This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52011PC0931
Proposal for a COUNCIL DECISION on the adoption of a Supplementary Research Programme for the ITER project (2014-2018)
Förslag till RÅDETS BESLUT om antagande av ett kompletterande forskningsprogram för Iter-projektet (2014–2018)
Förslag till RÅDETS BESLUT om antagande av ett kompletterande forskningsprogram för Iter-projektet (2014–2018)
/* KOM/2011/0931 slutlig - 2011/0460 (NLE) */
Förslag till RÅDETS BESLUT om antagande av ett kompletterande forskningsprogram för Iter-projektet (2014–2018) /* KOM/2011/0931 slutlig - 2011/0460 (NLE) */
Motivering
1.
BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
Syftet med det bifogade förslaget till rådets
beslut är att definiera finansieringsarrangemangen för EU:s bidrag till Iter
för perioden 2014–2018 genom ett ”kompletterande
forskningsprogram” enligt Euratomfördraget. Huvudsyftet med Iter-projektet[1] är att bygga och driva en
experimentell fusionsreaktor. Iter är ett stort steg mot att visa att fusion är
en hållbar energikälla. På grund av dess betydande fördelar, såsom den stora
tillgången på bränslereserver och avsaknaden av koldioxidutsläpp, skulle fusion
kunna vara ett mycket viktigt bidrag till EU:s långsiktiga energistrategi.
Dessutom har fusionsenergi säkerhetsegenskaper som skiljer den från
konventionell kärnkraft. Iter ingår i den strategiska planen för energiteknik
och kommer att bidra till Europa 2020-strategin, eftersom deltagandet från den
europeiska högteknologisektorn bör ge EU en global konkurrensfördel inom detta
lovande område. Iter-projektet genomförs enligt bestämmelserna
i det internationella avtalet om upprättandet av en internationell
fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av Iter-projektet (”Iter-avtalet”)[2] mellan Europeiska
atomenergigemenskapen (”Euratom”) och 6 andra parter: Kina, Indien, Japan,
Korea, Ryssland och Förenta staterna. Genom detta rättsligt bindande avtal
inrättades Iterorganisationen, som har full internationell rättskapacitet som
ansvarigt organ för det gemensamma genomförandet av Iter-projektet.
Kommissionen företräder Euratom i de olika Iter-enheterna, bland annat i Iter-rådet,
projektets främsta styrande organ. Inom ramen för förhandlingarna för att få stöd
från de övriga Iter-parterna för att fastställa platsen för Iter i Europa
ingick Euratom och Japan ett bilateralt avtal om komplementär gemensam
fusionsforskning, den s.k. strategin med bredare inriktning [3]. Som värdpart och den som bidrar med den
största andelen under byggfasen (5/11 eller ca 45 % av hela kostnaden) har
Euratom ett särskilt ansvar och särskilda skyldigheter, bland annat genom att
inte kunna dra sig ur Iter-avtalet unilateralt. EU-bidraget till Iter-projektet förvaltas av
det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi (”Fusion
for Energy”, F4E), som inrättades genom rådets beslut av den 27 mars 2007[4]. Medlemmarna i F4E (Euratom, de
27 medlemsstaterna och Schweiz) är alla representerade i F4E:s styrelse. EU:s
bidrag till Iter-projektet består huvudsakligen av större system och
komponenter till Iter som anskaffas av F4E och överlämnas till
Iter-organisationen som naturabidrag under uppbyggnadsfasen. Europaparlamentet
ansvarar för att bevilja F4E ansvarsfrihet för budgeten. Byggandet av Iter kännetecknas av att det ur
teknisk synvinkel är extremt svårt. Dess unika storlek och komplexitet innebär
att det är ett mycket omfattande projekt med bidrag från områdena för väg- och
vattenbyggnad, maskinteknik, elektroteknik och kärnteknik. Iter har vissa egenskaper gemensamma med andra
storskaliga projekt av intresse för EU: denna typ av projekt kan vara
oproportionerligt dyra i förhållande till den blygsamma EU-budgeten och har en
tendens att överskrida de ursprungliga kostnadsberäkningarna. Det behov av
ytterligare finansiering som blir följden leder antingen till omdisponering av
medel som redan öronmärkts för andra prioriteringar eller till att man tänjer
på de gränser som sätts av den fleråriga budgetramen. Dessa följder har också
redan ifrågasatts av Europaparlamentet. Dessutom kan medel omdisponeras först
efter en lång och komplex interinstitutionell process som äventyrar uppfyllandet
av EU:s internationella åtaganden. Detta är ingen hållbar modell: en annan
strategi krävs som kan göra detta utmanande projekt säkert på lång sikt. Därför
föreslog kommissionen i sitt meddelande av den 29 juni 2011 ”En budget för
Europa 2020”[5]
att EU:s bidrag till Iter-projektet efter 2013 finansieras utanför den
fleråriga budgetramen. Det föreslås därför att ett kompletterande
forskningsprogram inrättas enligt Euratomfördraget för EU:s bidrag till
Iter-projektet för perioden 2014–2018. Det ska noteras att Euratomfördraget begränsar
detta forskningsprograms varaktighet till högst fem år. Enligt Iter-avtalet ska
Iter-projektet ha en inledande giltighet på 35 år (dvs. till och med 2041).
Därmed kommer efterföljande rådsbeslut att behövas för den fortsatta
finansieringen av EU-bidraget till projektet. 2. FÖRSLAGETS
TILLÄMPNINGSOMRÅDE Det föreslagna kompletterande
forskningsprogrammet täcker bidragen till byggandet av
Iter-anläggningen, upphandling av utrustning och installationer och allmän
teknisk och administrativ support för projektet under uppförandet samt
deltagande i beställning och initial drift och i annan Iter-relaterad
verksamhet såsom inom ramen för avtalet om strategin med bredare inriktning. Euratom kommer att fortsätta delta i styrning,
förvaltning och tillhandahållande av personal till Iter-organisationen och F4E
i enlighet med bestämmelserna i avtalet om inrättande av Iter-organisationen
och rådets beslut om inrättande av F4E. 3. RESULTATET AV SAMRÅDET MED
BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS Detta förslag tar full hänsyn till svaren från
ett omfattande offentligt samråd som byggde på grönboken ”Från utmaningar till
möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av
forskning och innovation”[6],
som ingår i förberedelserna för Euratoms forsknings- och utbildningsprogram
(2014–2018) som bidrar till ramprogrammet ”Horisont 2020” för forskning och
innovation. Iter ingick i detta samråd och i de interna och externa utvärderingarna
för utarbetande av konsekvensanalysen. Slutsatsen av
denna konsekvensanalys var att de långsiktiga fördelarna med Iter, som uppväger
vetenskapliga, tekniska och ekonomiska risker, är kommersiellt utnyttjande av
fusionsenergi och, på kort sikt, konkurrensfördelar för industrin. På grundval av meddelandet av den 29 juni 2011
har flera alternativa metoder för finansiering av Iter-projektet utanför den
fleråriga budgetramen granskats. Att skapa ett
kompletterande forskningsprogram som finansieras med bidrag från
medlemsstaterna kommer att ge projektet kontinuitet, särskilt i förhållande
till EU:s internationella partner. Dessutom går det att undvika en
omförhandlingsprocess för att ändra Iter-avtalet, en komplex process med många
osäkra faktorer. 4. RÄTTSLIGA ASPEKTER Den rättsliga grunden för
det kompletterande forskningsprogrammet är artikel 7 i Euratomfördraget. Det
kompletterande forskningsprogrammet, med en löptid på 5 år, kommer att antas
genom ett särskilt rådsbeslut. 5. BUDGETKONSEKVENSER Den ”finansieringsöversikt
för rättsakt” som bifogas detta förslag till rådets förordning redovisar
budgetkonsekvenserna och de personal- och förvaltningsresurser som krävs för
genomförandet av det kompletterande forskningsprogrammet. 2011/0460 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om antagande av ett kompletterande
forskningsprogram för Iter-projektet (2014–2018) EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om upprättandet av
Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 7 i detta, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets yttrande[7], med beaktande av yttrandet från Europeiska
ekonomiska och sociala kommittén[8],
och av följande skäl: (1)
Avtalet om upprättandet av en internationell
fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av Iter-projektet[9] (nedan kallat Iter-avtalet)
undertecknades den 21 november 2006 av Europeiska atomenergigemenskapen
(Euratom), Folkrepubliken Kina, Republiken Indien, Japan, Republiken Korea,
Ryska federationen och Amerikas förenta stater. Iter-avtalet inrättar den
internationella fusionsenergiorganisationen för Iter (nedan kallad Iter-organisationen)
som har det fulla ansvaret för att bygga, driva, utnyttja och avaktivera
Iter-anläggningen. (2)
Enligt Iter-avtalet ska alla parter lämna bidrag
till Iter-organisationen genom särskilt inrättade juridiska personer, ”interna
Iter-organ”. Det europeiska interna Iter-organ som ska fullgöra Euratoms
skyldigheter när det gäller Iter-organisationen inrättas genom rådets beslut
2007/198/Euratom av den 27 mars 2007 om inrättande av ett europeiskt gemensamt
företag för Iter och utveckling av fusionsenergi samt om beviljande av förmåner
till detta företag[10]. (3)
Inom ramen för förhandlingarna för att uppnå stöd
från övriga Iter-parter för att fastställa platsen för Iter i Europa ingick
Japans regering och Europeiska atomenergigemenskapen 2007 avtalet om gemensamt
genomförande av verksamhet enligt strategin med bredare inriktning inom området
fusionsenergiforskning[11],
som fastställer gemensam verksamhet inom fusionsforskning på Japans territorium
för att säkerställa snabb start och hög prestanda för Iter. Verksamheten inom
ramen för strategin med bredare inriktning och annan Iter-relaterad verksamhet
kanaliseras genom det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling
av fusionsenergi. Strategin med bredare inriktning finansieras huvudsakligen
genom naturabidrag från vissa medlemmar av det europeiska gemensamma företaget
för Iter och utveckling av fusionsenergi medan återstoden täcks av Euratoms
budget. (4)
Den beräknade kostnaden för att bygga Iter har ökat
jämfört med de ursprungliga beräkningarna från 2001, på vilka Iter-avtalet
bygger. I sina slutsatser om Iter av den 12 juli 2010 om rådande läge och
möjlig väg framåt begränsade Europeiska unionens råd det europeiska bidraget till
Iters byggfas till 6,6 miljarder euro i 2008 års penningvärde. Enligt dessa
slutsatser finansieras det europeiska bidraget av Euratom (80 %) och
Frankrike (20 %) och inbegriper byggkostnader, driftskostnader och
oförutsedda utgifter. Som en följd av dessa slutsatser föreslog kommissionen en
ändring av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om
budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning när det gäller den fleråriga
budgetramen[12]
för perioden 2007–2013 för att ge ytterligare medel till Iter för perioden
2012–2013. (5)
För perioden efter 2013 föreslår kommission i sitt
meddelande ”En budget för Europa 2020”[13] att
Iter-projektet finansieras utanför budgetramen. Därför bör ett kompletterande
forskningsprogram för Iter-projektet inrättas för perioden 2014–2018. (6)
Det kompletterande forskningsprogrammet för
Iter-projektet bör finansieras genom bidrag från medlemsstaterna som bygger på
den uttagssats för BNI som tillämpas för varje medlemsstat såsom denna
definieras för beräkning av det egna BNI-bidraget till Europeiska unionens
allmänna budget. Dessa bidrag ska gå till Europeiska unionens allmänna budget
och ska avsättas för det programmet. Även
tredjeländer som har ingått samarbetsavtal med Euratom inom fusionsområdet,
genom vilka deras respektive forskningsprogram knyts till Euratomprogrammen,
bör bidra till det programmet. (7)
Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom
proportionerliga åtgärder över hela utgiftscykeln, inbegripet åtgärder för att
förebygga, avslöja och utreda oegentligheter, indriva belopp som förlorats,
betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt och, i förekommande
fall, besluta om påföljder. (8)
Den tekniska och vetenskapliga kommittén
överlämnade sitt yttrande till kommissionen om Euratoms forsknings- och
utbildningsprogram (2014–2018), som bidrar till ramprogrammet ”Horisont 2020”
för forskning och innovation. Iter-verksamheternas vetenskapliga och tekniska
innehåll är oförändrat i detta kompletterande forskningsprogram. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Det kompletterande forskningsprogrammet för
Iter-projektet (nedan kallat programmet) inrättas för perioden från och
med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2018. Det ska finansiera
verksamhet som krävs för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) bidrag
till Iter-organisationen, inbegripet de verksamheter som krävs för att bygga,
driva och utnyttja Iter-anläggningen samt Iter-relaterade verksamheter.
Programmets vetenskapliga och tekniska mål, grunden till programmet och
verksamheterna inom programmet fastställs i bilagan. Artikel 2 Programmet ska finansieras genom ett bidrag på
högst 2 573 miljoner euro (i löpande priser) enligt artikel 3. Artikel 3 Programmet ska finansieras genom bidrag från
medlemsstaterna som bygger på den uttagssats för BNI som tillämpas för varje
medlemsstat såsom denna definieras för beräkning av det egna BNI-bidraget till
Europeiska unionens allmänna budget. Dessa bidrag ska betraktas som externa
inkomster avsatta för programmet i enlighet med artikel XX i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr XX/2012 [ny budgetförordning][14] . Artikel 4 Även tredjeländer som har ingått
samarbetsavtal med Euratom inom fusionsområdet, genom vilka deras respektive
forskningsprogram knyts till Euratomprogrammen (nedan kallade ”associerade
länder”), kan bidra till programmet. Bidraget från associerade länder ska
fastställas i deras respektive samarbetsavtal med Euratom inom fusionsområdet. Artikel 5 Programmet ska genomföras av kommissionen i
enlighet med förordning (EU) nr XXXX/2012 [nya budgetförordningen]. Kommissionen kan
överlåta genomförandet till det europeiska gemensamma företaget för Iter och
utveckling av fusionsenergi[15] i enlighet med [artikel XX i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXXX/2012 [ny
budgetförordning]. Artikel 6 1. Kommissionen ska vid genomförandet av de
åtgärder som finansieras enligt detta beslut se till att unionens ekonomiska
intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och
annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla kontroller och, om
oegentligheter påvisas, genom återkrävande av orättmätigt utbetalda belopp och effektiva,
proportionella och avskräckande påföljder. 2. Kommissionen eller dess företrädare och
revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av
handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och
underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt detta beslut Europeiska byrån för bedrägeribekämpning
(Olaf) får, i enlighet med förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96,
utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt
eller indirekt berörs av unionsfinansiering, i syfte att fastställa om det har
förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens
ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra
avtal som berörs av sådan finansiering. Utan att det påverkar tillämpningen av första
och andra punkterna ska befogenheten att utföra revision, kontroller på plats
och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och
Olaf i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer,
bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av den
här förordningen. Artikel
7 Detta beslut träder i kraft den tredje dagen
efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning. Det ska tillämpas från och med den
1 januari 2014. Artikel 8 Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den På
rådets vägnar Ordförande Bilaga VETENSKAPLIGT
OCH TEKNISKT MÅL FÖR, GRUND FÖR OCH VERKSAMHETER INOM DET KOMPLETTERANDE
FORSKNINGSPROGRAMMET FÖR ITERPROJEKTET Vetenskapligt och tekniskt mål Målet för det kompletterande
forskningsprogrammet för Iter-projektet är att genomföra Iter som ett viktigt
steg mot att skapa prototypreaktorer för fusionskraftverk som är säkra,
långsiktigt hållbara, miljövänliga och ekonomiskt bärkraftiga. Den första prioriteringen i strategin för att
uppnå detta mål ska vara att bygga Iter (en stor experimentanläggning som visar
att fusionskraft är en vetenskapligt och tekniskt fungerande energikälla) följt
av uppförande av en fusionsreaktor för
demonstrationsändamål. Grund för programmet Fusionsenergi har potential att ge ett
betydande bidrag till förverkligandet av en långsiktigt hållbar och säker
energiförsörjning för unionen inom några årtionden. En framgångsrik utveckling
av fusion skulle ge energi som är säker, långsiktigt hållbar och miljövänlig. Den globala dimensionen av
forskning och utveckling inom fusionsområdet konkretiseras i avtalet om
inrättande av den internationella fusionsenergiorganisationen för
Iter-projektet och avtalet mellan Japans regering och Euratom om strategin med
bredare inriktning inom området fusionsenergiforskning, som är komplementärt
till Iter-verksamheterna. Verksamheter Det kompletterande forskningsprogrammet för
Iter-projektet kommer att tillhandahålla Euratoms bidrag till verksamheterna
inom det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av
fusionsenergi (”Fusion för Energy”, F4E), i enlighet med rådets beslut av den
27 mars 2007 (2007/198/Euratom). F4E:s verksamheter för perioden 2014–2018 ska vara
följande: (a) Stå för Euratoms bidrag till den
internationella fusionsenergiorganisationen för Iter, inbegripet den
FoU-verksamhet som krävs för att utveckla grunden för upphandling av
Iter-komponenter och av provmantelmoduler för Iter. (b) Stå för Euratoms bidrag till verksamheter
inom ramen för strategin med bredare inriktning tillsammans med Japan. (c) I tillämpliga fall annan verksamhet i form
av förberedelser för utformning av en reaktor för demonstrationsändamål och
tillhörande strukturer. Även F4E:s funktion, förvaltning och personal
samt övergripande tekniskt och administrativt stöd täcks av det kompletterande
forskningsprogrammet för Iter-projektet. De detaljerade arbetsprogrammen för
genomförande av ovannämnda verksamheter kommer att fastställas årligen av F4E:s
styrelse. FINANSIERINGSÖVERSIKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM
FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets
beteckning 1.2. Berörda politikområden i den
verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 1.3. Typ av förslag eller initiativ 1.4. Mål 1.5. Motivering till förslaget eller
initiativet 1.6. Tid under vilken åtgärden kommer
att pågå respektive påverka resursanvändningen 1.7. Planerad metod för genomförandet
2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och
rapportering 2.2. Administrations- och
kontrollsystem 2.3. Åtgärder för att förebygga
bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV
FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den fleråriga
budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 3.2. Beräknad inverkan på utgifterna 3.2.1 Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna 3.2.2 Beräknad inverkan på driftsanslag 3.2.3 Beräknad inverkan på de administrativa anslagen 3.2.4 Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 3.2.5 Bidrag från tredje part 3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna FINANSIERINGSÖVERSIKT
1.
GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER
INITIATIVET
1.1.
Förslagets eller initiativets beteckning
Rådets
beslut om antagande av ett kompletterande forskningsprogram för Iter-projektet
(2014–2018)
1.2.
Berörda politikområden i den
verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[16]
-
XX XX ITER
1.3.
Typ av förslag eller initiativ
¨ Ny åtgärd ¨ Ny åtgärd efter ett pilotprojekt/en förberedande åtgärd[17] ý Befintlig
åtgärd vars genomförande förlängs i tiden ¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny
1.4.
Syften
1.4.1.
Fleråriga strategiska mål för
kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till
Det
övergripande målet för det kompletterande forskningsprogrammet för Iter (”programmet”)
ska vara att bidra till en långsiktig minskning av koldioxidutsläppen från
energisystemet på ett tryggt, effektivt och säkert sätt. Programmet kommer att
bidra till Europa 2020-strategin och till flaggskeppsinitiativet
Innovationsunionen genom stöd för mobilisering av den europeiska
högteknologiska industrin, som får nya färdigheter och ny
tillverkningskapacitet genom att delta i upphandlingskontrakten för F4E.
1.4.2.
Särskilda mål eller
verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen
som berörs av indirekta åtgärder
Tillhandahålla
Euratoms bidrag till Iter-organisationen för att bygga, driva och utnyttja
Iter-anläggningen samt för Iter-relaterad verksamhet. Berörda
verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen (ABM) och
budgeteringen (ABB)
1.4.3.
Särskilda mål eller
verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen
som berörs av direkta åtgärder från JRC
Ej
tillämpligt
1.4.4.
Förväntade resultat och
påverkan
Beskriv
den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller
den del av befolkningen som berörs. Det
kompletterande forskningsprogrammet kommer att leda till att Europa bidrar till
ett framgångsrikt uppförande av Iter-anläggningen inom ramen för ett
internationellt samarbete. Eftersom Europa står för det största bidraget till
projektet (45 % av byggkostnaderna) kommer programmet att ha störst
effekter i Europa. Dessa effekter kommer att vara både kortsiktiga
(konkurrensfördelar för Europas industri) och långsiktiga (en ledande roll för
Europa i det kommersiella utnyttjandet av fusionsenergi). Projektet
har redan en positiv inverkan på industrins konkurrenskraft och
sysselsättningen tack vare Iter-verksamhetens karaktär (upphandling av
högteknologiska komponenter eller byggnader), som kräver industriella bidrag
från områdena för väg- och vattenbyggnad, maskinteknik, elektroteknik,
materialteknik och kärnteknik under unika omständigheter. Över tre fjärdedelar
av gemenskapens sammanlagda bidrag till Iter kommer att leda till kontrakt med
privata företag. Ett betydande antal nya arbetstillfällen kommer att skapas i
Europa som en direkt följd av Iter-verksamheten, eftersom en stor andel av
utgifterna går till FoU och tekniskt arbete som är mer arbetsintensivt än
konventionell tillverkning. På
lång sikt innebär Iter en unik möjlighet för den europeiska högteknologiska
industrin och de europeiska byggföretagen att skapa en global konkurrensfördel
och bli ledande aktörer vid utformningen av den första generationen
fusionsreaktorer och den åtföljande internationella kommersialiseringen.
1.4.5.
Indikatorer för bedömning av
resultat eller verkan
Ange
indikatorerna för övervakningen av genomförandet av förslaget/initiativet. De
indikatorer som kommer att användas för att mäta framstegen i samband med de
europeiska bidragen till byggandet av Iter är uppnåendet av milstolparna för
F4E, det europeiska gemensamma företaget med uppgift att upphandla komponenter
och tillhandahålla dem som naturabidrag till Iter under projektets byggfas. F4E
har i sin projektplan identifierat de viktiga milstolpar som ska gälla för all
upphandling under Iter-bygget. Den övergripande planeringen och det årliga
arbetsprogrammet för F4E innehåller en tidtabell för uppnåendet av dessa
milstolpar och för regelbunden rapportering till F4E:s styrelseorgan
(styrelsen) och till rådet om framstegen.
1.5.
Motivering till förslaget eller
initiativet
1.5.1.
Behov som ska tillgodoses på
kort eller lång sikt
I
sitt meddelande av den 29 juni 2011 ”En budget för Europa 2020” föreslår
kommissionen att EU:s bidrag till Iter-projektet efter 2013 finansieras utanför
den fleråriga budgetramen. Förslaget genomförs genom detta kompletterande
forskningsprogram.
1.5.2.
Mervärdet av EU-deltagande
Den
risk och de kostnader som ett långsiktigt projekt såsom Iter medför innebär att
det skulle vara omöjligt att gripa sig an för enskilda medlemsstater och även
för EU ensamt. Därmed bedömdes det nödvändigt att inrätta en global ram för
genomförandet av projektet. Deltagandet i denna internationella satsning medför
åtgärder på europeisk nivå med riskdelning, räckvidd och stordriftsfördelar som
inte skulle kunna uppnås på annat sätt.
1.5.3.
Erfarenheter från liknande
försök eller åtgärder
JET-projektet
(Joint European Torus) visade att det var effektivt och maximerade de
vetenskapliga och industriella fördelarna att bygga och driva en stor
infrastruktur för fusionsforskning med samordning från Euratom. Den skala som
krävs för att bygga Iter är dock unik och kräver ett samarbete på global nivå
av en hittills oprövad omfattning.
1.5.4.
Förenlighet med andra
finansieringsformer och eventuella synergieffekter
Programmet
kommer att skapa synergier med och vara komplementärt till fusionsforskningen
och Euratoms kommande forskningsprogram som kompletterar Horisont 2020
(2014–2018). Särskilt gäller att åtgärder som vidtas inom denna ram kommer att
ge viktiga vetenskapliga bidrag till byggandet och driften av Iter och minska
riskerna betydligt. Även resultaten av fusionsforskning inom Euratoms
ramprogram för forskning för 2012 – 2013 kommer att vara ett viktigt bidrag
till verksamhet inom programmet.
1.6.
Tid under vilken åtgärden
kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen
ýFörslag eller initiativ som pågår under begränsad tid –
ý Förslaget eller initiativet ska gälla från 2014-01-01 till 2018-12-31 –
ý Det påverkar resursanvändningen från 2014 till 2026. ¨ Förslag eller
initiativ som pågår under obegränsad tid –
Efter en inledande period
ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ, –
beräknas genomförandetakten nå
en stabil nivå.
1.7.
Planerad metod för
genomförandet[18]
ý Direkt centraliserad
förvaltning som sköts av kommissionen ý Indirekt
centraliserad förvaltning med delegering till: –
¨ genomförandeorgan –
ý byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[19] –
¨ nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts
uppgifter som faller inom offentlig förvaltning –
¨ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda
åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som
anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i
budgetförordningen ¨ Delad
förvaltning med medlemsstaterna ¨ Decentraliserad
förvaltning med tredjeländer ¨ Gemensam
förvaltning med internationella organisationer (ange vilka) Om fler än
ett förvaltningssätt anges, lämna närmare uppgifter i avsnittet för ”kommentarer”. Kommentarer: Förvaltningen
kommer att skötas av kommissionens tjänsteavdelningar och genom det europeiska
gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi (”Fusion for
Energy” – F4E). Kommissionen företräder Euratom i högnivåinstanser för både
Iter-organisationen och F4E.
2.
FÖRVALTNING
Programmet
kommer att genomföras via F4E, som kanaliserar Euratoms bidrag till
Iter-projektet och Euratoms bidrag till annan Iter-relaterad verksamhet, såsom
strategin med bredare inriktning tillsammans med Japan. Kommissionen
deltar i F4E:s och Iter-organisationens beslutsfattande organ. På
internationell nivå företräder kommissionen Euratom i Iter-organisationens
beslutsfattande organ och Iter-rådet och deltar i den vetenskaplig och tekniska
rådgivande kommittén och i Iter-rådets rådgivande förvaltningskommitté. När
det gäller F4E:s styrning och förvaltning är kommissionen medlem av F4E och
deltar för Euratoms räkning i de organ som styr det gemensamma företaget, dvs.
styrelsen, arbetsutskottet, den rådgivande tekniska expertgruppen,
administrativa och ekonomiska kommittén och ”kontoret”.
2.1.
Bestämmelser om uppföljning och
rapportering
Ett
uppföljningssystem finns för att säkerställa resultat av högsta kvalitet och
att resurserna används på effektivast möjliga sätt. Uppföljning och
rapportering bygger på de regler för förvaltning och rapportering som tillämpas
av F4E och Iter-organisationen och som kräver att de styrande organen godkänner
alla viktiga dokument. Genom dessa organ följer kommissionen upp och ser över
de dokument som styr verksamheter för genomförande av Iter-projektet, bland
annat arbetsprogram, verksamhetsberättelser, projektplaner, resursbehovsplaner,
personalpolitiska planer, budgetar, räkenskaper osv. F4E
fastställer en process för projektadministration och rapportering där de olika
aspekterna av rapporteringssystemet till styrelsen är helt integrerade. Varje
år och i linje med rådets slutsatser av den 12 juli 2010 (utkast 11902/10 RECH
255 ATO 38 BUDGET 45 och antagande 11821/10 ADD 1) rapporterar F4E till rådet
om uppnådda framsteg i genomförandet av besparingsplanen samt om resultat och
förvaltning av det gemensamma företaget och Iter-projektet, inbegripet
fullgörande av verksamheter inom den årliga budgeten för F4E. Som
svar på rådets slutsatser har F4E utsett en oberoende expert som kommer att
bedöma projektets framsteg på grundval av befintliga rapporter och lämna sitt
yttrande till F4E:s styrelse och till rådet (konkurrenskraft) en gång per år. Dessutom
har F4E och kommissionen undertecknat ett administrativt avtal som definierar
metoder och villkor som gäller för överföring från kommissionen till F4E av
gemenskapens ekonomiska bidrag.
2.2.
Administrations- och
kontrollsystem
Kommissionen
deltar i Iter-organisationens beslutsfattande organ och F4E:s styrande organ. Hos
kommissionen kommer tjänsteavdelningarna vid det generaldirektorat som ansvarar
för det gemensamma företaget att följa och se över alla initiativ som krävs för
ett effektivt genomförande av Iter-projektet, särskilt ekonomiska initiativ. Dessutom
kommer kommissionens enhet för internrevision att fungera som internrevisor för
F4E från och med 2012, med de metoder som överenskommits mellan
generaldirektoratet som ansvarar för internrevisionen och F4E. Dessutom
har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) samma befogenheter gentemot
F4E och dess personal som gentemot kommissionens förvaltning. När
det gäller styrningen av F4E antog dess styrelse i slutet av maj 2011 på
kommissionens initiativ en uppsättning åtgärder för att förbättra styrningen
och förvaltningen. Dessa åtgärder innefattade bland annat inrättande av
administrativa och ekonomiska kommittén som tillhandahåller synpunkter och
rekommendationer till styrelsen i ekonomiska och administrativa frågor,
inrättande av ett ”kontor” som förbereder styrelsens arbete och beslut och
översyn av arbetsutskottets roll, som kommer att vara inriktad på F4E:s
upphandlingsverksamhet uppströms. Dessutom
har en nyligen utsedd direktör från den 1 januari 2011 infört en ny
organisationsstruktur som ska vara mer projektorienterad och ha en stark
finansiell tjänst. F4E:s
budgetförordning motsvarar kommissionens, inklusive förfaranden för offentlig
upphandling som motsvarar kommissionens standarder. I linje med dess
budgetförordning innefattar F4E:s kontrakt nödvändiga bestämmelser för
övervakning och kontroll av användningen av F4E:s budget. Efter yttranden från
revisionsrätten har F4E sett över sin budgetförordning för att ta hänsyn till
revisionsrättens huvudsakliga rekommendationer. F4E
har redovisningsskyldighet inför styrelsen och även inför Europaparlamentet,
som beviljar ansvarsfrihet för budgeten utifrån en rekommendation från rådet. Dessutom
genomför revisionsrätten revision av F4E två gånger per år och överlämnar en
rapport till kommissionen, rådet och Europaparlamentet som en del av
beviljandet av ansvarsfrihet. När det gäller gemensam förvaltning mellan F4E
och Iter (t.ex. gemensam upphandling) kommer kommissionen även i fortsättningen
att se till att räkenskaper, intern kontroll, revision och partners förfaranden
för offentlig upphandling följer EU:s bestämmelser och standarder. Hänsyn tas
till tidigare revisioner som genomförts av revisionsrätten.
2.2.1.
Ram för intern kontroll
Ramen
för intern kontroll bygger på: 1.
Kommissionens normer för intern kontroll, som kommer att tillämpas av det
generaldirektorat som ansvarar för Iter-projektet vid antagande av beslut som
rör F4E, särskilt beslut som rör ekonomin. 2.
De normer för intern kontroll som F4E inför för genomförande av systematiska övervakningsinsatser
och och uppföljning av de därav följande rekommendationerna. Utstationerad
personal från kommissionen har bistått F4E med genomförandet av handlingsplanen
för intern kontroll, upprättande av checklistor, införande av en mekanism för
regelbunden övervakning samt budgetförvaltning. 3.
Teknisk, ekonomisk och politisk granskning från kommissionens sida av F4E:s och
Iters verksamhet för varje steg i projektet. 4.
Förhandskontroller av upphandling och efterhandskontroller. Regelbunden riskbedömning
och regelbunden övervakning av framstegen med utförandet av arbetet och av
förbrukningen av resurser, baserat på definierade mål och indikatorer. 2.2.2 Förväntad risk för
överträdelser Det
finns en inneboende ekonomisk risk med F4E på grund av dess verksamhet
(storskaliga och komplexa upphandlingar som innebär naturabidrag och med stora
tekniska risker). Åtgärder för att följa upp och åstadkomma en bättre kontroll
av F4E:s funktion har införts, och även omorganisationen av F4E:s struktur bör
förbättra läget. Kommissionen
kommer även i fortsättningen att identifiera risker i samband med genomförandet
av projektet, bland annat när det gäller kostnader, och vidta lämpliga åtgärder
för att hantera och minska dessa risker. 2.3. Åtgärder för att förebygga
bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter Kommissionens
generaldirektorat som ansvarar för genomförandet av Iter-projektet och
projektbudgeten har som fast föresats att bekämpa bedrägeri under projektets
alla faser i linje med kommissionens strategi mot bedrägerier KOM(2011) 376 av
den 24 juni 2011. Den
administrativa uppföljningen av kontrakt, bidrag och tillhörande betalningar
sker under F4E:s ansvar. Kommissionen och F4E fäster särskild vikt vid att
hålla kostnaderna nere. Kommissionen
och det gemensamma företaget tar hänsyn till Europeiska unionens finansiella
intressen, bland annat i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr
2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas
finansiella intressen och artikel 53 a i budgetförordningen. De
ska vid genomförandet av de åtgärder som finansieras enligt detta beslut se
till att unionens ekonomiska intressen skyddas genom förebyggande åtgärder mot
bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla
kontroller och, om oegentligheter påvisas, genom återkrävande av orättmätigt
utbetalda belopp och effektiva, proportionella och avskräckande påföljder. F4E
har börjat utveckla en strategi för efterhandsrevision som ska genomföras 2012.
Strategin är en viktig kontroll som syftar till att bedöma underliggande
transaktioners laglighet och regelmässighet. Europeiska
byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) har samma befogenheter gentemot F4E och
dess personal som gentemot kommissionens förvaltning. Olaf
får, i enlighet med förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, utföra
kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller
indirekt berörs av EU-finansiering, i syfte att fastställa om det har
förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar
unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller
andra avtal som berörs av sådan finansiering. 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV
FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den fleråriga
budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel · Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)
Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd
och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga
budgetramen i nummerföljd. Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av utgifter || Bidrag Nummer: 08 01 xx || Diff./icke-diff. ([20]) || från Efta-länder[21] || från kandidat-länder[22] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budget-förordningen Utanför den fleråriga budgetramen || 08 01 04 40 Fusionsenergi || Icke-diff. || Nej || Nej || Ja || Ja · Nya budgetrubriker som föreslås Redovisa de berörda rubrikerna i
budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda
budgetrubrikerna i den årliga budgetramen i nummerföljd. Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag Utanför den fleråriga budgetramen || Diff. anslag/icke-diff. anslag || från Efta-länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budget-förordningen H1/Utanför den fleråriga budgetramen || 08 01 XX 01 Personalkostnader* 08 01 XX 02 Kostnader för extern personal* 08 01 XX 03 Andra administrativa utgifter* 08 06 01 xx Iter-relaterade utgifter || Diff. anslag/icke-diff. anslag || Nej || Nej || Ja || Ja *- Den exakta numreringen
av budgetrubrikerna kommer att fastställas i ett senare skede. 3.2. Beräknad inverkan på utgifterna 3.2.1 Sammanfattning av den beräknade
inverkan på utgifterna I löpande priser – miljoner euro (avrundat
till tre decimaler) || || Utanför den fleråriga budgetramen || || || Budgetår 2014[23] || Budgetår 2015 || Budgetår 2016 || Budgetår 2017 || Budgetår 2018 || >2018 || Totalt || Driftsanslag utanför den fleråriga budgetramen || || || || || || || || Budgetrubrik: 08 06 01 xx Iter || Åtaganden || (1) || 897,230 || 631,578 || 285,383 || 282,081 || 253,262 || - || 2 349,534 || Betalningar || (2) || 107,000 || 306,140 || 405,263 || 304,368 || 353,455 || 873,308 || 2 349,534 || Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för Iter-programmet[24] || || || || || || || || Budgetrubrik. 08 01 04 40 F4E-personal || || (3) || 43,000 || 43,860 || 44,737 || 45,632 || 46,545 || - || 223,774 || TOTALA anslag utanför budgetramen || Åtaganden || =1+1a +3 || 940,230 || 675,438 || 330,120 || 327,713 || 299,807 || || 2 573,308 || Betalningar || =2+2a +3 || 150,000 || 350,000 || 450,000 || 350,000 || 400,000 || 873 308 || 2 573,308 || || || Budgetrubrik 1 GD: || || || Budgetår 2014[25] || Budgetår 2015 || Budgetår 2016 || Budgetår 2017 || Budgetår 2018 || >2018 || Totalt Driftsanslag || || || || || || || Budgetrubrik: || Åtaganden || (1) || || || || || || || Betalningar || (2) || || || || || || || Budgetrubrik: || Åtaganden || (1a) || || || || || || || Betalningar || (2a) || || || || || || || Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[26] || || || || || || || Budgetrubrik: 08 01 XX 01 08 01 XX 02 08 01 XX 03 || || (3) || 6,350 0,960 2,559 || 6,477 0,979 2,610 || 6,606 0,999 2,662 || 6,738 1,019 2,715 || 6,874 1,039 2,769 || || 33,045 4,996 13,315 TOTALA anslag för || Åtaganden || =1+1a +3 || 9,869 || 10,066 || 10,267 || 10,472 || 10,682 || || 51,356 Betalningar || =2+2a +3 || 9,869 || 10,066 || 10,267 || 10,472 || 10,682 || || 51,356 TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || || 0 Betalningar || (5) || || || || || || || TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || || || || || || || TOTALA anslag under RUBRIK 1 a i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || || || || || || || || Betalningar || || || || || || || || Om flera rubriker i budgetramen påverkas
av förslaget eller initiativet: Ej tillämpligt Miljoner euro (avrundat till 3 decimaler) || || || Budgetår 2014[27] || Budgetår 2015 || Budgetår 2016 || Budgetår 2017 || Budgetår 2018 || >2018 || Totalt TOTALA anslag under budgetrubrik 1/UTANFÖR DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN || Åtaganden || 950,099 || 685,504 || 340,387 || 338,185 || 310,489 || || 2 624,664 Betalningar || 159,869 || 360,066 || 460,267 || 360,472 || 410,682 || 873,308 || 2 624,664 3.2.2 Beräknad inverkan på driftsanslag –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk –
ý Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt
följande: Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till 3
decimaler) Åtgärds- och resultatbeteckning ò || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2017+2018 || 2019 || 2020 || Totalt RESULTAT Typ av resultat[28] || Genomsnittliga kostnader för resultat || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Totala kostnader Särskilt mål nr 1[29]… || || || || || || || || || || || || || || || || – Resultat* || || || 1 || 897,230 || 1 || 631,578 || 1 || 285,383 || 1 || 282,081 || 1 || 253,262 || || || || || 5 || 2 349,534 Delsumma för specifikt mål 1 || || || || || || || || || || || || || || || || TOTAL KOSTNAD || 1 || 897,230 || 1 || 631,578 || 1 || 285,383 || 1 || 282,081 || 1 || 253,262 || || || || || 5 || 2 349,534 * Resultatet för
Iter-projektet kommer att vara den verksamhetsberättelse som tillhandahålls av
F4E (Barcelonakontoret) i vilken projektets framsteg beskrivs. 3.2.3 Beräknad inverkan på de administrativa
anslagen 3.2.3.1. Sammanfattning –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i
anspråk –
ý Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk
enligt följande: Miljoner
euro (avrundat till 3 decimaler) || Budgetår 2014[30] || Budgetår 2015 || Budgetår 2016 || Budgetår 2017 || Budgetår 2018 || Totalt RUBRIK 1 i den fleråriga budgetplanen || || || || || || Personalresurser för att driva programmet || 7,310 || 7,456 || 7,605 || 7,757 || 7,913 || 38,041 Övriga administrativa utgifter || 2,559 || 2,610 || 2,662 || 2,715 || 2,769 || 13,315 Delsumma RUBRIK 1 i den fleråriga budgetramen || 9,869 || 10,066 || 10,267 || 10,472 || 10,682 || 51,356 Utanför budgetramen || || || || || || Personalresurser || 33,996 || 34,676 || 35,369 || 36,077 || 36,798 || 176,916 Övriga utgifter av administrativ karaktär* || 9,004 || 9,184 || 9,368 || 9,555 || 9,747 || 46,858 || || || || || || *
beräknade kostnader Totalt || 52,869 || 53,926 || 55,004 || 56,104 || 57,227 || 275,130 3.2.3.2. Beräknat personalbehov –
¨ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk –
ýFörslaget/initiativet kräver att personalresurser
tas i anspråk enligt följande: Uppskattningen ska uttryckas i
hela belopp (eller högst avrundat till en decimal) || Budgetår 2014[31] || Budgetår 2015 || Budgetår 2016 || Budgetår 2017 || Budgetår 2018 || Totalt || Tjänster i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) för Iter som ska integreras i den särskilda tjänsteförteckningen för Iter för budgetrubrik 1 Vid huvudkontoret || 50 || 50 || 50 || 50 || 50 || 50 || || || || || || || || || || || || || || || || || || || Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter: )[32] för Iter för budgetrubrik 1 || Kontraktsanställda, vikarier och nationella experter || 15 || 15 || 15 || 15 || 15 || 15 || || || || || || 08 01 04 40[33] || Vid huvudkontoret[34] || || || || || || - (JU ITER-F4E (Barcelona) (*) || 422 || 422 || 422 || 422 || 422 || 422 XX 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekt forskning) || || || || || || 10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkt forskning) || || || || || || Andra budgetposter (ange närmare) || || || || || || SUMMA || 487 || 487 || 487 || 487 || 487 || 487 XX är det
politikområde eller den avdelning i budgeten som berörs. Behovet av personal ska
täckas av det anslag som redan beviljats för att förvalta åtgärden och/eller
som omfördelats inom GD RTD, vid behov tillsammans med ytterligare tilldelning
som beviljas det ansvariga GD RTD inom ramen för det årliga budgetförfarandet
och med hänsyn till budgetrestriktionerna. De administrativa
kostnaderna (inklusive personal) för att driva Iter-programmet (utanför
driftsbidraget till det gemensamma företaget för Iter (F4E)) bör följa
driftsanslagen för själva Iter-programmet. (*) De 422 heltidsekvivalenter som finansierades i budgeten
för 2012 under rubrikerna 08.01 04 40. Beskrivning
av arbetsuppgifter: Tjänstemän och tillfälligt anställda || Personal som arbetar vid huvudkontoret ansvarar för definition och efterföljande uppföljning av verksamheter både vid det interna Iter-organet i Barcelona (F4E) och för Iter-projektet, där kommissionen företräder det europeiska partnerskapet. Personal som arbetar vid det interna Iter-organet i Barcelona (F4E) ansvarar för det europeiska bidraget för upphandling, slutande av avtal och finansiellt genomförande av arbetsplanen för den internationella Iter-organisationen såsom denna definieras i rådets beslut om Iter av den 27 mars 2007 (2007/198/Euratom). Extern personal 3.2.4 Förenlighet med den gällande fleråriga
budgetramen –
¨ Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga
budgetramen –
¨ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda
rubriken i den fleråriga budgetramen Förklara vilka ändringar i planeringen som
krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp. –
¨ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen
utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[35]. Förklara vad som krävs, och ange berörda
rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp. 3.2.5 Bidrag från tredje part –
Förslaget/initiativet innehåller
inga bidrag från tredje parter –
ý Förslaget eller initiativet kommer att samfinansieras enligt följande: Anslag i miljoner euro (avrundat till 3
decimaler) || År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) || Summa Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen || || || || || || || || Totala anslag som samfinansieras || || || || || || || || * - Programmet
kan få bidrag från tredjeländer (på grundval av samarbetsavtal mellan
tredjelandet och Euratom) som vid denna tidpunkt ännu inte är kända. 3,3. Beräknad inverkan på inkomsterna –
¨ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida. –
ý Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt: ¨ Påverkan på egna medel ý Påverkan på ”diverse inkomster” Miljoner euro (avrundat till 3 decimaler) Inkomstsidans rubrik: || Tillgängliga anslag för innevarande budgetår || Påverkan av förslaget/initiativet[36] År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6) Artikel XXXX || || || || || || || || För diverse
inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i
utgiftsdelen som berörs. 08 01 04 40, 08 06 01Ange metoden för att beräkna
effekterna på inkomsterna. Programmet
ska finansieras genom bidrag från medlemsstaterna som bygger på den uttagssats
för BNI som tillämpas för varje medlemsstat såsom denna definieras för
beräkning av det egna BNI-bidraget till Europeiska unionens allmänna budget.
Dessa bidrag ska göras till Europeiska unionens allmänna budget och ska
betraktas som externa inkomster avsatta för programmet i enlighet med artikel
18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XX/2012 [ny
budgetförordning] som är tillämplig på Europeiska unionens allmänna budget. [1] Kallades ursprungligen den internationella termonukleära
experimentreaktorn. [2] EUT L 358, 16.12.2006, s. 62. [3] EUT L 246, 21.9.2007, s. 34. [4] EUT L 90, 30.3.2007, s. 58. [5] KOM(2011) 500 slutlig,
29.6.2011. [6] KOM(2011) 48. [7] EUT C , , s. . [8] EUT C , , s. . [9] EUT L 358, 16.12.2006, s. 62. [10] EUT L 90, 30.3.2007, s. 58. [11] EUT L 246, 21.9.2007, s. 34. [12] EUT L 139, 14.6.2006, s. 1. [13] KOM(2011) 500 slutlig. [14] EUT L [15] Rådets beslut 2007/198/Euratom av den 27 mars 2007 om
inrättande av ett europeiskt gemensamt företag för Iter och utveckling av
fusionsenergi samt om beviljande av förmåner till detta företag. [16] ABM: Verksamhetsbaserad förvaltning (Activity-Based
Management) Verksamhetsbaserad budgetering (Activity-Based Budgeting). [17] Som avses i artikel 49.6 a eller b i budgetförordningen. [18] Närmare förklaringar av de olika metoderna för
genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen
återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/BUDG/tim//budgmanag
budgmanag_en.html [19] Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen. [20] Diff. = Differentierade anslag/icke-diff. anslag. =
Icke-differentierade anslag [21] Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen. [22] Kandidatländer och i förekommande fall potentiella
kandidatländer i västra Balkan. [23] Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska
börja genomföras. [24] Tekniskt och/eller administrativt stöd och utgifter till
stöd för genomförandet av EU-program och/eller åtgärder (före detta BA -poster,
indirekt forskning, direkt forskning). [25] Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska
börja genomföras. [26] Tekniskt och/eller administrativt stöd och utgifter för
stöd för genomförandet av EU-program och/eller åtgärder (före detta BA -poster,
indirekt forskning, direkt forskning). [27] Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska
börja genomföras. [28] Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster
som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal
kilometer väg som har byggts). [29] Enligt beskrivningen i avsnitt 1.4.2. ”specifika mål …” [30] Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska
börja genomföras. [31] Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska
börja genomföras. [32] [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som
inte används i den svenska versionen]. [33] Särskilt tak för finansiering av extern personal genom
driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster). [34] I huvudsak inom förvaltningen av strukturfonderna,
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska
fiskerifonden (EFF). [35] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet. [36] När det gäller traditionella egna medel (tullar och
sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 %
avdrag för uppbördskostnader.