This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52010DC0476
REPORT FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL Third Monitoring report on steel restructuring in Romania
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Tredje övervakningsrapporten om omstruktureringen av stålindustrin i Rumänien
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Tredje övervakningsrapporten om omstruktureringen av stålindustrin i Rumänien
/* COM/2010/0476 final */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Tredje övervakningsrapporten om omstruktureringen av stålindustrin i Rumänien /* COM/2010/0476 final */
[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN | Bryssel den 16.9.2010 KOM(2010) 476 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Tredje övervakningsrapporten om omstruktureringen av stålindustrin i Rumänien RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Tredje övervakningsrapporten om omstruktureringen av stålindustrin i Rumänien INLEDNING Denna rapport omfattar resultaten av det sista året av omstruktureringen av Rumäniens stålindustri. Den har utarbetats i enlighet med övervakningskraven i bilaga VII till fördraget om Rumäniens anslutning till EU[1]. Europeiska unionen godtog övergångsåtgärder för omstruktureringsstöd så att Rumänien kunde slutföra omstruktureringen av stålindustrin. Rumänien fick lämna statligt stöd till omstruktureringen förutsatt - att det skulle leda till ökad lönsamhet för de mottagande företagen under normala marknadsvillkor i slutet av omstruktureringsperioden, - att stödets belopp och intensitet skulle begränsas till vad som var absolut nödvändigt för att uppnå lönsamhet, och - att den totala nettokapacitetsminskningen skulle uppgå till minst 2,05 miljoner ton (färdiga produkter). Kommissionen har redan lagt fram två övervakningsrapporter för 2006[2] respektive 2007[3]. I denna tredje och sista rapport bedöms resultaten under 2008 på grundval av uppgifter som inte blev tillgängliga förrän efter 2008. RESULTAT AV ÖVERVAKNINGEN AV OMSTRUKTURERINGEN Följande företag omfattades av bilaga VII: Ispat Sidex Galati (numera Arcelor Mittal Galati), Siderurgica Hunedoara (numera Mittal Steel Hunedoara), COS Targoviste (numera Mechel Targoviste), CS Resita (numera TMK Resita), IS Campia Turzii (numera Mechel Campia Turzii) samt Donasid Siderca Calarasi (numera Tenaris Donasid). Under 2008 stod de här företagen för mer än 90 % av den rumänska råstålproduktionen. Övervakning av de centrala omstruktureringsmålen Statligt stöd I bilaga VII till anslutningsfördraget sätts ett tak för hur mycket statligt stöd som får ges till rumänska stålföretag, samtidigt som statligt stöd förbjuds till alla andra företag i stålsektorn än dem som förtecknas i tillägg A till bilaga VII. Det största tillåtna statliga stödet var 49 985 miljarder leu (1,2 miljarder euro). Stödet inriktades främst på finansiell omstrukturering (byte av lån mot aktier, avskrivna skulder till el och gasleverantörer) och en smärre förlängning av skattelättnader (moms och bolagsskatt). Storleken på det utbetalda stödet bestämdes enligt det godkända nationella omstruktureringsprogrammet och de individuella affärsplanerna där investering hade central betydelse för att minska kostnader och öka de färdiga produkternas kvalitet. Merparten av stödet beviljades 2003 och 2004. Inget ytterligare statligt stöd beviljades eller utbetalades efter 2004, vare sig till företag i förteckningen eller några andra stålproducenter i Rumänien. Kommissionen konstaterar med ledning av tillgängliga uppgifter att Rumänien har fullgjort sina skyldigheter med avseende på statligt stöd. Kapacitetsminskning För att kompensera för den konkurrensfördel som de stödmottagande företagen fick skulle enligt tillägg A till bilaga VII till anslutningsfördraget flera produktionsanläggningar läggas ned. Av den anledningen fastställdes den nettokapacitetsminskning som Rumänien skulle ha genomfört, räknat som färdiga produkter, under tiden 1993–2008 till 2 050 000 ton. Övervakningen har visat att alla nedläggningar genomfördes i överensstämmelse med kommissionens beslut[4] i frågan. Dessutom beslöt de rumänska stålföretagen att frivilligt lägga ned några ineffektiva anläggningar, bl.a. götvalsverk och valsverk, verk för lätta profiler och trådvalsverk. Övriga omstruktureringsmål Lönsamhet och finansiella mål I slutet av omstruktureringsperioden 2008 var alla stödmottagande företag ålagda att klara av kommissionens lönsamhetstest i enlighet med bilaga VII[5]. De uppnådde bruttorörelseresultat i intervallet 8,5–21,6 % där målet var 10,0 %, och en avkastning i intervallet 4,6–19,5 % där målet var 1,5 %. Bara ett företag, Mechel Campia Turzi, hade ett otillräckligt rörelseresultat brutto. Detta överensstämmer med företagets nya investerings- och utvecklingsprogram som löper t.o.m. 2011 och som kommissionen har godkänt. Avvikelsen från målet har ingen avgörande betydelse och företaget uppvisade konstanta, starka förbättringar i fråga om bägge lönsamhetsindikatorerna under hela omstruktureringsperioden. Mechel Campia Turzis rörelseresultat brutto 2008 var tre gånger högre än vad som förutskickades i investerings- och utvecklingsprogrammet, trots att företaget drabbats hårt av krisen under det sista kvartalet 2008. Produ ktivitet och sysselsättning Under 2008 var antalet förlorade arbetstillfällen i den rumänska stålindustrin högre än förutspått (genomsnittlig årssysselsättning på 33 200 jämfört med målet i det nationella omstruktureringsprogrammet på 43 308) som visar att drygt 14 200 anställda lämnade sina arbeten under omstruktureringsperioden 2004–2008, vilket var mer än planerat. Detta resultat uppnåddes främst genom driftsentreprenad, förtidspensionering och ett system för frivillig avgång. Trots förbättrad arbetskraftseffektivitet förblev produktivitetskvoten vid slutet av omstruktureringen i några av de stödmottagande företagen under målen i de individuella affärsplanerna och avsevärt under dem för stålindustrin i EU enligt bilaga VII till anslutningsfördraget. De lägre produktionsvolymerna 2008 ledde till att landets faktiska totala produktivitetskvot sjönk efter en tid av konstant ökning under åren 2004–2008. De enskilda företagens resultat är högst varierande. Arcelor Mittals dotterbolag Galati och Hunedoara uppfyller varken sina individuella affärsplaner eller de europeiska riktmärkena. Detta kan dock förklaras med att produktionen till följd av krisen blivit lägre än planerat, vilket starkt påverkat deras resultat. Även om produktiviteten i Galati och Hunedoara nästan uppfyllde målen i de individuella affärsplanerna under första halvåret 2008, försämrades de allvarligt under det andra halvåret 2008 på grund av global efterfrågebrist. Med personalnedskärningarna slutförda 2009 lyckades dessa dotterbolag nästan nå målen i sina individuella affärsplaner, trots marknadsnedgångens följder. I Tenaris Donasid och Mechels dotterbolag Targoviste och Campia Turzi når produktiviteten nästan upp till målen i de individuella affärsplanerna och visar en positiv, stigande tendens under hela omstruktureringen. I TMK Resita är produktivitetskvoten bara omkring 50 % av målet i den individuella affärsplanen. Men om bara den personal som direkt sysslar med stålverksamhet beaktas, har företaget överträffat sina mål. Kostnadsminskningar Visserligen skiljer sig de enskilda företagens resultat åt avsevärt, men de visar alla på att vissa slags åtgärder har vidtagits för att minska driftskostnaderna. På några områden kunde de nödvändiga kostnadsminskningarna vid samtliga företag bara uppnås långsiktigt genom nya investeringar. Dessutom uppnådde alla företag sina investeringsmål (godkända i deras individuella affärsplaner). Företagen investerade 150–330 % av de planerade beloppen, men investeringarnas effekter var inte omedelbart uppenbara i samtliga företag. I Arcelor Mittal Galati har den allmänna kostnadsminskningsstrategin under omstruktureringen främst inriktats på den flytande fasen och varmvalsningen. Detta resultat uppnåddes genom stora investeringar. Trots det minskades kostnaderna inte tillräckligt mycket. Företaget har dock under hela omstruktureringsprogrammet vinnlagt sig om att skära ned kostnaderna. Företaget började 2008 att tillämpa en strategi för att öka produktiviteten och minska den höga specifika förbrukningen, som påverkade driftskostnaderna. De rådande marknadsförhållandena har dock tvingat företaget att lägga planerna på hyllan tills marknaden återhämtar sig. Om den här strategin genomförs korrekt kommer resultaten att stärkas. Mittal Steel Hunedoara inställde under 2008 tillfälligt sitt nya utvecklingsprogram, men återupptog det i början av 2010. Målet är att ytterligare minska kostnaderna (genom ökad produktivitet och minskad specifik förbrukning) och öka energieffektiviteten. De förväntade resultaten skulle utgöra avsevärda förbättringar med framsteg mot ännu större kostnadsminskningar. I de övriga fyra företagen visar resultaten på kontinuerliga framsteg med att minska kostnaderna, mestadels genom måluppfyllelse i förhållande till de individuella affärsplanerna och en utveckling mot den internationella stålindustrins prestanda. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar, särskilt när det gäller den specifika förbrukningen av råvaror, andelen nedgraderingar till sekunda vara och energieffektiviteten. Miljöskydd I anslutningsfördraget angavs övergångsbestämmelser och en förteckning över anläggningar som inte behövde överensstämma med direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar[6] förrän i december 2014. De samordnade tillstånd som utfärdats för stålverk i den här sektorn har inkluderat ett program med miljöinvesteringar som ska genomföras. Mittal Steel Hunedoara och TMK Resita uppnådde inte målen i sina individuella affärsplaner för miljöinvesteringar, men de faktiska investeringarna anpassades till de samordnade tillstånden. För Arcelor Mittal Galati genomfördes det investeringsprogram som godkänts i tillståndet inte helt 2008, men de totala miljöinvesteringarna för åren 2004–2008 överskred målet i den individuella affärsplanen. SLUTSATSER Det här är den sista övervakningsrapporten om omstruktureringen av den rumänska stålindustrin. Med ledning av de uppnådda resultaten anser kommissionen att kraven i bilaga VII till anslutningsfördraget har uppfyllts: - Det totala omstruktureringsstödet som beviljades de mottagande företagen låg under den högsta tillåtna nivån. - Nettokapaciteten minskades enligt planerna. - Omstruktureringsmålen i tillägg A till bilaga VII (lönsamhet, produktivitet och kostnadsminskningar) uppfylldes i stort sett. Kommissionen konstaterar att omstruktureringen under övergångsperioden (2004–2008) har varit godtagbar. Tyvärr drabbade den globala krisen de här företagens verksamhet allvarligt under omstruktureringens sista år. En stor nedgång i efterfrågan på stålprodukter ledde till lägre prestandaindikatorer än planerat. Det måste dock påpekas att företagens resultat under omstruktureringsperioden som helhet (särskilt förbättringar av lönsamheten) har gjort det möjligt för dem att bemöta de särskilt vanskliga förhållandena på marknaden 2008. Ytterligare ansträngningar krävs fortfarande för att långsiktig lönsamhet ska uppnås helt och fullt, så att de här företagen kan ta itu med alla framtida osäkerheter på marknaderna. Det kan bara uppnås långsiktigt genom ständig tillämpning av kostnadsminskningsstrategier och utveckling av sammanhängande strategier för framtiden. [pic] [1] EUT L 157, 21.6.2005, s. 3. [2] KOM(2008) 511. [3] KOM(2009) 146. [4] Beslut 3010/91/EKSG, EGT L 286, 16.10.1991, s. 20. [5] EUT C 244, 1.10.2004, s. 2.Företagen skulle uppnå- ett rörelseresultat brutto (intäkter före ränta, skatt, avskrivning och amorteringar) på minst 10 % av omsättningen för icke-integrerade stålföretag och 13,5 % för integrerade fabriker, och- en lägsta avkastning (intäkter före ränta och skatt) på minst 1,5 % av omsättningen. [6] Rådets direktiv 96/61/EG, EGT L 257, 10.10.1996, s. 26.