19.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 271/48

1.1

EESK står fast vid och hänvisar åter till de synpunkter som lades fram i yttrandet (1) om ”Grönbok om onlinespel på den inre marknaden” (2) och beklagar att kommissionen endast delvis har tagit till sig slutsatserna i detta yttrande. EESK pekar framför allt på att kampen mot olagliga speltjänster, som utgör det främsta hotet när det gäller konsumentskyddet, inte är det som prioriteras i meddelandet.

1.2

EESK uppmanar kommissionen att överväga att bland de prioriterade frågor som kommissionen försöker hitta en lösning på i meddelandet även ta med skapandet av nya arbetstillfällen och skyddet av arbetstillfällena inom denna sektor, arbetstillfällenas kvalitet och de eventuella förlusterna av arbetstillfällen inom landbaserade speltjänster till fördel för onlinespel.

1.3

Speltjänster bidrar till att öka medlemsstaternas skatteintäkter. Finansieringen av välgörande ändamål genom nationella lotterier och spelkasinon gynnar ideellt arbete, sociala insatser, idrottsverksamhet och turism, och bidrar till att bevara det kulturella, konstnärliga och arkeologiska arvet. EESK anser att alla åtgärder på EU-nivå som rör spel bör syfta till att skapa en europeisk social modell som gör att medborgarna kan roa sig på ett hälsosamt och balanserat sätt.

1.4

EESK ser med stor oro på de stora folkhälsorisker som onlinespel medför. EESK uppmanar återigen kommissionen att genomföra EU-omfattande undersökningar och uppföljningar av beroendeproblem och ohälsa på grund av onlinespel och rekommenderar medlemsstaterna att använda en del av skatteintäkterna för att finansiera informationskampanjer, förebyggande åtgärder och behandling av spelberoende.

1.5

EESK välkomnar kommissionens beslut att förbättra det administrativa samarbetet och utbytet av information, erfarenheter och god praxis mellan medlemsstaterna och tillsynsmyndigheterna.

1.6

EESK instämmer i kommissionens mål att det i varje medlemsstat bör finnas en tillsynsmyndighet med tydliga befogenheter och ett nära samarbete med motsvarande myndigheter i andra medlemsstater.

1.7

EESK anser att det är absolut nödvändigt att försöka uppnå en balans mellan sektorns högteknologiska och därmed gränsöverskridande natur och de sektorsspecifika riskerna vad gäller den allmänna och sociala ordningen, rättssäkerheten, öppenheten och folkhälsan med hjälp av mer bindande initiativ än de rekommendationer som kommissionen föreslår.

1.8

EESK konstaterar att det i nuläget inte är aktuellt med en särskild EU-lagstiftning för onlinespel. Kommittén stöder de initiativ som kommissionen har föreslagit för ett effektivt samarbete mellan medlemsstaterna men efterlyser samtidigt effektivare rättsliga instrument, företrädesvis direktiv, på vissa områden med delade befogenheter för att skydda konsumenterna och de mest utsatta grupperna och för att bekämpa olagliga aktörer och penningtvätt.

På detta sätt skulle man skapa en minimiuppsättning standarder för konsumentskydd. Medlemsstaterna måste dock fortfarande ha rätt att om de så önskar fastställa striktare konsumentskyddsstandarder för sina nationella marknader eller att fortsätta att tillämpa de mer gynnsamma gällande bestämmelserna (3).

EESK uppmanar därför kommissionen, Europaparlamentet och rådet att under beaktande av subsidiaritetsprincipen vidta åtgärder inom följande områden:

1.9

EESK välkomnar att kommissionen har hörsammat kommitténs uppmaning att utöka räckvidden för direktivet mot penningtvätt så att alla former av spel omfattas (4).

1.10

EESK välkomnar kommissionens planer att undersöka de möjligheter som IMI-förordningen (5) medför och hoppas att detta kommer att förbättra det administrativa samarbetet mellan nationella tillsynsmyndigheter och utbytet av uppgifter mellan berörda organ på medlemsstats- och EU-nivå.

1.11

EESK ser positivt på att kommissionen har för avsikt att undersöka medlemsstaternas möjligheter att utbyta personuppgifter, eftersom den stora mängd uppgifter som aktörerna lagrar då kan användas gemensamt och därmed samköras med andra uppgifter, något som skulle underlätta för behöriga myndigheter att genomföra kontroller.

1.12

EESK anser att det är mycket viktigt att medlemsstaterna, tillsammans med tillsynsmyndigheterna, genomför informationskampanjer som riktar sig till konsumenterna för att styra efterfrågan mot lagliga onlinespel. Detta bör kompletteras med åtgärder för att bekämpa olagliga aktörer, t.ex. genom att man offentliggör svarta och/eller vita listor som upprättas av de nationella tillsynsmyndigheterna så att konsumenterna enklare kan förstå vilka webbplatser som har tillstånd – genom att den nationella tillsynsmyndighetens logotyp läggs in på spelwebbplatsens hemsida – och vilka som är olagliga.

1.13

För att säkerställa konsumentskyddet föreslår EESK att det för den programvara som används till onlinespel ska finnas en gemensam minimicertifiering för EU som förvaltas av externa särskilda organ som tillämpar enhetliga parametrar och standarder. Kommittén uppmanar dessutom kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna anta en europeisk minimistandard för it-plattformar för spel och uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att skydda spelarnas personuppgifter samt att endast tillåta betalningssätt som garanterar att transaktionerna i samband med onlinespel är säkra och spårbara.

1.14

EESK ser mycket positivt på kommissionens initiativ att som ett experiment inrätta en expertgrupp för onlinespel där erfarenheter av och god praxis för it-brottslighet ska utbytas. Även om gruppen fortfarande befinner sig i sin linda är den ett användbart verktyg för ett effektivt samarbete mellan medlemsstaterna. EESK önskar att expertgruppen övergår från att vara en informell grupp till att bli en instans med tydligt fastställda befogenheter och uppgifter.

1.15

EESK håller med kommissionen om att medlemsstaterna bör främja adekvat utbildning inom rättsväsendet i frågor som rör spelrelaterade bedrägerier och penningtvätt genom spel.

1.16

EESK uppmanar kommissionen att uppdatera och se över reglerna för de åtgärdsområden som tas upp i meddelandet mot bakgrund av utvecklingen i fråga om medlemsstaternas genomförande av reglerna, vilka åtgärder som har genomförts och på vilket sätt samt vilka resultat som har uppnåtts på nationell nivå.

1.17

EESK uppmanar medlemsstaterna att ge kommissionen mandat att förhandla fram och aktivt stödja den föreslagna internationella konventionen för skydd och främjande av idrottens integritet. Förhandlingarna om denna konvention kommer att hållas i Europarådet.

2.1

Meddelandet handlar om behovet av att skapa balans mellan å ena sidan EU:s lagstiftning om rätten att fritt tillhandahålla tjänster och å den andra behovet av att skydda särskilda grupper.

2.2

Användningen av telematikverktyg för direkt nätåtkomst har medfört att onlinespeltjänsterna ökat lavinartat. De sammanlagda intäkterna från onlinespel i EU-27 uppgick till 9,3 miljarder euro 2011, vilket motsvarar 10,9 % av den europeiska spelmarknaden, och man uppskattar att denna siffra kommer att ha stigit till 13 miljarder euro år 2015.

2.3

Tack vare internet kan EU-medborgarna i sina hemländer få tillgång till och utsättas för olagliga tjänster som tillhandahålls av en eller flera aktörer som har tillstånd, oavsett om detta gäller i en medlemsstat eller ett tredjeland. Eftersom problemet är av extraterritoriell och internationell art kan de enskilda medlemsstaterna inte lösa det på egen hand, utan det krävs gemensamma insatser och ett ökat samarbete. För att skydda medborgarna och konsumenterna behövs det en gemensam definition av ”olagligt spel”. Vi erinrar om att det är olagligt att utan tillstånd eller nödvändiga nationella licenser tillhandahålla speltjänster i spelarens hemland, oavsett om tjänsteleverantören har sitt säte eller innehar licens i en medlemsstat eller i ett tredjeland (6). Tjänsteleverantörer som varken regleras och kontrolleras är också olagliga.

2.4

När det gäller skillnaden mellan ”otillåten aktör” och ”olaglig aktör” hänvisas till fotnot 15 i meddelandet.

2.5

EESK välkomnar att kommissionen har inrättat en expertgrupp om spel så att medlemsstaterna kan utbyta erfarenheter och exempel på god praxis, undersöka de problem som otillåtna eller olagliga spel medför, anordna specialinriktade utbildningsinsatser för att rättsväsendet ska kunna hålla sig ajour med utvecklingen på detta område, förbättra informationen till konsumenterna och öka det lagliga spelutbudet.

2.6

Dessa insatser utgör ett viktigt första steg för att bekämpa olagliga aktörer som är inblandade i bedrägerier, kriminalitet och penningtvätt.

3.1

I meddelandet pekar kommissionen på att de nationella lagstiftningarna skiljer sig åt och fastställer prioriteringarna för insatser på medlemsstats- och EU-nivå och för samarbets- och samordningsinsatser medlemsstaterna emellan. Förslag till insatser och rekommendationer ges, bland annat när det gäller samordning och integrerad förvaltning mellan medlemsstaterna.

3.2

Det främsta målet är att genom direkta åtgärder och rekommendationer till medlemsstaterna säkerställa att EU-lagstiftningen efterlevs och tillämpas inom ramen för den nationella lagstiftningen. I detta syfte kommer kommissionen att

3.3

Kommissionen anser att det är i medlemsstaternas intresse att införa en politik som effektivt kan bekämpa bedrägerier och penningtvätt och skydda idrottens integritet genom att förhindra uppgjorda matcher och tävlingar, t.ex. genom att utbyta erfarenheter när det gäller brottslighet och it-nätverk.

4.1.1

EESK ser med mycket stor oro framför allt på den ökade spridningen av onlinespel och på den exponentiella ökningen av spelutbudet vilket innebär att allt bredare befolkningslager spelar, vilket får förödande konsekvenser för hushållens inkomster. Det är följaktligen nödvändigt att effektivt sätta stopp för olika former av spelreklam, framför allt i tv, på internet och i kollektivtrafiken.

4.1.2

Tillhandahållandet och användningen av gränsöverskridande speltjänster är en ekonomisk verksamhet som omfattas av friheten att tillhandahålla tjänster på den inre marknaden (artikel 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). I artikel 52.1 i EUF-fördraget ges dock utrymme för begränsningar i friheten att tillhandahålla tjänster enligt artikel 56 om syftet är hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa.

4.1.3

EESK påminner om att det i första hand är medlemsstaterna som har befogenhet att organisera och reglera speltjänster på sitt territorium. Speltjänster utgör en stor potentiell risk för konsumenterna och kan samtidigt användas i kriminellt syfte, t.ex. för penningtvätt, om de inte regleras på rätt sätt eller om inte reglerna efterlevs fullt ut. Speltjänster omfattas visserligen av friheten att tillhandahålla tjänster i enlighet med artikel 49 EG (7), men på grund av att de nationella rättsordningarna skiljer sig så mycket åt är det i nuläget är inte möjligt att införa en EU-lagstiftning om onlinespel. EESK stöder de initiativ som kommissionen föreslår, framför allt när det gäller ett effektivt samarbete mellan medlemsstaterna, men efterlyser samtidigt effektivare instrument, företrädesvis direktiv, på vissa områden (se punkt 1.8) för att skydda konsumenterna och de mest utsatta grupperna och för att bekämpa olagliga aktörer och penningtvätt.

4.1.4

Enligt EU-domstolens omfattande rättspraxis kan inskränkningar i anordnandet av spelverksamhet vara motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset, t.ex. för att skydda konsumenterna eller förhindra bedrägerier eller att medborgarna lockas till överdrivna spelutgifter (8). Medlemsstaterna kan inskränka eller begränsa det gränsöverskridande tillhandahållandet av alla eller vissa typer av onlinespeltjänster med hänvisning till mål av allmänt intresse i syfte att stärka skyddet i samband med spel (9).

4.1.5

Det finns inga enhetliga regler för onlinespel i EU, och de nationella lagstiftningarna skiljer sig avsevärt åt på grund av medlemsstaternas kulturella, sociala och historiska särdrag. Vissa medlemsstater förbjuder onlinespel, en del tillåter endast vissa spel medan andra har monopolsystem som drivs av en offentlig eller privat aktör med monopolställning. Det saknas uppdaterade uppgifter om situationen i medlemsstaterna (10). EESK uppmanar därför kommissionen att göra en sådan kartläggning.

4.1.6

Enligt domstolens rättspraxis har de medlemsstater som valt att genomföra en kontrollerad avreglering av spelmarknaden rätt att införa ett tillståndssystem – där tillstånd från myndigheterna krävs – med objektiva och öppna kriterier som inte är diskriminerande på grundval av nationalitet (11).

4.1.7

Vid onlinespel förekommer det ingen direktkontakt mellan konsumenterna och aktörerna, vilket ökar risken för bedrägerier från aktörerna sida gentemot konsumenterna (12). Tillgången till olagliga, och därmed okontrollerade, speltjänster utgör ett allvarligt hot mot konsumenterna. Den främsta garantin och det bästa verktyget för att skydda konsumenterna är således att medlemsstaterna fullt ut vidtar de åtgärder som syftar till att bekämpa olagliga aktörer.

4.1.8

Medlemsstaterna fastställer själva målen för sin spelpolitik och var skyddsnivån ska ligga. De inskränkningar som de inför måste dock uppfylla de villkor som fastställts genom EU-domstolens rättspraxis samt vara proportionerliga, icke-diskriminerande och utgöra en del av en politik som tillämpas systematiskt och enhetligt.

4.1.9

Eftersom lagstiftningen i de olika medlemsstaterna skiljer sig åt och en EU-lagstiftning för onlinespel för tillfället är omöjlig krävs det en tillnärmning av medlemsstaternas lagar, och man måste hjälpa medlemsstaterna att se till att de befintliga lagarna efterlevs för att garantera ökad rättssäkerhet när det gäller skydd av konsumenter, minderåriga och utsatta grupper, reklam och bekämpning av penningtvätt. Medlemsstaterna bör uppmuntras att utbyta exempel på god praxis för bekämpning av olagliga aktörer.

4.1.10

Enligt subsidiaritetsprincipen bör EU ingripa när man kan förbättra situationen och skapa mervärde för medlemsstaternas tillsynssystem. Med tanke på speltjänsternas särdrag och förändringarna i internetanvändningen anser EESK att EU:s insatser bör bestå i att få till stånd ett varaktigt samarbete mellan medlemsstaterna och främja god praxis i kampen mot olagliga aktörer, en kamp som kräver gränsöverskridande insatser.

4.2.1

EU måste förstärka kontrollen, det administrativa samarbetet och den faktiska tillämpningen av lagstiftningen om onlinespel, och medlemsstaterna måste tillsammans arbeta för att uppnå dessa mål.

4.2.2

För att underlätta kontroller är det viktigt att de personuppgifter som aktörerna registrerar görs tillgängliga och kan utbytas, samtidigt som uppgiftsskyddet ska garanteras. Det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna i form av utbyte av allmän information och bästa praxis bör uppmuntras, så att kunskaper och erfarenheter kan utbytas och en känsla av ömsesidigt förtroende och gemensamma intressen kan skapas.

4.2.3

Med hjälp av nationell certifiering av it-plattformar för spel på distans kan spelmarknaden övervakas. Det är viktigt att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna och att varje medlemsstat inrättar en tillsynsmyndighet för onlinespel med tydligt fastställd behörighet för att möjliggöra en noggrann samordning på EU-nivå.

4.2.4

Man bör granska den nationella politikens överensstämmelse med EU:s lagstiftning och rättspraxis samt att licenssystemen är öppna för insyn och icke-diskriminerande. Brott mot bestämmelserna bör föranleda ett överträdelseförfarande.

4.2.5

EESK anser att de förebyggande eller repressiva åtgärder som medlemsstaterna hittills har vidtagit för att bekämpa onlinespelstjänster som tillhandahålls av aktörer utan licens, det vill säga olagliga aktörer, inte räcker för att lösa problemet. Kommittén föreslår därför att man skapar en nationell rättslig ram med principer som garanterar rättsäkerheten och öppenheten när det gäller webbplatserna och som föreskriver att olagliga webbplatser identifieras och förs in på en svart lista, att webbplatser som har tillstånd enligt lagstiftningen i medlemsstaten i fråga identifieras och förs in på en vit lista, att olagliga webbplatser blockeras, stängs ner, beslagtas eller tas bort (13), att betalningstransaktioner till och från dessa webbplatser blockeras samt att kommersiella meddelanden och reklam för olagliga webbplatser förbjuds.

4.3.1

EESK beklagar att kommitténs uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder för att effektivt bekämpa olagliga aktörer, som är det största hotet mot konsumenterna, inte hörsammas i kommissionens meddelande. Kommittén framför därför återigen sitt krav om att kraftfulla åtgärder vidtas omgående i syfte att fastställa god praxis för att förebygga och bekämpa olaglig spelverksamhet.

4.3.2

Kommissionen planerar att under 2013 anta en rekommendation om konsumentskydd och ansvarsfull reklam för spel och har fastställt fyra insatsområden: att styra konsumenterna bort från ett oreglerat och potentiellt skadligt utbud, att skydda minderåriga från tillträde till spelsajter, att skydda andra utsatta grupper och att förebygga spelrelaterad ohälsa. EESK uppmanar kommissionen att i sin rekommendation även inkludera god praxis för bekämpning och förebyggande av olagliga spel, efter att en undersökning genomförts i varje medlemsstat om vilka spelformer som är mest skadliga för konsumenterna.

4.3.3

EESK välkomnar att kommissionen i sitt meddelande uppmärksammar konsumentskyddet och de mest utsatta grupperna, inte minst när det gäller reklam och spelberoende. Kommittén pekar på behovet av mer långtgående skyddsåtgärder och konstaterar att de planerade instrumenten är för svaga. Kommittén föreslår därför att mer bindande instrument införs. Det tillgängliga utbudet av olagliga spel, som till sin natur är okontrollerbara och farliga, utgör det största hotet mot konsumenterna och kräver att varje medlemsstat fastställer kraftfulla åtgärder för att bekämpa olagliga aktörer som inte respekterar den nationella lagstiftningen, något som utgör den främsta och bästa garantin för konsumentskydd.

4.3.4

Huvudsyftet med kommissionens insatser ska vara att garantera att medlemsstaterna fullt ut utövar sina befogenheter och tar sitt fulla ansvar genom att det för alla aktörer som har tillstånd att tillhandahålla speltjänster fastställs en rättslig ram på EU-nivå som innebär att spelrelaterade problem förebyggs, åldersgränser för alla typer av spel införs och spel på kredit förbjuds för de farligaste formerna av spel och vadslagning (kasino online, spread betting och betting exchange) samt att reklam som riktar sig till minderåriga och utsatta grupper förbjuds.

4.3.5

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på det egna territoriet genomföra effektiva insatser för att bekämpa olagliga spel. EESK uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder som att inrätta svarta listor, blockera olagliga webbplatser, tillhandahålla olika former av säkra och spårbara betalningar, blockera ekonomiska transaktioner samt införa ett totalförbud mot olaglig reklam. Det bör understrykas att effektiviteten hos dessa åtgärder till stor del beror på huruvida de vidtas som en del av en gemensam strategi, vilket förstärker effekten gentemot olagliga aktörer.

4.3.6

Det är önskvärt att varje medlemsstat inrättar en tillsynsmyndighet med särskilda befogenheter att övervaka situationen och se till att EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen om konsumentskydd och bekämpning av olagliga spel genomförs. Nationella tillsynsmyndigheter är en förutsättning för en samordning och ett effektivt administrativt samarbete. Varje medlemsstat bör se till att deras regelsystem, som utformats med hänsyn till det egna landets nationella särdrag och rättsliga ramar, klarar av att bidra till att samordningen och samarbetet genomförs. EESK önskar att alla medlemsstater ger sina tillsynsmyndigheter i uppgift att fastställa kriterier för tilldelning av licenser på den egna marknaden.

4.3.7

EU:s konsumenter bör i varje medlemsstat kunna särskilja olagliga webbplatser från lagliga webbplatser, inte minst för att de ska kunna reklamera tjänsten. EESK rekommenderar därför att medlemsstaterna kräver av alla licensierade onlinespelaktörer att de på sin webbplats väl synligt och på permanent basis anger licensnummer och en märkning utfärdad av den nationella tillsynsmyndigheten som visar att man har licens i medlemsstaten i fråga.

4.3.8

EESK efterlyser så heltäckande rättsliga garantier som möjligt för att skydda minderåriga, som innebär att lämpliga verktyg för ålderskontroll införs och att man säkerställer att aktörerna genomför effektiva kontroller. Föräldrarna måste informeras om vilka risker internetanvändningen innebär och hur de skapar programfilter hemma. Lämpliga åtgärder ska vidtas för att skydda utsatta personer som tillbringar mycket tid i hemmet, t.ex. pensionärer, hemmafruar och arbetslösa.

4.3.9

Den rådande krisen medför att allt fler ägnar sig åt onlinespel i förhoppning om att kunna lösa sina ekonomiska problem genom lättförtjänta spelvinster. Detta innebär dock en ökad risk för psykisk ohälsa i form av beroende och tvångsbeteenden. För att bekämpa dessa problem rekommenderar EESK att en del av skatteintäkterna från spelen avsätts till informationskampanjer och behandling för att förebygga och bota spelberoende.

4.3.10

EESK välkomnar kommissionens avsikter att utfärda en rekommendation om ansvarsfull reklam för onlinespel som ett komplement till direktivet om otillbörliga affärsmetoder för att garantera att konsumenterna får korrekt information – även om kommittén skulle ha föredragit ett mer effektivt och bindande instrument. Kommittén understryker att insatserna inom detta område måste omfatta åtgärder för att bekämpa olagliga aktörer, t.ex. förbud mot reklam från aktörer som tillhandahåller tjänster utan att ha fått någon licens från den nationella tillsynsmyndigheten i det land där konsumenten har sin hemvist.

4.3.11

Man måste hitta en balans mellan kravet på en kontrollerad ökning av tillåtna onlinespel – för att göra speltjänster som tillhandahålls via lagliga kanaler attraktivare för allmänheten – och behovet av att så långt möjligt minimera spelberoendet.

4.3.12

Reklamen måste bli mer ansvarsfull och regleras bättre, framför allt för att skydda minderåriga. Spelandet utgör en stor hälsorisk, särskilt för den psykiska hälsan, men reklamen ger dessutom en förvrängd och missvisande bild av verkligheten och får allmänheten att tro att det är ”normalt” att spela online och uppmuntrar på så sätt till ett ohälsosamt socialt beteende.

4.3.13

Trots att projektet Alice Rap (14) har genomförts kan EESK konstatera att det fortfarande inte finns några tillförlitliga uppgifter om vilka olika typer av hälsoproblem som spelandet ger och problemens omfattning. Kommittén betonar att det behövs en kontinuerlig och konstant övervakning av spelberoendet och de hälsoproblem som hänger samman med ett sådant beroende, så att de uppgifter kan samlas in som behövs för att lagstiftare på såväl medlemsstats- som EU-nivå ska kunna vidta effektiva och riktade åtgärder för att bekämpa och förebygga detta problem.

4.4.1

Problemen med att identifiera de personer som ägnar sig åt distansspelande, såväl de som förlorar stora summor som de som kammar hem stora vinster och som på så sätt kan dölja penningtvätt, bör lösas genom att spelarna identifieras i förväg och att särskilda konton inrättas för varje spelare.

4.4.2

Identitetsstöld är ett omfattande problem som inte bara hänger samman med onlinespel utan med hela systemet för behandling och utbyte av uppgifter via internet och telematik.

4.4.3

Slumptalsgeneratorer (Random Number Generators) måste kontrolleras noga så att man ser till att de inte är förutsägbara, samtidigt som man garanterar att den händelse som undersöks är den enda möjliga och att interferens inte kan förekomma. På så sätt kan spelarna skyddas och de standarder som medlemsstaterna har inrättat för vinster upprätthållas.

4.4.4

För att den programvara som används till onlinespel ska bli säkrare föreslår EESK en gemensam minimicertifiering som utförs av externa särskilda organ som tillämpar gemensamma parametrar och standarder, inte minst för att upptäcka och förhindra olagliga onlinespel som tillhandahålls från offshore-länder.

4.4.5

Ett sätt att skydda åtkomsten till spel kan vara att identifiera ip-adresser. Om en person tar sig in på ett spelsystem i ett land via ett annat lands ip-system är det tekniskt möjligt att blockera personen från att spela.

4.4.6

Eftersom onlinespel kan användas för penningtvätt och bedrägerier bör brottsförebyggande myndigheter få tillgång till alla uppgifter och all information som lagras av aktörerna så att de kan samköra dem mot andra uppgifter, vilket underlättar kontroller.

4.5.1

Uppgjorda matcher i samband med vadhållning är en särskild typ av bedrägeri som skadar idrottsorganisationerna, idrottarna, spelarna och de lagliga spelaktörerna.

4.5.2

Kommissionen håller med EESK om att en ram bör inrättas för att samordna insatserna mellan alla berörda parter så att man kan ta itu med problemet på ett heltäckande sätt och undvika att resurserna överlappar varandra. EESK betonar behovet av ökat samarbete mellan vadslagningsarrangörer, idrottsorganisationer och behöriga myndigheter, däribland tillsynsmyndigheter för nationella och internationella spel.

4.5.3

EESK hänvisar återigen till sitt förslag om att ett system inrättas som inte bara syftar till att samla in rapporter om misstankar i samband med ett visst idrottsevenemang, utan som också omfattar förebyggande och informationsrelaterade åtgärder samt sanktioner, så att detta fenomen kan bekämpas på ett effektivt sätt.

4.5.4

EESK välkomnar kommissionens avsikt att senast 2014 anta en rekommendation om god praxis för förebyggande och bekämpning av vadslagning i samband med uppgjorda matcher, även om kommittén anser att det rättsliga instrument som valts inte är tillräckligt. Uppgjorda matcher strider mot principen om rättvisa idrottstävlingar och utgör ett brott i samtliga medlemsstater. Trots detta ökar fallen, eller de misstänkta fallen, av sådan olaglig verksamhet. Det krävs därför kraftfullare insatser för att bekämpa uppgjorda matcher genom att medlemsstaterna samordnar sina instrument, befogenheter och resurser sinsemellan och med EU så att samverkanseffekter kan uppnås.

4.5.5

EESK uppmanar de medlemsstater som inte redan har gjort så att kriminalisera korruption inom idrotten, uppgjorda matcher och manipulation av idrottsresultat och uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna ta fram en gemensam definition för denna typ av brott.