10.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 42/19

—

Påpekar att vi i samband med reformen av stabilitets- och tillväxtpakten inte får bortse från paktens främsta syfte, nämligen att skapa en ekonomi med starka grundvalar som leder till välstånd för invånarna i Europeiska unionen och till fler och bättre arbetstillfällen.

—

Uppmanar kommissionen att sträva efter att kombinera de olika strategierna och instrumenten på bästa sätt för att så långt som möjligt minska konsekvenserna av budgetnedskärningarna inom Europa 2020-strategins huvudområden.

—

Uppmanar kommissionen att undersöka hur EU-medborgarna kan göras mer uppmärksamma på EU:s insatser och hur unionens demokratiska funktion kan stärkas.

—

Uppmuntrar medlemsstaterna att tillämpa nedifrån-och-upp-principen för att rätta sig efter stabilitets- och tillväxtpaktens föreskrifter, och att – när så krävs – med hjälp av anpassning av sina institutioner införliva de budgetdisciplinära kraven i sin nationella lagstiftning.

—

Noterar att de lokala och regionala myndigheternas ansvar för att både bestämma budgetarnas inriktning och genomföra dem än så länge inte har fått tillräcklig uppmärksamhet, och Regionkommittén erbjuder sig därför att stå till tjänst vid utformningen av den europeiska terminen, via möjligheten att reagera på kommissionens årliga rapport om tillväxten i unionen, som granskas under rådets vårtoppmöte. För att uppnå målsättningarna bör man vid samordningen av den ekonomiska politiken försäkra sig om att de regionala och lokala myndigheterna medverkar i tillräcklig omfattning, framför allt de regioner som har lagstiftningsbefogenhet på detta område.

Föredragande

:

Konstantinos Tatsis (EL–PPE)

ordförande i departementsförsamlingen i Drama-Kavala-Xanthi

Referensdokument

:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Förstärkt samordning av den ekonomiska politiken

KOM(2010) 250 slutlig

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Förstärkt samordning av den ekonomiska politiken för stabilitet, tillväxt och nya arbetstillfällen – verktyg för en kraftfullare ekonomisk styrning i EU

KOM(2010) 367 slutlig

1.

Regionkommittén välkomnar Europeiska kommissionens initiativ att lägga fram ett förslag till samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik, som både är tänkt som en reaktion på de utmaningar som den globala ekonomiska krisen innebär och som ett sätt att öka den europeiska integrationen.

2.

Kommittén anser att kommissionens förslag är tillräckligt väl underbyggt och att det syftar till att fullt ut och på effektivast möjliga sätt utnyttja de instrument för ekonomisk styrning som finns i Lissabonfördraget.

3.

ReK stöder en förstärkning av stabilitets- och tillväxtpakten i syfte att öka respekten för denna och skapa en kraftfullare ekonomisk tillväxt i EU och i regionerna.

4.

Enligt Lissabonfördraget ska EU-medlemsstaterna betrakta ”den ekonomiska politiken som en fråga av gemensamt intresse och samordna denna politik inom rådet” (artikel 121), samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras.

5.

ReK påpekar att vi i samband med reformen av stabilitets- och tillväxtpakten inte får bortse från paktens främsta syfte, nämligen att skapa en ekonomi med starka grundvalar som leder till välstånd för invånarna i Europeiska unionen och till fler och bättre arbetstillfällen.

6.

ReK betonar att de reformer som genomförs bör eftersträva en riktig avvägning mellan effektivitet och demokrati för att fördjupa Europeiska unionen. Därför motsätter vi oss förslag om upphävande av rösträtt i andra fall än de som nämns i fördragen.

7.

Kommittén är positiv till att man i samband med den finansiella övervakningen på nytt lägger tonvikten på offentliga underskott och skulder för att förebygga och i möjligaste mån undvika att budgetdisciplinen fortsätter att försämras.

8.

Kommittén framhåller samtidigt att bristen på harmonisering av medlemsstaternas ekonomiska politik bl.a. medför att medlemsstater med svag ekonomi belastas med orimligt höga räntor på sina lån.

9.

Kommittén ifrågasätter om de åtgärder som kommissionen föreslår för att återgå till en strikt tillämpning av stabilitets- och tillväxtpakten verkligen är effektiva och betonar återigen att proportionalitetsprincipen måste respekteras.

10.

De omfattande ändringar av sekundärrätten som föreslås i meddelandet kan innebära att förseningar uppstår, och kommittén uppmanar därför medlemsstaterna att omedelbart rätta sig efter stabilitets- och tillväxtpakten, oberoende av dessa ändringar.

11.

Regionkommittén noterar kommissionens förslag i fråga om instrument för att se till att euroländerna uppfyller stabilitetspaktens krav. Vi avvisar dock en eventuell återgång till kommissionens ursprungliga förslag om att införa sanktioner i form av frysta utbetalningar av stöd som beviljats inom ramen för sammanhållningspolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken till medlemsstater som inte uppfyller sina åtaganden, eftersom detta helt går emot proportionalitetsprincipen och särskilt skulle drabba regioner som släpar efter i utvecklingen och som verkligen behöver dessa samfinansierade program för att övervinna sina strukturella svårigheter.

12.

För att EU ska kunna ta sig ur krisen krävs en kombination av åtgärder som innebär en sanering av de offentliga finanserna och en återgång till en stark, balanserad och hållbar tillväxt.

13.

Regionkommittén vill påminna om att europeisk integration inte kan åstadkommas över en natt utan att det är en pågående utvecklingsprocess under vilken en ekonomisk kris som den vi nu befinner oss i kan innebära en möjlighet att införa radikala och omfattande reformer som både kan främja den ekonomiska konkurrenskraften och utveckla Europeiska unionen.

14.

ReK anser vidare att de budgetjusteringar som kommer att krävas för att genomföra bestämmelserna i meddelandet kommer att få mycket vittgående konsekvenser på ett stort antal politikområden, t.ex. regional- och socialpolitiken och sammanhållnings- och innovationspolitiken. Kommittén uppmanar därför kommissionen att se till att insatserna för att komma till rätta med underskottet genomförs på ett proportionellt och balanserat sätt.

15.

ReK uppmanar kommissionen att sträva efter att kombinera de olika strategierna och instrumenten på bästa sätt för att så långt som möjligt minska konsekvenserna av budgetnedskärningarna inom Europa 2020-strategins huvudområden.

16.

Kommittén uppmanar kommissionen att undersöka hur EU-medborgarna kan göras mer uppmärksamma på EU:s insatser och hur unionens demokratiska funktion kan stärkas.

17.

Valutaunionen och euron utgör Europeiska unionens mest värdefulla bidrag i samband med skapandet av en inre marknad, lika möjligheter och en likartad levnadsstandard för medborgarna i de olika medlemsstaterna. För att dessa positiva effekter ska kunna upprätthållas och stärkas anser kommittén att unionen bör vara ytterst uppmärksam och försiktig när det gäller att införa ändringar av reglerna.

18.

Kommittén välkomnar kommissionens och medlemsstaternas gemensamma insatser för att fastställa nationella mål inom ramen för Europa 2020-strategin och upptäcka flaskhalsar som bromsar tillväxten.

19.

Regionkommittén framhåller återigen den grundläggande roll som de lokala och regionala myndigheterna spelar när det gäller att främja strategier för företagande, utbildning, innovation och bekämpning av fattigdom och social utestängning. ReK uppmanar därför medlemsstaterna att förstärka övervakningsmekanismens lokala och regionala dimension för att skapa den trovärdighet och effektivitet som krävs. De lokala och regionala myndigheterna måste också ges möjlighet att delta i såväl utformningen av målen i Europa 2020-strategin som i genomförandet av den politik som är kopplad till strategin.

20.

ReK uppmanar medlemsstaterna att verka för att de reformer som har visat sig nödvändiga på grund av krisen genomförs snarast möjligt, eftersom de så snart krisen är över kommer att bidra till ett starkt och konkurrenskraftigt EU.

21.

Regionkommittén påpekar att den budgetära obalansen kan ha uppstått till följd av en rad faktorer, och välkomnar därför Europeiska kommissionens förslag om en ingående kvalitativ granskning av statsskulder. Mot bakgrund av den privata skuldsättningens omfattning välkomnar kommittén att denna faktor tas med i beräkningen vid granskningen, och det är viktigt att ta hänsyn till banksystemets betydelse för en sund ekonomi.

22.

Frågan är om de planerade sanktionerna är välproportionerade och tillräckligt effektiva, och ReK ställer sig starkt kritisk till alla förslag till nedskärningar av de resurser som står till utvecklingspolitikens förfogande.

23.

Det är viktigt att komma ihåg att sammanhållningspolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken är grundläggande faktorer för EU:s utveckling. Ett eventuellt ifrågasättande av målsättningarna inom dessa områden skulle vara kontraproduktivt och motsäga både meddelandets syfte och EU:s övergripande politiska riktlinjer. Det skulle dock vara lämpligt att de villkor som ställs för att upphäva blockeringen av dessa områdens resurser endast gäller under förutsättning att resurserna förvaltas på ett lämpligt sätt, vilket måste beläggas, och resurserna får inte utnyttjas för andra ändamål.

24.

Trots säkerhetsåtgärder skulle en mekanism som ska säkerställa att medlemsstaterna uppfyller sina åtaganden och som grundar sig på EU-medel ändå riskera att leda till särskilt negativa konsekvenser, och den kan även göra det ännu svårare att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. För att komma till rätta med missförhållanden har man planerat att återkalla eller ogiltigförklara utbetalningar av EU-medel, vilket kommer leda till att skulden för missförhållandena skjuts över från staten i de berörda länderna till de regionala och lokala myndigheterna, så att medborgarna, arbetstagarna och företagen i varje medlemsstat kollektivt får bära ansvaret för sina nationella regeringars politiska misstag. Att undanhålla resurser för länder som redan är skuldsatta kommer i själva verket att få negativa effekter för deras tillväxt och kan leda till att deras finanser undergrävs ytterligare.

25.

Man bör vara medveten om att straffåtgärder som är relaterade till EU-medel får oundvikliga återverkningar över landsgränserna, vilket utgör ett hot mot upprätthållandet av den territoriella sammanhållningen och undergräver medlemsstaternas åtaganden.

26.

För övrigt är det viktigt att ha i åtanke att oproportionerligt stränga straffåtgärder riskerar att minska allmänhetens stöd för det europeiska integrationsarbetet. Man bör därför vidta straffåtgärder som säkerställer att medlemsstaterna respekterar sina skyldigheter, samtidigt som allmänheten får mer ingående information om såväl vikten av budgetdisciplin som betydelsen av strukturfonderna när det gäller att effektivisera den nationella politiken.

27.

De planerade straffåtgärderna måste vara genomförbara och övertygande, eftersom man endast på så sätt kan gå vidare utan att den nya stabilitets- och tillväxtpakten sätts på spel.

28.

Europeiska kommissionen och rådet bör granska hur man snabbare skulle kunna vidta åtgärder vid budgetunderskott, samtidigt som man respekterar både subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och principen om ett gradvis införande av sanktioner.

29.

Regionkommittén uppmuntrar medlemsstaterna att tillämpa nedifrån-och-upp-principen för att rätta sig efter stabilitets- och tillväxtpaktens föreskrifter, och att – när så krävs – med hjälp av anpassning av sina institutioner införliva de budgetdisciplinära kraven i sin nationella lagstiftning.

30.

Det är även viktigt att tillämpa nedifrån-och-upp-principen när det gäller de lokala och regionala myndigheternas förutsättningar att förvalta sina resurser på ett lämpligt sätt, att genomföra sin ekonomiska politik, och att i god tid upptäcka de problem som hindrar dem i utvecklingen.

31.

Medlemsstaterna uppmuntras också att verka för en ökad decentralisering av förvaltningen av de finansiella medel som har avsatts för sammanhållningspolitiken, för att främja insynen och ansvarstagandet i samband med hanteringen av EU-medel. Endast de regionala myndigheterna har ingående kunskap om lokala och regionala behov och är i stånd att åstadkomma nödvändiga förbättringar och anpassningar. De lokala och regionala myndigheternas ansvar inom förvaltningen av de tillgängliga EU-medlen kommer följaktligen endast att framstå allt tydligare.

32.

För att stärka euron och den inre marknaden är det nödvändigt att lägga grunden till en bättre gemensam finansiell förvaltning i Europa, som bland annat kommer att fokusera på att stoppa det spekulativa bruket av produkter för att täcka bristerna i statsskulderna, eller transaktioner via skatteparadis.

33.

ReK välkomnar förslaget att införa en ”europeisk termin” som en homogen ram för kontrollen av medlemsstaternas budgetförfaranden och skuldnivåer, liksom förslaget att utöka kontrollen så att det även omfattar makroekonomiska obalanser.

34.

De lokala och regionala myndigheternas ansvar för att både bestämma budgetarnas inriktning och genomföra dem har än så länge inte fått tillräcklig uppmärksamhet, och Regionkommittén erbjuder sig därför att stå till tjänst vid utformningen av den europeiska terminen, via möjligheten att reagera på kommissionens årliga rapport om tillväxten i unionen, som granskas under rådets vårtoppmöte. För att uppnå målsättningarna bör man vid samordningen av den ekonomiska politiken försäkra sig om att de regionala och lokala myndigheterna medverkar i tillräcklig omfattning, framför allt de regioner som har lagstiftningsbefogenhet på detta område.

35.

De instrument som föreslås i raden av samordningsåtgärder bör ta hänsyn till samspelet mellan horisontella politikområden på lokal nivå och budgetpolitikens centrala roll, och instrumenten bör också utformas så att de fungerar ur ett varaktigt och långsiktigt perspektiv. En aktiv arbetsmarknadspolitik bör också utgöra en del av detta åtgärdsprogram.

36.

Inbördes utvärdering och utbytet av goda arbetsmetoder är av mycket stor betydelse både när man utarbetar och genomför budgetar, med det finns samtidigt en risk att de föreslagna lösningarna kan orsaka fördröjningar och byråkratiska komplikationer i arbetet med att utarbeta, anta och genomföra medlemsstaternas budgetar.

37.

För att kunna uppnå en nödvändig ekonomisk tillväxt måste man i medlemsstaterna genomföra nödvändiga strukturreformer på en rad områden, till exempel när det gäller budgetåtstramningspolitiken och kontrollen av offentliga utgifter, kunskaps- och innovationspolitiken, skyddet av de mest utsatta samhällsgrupperna inom ramen för socialpolitiken, konkurrenspolitiken och arbetet för att förbättra de offentliga tjänsternas effektivitet. Mot denna bakgrund uppmanar kommittén medlemsstaterna att sätta upp ambitiösa mål för Europa 2020-strategin, och ber rådet att godkänna en generös ökning av EU:s budget så att de medel som står till förfogande motsvarar målsättningarna.

38.

Regionkommittén ser fram mot Europeiska kommissionens förslag till lagstiftning och kommer uppmärksamt att följa hur medlemsstaternas regionala och lokala myndigheter påverkas av dessa förslag.