2.9.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 259/62

—

Regionkommittén understryker att en lyckad EU-utvidgning är en av kommitténs viktigaste prioriteringar.

—

Liberaliseringen av viseringsbestämmelserna för några av staterna på västra Balkan är enligt Regionkommittén ett bra exempel på vad man kan uppnå när man ställer rigorösa krav i utbyte mot specifika fördelar.

—

Regionkommittén är dock medveten om att det i de flesta av länderna finns en lång rad problem kvar att lösa men att detta arbete delvis går mycket långsamt framåt. Kommittén ser ett reformbehov framför allt när det gäller nationsuppbyggnad, rättsstatsprincipen, uppbyggnad av den offentliga förvaltningens förmåga på alla nivåer, framför allt också på den regionala och lokala nivån, god statsledning, reform av rättsväsendet och kamp mot korruption och organiserad brottslighet på alla statliga nivåer.

—

Regionkommittén betonar att man måste fortsätta stödja anslutningsländerna i deras ansträngningar genom instrumentet för stöd inför anslutningen och lån från Europeiska investeringsbanken och andra internationella finansinstitutioner.

—

Regionkommittén är övertygad om att utvidgningssträvandena inte kan förverkligas om det inte finns tillräckligt med väl förberedda och utbildade politiska och administrativa företrädare på regional och lokal nivå.

Föredragande

Franz SCHAUSBERGER (AT–PPE), delstaten Salzburgs representant i Regionkommittén

Referensdokument

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2010–2011

KOM(2010) 660 slutlig

1.

Regionkommittén understryker att en lyckad EU-utvidgning är en av kommitténs viktigaste prioriteringar.

2.

Regionkommittén betonar uttryckligen att de lokala och regionala myndigheter som finns företrädda i kommittén har en central roll att spela i dialogen med kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna, som alla uppvisar mycket olika – historiskt och kulturellt betingade – former av decentralisering.

3.

Regionkommittén konstaterar att man på lokal och regional nivå måste utarbeta en decentraliserad informations- och kommunikationspolitik för utvidgningsprocessen och förklarar sig beredd att stödja de lokala och regionala myndigheterna i detta arbete för att hjälpa dem att förbereda sig för sitt framtida ansvar och för att främja samarbetet med motsvarande europeiska institutioner.

4.

Med sin strategi för yttre förbindelser främjar Regionkommittén den politiska dialogen och det ekonomiska och kulturella samarbetet mellan de lokala och regionala myndigheterna i kandidatländerna, de potentiella kandidatländerna och EU:s medlemsstater.

5.

Regionkommittén arbetar intensivt med att förbättra de lokala och regionala myndigheternas kapacitet på det rättsliga, finansiella och förvaltningstekniska området genom direkta mellaninstitutionella kontakter och genom att organisera evenemang för allmänheten, fackkonferenser och arbetsgrupper.

6.

Kommittén hänvisar till yttranden och information från Europarådets kommunalkongress och de viktiga bidragen från utvidgningsländernas delegationer, deras kommunförbund och olika icke-statliga organisationer.

7.

Regionkommittén ställer sig positiv till att EU:s utvidgningsprocess – såsom framgår av kommissionens meddelande – tagit ny fart sedan de senaste lägesrapporterna antogs, trots många andra utmaningar och trots den finansiella och ekonomiska krisen, och till att man genom Lissabonfördragets ikraftträdande sett till att dynamiken i den europeiska integrationsprocessen kan bevaras.

8.

Regionkommittén ställer sig positiv till att en sjätte EU-utvidgning rycker närmare genom framstegen i anslutningsförhandlingarna med Kroatien och genom anslutningsförhandlingarna med Island, som inleddes i juli 2010.

9.

Regionkommittén betonar dock att anslutningen av nya länder måste förberedas väl genom att man insisterar på att villkoren uppfylls konsekvent.

10.

Regionkommittén är övertygad om att anslutningsprocessen är ett unikt tillfälle att driva igenom politiska och ekonomiska reformer i utvidgningsländerna, så att dessa uppnår europeisk nivå, och att den kan bidra till att bemästra den finansiella och ekonomiska krisen och till att genomföra reformagendan för 2020.

11.

Regionkommittén vill framhålla att utvidgningsländerna, framför allt länderna på västra Balkan, har mycket olika politiska och administrativa strukturer och traditioner – ibland också på regional och lokal nivå – och uppvisar stora skillnader i fråga om utveckling, och att man i utvidgningsprocessen måste ta vederbörlig hänsyn till dessa skillnader.

12.

Framför allt när det gäller staterna på västra Balkan föreslår Regionkommittén att man vidtar riktade åtgärder för att stärka de små och medelstora företagen på regional och lokal nivå i syfte att skapa arbetstillfällen och på så sätt minska incitamenten för framför allt unga människor att flytta från underutvecklade randområden.

13.

Liberaliseringen av viseringsbestämmelserna för några av staterna på västra Balkan är enligt Regionkommittén ett bra exempel på vad man kan uppnå när man ställer rigorösa krav i utbyte mot specifika fördelar.

14.

Regionkommittén ställer sig positiv till de genombrott som gjorts sedan den senaste lägesrapporten i fråga om långvariga bilaterala tvister och till att man kunnat inleda dialoger där anslutningsländerna själva börjat ta ett större ansvar för det regionala samarbetet.

15.

Regionkommittén är dock medveten om att det i de flesta av länderna finns en lång rad problem kvar att lösa men att detta arbete delvis går mycket långsamt framåt. Kommittén ser ett reformbehov framför allt när det gäller nationsuppbyggnad, rättsstatsprincipen, uppbyggnad av den offentliga förvaltningens förmåga på alla nivåer, framför allt också på den regionala och lokala nivån, god statsledning, reform av rättsväsendet och kamp mot korruption och organiserad brottslighet på alla statliga nivåer.

16.

Regionkommittén betonar att man måste fortsätta stödja anslutningsländerna i deras ansträngningar genom instrumentet för stöd inför anslutningen och lån från Europeiska investeringsbanken och andra internationella finansinstitutioner.

17.

Regionkommittén ser i de flesta av länderna på västra Balkan och i Turkiet ett behov av att vidta konkreta åtgärder för att bekämpa alla former av diskriminering och stärka skyddet av de mänskliga rättigheterna, framför allt kvinnors, barns och romers rättigheter, och när det gäller Turkiet för att återupprätta de mänskliga rättigheterna för alla cyprioter, införa ett moratorium mot bosättningarna, omedelbart återlämna Famagusta till stadens rättmätiga invånare, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolutioner, och tillämpa Ankaraprotokollet, vilket är ett villkor från EU:s sida.

18.

Regionkommittén är övertygad om att utvidgningssträvandena inte kan förverkligas om det inte finns tillräckligt med väl förberedda och utbildade politiska och administrativa företrädare på regional och lokal nivå.

19.

Regionkommittén uppmuntrar anslutningsländerna att fullfölja sina decentraliserings- och regionaliseringssträvanden. Detta underlättar också den decentraliserade informations- och kommunikationspolitik som krävs samt den civila och politiska dialogen mellan EU och medborgarna i utvidgningsländerna.

20.

Regionkommittén framhåller att man måste förbättra de lokala och regionala institutionernas förmåga på det rättsliga, finansiella och administrativa planet och i subsidiaritetsprincipens anda överföra så många befogenheter som möjligt till den regionala och lokala nivån och se till att de finansieras.

21.

Regionkommittén anser att EU-strategierna för makroregionerna utgör ett viktigt instrument för att påskynda integrationsprocessen, bl.a. genom en uppvärdering av de lokala och regionala myndigheternas roll, och ser nya möjligheter till regionalt samarbete, också med utvecklingsländer, i EU-strategin för Donauområdet liksom i den kommande EU-strategin för den adriatisk-joniska makroregionen.

22.

Regionkommittén noterar att det adriatisk-joniska initiativet redan år 2000 ställde upp som mål att garantera fred, säkerhet, utveckling och samarbete inom området EU-västra Balkan, och att det adriatisk-joniska rådet har åtagit sig att stödja EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen inom EU-institutionerna och med deltagande av de nationella, regionala och lokala institutionerna.

23.

Kommittén uppmanar de berörda medlemsstaterna och kommissionen att undersöka i vilken utsträckning det kan skapas sammankopplingar och samverkanseffekter mellan de olika EU-strategierna för makroregioner.

24.

ReK uppmanar kommissionen att utreda hur man skulle kunna utnyttja den potential som de befintliga europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete (EGTS) på västra Balkan och runt Medelhavet har för att göra det möjligt för de lokala och regionala myndigheterna i länderna på västra Balkan och Turkiet att anpassa sig till unionens regelverk.

25.

Regionkommittén föreslår att framför allt länderna på västra Balkan och Turkiet vidtar åtgärder för att kraftigt öka antalet kvinnor i de folkvalda församlingarna på regional och lokal nivå.

26.

Regionkommittén anser att kommissionen i framtida rapporter om utvidgningsstrategin bör behandla situationen i och standarden på det lokala och regionala självstyret mer utförligt, med tanke på dess viktiga roll i genomförandet av EU:s politik. På så sätt gör man också utvidgningsländerna mer uppmärksamma på behovet av reformer i fråga om regionalisering och decentralisering.

27.

Regionkommittén ställer sig positiv till att Kroatien i anslutningsförhandlingarna under 2010–2011 hade gjort så stora framsteg att förhandlingarna om EU-anslutning kunde avslutas officiellt den 30 juni 2011 och landet därmed troligen kan ansluta sig till EU som den 28:e medlemsstaten den 1 juli 2013.

28.

Regionkommittén anser också att Kroatien hädanefter borde ta sig den tid som krävs för att uppfylla de kriterier i kapitel 23 som ännu inte uppfyllts. Till dessa kriterier hör framför allt obegränsat samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, konsekvent bekämpning av korruption och organiserad brottslighet på högsta statliga nivå, rättsväsendets oberoende och effektivitet samt respekt för och skydd av minoriteter, inbegripet återvändande flyktingar.

29.

Regionkommittén framhåller att det krävs ytterligare ansträngningar för att reformera den offentliga förvaltningen och att också förvaltningarna på regional och lokal nivå absolut måste involveras i detta arbete, så att problemet med de tungrodda administrativa förfaranden och den överdrivna politisering som finns undanröjs och kompetensuppbyggnaden, effektiviteten, oberoendet och tillförlitligheten stärks hos förvaltningen på alla nivåer.

30.

Regionkommittén anser att den nya lagen om löner för anställda inom den kommunala och regionala förvaltningen och ”den nationella strategin för vidareutbildning av tjänstemän och anställda inom den kommunala och regionala förvaltningen 2009–2013” bör genomföras skyndsamt så att de tjänster som erbjuds medborgarna på lokal och regional nivå blir bättre och en modern och effektiv offentlig förvaltning byggs upp.

31.

Regionkommittén anser att man trots framgångarna inom regionalpolitiken och samordningen av strukturfonderna måste vidta ytterligare åtgärder för att involvera den regionala och lokala nivån mer i arbetet med att genomföra EU:s sammanhållningspolitik, åtgärder som ger regionerna och kommunerna en möjlighet att genom välutbildade och välförberedda förvaltningsmedarbetare och regionala och lokala politiker utarbeta lämpliga projekt för stöd från EU:s fonder. Därigenom skulle man kunna ta itu med skillnaderna i utveckling mellan regionerna i Kroatien, vilket skulle bidra till att stärka den territoriella sammanhållningen.

32.

Regionkommittén rekommenderar att man genomför en decentraliseringsstrategi, som bl.a. förbättrar den finansiella situationen för de regionala och lokala myndigheterna och gör det möjligt för företrädarna på regional och lokal nivå att delta i lagstiftningsprocessen. Kommittén rekommenderar också att man genomför de riktlinjer för funktionell decentralisering och territoriell organisation som antogs i juli 2010.

33.

Regionkommittén ställer sig positiv till de många oberoende lokaliseringspolitiska initiativ som regionerna och kommunerna tagit i form av attraktiva incitament för investerare, t.ex. byråkratiska lättnader och hjälp, som bidrar till att fler företag etablerar sig och fler arbetstillfällen skapas. Kommittén hoppas att den osäkerhet som nu råder om rättsläget när det gäller äganderätten kan avlägsnas genom nya rättsliga bestämmelser.

34.

Regionkommittén framhåller att Kroatiens bilaterala förbindelser med de andra utvidgningsländerna, t.ex. Serbien och andra grannländer som är medlemmar i EU, t.ex. Slovenien, förbättrats på senare tid och att denna utveckling kan konsolideras avsevärt genom gränsöverskridande regionalt och lokalt samarbete.

35.

Regionkommittén föreslår att man arbetar vidare på de framsteg som gjorts när det gäller minoriteters rättigheter, kulturella rättigheter, minoritetsskydd och återvändande flyktingar genom att i högre grad involvera de ansvariga på regional och lokal nivå och genom att med riktat regionalt stöd öka antalet återvändande flyktingar, framför allt i de regioner som fortfarande står tomma i hög grad sedan de fördrivningar som skedde under kriget i f.d. Jugoslavien. Kommittén välkomnar i detta sammanhang det ökade samarbetet med Serbien och FN:s flyktingkommissariat.

36.

Regionkommittén konstaterar med tillfredsställelse att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien fortfarande uppfyller de politiska kriterierna och gjort ytterligare framsteg även under 2010. Kommittén konstaterar dock att det krävs ytterligare ansträngningar och ökad reformberedskap på de flesta områden när det gäller de politiska kriterierna, t.ex. rättsväsendets oberoende, reformen av den offentliga förvaltningen och yttrandefriheten i medierna. Kommittén anser också att en grundförutsättning för f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens närmande till EU är att landet upprätthåller goda grannförbindelser, framför allt gränsöverskridande regionala och lokala förbindelser. Däri ingår en genom förhandlingar framtagen, ömsesidigt godkänd lösning på namnfrågan, under FN:s överinseende.

37.

Regionkommittén insisterar på att dialogen kring frågor om förbindelserna mellan olika etniska grupper stärks och att det parlamentsutskott som har ansvar för dessa frågor sammanträder regelbundet, så att målen i Ohridöverenskommelsen genomförs.

38.

Regionkommittén ställer sig positiv till att decentraliseringen, som är en grundprincip i ramöverenskommelserna från Ohrid, fortsatt, att den interministeriella arbetsgruppen för decentralisering sammanträtt regelbundet och att programmet och handlingsplanen för att genomföra decentraliseringen mellan 2008 och 2010 uppdaterats.

39.

Regionkommittén ställer sig positiv till att ytterligare kommuner gått in i den sista fasen av den finansiella decentraliseringsprocessen, vilket innebär att 77 av 85 kommuner befinner sig i denna fas.

40.

Regionkommittén ställer sig också positiv till att lagen om finansiering av lokala myndigheter ändrats så att kommunernas andel i intäkterna av mervärdesskatten fram till 2013 höjs från 3 % till 4,5 %. Detta är dock inte tillräckligt för att kommunerna på ett tillfredsställande sätt ska kunna sköta de uppgifter som överförs till dem.

41.

Regionkommittén ställer sig positiv till att strategin för att överföra förvaltningen av statlig mark till kommunerna från och med 2011 är färdig och förväntar sig nu att denna strategi genomförs så snabbt som möjligt.

42.

Regionkommittén konstaterar att det, trots att flera kommuner utvidgat den finansiella kontrollen, krävs ytterligare kapacitetsuppbyggnadsprogram för att stärka kommunernas kapacitet när det gäller skatteförvaltning, personalutveckling och finansiell kontroll. Kommittén beklagar att de reformer som det höga utskottet för offentlig förvaltning kommit överens om vid sina månatliga sammanträden inte genomförs på ett systematiskt och effektivt sätt.

43.

Regionkommittén föreslår att man påskyndar decentraliseringen och kapacitetsuppbyggnaden inom finans- och budgetpolitiken på lokal nivå genom särskilda insatser från de behöriga ministeriernas sida. Kommittén beklagar att det interministeriella utskottet för övervakning av kommunernas finansiering endast haft ett sammanträde och att den nationella regeringens finansiering av kommunala projekt inte uppfyller de krav på öppenhet och samordning som en balanserad regional utveckling ställer.

44.

Regionkommittén beklagar de allvarliga förseningar som inträffat vid genomförandet av arbetsprogrammen för regional utveckling och den ständiga bristen på teknisk kapacitet inom ministerierna och de lokala förvaltningarna i samband med att projekt förbereds och genomförs.

45.

Regionkommittén föreslår att man skapar rättvisa kriterier för hur medlen ur de statliga investeringsfonderna ska fördelas mellan kommunerna, så att det inte ser ut som om fördelningen grundar sig på partipolitiska eller etniska överväganden och så att diskriminering av etniska minoriteter kan förhindras.

46.

Regionkommittén betonar att det måste ställas fulla rättsliga garantier för minoriteter på alla nivåer och att man måste förbättra integrationen av etniska grupper, framför allt romerna. Kommittén uppmanar regeringen att ratificera Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk och att ge utskotten för förbindelserna mellan de etniska grupperna högre status.

47.

Regionkommittén konstaterar att lagen om lokalt självstyre visserligen innebär att viktiga befogenheter överförs till de lokala myndigheterna men att effekten av denna lag inskränks av andra rättsliga normer och att man inte avsatt tillräckliga finansiella resurser för att den ska kunna genomföras.

48.

Regionkommittén ställer sig positiv till att Europeiska rådet i juni 2010 beslutade att inleda anslutningsförhandlingar med Island och konstaterar med tillfredsställelse att Island uppfyller de politiska kriterierna, att det är en fungerande parlamentarisk demokrati med starka institutioner, med ett stabilt konstitutionellt och juridiskt system, med ett väletablerat rättsväsen och en effektiv offentlig förvaltning.

49.

Regionkommittén ställer sig positiv till att Island har effektiva kommunala myndigheter men rekommenderar i subsidiaritetsprincipens anda en fortsatt decentralisering och att fler uppgifter överförs till kommunerna.

50.

Genom att utarbeta riktade projekt för regionalstöd med stöd ur EU-fonderna kan man enligt ReK motverka utflyttningen från de mer avlägsna små landsbygdskommunerna och undvika att kommuner slås ihop.

51.

Regionkommittén ställer sig positiv till att det skapats arbetsgrupper för regionalpolitik inom anslutningsförhandlingsteamen och rekommenderar att man i högre grad involverar företrädare för den lokala nivån.

52.

Regionkommittén erinrar om att alla EU-medborgare enligt EU:s fördrag har rätt att kandidera och rösta i lokalvalen i det land där de är bosatta på samma villkor som detta lands medborgare [artikel 40 i stadgan om de grundläggande rättigheterna]. Kommittén uppmanar därför Island att anpassa rösträtten i lokala val till dessa bestämmelser.

53.

Regionkommittén konstaterar att det hos Islands befolkning och i olika politiska grupper finns en stor skepsis eller ett motstånd mot en EU-anslutning och att det fortfarande krävs stora insatser för att ge Islands invånare heltäckande information om EU-medlemskapets konsekvenser. ReK rekommenderar att den lokala nivån involveras intensivt i detta arbete.

54.

Regionkommittén rekommenderar att man genom lämpliga rättsliga åtgärder i linje med subsidiaritetsprincipen skapar en tydlig befogenhetsfördelning mellan centralregeringen och de lokala myndigheterna och att man skapar ett rättsligt instrument som gör det möjligt för de lokala myndigheterna att överklaga beslut som strider mot principerna för lokalt självstyre.

55.

Regionkommittén inser problemet med att 26 av de 76 isländska kommunerna har färre än 500 invånare, men kommunerna ligger ibland mycket långt ifrån varandra. Detta innebär att en ytterligare minskning av antalet kommuner skulle leda till att invånarna måste tillryggalägga långa sträckor till sina kommunala institutioner och instanser. Regionkommittén rekommenderar därför att man ger stort stöd till samarbete mellan småkommunerna för att trygga deras fortlevnad och göra det möjligt för dem att utarbeta och genomföra EU-stödda projekt.

56.

Regionkommittén hoppas att den nuvarande konstitutionen kan ersättas av en medborgarnas konstitution, som grundas på bredast möjliga samråd med olika befolkningsgrupper och befolkningskategorier, inbegripet den lokala och regionala nivån samt etniska minoriteter och religiösa samfund. Regionkommittén välkomnar i detta sammanhang antagandet av det konstitutionella reformpaketet och de demokratiserings- och liberaliseringssträvanden som finns i detta och hoppas att de ska kunna förbättra det politiska klimatet och stärka de politiska partiernas och de politiska institutionernas beredskap till dialog och kompromiss. Kommittén hoppas att den konstitutionella reformen nu genomförs skyndsamt och att detta får ett brett stöd från de politiska partierna och det civila samhället.

57.

Regionkommittén uppskattar de reformer som inletts och viljan till fortsatta reformer, som också kommer att få positiva effekter på de regionala och lokala myndigheterna.

58.

Trots glädjande framsteg på dessa områden vill Regionkommittén uppmuntra den turkiska regeringen att fortsätta med sina insatser för att skapa respekt för religionsfriheten, kvinnors rättigheter, och grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och mediernas frihet. ReK uppmanar Turkiet att vidta ytterligare åtgärder – och att anta ny lagstiftning där så krävs – i syfte att garantera att icke-muslimska religiösa grupper fritt får utöva sina rättigheter och sin verksamhet utan inskränkningar.

59.

Regionkommittén konstaterar med glädje att det gjorts framsteg inom regionalpolitiken och samordningen av de strukturpolitiska instrumenten och att lokala och regionala aktörer involverats mer i förberedelserna. Kommittén vill dock påpeka att man måste öka kapaciteten hos den förvaltning som behandlar dessa frågor på nationell nivå, så att medlen kan användas mer effektivt och så att Turkiet på alla nivåer blir väl förberett att utnyttja strukturfonderna.

60.

Regionkommittén är övertygad om att man kan komma närmare en lösning på den i stor utsträckning fortfarande olösta kurdiska frågan, särskilt i landets östra och sydöstra delar, genom att stärka det regionala och lokala självstyret. ReK rekommenderar de turkiska myndigheterna att fortsätta sina ansträngningar att stärka det regionala och lokala självstyret genom en mer långsiktig decentraliseringsstrategi. Kommittén uppmanar också de turkiska myndigheterna att ge det lokala självstyret ökade resurser.

61.

Regionkommittén föreslår att man undersöker i vilken grad befintlig god praxis och goda exempel på modeller för regional/federal befogenhetsfördelning inom EU och tillämpningen av principerna om subsidiaritet och decentralisering kan bidra till en lösning på problemen.

62.

Regionkommittén uppmanar Turkiet att under de pågående förhandlingarna visa prov på sin vilja att lösa Cypernfrågan och genomföra de resolutioner från FN:s säkerhetsråd som har anknytning till Cypern.

63.

Regionkommittén beklagar bristen på framsteg i genomförandet av det tilläggsprotokoll till associeringsavtalet (det s.k. Ankaraprotokollet) med vilket den tullunion som 1996 inrättades med Turkiet utvidgades till tio nya medlemsstater, bl.a. Republiken Cypern.

64.

Regionkommittén stöder de insatser som kommissionen inledde 2010 för att inrätta projektpartnerskap mellan kommuner i EU:s medlemsstater och Turkiet för att stödja de turkiska kommunernas arbete med utveckling, upp- och utbyggnad av avfallshantering, miljöskydd, transporter, sociala tjänster, energi, turism eller kultur.

65.

Regionkommittén skulle ställa sig positiv till att kommunerna och provinserna fick en möjlighet att bygga upp förbindelser med regioner och kommuner i andra länder utan förhandsgodkännande från inrikesministeriet och uppmuntrar regionala och lokala institutioner i EU-länderna att samarbeta mer med turkiska regioner och kommuner.

66.

Regionkommittén framhåller att man måste involvera den regionala och lokala nivån på ett tidigt stadium i anslutningsprocessen, eftersom en stor del av EU:s bestämmelser måste genomföras på lokal och regional nivå. Kommittén anser därför att det är särskilt viktigt att förvaltningskapaciteten på lokal och regional nivå stärks.

67.

Regionkommittén står beredd att bilda en gemensam rådgivande kommitté med företrädare för den regionala och lokala nivån i Turkiet för att ytterligare stödja decentraliseringsprocessen i Turkiet och komma med konkreta bidrag till arbetet med att bygga upp institutioner och stärka förvaltningens kapacitet på regional och lokal nivå.

68.

Regionkommittén rekommenderar en gradvis minskning av guvernörernas inflytande på det regionala självstyrets arbete.

69.

Regionkommittén föreslår att man skapar en rättslig struktur som gör samråd med regionala och lokala förvaltningar obligatoriskt i frågor som rör deras intressen och befogenheter.

70.

Regionkommittén framhåller att Turkiet fortfarande är ett land med stora regionala skillnader och att det är en stor utmaning för regionalpolitiken och det strukturella stödet att successivt utjämna dessa skillnader. Kommittén föreslår därför att man utarbetar en heltäckande strategi för att minska utvecklingsskillnaderna mellan landsbygds- och stadsområdena.

71.

Inom ramen för EU:s regelverk rekommenderar Regionkommittén framför allt att man så snabbt som möjligt inleder förhandlingar om kapitel 22 – Regionalpolitik och samordning av strukturinstrument.

72.

Regionkommittén rekommenderar att man så snabbt som möjligt antar en lag om provinsers och kommuners budgetmedel, så att de lokala och regionala myndigheterna har tillräckliga medel för att fullgöra sina skyldigheter och uppgifter.

73.

Regionkommittén hänvisar till Turkiets viktiga roll i egenskap av regional aktör i EU:s Svartahavsstrategi och rekommenderar att Turkiet engagerar sig starkt i denna fråga och involverar de regioner vid Svarta havet som är direkt berörda.

74.

Regionkommittén välkomnar Albaniens ansträngningar för att uppfylla EU:s politiska kriterier, framför allt att man försöker fullgöra de skyldigheter som följer av stabiliserings- och associeringsavtalet.

75.

Regionkommittén konstaterar att Albanien fortfarande har viktiga åtgärder att vidta på regionalpolitikens område för att anpassa sig till de europeiska normerna. Det saknas framför allt territoriella enheter på Nuts 2-nivå och en enhetlig samordnad lagstiftning för att regionala utvecklingsprojekt ska kunna genomföras.

76.

Regionkommittén beklagar de brister som fortfarande finns i bestämmelserna om de lokala myndigheternas budgethantering, framför allt när det gäller deras möjligheter att själva skaffa fram finansiella resurser, deras begränsade möjligheter att spendera medel och det faktum att decentraliseringsåtgärder och förvaltningsautonomi och den överföring av befogenheter till lokal och regional nivå som hänger samman med detta sker så långsamt.

77.

Regionkommittén framhåller att det på alla nivåer fortfarande råder brist på utbildad personal som kan handskas effektivt med EU-program.

78.

Regionkommittén anser att de demokratiska strukturerna i Albanien måste stärkas, framför allt när det gäller politiska institutioner och partiövergripande dialog, så att den politiska stabiliteten i landet förbättras och regeringen kan effektivisera sin förvaltning. Utan denna kan man inte genomföra de reformer som krävs. Kommittén framhåller i detta sammanhang kravet på att oppositionen deltar i det parlamentariska arbetet.

79.

Regionkommittén anser att man bör införa direkta val till de regionala fullmäktigeförsamlingarna och anta en ny lag om lokalt självstyre.

80.

Regionkommittén anser att man som ett led i arbetet för att stärka den lokala och regionala nivån bör överväga en reform av prefekternas roll och i samband med detta minska deras kontrollmakt och tydligt fastställa deras ansvar gentemot de regionala fullmäktigeförsamlingarna.

81.

Regionkommittén anser att man måste fatta beslut om den reform av vallagen som OSSE rekommenderat för att val på alla nivåer ska kunna genomföras i enlighet med europeiska och internationella normer. Kommittén tar del av rapporten från OSSE och Europarådets kommunalkongress, enligt vilken kommunalvalen den 8 maj 2011 i stort sett genomfördes på ett öppet, rättvist och lugnt sätt. Regionkommittén föreslår framför allt att man skapar tydliga bestämmelser om vilka avgivna röster som ska anses vara giltiga och hoppas att de politiska partierna återvänder till ett ordnat partipolitiskt liv.

82.

Regionkommittén hänvisar till de våldsamma uppgörelser som skett på senare tid och uttrycker sin förväntan om att Albanien snarast ska vidta alla de åtgärder som krävs för att skapa politisk stabilitet på nationell, regional och lokal nivå.

83.

Regionkommittén anser att företrädare för kommunerna snarast möjligt bör involveras i alla förhandlingsprocesser med EU.

84.

Regionkommittén beklagar att det i Bosnien och Hercegovina också under 2010 bara gjorts begränsade framsteg när det handlar om att genomföra viktiga reformer. Kommittén beklagar också att man inte rått bot på den bristande överensstämmelsen mellan grundlagen och den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, trots Europeiska människorättsdomstolens dom.

85.

Kommittén insisterar därför på att man snarast möjligt gör en översyn av konstitutionen och förbättrar de statliga institutionernas effektivitet och funktionssätt, så att landet kan ta till sig, genomföra och kontrollera efterlevnaden av EU:s rättsliga föreskrifter och regler.

86.

För Regionkommittén är det oacceptabelt att det enligt Bosnien och Hercegovinas konstitution fortfarande är förbjudet för de medborgare som inte betecknar sig själva som tillhörande en av de tre folkgrupperna (bosnier, kroater och serber) att kandidera i president- och parlamentsvalen. Kommittén hänvisar till det beslut som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna fattat om att dessa bestämmelser är oförenliga med de allmänna principerna om de mänskliga rättigheterna.

87.

Enligt Regionkommittén var det ett viktigt steg när regeringen i mars 2010 antog en handlingsplan för att genomföra det beslut som fattats av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och inrättade en arbetsgrupp. Kommittén beklagar dock att denna arbetsgrupp ännu inte nått fram till någon form av överenskommelse.

88.

Regionkommittén beklagar att rösträtten också vid det senaste valet 2010 begränsades av etniska och hemvistrelaterade skäl som står i bjärt kontrast till de demokratiska principerna och rätten till likabehandling utan diskriminering.

89.

Regionkommittén beklagar att förutsättningarna för att ämbetet som hög representant ska kunna avskaffas fortfarande är långt ifrån uppfyllda. Det handlar t.ex. om fördelningen av egendom mellan den nationella nivån och nivåer under denna och om den etniska orientering och de grova brister i samordningen som i praktiken fortfarande präglar arbetet i de verkställande och lagstiftande organen på alla statliga nivåer.

90.

Regionkommittén beklagar att Bosnien och Hercegovina som enda land under 2011 inte deltar i folkräkningen, eftersom man ännu inte antagit någon folkräkningslag.

91.

Regionkommittén konstaterar att det gjorts begränsade framsteg i fråga om rättssystemet men att det fortfarande krävs förbättringar på entitets- och kantonnivå.

92.

Regionkommittén beklagar att det endast gjorts begränsade framsteg på korruptionsbekämpningens område, att den rättsliga uppföljningen av korruptionsfall har fortsatt att ske långsamt och att endast ett begränsat antal fall på högre nivå har lett till åtal. Detta beror bland annat på det otillräckliga genomförandet av lagstiftningen och problemen med samordningen mellan entiteterna.

93.

Regionkommittén ställer sig positiv till att antalet etniskt delade skolor har minskat och att man i de flesta skolor infört en gemensam nioårig läroplan. Kommittén ställer sig dock kritisk till att det fortfarande sker en etnisk uppdelning av eleverna inom skolorna.

94.

Regionkommittén beklagar att Bosnien och Hercegovina ännu inte i tillräcklig utsträckning har kunnat bygga upp de strukturer som krävs för en decentraliserad förvaltning av EU-fonderna, fastän landet får finansiellt stöd från instrumentet för stöd inför anslutningen.

95.

Regionkommittén framhåller de särskilda problemen i federationen Bosnien och Hercegovina, där entitetens, kantonernas och kommunernas ansvarsområden överlappar varandra, eftersom man hittills underlåtit att harmonisera lagstiftningen på de olika nivåerna.

96.

Regionkommittén tillbakavisar bestämt de ständigt återkommande försöken från framför allt Republika Srpskas sida att ifrågasätta landets territoriella integritet, dess institutioner och befogenheter. Kommittén kritiserar kraftigt de senaste försöken från Republika Srpskas sida att genom en folkomröstning ifrågasätta legitimiteten hos den höge representanten och landets hela rättssystem. Kommittén förespråkar i fallet Bosnien och Hercegovina att man stärker det nationella ansvaret på vissa områden och att man skapar ett enhetligt ekonomiskt område samt uppmanar politikerna i entiteterna och kantonerna och federationen Bosnien och Hercegovina att visa samarbetsvilja i linje med interimsavtalet.

97.

Regionkommittén konstaterar att de lokala myndigheterna för närvarande har ytterst begränsade resurser, att frågan om offentlig egendom ännu inte klargjorts i tillräcklig utsträckning och att de etniska kriterierna för utövande av politiska rättigheter på regional och lokal nivå föranleder en skyndsam reform.

98.

Regionkommittén anser framför allt att det krävs en reform i frågan om offentlig egendom på alla nivåer.

99.

Regionkommittén uppmanar de ansvariga på alla nivåer inom staten att stärka det gränsöverskridande samarbetet med grannländerna.

100.

Regionkommittén konstaterar med tillfredsställelse att Serbien fortsatt göra framsteg i sin politiska reformagenda och gjort fortsatta märkbara framsteg när det handlar om att uppfylla kraven i stabiliserings- och associeringsavtalet. Kommittén framhåller dock att det krävs ytterligare ansträngningar.

101.

Regionkommittén konstaterar också med tillfredsställelse att Serbien har tagit viktiga steg mot en försoning i hela västra Balkan-regionen och fortsatt sitt konstruktiva samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien.

102.

Regionkommittén ställer sig uttryckligen positiv till att Serbien och Kosovo inlett direkta samtal och till att man i viss grad redan lyckats närma sig varandra. Kommittén uppmanar båda sidor att fortsätta dessa samtal på ett konstruktivt sätt.

103.

Regionkommittén ställer sig positiv till att de nya stadgarna för den autonoma provinsen Vojvodina trädde i kraft den 1 januari 2010 men uppmanar den serbiska regeringen att så snabbt som möjligt genomföra ett antal bestämmelser i stadgarna som fortfarande står öppna, t.ex. överföringen av offentlig egendom till den autonoma provinsen Vojvodina.

104.

Regionkommittén ställer sig särskilt positiv till de ökade ansträngningar som gjorts under 2010 och de initiativ som tagits för att decentralisera förvaltningen i Serbien.

105.

Regionkommittén anser att man så snart som möjligt bör involvera företrädare för den autonoma provinsen Vojvodina och för sammanslutningen av Serbiens städer och kommuner i Serbiens kommitté för förhandlingar med EU.

106.

Regionkommittén föreslår att man skapar rättsliga bestämmelser om att den nationella regeringen ska ha en skyldighet att samråda med de regionala och lokala institutionerna i frågor som rör deras intressen och befogenheter.

107.

Regionkommittén rekommenderar att man skapar rättsliga förutsättningar och incitament för ökade kontakter mellan kommunerna för att öka effektiviteten i den offentliga förvaltningen och utnyttja de tillgängliga resurserna mer effektivt.

108.

Regionkommittén konstaterar att Serbien fortfarande har ett synnerligen stort antal flyktingar, ett problem som väntar på en lösning, framför allt omfattande åtgärder från kommunernas sida.

109.

Regionkommittén ser med tillfredsställelse på Montenegros stora framsteg när det handlar om att uppfylla de politiska kriterierna och kraven i stabiliserings- och associeringsprocessen men framhåller att det krävs ytterligare ansträngningar.

110.

Regionkommittén betonar hur viktigt det är med en öppen och pålitlig förvaltning på lokal nivå och en fortsatt decentralisering av befogenheter och finansiella resurser.

111.

Regionkommittén anser att man måste anta lagen om regional organisation och komplettera lagen om lokala finanser.

112.

Regionkommittén anser att man måste förbättra samarbetet mellan regeringen och minoritetsråden för att garantera att minoriteterna finns representerade inom offentlig förvaltning, statliga organisationer och lokala myndigheter.

113.

Regionkommittén uppmuntrar Montenegro att fortsätta arbetet med att utveckla förvaltningens kapacitet på alla områden, framför allt på lokal nivå, och öka professionalismen inom den offentliga sektorn och avpolitisera den offentliga förvaltningen.

114.

Regionkommittén konstaterar med tillfredsställelse att decentraliseringsprocessen i Kosovo helt tydligt kommit en bra bit på vägen, att samarbetet med Eulex (Europeiska unionens rättsstatsuppdrag) intensifierats och att man också gjort vissa framsteg i genomförandet av den europeiska agendan och reformpolitiken.

115.

Kommittén insisterar på en heltäckande och skyndsam utredning av de förebråelser mot den höge representanten för Kosovo som framförs i Europarådets parlamentariska församlings resolution, som grundar sig på Marty-rapporten.

116.

Regionkommittén konstaterar med oro att det finns stora brister i dialogen och försoningen mellan folkgrupperna och i skyddet och integrationen av minoriteter, framför allt Kosovoserberna.

117.

Regionkommittén ser med stor oro på de oegentligheter, de lagvidrigheter och det valfusk som präglade det senaste valet och de fyllnadsval som därigenom krävdes. Kommittén ser här ett tydligt tecken på bristande demokratisk mognad hos staten.

118.

Regionkommittén uppmuntrar Kosovo att fortsätta och slutföra decentraliseringsprocessen och kommunreformen och ställer sig positiv till att man inrättat en arbetsgrupp för norra Kosovo vid ministeriet för lokalt självstyre. Kommittén vill också framhålla att decentraliseringen endast kan slutföras med lokalbefolkningens medverkan.

119.

Regionkommittén konstaterar med oro de återkommande våldsamma incidenterna i norra Kosovo, i Mitrovica-området, framför allt i samband med val, och att man ännu inte lyckats säkra fred och stabilitet i regionen.