.10.2011.

[15]             KOM(2011) 804 slutlig, 2.12.2011.

[16]             KOM(2007) 575 slutlig, 10.10.2007.

[17]             KOM(2011) 782 slutlig, 21.11.2011.

[18]             Rådets slutsatser av den 19 december 2011, punkt 12.

[19]             KOM(2011) 870 slutlig, 7.12.2011 och SEK(2011) 1527 slutlig.

[20]             KOM(2011) 609 slutlig, 6.10.2011. Dessa åtgärder kan genomföras genom finansieringsinstrument, där utnyttjandet av medlen bl.a. beror på villkoren för och medvetenheten om instrumenten samt på efterfrågan från tillhandahållare av mikrokrediter.

[21]             KOM(2011) 206 slutlig, 13.4.2011: ”Målsättningen är en bättre integrerad inre marknad som till fullo fungerar som en plattform för att skapa kollektiv konkurrenskraft för både kvinnor och män, företag och de europeiska regionerna – även de mest avlägsna och minst utvecklade.”

[22]             KOM(2011) 650 slutlig/3, 6.2.2012, artikel 4.2 j.

[23]             Se avsnittet om den externa dimensionen.

[24]             Geografiskt läge och marknadens storlek och struktur är kriterier som är avgörande för om tilldelningen av ett kontrakt är av intresse för aktörer från andra medlemsstater – se punkt 1.3 i kommissionens tolkningsmeddelande om gemenskapsrättens tillämplighet på upphandlingskontrakt som inte, eller bara delvis, omfattas av direktiven om offentlig upphandling, EUT C 179, 1.8.2006, s. 2.

[25]          Dom av den 20 september 1988 i mål 31/87, Beentjes, REG 1988, s. 4635.

[26]             KOM(2011) 788 slutlig, 23.11.2011.

[27]          Rådets beslut 2007/162/EG av den 5 mars 2007 och rådets beslut 2007/779/EG av 8 november 2007.

[28]             KOM(2011) 934 slutlig, 20.12.2011.

[29]             Vitbok – Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram, KOM(2009) 147 slutlig., 1.4.2009.

[30]             Se t.ex. artiklarna 132 h och 239 i avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Cariforum-staterna och EU.

[31]             Riktlinjer för finansiering av flygplatser och för statliga igångsättningsstöd för flygbolag med verksamhet på regionala flygplatser, EUT C 312, 9.12.2005, s. 1.

[32]             Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport, EGT C 13, 17.1.2004, s. 3.

[33]             KOM(2011) 702, 9.11.2011.