Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52010IP0233

    Idrott, särskilt frågan om spelaragenter Europaparlamentets resolution av den 17 juni 2010 om spelaragenter inom idrott

    EUT C 236E, 12.8.2011, p. 99–101 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    12.8.2011   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    CE 236/99


    Torsdagen den 17 juni 2010
    Idrott, särskilt frågan om spelaragenter

    P7_TA(2010)0233

    Europaparlamentets resolution av den 17 juni 2010 om spelaragenter inom idrott

    2011/C 236 E/14

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2007 om framtiden för professionell fotboll i Europa (1),

    med beaktande av sin resolution av den 8 maj 2008 om kommissionens vitbok om idrott (2),

    med beaktande av vitboken om idrott (KOM(2007)0391),

    med beaktande av artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

    med beaktande av förstainstansrättens dom av den 26 januari 2005 (3),

    med beaktande av frågan av den 10 mars 2010 till kommissionen om idrott, särskilt frågan om spelaragenter (O-0032/2010 – B7-0308/2010),

    med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen.

    1.

    Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution av den 29 mars 2007 om framtiden för professionell fotboll i Europa uppmanade kommissionen att stödja de styrande fotbollsorganens ansträngningar att reglera marknaden för spelaragenter, om nödvändigt genom att lägga fram ett förslag till direktiv om spelaragenter.

    2.

    Europaparlamentet välkomnar den studie om idrottsagenter i Europeiska unionen (”Study on sports agents in the European Union”) som Europeiska kommissionen beställt och vars resultat nu finns tillgängliga.

    3.

    Europaparlamentet ger uttryck för sin särskilda oro över det man funnit i studien vad gäller kriminell verksamhet i samband med idrott och fall där idrott drabbas av organiserad brottslighet med kopplingar till spelaragenters verksamhet. Denna utveckling är av ondo för idrottens image, dess integritet och i slutändan dess roll i samhället.

    4.

    Europaparlamentet noterar att man i studien kommit fram till att idrottsagenter spelar en central roll i samband med de finansiella transaktionerna och att insyn sällan medges vid dessa transaktioner, vilket även medför att agenterna blir benägna att delta i olaglig verksamhet. Parlamentet välkomnar initiativen hos vissa klubbar och styrande organ att öka insynen i samband med finansiella transaktioner.

    5.

    Europaparlamentet noterar att man inom ramen för studien framhåller den bristfälliga insynen i transfersystemen som en inneboende egenskap, särskilt inom lagidrotterna, som är en gynnsam miljö för olaglig verksamhet där inte bara agenter, utan även klubbar och spelar är delaktiga.

    6.

    Europaparlamentet understryker unga spelares särskilt stora sårbarhet och risken för dem att falla offer för människohandel.

    7.

    Europaparlamentet understryker spelaragenternas och klubbarnas särskilda ansvar, särskilt gentemot unga spelare, och uppmanar därför båda parter att ta detta ansvar, i synnerhet vad avser möjligheterna till utbildning och yrkesutbildning för unga spelare.

    8.

    Europaparlamentet framhåller särskilt att man inom ramen för studien kommit fram till att de bestämmelser som gäller för agenter och som fastställts av olika idrottsförbund i grund och botten syftar till att kontrollera tillträdet till detta yrke, å ena sidan, och reglera agenternas verksamhet, å andra sidan, medan ovannämnda organ bara har begränsade befogenheter när det gäller kontroll och sanktioner eftersom de saknar verktyg för kontroll och direkta åtgärder gentemot idrottsagenter som inte är registrerade hos dem. Organen i fråga har inte heller rätt att utdöma civil- eller straffrättsliga påföljder.

    9.

    Europaparlamentet håller med de styrande idrottsorganen och övriga berörda parter inom idrotten om att åtgärder krävs för att man ska kunna komma till rätta med dessa problem rörande idrottens och de aktivas integritet och trovärdighet.

    10.

    Europaparlamentet anser att åtgärder för att avskaffa Fifas befintliga system för spelaragenter i avsaknad av ett stabilt alternativt system inte är en framkomlig väg när det gäller att avhjälpa de problem som förekommer i samband med fotbollens spelaragenter.

    11.

    Europaparlamentet välkomnar ansträngningarna hos idrottens styrande organ för att öka insynen och förbättra möjligheterna till kontroll i samband med finansiella transaktioner.

    12.

    Europaparlamentet uppmanar rådet att intensifiera sina ansträngningar att samordna kampen mot kriminell verksamhet med koppling till agenters verksamhet, inklusive penningtvätt, uppgjorda matcher och människohandel.

    13.

    Europaparlamentet hänvisar till ovannämnda dom i mål T-193/02, där domstolen meddelade att bestämmelser om spelaragenters verksamhet som ingår i upprätthållandet av den allmänna ordningen för en ekonomisk verksamhet och som rör grundläggande friheter i princip omfattas av de offentliga myndigheternas behörighet.

    14.

    Europaparlamentet påminner om att domstolen i samma dom framhöll att förbund som Fifa har rätt att anta bestämmelser som gäller för spelaragentyrket i den mån målet med bestämmelserna är en strävan efter att bidra till att de som är verksamma inom yrket uppträder på ett kompetent och vederhäftigt sätt och därigenom skydda spelarna, och att bestämmelserna inte sätter konkurrensen ur spel. Parlamentet påminner också om att agenter inte är organiserade som kollektiv på professionell nivå och att yrket i mycket begränsad grad omfattas av nationella bestämmelser.

    15.

    Mot bakgrund av den gränsöverskridande verksamhet som förekommer och de många olika nationella bestämmelser som reglerar idrottsområdet är Europaparlamentet övertygat om att en effektiv kontroll och en stärkt tillämpning av sanktioner kan uppnås endast genom gemensamma ansträngningar hos idrottens styrande organ och offentliga myndigheter.

    16.

    Europaparlamentet noterar att väldigt få medlemsstater har antagit särskild lagstiftning som gäller för idrottsagenter, samtidigt som agenternas verksamhet i hög grad regleras internationellt och nationellt av idrottsorgan i en del discipliner.

    17.

    Med tanke på det virrvarr av bestämmelser som omfattar idrottsagenters verksamhet anser Europaparlamentet att en konsekvent strategi för hela EU krävs när det gäller att undvika kryphål till följd av oklara bestämmelser och att garantera ett effektivt övervaknings- och kontrollsystem för agenternas verksamhet.

    18.

    Europaparlamentet efterlyser på nytt ett EU-initiativ som inriktas på spelaragenters verksamhet och som syftar till att uppnå

    stränga normer och krävande prov innan man får lov att verka som spelaragent,

    insyn i spelaragenternas transaktioner,

    ett förbud mot ersättning till spelaragenter för övergångar där spelarna i fråga är minderåriga,

    harmoniserade miniminormer för spelaragentavtal,

    ett effektivt system för övervakning och disciplinära åtgärder,

    införande av ett ”agentlicensieringssystem” och spelaragentregister för hela EU,

    ett stopp för ”dubbel representation”,

    villkorad ersättning som utbetalas successivt i takt med att avtalet fullföljs.

    19.

    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen.


    (1)  EUT C 27 E, 31.1.2008, s. 232.

    (2)  EUT C 271 E, 12.11.2009, s. 51.

    (3)  Mål T-193/02, Laurent Piau mot Europeiska kommissionen, REG 2005, s. II-00209.


    Top