52012DC0045

1. Syfte

Det här meddelandet lyfter fram den stora strategiska betydelsen av högpresterande datorsystem (superdatorer) som en viktig tillgång för EU:s innovationskapacitet. Meddelandet uppmanar också medlemsstaterna, industrin och vetenskapssamhället att i samarbete med kommissionen intensifiera de gemensamma ansträngningarna för att fram till 2010 säkra ett europeiskt ledarskap i tillhandahållandet och användningen av superdatorsystem och -tjänster[1].

Meddelandet är en uppföljning av meddelandet om IKT-infrastruktur för e-vetenskap och av rådets slutsatser där man efterlyste ”ytterligare utveckling av datainfrastrukturer såsom Prace och nät”[2] och att man skulle ”slå ihop sina investeringar i högkapacitetsdata inom Prace för att stärka den europeiska industrins och forskningens ställning vid användning, utveckling och tillverkning av avancerade datorprodukter, -tjänster och -teknik”[3].

2. Högpresterande datorsystem: Varför?

De pådrivande faktorerna bakom kapplöpningen om ledarskap inom högpresterande datorsystem (HPC) är att vi behöver effektivare sätt att hantera stora samhälleliga och vetenskapliga utmaningar. Några exempel är tidig upptäckt och behandling av sjukdomar som Alzheimer, kartläggning av den mänskliga hjärnan[4], prognoser för klimatutvecklingen och förebyggande och hantering av storskaliga katastrofer. En annan faktor är industrins behov av innovativa produkter och tjänster.

97 % av de industriföretag som använder högpresterande datorsystem anser att sådana är en förutsättning för innovation, konkurrens och överlevnad[5]. Med hjälp av HPC har biltillverkare kunnat minska den tid det tar att utveckla nya fordonsplattformar från i genomsnitt 60 till 24 månader, samtidigt som de kunnat förbättra krocksäkerheten betydligt, göra bilarna mer miljövänliga och öka passagerarkomforten. En del av dem uppger att de kunnat spara 40 miljarder euro tack vare HPC-användning. HPC används för de väderleksprognoser som vi använder för att planera vår vardag och för att hantera allvarliga väderfenomen som kan ödelägga liv och egendom. Sjukhus i Tyskland använder HPC för att förutse vilka blivande mammor som kan behöva kejsarsnitt. Syftet är att undvika traditionella – och mer riskabla – sistaminutenbeslut under förlossningarna. HPC har därför stor betydelse för både EU:s industriella kapacitet och för befolkningen.

På makroekonomisk nivå har det påvisats att investeringar i HPC ger extremt hög avkastning och att det är de företag och länder som investerar mest i HPC tar den vetenskapliga och ekonomiska ledningen. HPC-framsteg, som t.ex. ny datateknik, energieffektivitet och lagringslösningar, sipprar ner till IKT-branschen som helhet och till konsumentmarknaden. De brukar finnas tillgängliga för hushållen fem år från det att de börjat användas i avancerad HPC. Samtidigt används avancerad datateknik som utvecklats för konsumentmarknaden (t.ex. energieffektiva chips och grafikkort) allt mer i HPC.

3. Den europeiska marknaden för högpresterande datorsystem

Europa står starkt när det gäller HPC-användning och utveckling av avancerade program och tjänster. Ändå var marknadsandelen för EU:s HPC-leverantörer 2009 endast 4,3 %. De flesta HPC-tillverkarna i EU hade försvunnit i början av 2000-talet. Sedan dess har USA-tillverkade superdatorer tagit 95 % av EU-marknaden.

Det är huvudsakligen tre grupper som står för efterfrågan på HPC: Den statliga sektorn som hanterar strategiska frågor som rör nationell säkerhet, sektorn för forskning och innovation i offentlig regi bestående av datacentrum som framför allt är kopplade till universitet eller utgör centraliserade nationella enheter samt industrin. EU-marknaden för avancerade HPC-system är relativt liten: År 2009 uppgick den till omkring 630 miljoner euro, medan den genomsnittliga årliga tillväxttakten (compound annual growth rate, CAGR) i världen legat på 3 % sedan 2005. Omkring två tredjedelar av denna marknad är beroende av offentlig finansiering. Den bredare globala HPC-marknaden (HPC-system, lagring, mellanprogram, tillämpningar och tjänster) var 2010 värd 14 miljarder euro — varav omkring 32 % i Europa — och hade en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 7,5 %.

När det gäller installerad HPC-kapacitet förlorade EU 10 % av sin avancerade datorkapacitet mellan 2008 och 2010, medan andra länder under samma period intensifierade sina satsningar på detta område. År 2011 hade USA och Japan var för sig mer HPC-kapacitet än alla EU-länder tillsammans[6], och Kina hade mer kapacitet än varje enskild medlemsstat. Kina och Ryssland har förklarat att HPC är ett strategiskt högprioriterat område, och de har dramatiskt ökat sina satsningar på området. Färre avancerade dataresurser i EU innebär att det vetenskapliga kunnande som är beroende av HPC och som driver på utvecklingen av nya HPC-system försvagas i Europa. Forskare kan komma att flytta för att bedriva sin forskning i andra delar av världen med bättre villkor för HPC.

EU har många framgångsrika företag som sysslar med mjukvara för vetenskap och teknik och står även starkt inom många viktiga områden när det gäller utveckling av parallell mjukvara. I själva verket har huvuddelen av de viktigaste mjukvarutillämpningar som används i EU:s HPC-anläggningar skapats och vidareutvecklats i Europa. Bemästrandet av avancerad HPC-hårdvara är dock nära kopplat till den mjukvara som används och om man sackar efter i ena ledet leder det oundvikligen till att man sackar efter i det andra.

4. Mot en nystart för HPC i Europa

Allt större samsyn om att det behövs en EU-politik på området

Utvecklingen av HPC har länge varit en nationell fråga för medlemsstaterna och det har ofta varit militära tillämpningar och kärnenergitillämpningar som drivit den framåt. På senare år har det vuxit fram en samsyn om att en ”europeisering” av det här området skulle gagna alla, med tanke på den allt större betydelse som HPC har för forskare och industri och den exponentiella ökningen av de investeringar som krävs för att behålla konkurrenskraften globalt. Detta gäller även för de medlemsstater som har svårt att skapa självständiga nationella HPC-infrastrukturer i och med att de kan ge värdefulla bidrag till och gagnas av HPC-kapacitet på EU-nivå.

År 2006 offentliggjorde arbetsgruppen för HPC i Europa vitboken Scientific Case for Advanced Computing in Europe[7]. Där förespråkades HPC för att främja EU:s konkurrenskraft. Arbetet utfördes i samband med ESFRI-färdplanen för forskningsinfrastrukturer[8]. Det ledde till en konsolidering av nationella HPC-strategier, t.ex. i Tyskland och Frankrike genom inrättandet av Gauss Centre for Supercomputing e.V. respektive GENCI (Grand Equipement National de Calcul Intensif). Denna utveckling ledde i sin tur till inrättandet av Prace, eftersom medlemsstaterna och de nationella aktörerna har insett att det endast är genom gemensamma och samordnade insatser som de kan behålla sin konkurrenskraft. Detta stöddes av rådet, som 2009 efterlyste fortsatta ansträngningar inom detta område.

Möjligheten finns här och nu

HPC-tekniken genomgår för närvarande en genomgripande förändring eftersom nästa generation av datorsystem (system i exaskala1) håller på att utvecklas till 2020. Dessa nya system är förknippade med en mängd svåra utmaningar, från en hundrafaldig minskning av energiförbrukningen[9] till utvecklingen av programmeringsmodeller för datorer som innehåller miljontals datorelement. Alla aktörer på området står inför dessa utmaningar, som inte kan klaras genom enbart extrapolering utan förutsätter radikal innovation inom många datatekniska områden. Det ger EU-aktörer inom industrin och den akademiska världen möjlighet att flytta fram sina positioner inom det här området.

Europeisk expertis täcker hela leveranskedjan

Europa har all den tekniska och mänskliga kapacitet som krävs för exaskala, dvs. att utveckla inhemsk kapacitet som täcker hela teknikspektrumet från processorarkitektur till tillämpningar[10]. Även om EU för närvarande är svagare än USA när det gäller leverantörer av HPC-system, står Europa starkt när det gäller tillämpningar, datorteknik med låg energiförbrukning, system och integrering. Detta kan utnyttjas som en hävstång för framgångar i den globala kapplöpningen och föra EU tillbaka till framkanten av den globala scenen som ledande teknikleverantör.

Partnerskap för avancerad datateknik i Europa – Prace visar vägen

Efter inrättandet av den juridiska personen Prace 2010 har den akademiska sektorn börjat föra samman sina datorsystem i världsklass till en enda infrastruktur och göra dem tillgängliga för alla forskare i EU. En kritisk massa uppnås och tillgången till dessa HPC-system baseras på vetenskaplig excellens snarare än på forskarnas geografiska placering. Prace håller också på att utvidga sina tjänster till HPC-system i mellanklass med syftet att tillhandahålla en distribuerad dataplattform som tjänar användarna oavsett var de befinner sig och oavsett tillgången till nationella resurser. Prace-modellen, som innebär att man för samman och gemensamt använder system och expertis, ger en optimal användning av de begränsade resurser som finns att tillgå.

Vinsterna för Europa av en nystart för HPC

Skapandet av en självständig tillgång till HPC-system och HPC-tjänster i EU skulle främja tillväxt och konkurrenskraft för ekonomin i allmänhet och IKT-branschen i synnerhet. Investeringar i HPC-spetsforskningscentrum skulle bidra till utformningen och byggandet av särskilda HPC-system med specifika egenskaper som är optimerade för en viss samhällelig eller industriell utmaning (det behövs t.ex. en annan dataarkitektur för simulering av mänskliga hjärnor än för utformning och simulering av effektivare batterier för elektriska bilar).

5. Framtida utmaningar

De tre samverkande faktorer som diskuteras ovan, alltså (i) kapplöpningen mot datorer i exaskala, (ii) tillgången till ett teknikutbud i Europa och (iii) framgångarna med Prace, gör att EU nu kan göra en ny satsning på HPC och sträva mot ledarskap när det gäller både tillhandahållande av teknik, system, tillämpningskoder och tjänster och användningen av sådana för att lösa viktiga vetenskapliga, industriella och samhälleliga problem.

För att vända den nuvarande nedgången för HPC i EU måste vi lägga samman våra insatser så att vi effektivare kan åtgärda ett antal brister och klara utmaningarna.

(a) De offentliga HPC-tjänsterna är fortfarande fragmenterade inom EU och i medlemsstaterna. Detta leder till en ineffektiv resursanvändning och ofullständigt utbyte av expertis.

(b) EU satsar betydligt mindre pengar än andra regioner på anskaffning av avancerade datasystem (endast hälften så mycket som USA, utgående från samma BNP-nivå). Därmed är datasystemen i Europa alltför få och har alltför låg kapacitet jämfört med andra områden i världen. Dessutom satsas endast små summor i FoU-budgetarna på HPC.

(c) Inom EU är endast ett fåtal budgetar för offentlig upphandling inriktade på FoU genom förkommersiell upphandling, jämfört med USA[11]. Förkommersiell upphandling är ett sätt att upphandla innovativ FoU för att uppnå specifika teknik- och systemmål. Särskilt i USA används förkommersiell upphandling för att främja den senaste HPC-tekniken[12]. Inom EU har huvuddelen av de avancerade HPC-systemen upphandlats av den offentliga sektorn. Ett viktigt sätt att utveckla HPC-kapaciteten i EU, och utveckla de HPC-system i exaskala som ingen enskild medlemsstat har råd med är att lägga samman medlemsstaternas resurser och EU-resurser för förkommersiell upphandling.

(d) De europeiska HPC-leverantörerna har, på grund av nationella bestämmelser rörande bl.a. nationens säkerhet, väldigt svårt att sälja sina produkter till den offentliga sektorn i länder utanför EU som har nationella HPC-leverantörer. Samtidigt är ofta immateriella rättigheter som utvecklats i europeiska forskningsprojekt av HPC-relevans huvudsakligen till gagn för de deltagande företagens moderbolag utanför EU, eftersom ramprogrammet har mycket få restriktioner när det gäller överföring av immateriella rättigheter till filialer i tredjeländer. Därför måste man utveckla mer balanserade arrangemang.

(e) Industrin och den akademiska världen har endast en begränsad samverkan om utnyttjandet av avancerade datorsystem, tillämpningskoder och tjänster, och detta gäller i synnerhet användningen av HPC för industriell innovation och innovativa tjänster. Europa saknar också avancerade experimentella datoranläggningar som skulle kunna hjälpa industrin och den akademiska världen att undersöka möjligheterna för teknik i exaskala eller gemensamt utforma hårdvara och mjukvara för specifika tillämpningar.

(f) Den tillgängliga arbetskraften med lämplig utbildning och specialisering på HPC, och i synnerhet parallellprogrammering, är liten. Ett annat problem är att de forskare som arbetar med datoriserade verktyg och tillämpningskoder ofta saknar attraktiva karriärvägar. Det här är ett hinder för HPC-användningen inom forskning och industri. Före 2020 ska den datorkapacitet som finns tillgänglig i de HPC-system som i dag har högst prestanda finnas tillgänglig för persondatorer. Det behövs en välutbildad arbetskraft som kan använda denna datakraft på ett effektivt sätt.

6. En handlingsplan för europeiskt ledarskap inom HPC

Rådet efterlyste ytterligare utveckling av europeiska infrastrukturer för högpresterande datorsystem och en sammanläggning av nationella investeringar i HPC, för att stärka den europeiska industrins och akademiska världens ställning i fråga om användning, utveckling och tillverkning av avancerade dataprodukter, datatjänster och datatekniker1. Detta är ett högnivåmål för en nystartad europeisk HPC-strategi.

Särskilda mål

För att nå detta allmänna mål har man satt upp följande specifika mål:

· Att tillhandahålla en europeisk HPC-infrastruktur av världsklass, vilket är till nytta för en mängd användare inom industrin och den akademiska världen, i synnerhet små och medelstora företag. Detta innefattar arbetskraft med god utbildning om HPC.

· Att säkerställa en självständig tillgång till HPC-teknik, HPC-system och HPC-tjänster för EU.

· Att inrätta ett europeiskt system för styrning av HPC-utvecklingen för att föra samman utökade resurser och öka effektiviteten, t.ex. genom strategisk användning av gemensam och förkommersiell upphandling.

· Att säkerställa EU:s ställning som global aktör.

HPC är av stor strategisk betydelse för samhälle, konkurrenskraft och innovation i Europa. För att uppnå excellensmålet i fråga om HPC-användning och säkerställa självständig tillgång till system och tjänster i EU måste medlemsstaterna, kommissionen och industrin vidta flera åtgärder samtidigt. Dessa åtgärder (som anges nedan) kommer att påverka både HPC-tillgången och HPC-efterfrågan på ett samverkande sätt.

Kompletterande HPC-specifik forskning behandlas inte direkt här, eftersom sådan forskning kommer att ingå i avancerade datasystem inom ramen för EU:s gemensamma strategiska ram för forskning och innovation – Horisont 2020[13].

6.1. Styrelseformer på EU-nivå

En handlingsplan för nysatsning på HPC i EU behöver ändamålsenliga styrelseformer för fastställande av konkreta mål och strategier, övervakning av framstegen och en effektiv sammanläggning och användning av de resurser som finns tillgängliga i medlemsstaterna. Styrelseformerna bör vara rättvisa, öppna, enkla och effektiva och ska bidra till att balansera intressen, kapacitet och resurser.

Sådana styrelseformer har två huvuddimensioner. De är kopplade till varandra genom HPC-/Prace-centrumen som främjar utveckling och innovation.

(a) För industrin genom den industriledda teknikplattformen för HPC-leverantörer i EU och ett nätverk av kompetenscentrum som tillhandahåller expertis och tjänster när det gäller HPC-tillämpningar och utveckling av mjukvara.

(b) För vetenskapen, genom Prace och spetsforskningscentrum för att hantera centrala samhälleliga och vetenskapliga utmaningar genom användning och tillämpning av HPC-mjukvara och HPC-tjänster.

· EU-företag som deltar i leverans av HPC-system och HPC-tjänster bör samordna sina forskningsagendor genom teknikplattformen och därigenom skapa en kritisk massa av industriell FoU på HPC-området.

6.2. Finansieringsram

År 2009 satsades 630 miljoner euro per år på förvärv av avancerade HPC-resurser i Europa. Detta räcker inte för att upprätthålla HPC-system och HPC-tjänster på en nivå som är konkurrenskraftig globalt. Den här summan skulle behöva fördubblas till omkring 1,2 miljarder euro per år för att åter göra Europa till en ledande aktör inom HPC. Samråden med aktörerna har bekräftat en sådan ökad investering.

För att komplettera de nuvarande insatserna skulle det därför behövas ytterligare 600 miljoner euro per år, vilket bör delas upp mellan nationella budgetar, kommissionen (t.ex. gemensam programplanering) och användarna inom industrin. I grova drag skulle hälften av dessa kompletterande resurser läggas på upphandlingen av HPC-system och testanläggningar, en fjärdedel på utbildning och den återstående fjärdedelen på utveckling och skalökning av HPC-mjukvara.

· Unionen, medlemsstaterna och industrin bör öka sina investeringar i HPC till omkring 1,2 miljarder euro per år – vilket i förhållande till BNP motsvarar investeringarna i andra delar av världen.

6.3. Mekanismer för förkommersiell upphandling och sammanförande av resurser

Den offentliga sektorn är den största köparen av avancerad HPC. En del av de budgetmedel (i storleksordningen 10 % per år) som den använder för förvärv av HPC-system i EU bör satsas på förkommersiell upphandling för att utveckla och upprätthålla en inhemsk leveranskapacitet i EU som täcker hela teknikspektrumet från processorarkitektur till tillämpningar. Genom dessa offentliga initiativ till investeringar skulle stöd kunna tillhandahållas till HPC-leverantörer i EU[14] för utveckling av ett HPC-system av världsklass ungefär vartannat år.

Åtgärder för förkommersiell upphandling av HPC-FoU i EU skulle kunna omfattas av unionens samfinansiering (t.ex. genom Horisont 2020 – e-infrastrukturer och sammanhållningspolitikens instrument)[15] genom ett av de system som anges nedan:

(a) Gemensamma åtgärder för förkommersiell upphandling med deltagande av flera eller samtliga medlemsstater (t.ex. organiserade genom Prace) för utveckling av HPC-kapacitet av världsklass med ett tydligt europeiskt uppdrag.

(b) Åtgärder avseende förkommersiell upphandling som utförs av stora användare eller enskilda medlemsstater (dvs. utan en sammanläggning av medel från nationella budgetar) skulle också kunna finansieras14 (i mindre utsträckning än i a) om (i) en lämplig andel av den HPC-utveckling som blir resultatet görs tillgänglig för alla europeiska användare, (ii) den förkommersiella upphandlingen är öppen för alla juridiska personer som har rätt att erhålla finansiella bidrag från Horisont 2020, och (iii) specifikationerna är utformade så att de speglar behoven på EU-nivå.

· Medlemsstaterna uppmanas att genomföra gemensamma upphandlingsåtgärder och att använda förkommersiell upphandling för att främja utvecklingen av avancerade HPC-system och HPC-tjänster. Alla medlemsstater bör aktivt främja användningen av förkommersiell upphandling och avsätta omkring 10 % av sin årliga budget för HPC-upphandling till detta.

· Kommissionen bör bidra till den finansiering som medlemsstaterna kollektivt tillhandahåller för förkommersiell upphandling av FoU på området HPC-system och HPC-tjänster med ett uppdrag på EU-nivå och med EU-täckande tillgång.

· Projekt som avser e-infrastrukturer för HPC och som erhåller finansiering från kommissionen bör uppmuntras att använda sig av förkommersiell upphandling när så är relevant.

· EU-industrin uppmuntras att aktivt delta i insatser för avancerad HPC och utveckling av tillämpningar till följd av förkommersiell upphandling.

6.4. Vidareutveckling av det europeiska HPC-ekosystemet

Prace säkerställer en bred tillgång till HPC-resurser på jämlika villkor. Prace måste dock stärkas ytterligare för att få befogenhet att (i) föra samman nationella medel och EU-medel, (ii) fastställa specifikationer och utföra gemensam (förkommersiell) upphandling för system i världsklass, (iii) stödja medlemsstaterna i deras förberedelser inför upphandlingsomgångar, (iv) tillhandahålla forsknings- och innovationstjänster för industrin, och (v) tillhandahålla en plattform för utbyte av resurser och bidrag som krävs för att driva högpresterande datorsystem.

Man måste också inrätta en e-infrastruktur för mjukvara för HPC-tillämpningar och verktyg. Detta bör ytterligare konsolidera EU:s starka ställning inom HPC-tillämpningar genom att samordna och stimulera utvecklingen och skalökningen av parallella mjukvarukoder och även genom att säkra tillgången till HPC-mjukvara av hög kvalitet för användarna.

· Prace-medlemsländerna bör stödja utvecklingen av Prace till en världsledande e-infrastruktur.

· Spetsforskningscentrum bör inrättas för tillämpning av HPC på de vetenskapliga och industriella områden som är av störst betydelse för Europa (t.ex. energi, biovetenskap och klimat).

· Prace bör anpassa sina styrelseformer till den utvidgade roll som beskrivs ovan, göra förberedelser för den första stora förkommersiella upphandlingsomgången 2014, fortsätta att tillhandahålla tjänster åt hela den europeiska forsknings- och utbildningssektorn och erbjuda industrin fortbildning och expertis. Superdatorcentrum, som representerar sina länder som främsta Prace-partner, bör stärka och organisera den juridiska personen Prace på ett sådant sätt att den klarar denna utvidgade roll.

· Den europeiska industrin uppmanas starkt att utnyttja de tjänster och det kunnande som Prace och dess partner kan erbjuda.

· Kommissionen kommer att fortsätta att stödja Prace och se till att Prace förblir en integrerad del av den europeiska e-infrastrukturen. Kommissionen kommer även att tillhandahålla stöd för inrättandet och driften av en europeisk e-infrastruktur för HPC. · Man bör inrätta centrum för samtidig utveckling av hårdvara och mjukvara för att fokusera på förbättringen av teknik, HPC-resurser, verktyg och metoder.

6.5. Fullt utnyttjande av HPC för industrin

Industrin har en dubbel roll inom avancerad datateknik. För det första tillhandahåller industrin system, teknik och mjukvarutjänster för HPC. För det andra använder industrin HPC för innovation när det gäller produkter, processer och tjänster. Båda delarna är viktigt för att göra Europa mer konkurrenskraftigt. Det är särskilt viktigt för små och medelstora företag att få tillgång till HPC, modellering, simulering, produktprototyptjänster och rådgivning för att förbli konkurrenskraftiga. Denna handlingsplan förespråkar ett dubbelt angreppssätt: Att stärka både HPC-tillgången och HPC-efterfrågan hos industrin.

· Medlemsstaterna uppmuntras att inrätta HPC-kompetenscentrum som underlättar tillgången till HPC-tjänster för industrin i allmänhet, och de små och medelstora företagen i synnerhet. De bör även stödja superdatorcentrum för överföring av expertis.

· Kommissionen bör stödja inrättandet av ett nätverk för HPC-kompetenscentrum för att främja europeiska tjänster och spridandet av bästa praxis (t.ex. stödja HPC-expertgrupper som bistår industrianvändare).

· Medlemsstaterna och kommissionen bör vidta de åtgärder som är nödvändiga för att få fram en betydligt större arbetskraft med grundlig utbildning om HPC (t.ex. genom en standardkursplan och genom fortbildning vid HPC-kompetenscentrum)[16].

· HPC-industrin i EU bör stärka sina insatser för att säkerställa att ett oberoende tillhandahållande av den senaste tekniken i EU när det gäller viktiga komponenter, mjukvaror och system för HPC.

· EU-industrin bör inta en proaktiv attityd mot användningen och tillämpningen av HPC som ett nödvändigt verktyg för utvecklingen av innovativa tjänster och produkter.

6.6. Gemensamma spelregler

För att utveckla en autonom och livskraftig industriell kapacitet med HPC av världsklass måste EU se till att dess HPC-industri har tillgång till de globala marknaderna på samma villkor som industrin från andra delar av världen har tillgång till EU:s inre marknad och att europeiska FoU-investeringar på HPC-området tydligt gagnar EU-ekonomin.

· Kommissionen ska ta upp ojämlika villkor vad gäller tillgången till HPC-marknader i sina IKT-dialoger och handelsförhandlingar med de berörda länderna, i syfte att säkerställa att deras nationella HPC-upphandling och FoU är öppen för EU-baserad industri.

· För immateriella rättigheter som genereras inom HPC-området med Horisont 2020-stöd får kommissionen tillämpa ytterligare krav för utnyttjande[17].

7. Slutsats

När Europeiska rymdorganisationen (ESA) inrättades 1975 beslutade Europa att oberoende tillgång till rymden var ett strategiskt mål av avgörande betydelse för Europas konkurrenskraft. Detta meddelande förespråkar ett liknande strategiskt beslut om HPC-system och HPC-tjänster, som är av avgörande betydelse för EU:s sociala, ekonomiska och vetenskapliga utveckling och konkurrenskraft. Denna nystartade HPC-strategi kommer att göra EU till ett innovationscentrum, ett nav för vetenskaplig excellens och en global partner. EU bör tillhöra ledarna i den globala kapplöpningen mot datasystem i exaskala.

Kommissionen kommer i nära samarbete med medlemsstaterna att övervaka genomförandet av den här handlingsplanen och kommer att rapportera till Europaparlamentet och rådet 2015.

[1]               Högpresterande datorsystem (HPC) används i det här meddelandet som en synonym till avancerade datorsystem, datorsystem av världsklass, etc., för att särskilja sådana system från distribuerade system, molnbaserade datortjänster och datorservrar.

                Det finns ingen fast definition av hur kraftfull en dator måste vara för att anses som ”högpresterande”. Detta beror på att mikroprocessorernas prestanda har ökat exponentiellt i många år och att sådana definitioner därmed snabbt blir föråldrade. Vanligtvis betraktar man en dator som högpresterande om den använder flera processorer (tiotals, hundratals eller till och med tusentals) som är sammankopplade i ett nätverk för att uppnå betydligt högre prestanda än en enskild processor. Användning av flera processorer kallas ibland parallell databehandling. De maskiner som hade högst prestanda 2010 använde hundratusentals processkärnor och klarade 1015 flyttalsoperationer per sekund (s.k. petaflops). Det är tusen gånger mer än den mest kraftfulla maskin som levererades år 2000, som i sin tur var tusen gånger kraftfullare än tio år tidigare. Experterna förutspår att det 2020 kommer att finnas datorer i exaskala (med kapacitet för 1018 operationer per sekund).

[2]               Prace: www.prace-ri.eu.

[3]               KOM(2009) 108, rådets slutsatser (17190/09) och (9451/10).

[4]               T.ex. Initiativet The Virtual Physiological Human, www.vph-noe.eu och projektet The Human Brain, www.humanbrainproject.eu.

[5]               IDC-undersökningarna (International Data Corporation) A Strategic Agenda for European Leadership in Supercomputing: HPC 2020 och Financing a Software Infrastructure for Highly Parallelised Codes.

[6]               www.top500.org/charts/list/37/countries.

[7]               www.hpcineuropetaskforce.eu/files/Scientific case for European HPC infrastructure HET.pdf.

[8]               Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur:

                ec.europa.eu/research/infrastructures/index_en.cfm?pg=esfri

[9]               I linje med Europas mål för en miljövänlig ekonomi, ec.europa.eu/europe2020/targets/eu-targets/index_en.htm, KOM(2009) 111, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om att utnyttja informations- och kommunikationsteknik för att underlätta övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

[10]             Samrådsmöten med HPC-experter i september 2010 och mars 2011, cordis.europa.eu/fp7/ict/e-infrastructure/events-p-2011_en.html.

[11]             KOM(2007) 799 slutlig, Förkommersiell upphandling: Att driva på innovation för att få offentliga tjänster av hög kvalitet i Europa: ”I USA lägger den offentliga sektorn 50 miljarder dollar per år på upphandling av FoU, vilket är 20 gånger mer än i Europa”.

[12]             Rapport från Eurab, PREST, 2004, US defence R&D spending: an analysis of the impacts.

[13]             KOM(2011) 811 slutlig, Förslag till rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 ‑ ramprogrammet för forskning och innovation (2014‑2020), 1.1. Informations- och kommunikationsteknik: Nästa generations databehandling.

[14]             I enlighet med artikel III i WTO-avtalet om offentlig upphandling.

[15]             Inom gränserna för den budget som avsatts i programmet för det syftet. Förutsatt att Horisont 2020 antas av den lagstiftande myndigheten.

[16]             I linje med KOM(2007) 496, E-kompetens för 2000-talet: E-kompetens för 2000-talet: ökad konkurrenskraft, större tillväxt och fler jobb.

[17]             I linje med artiklarna 40 och 41 i KOM(2011) 810 slutlig, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om reglerna för deltagande och spridning i ”Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)”.