This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52009XC0327(05)
Publication of an application pursuant to Article 6(2) of Council Regulation (EC) No 510/2006 on the protection of geographical indications and designations of origin for agricultural products and foodstuffs
Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel
Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel
EUT C 73, 27.3.2009, p. 45–49
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
27.3.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 73/45 |
Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel
(2009/C 73/07)
Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar mot ansökan måste lämnas till kommissionen inom sex månader räknat från dagen för detta offentliggörande.
SAMMANFATTNING
RÅDETS FÖRORDNING (EG) NR 510/2006
”ČERNÁ HORA”
EG-nr: CZ-PGI-0005-0409-19.10.2004
SUB ( ) SGB ( X )
Denna sammanfattning informerar om de viktigaste delarna av produktspecifikationen.
1. Behörig myndighet i medlemsstaten:
Namn: |
Úřad průmyslového vlastnictví |
|||
Adress: |
|
|||
Tfn |
+420 220383111 |
|||
Fax |
+420 224324718 |
|||
E-post: |
posta@upv.cz |
2. Grupp:
Namn: |
Pivovar Černá Hora, a. s. |
|||
Adress: |
|
|||
Tfn |
+420 516482411 |
|||
Fax |
+420 516437201 |
|||
E-post: |
ekonom@pivovarch.cz |
|||
Sammansättning: |
Producenter/bearbetningsföretag (X) Annan ( ) |
Eftersom det bara finns en producent i det aktuella området, grundar sig ansökan på undantagsbestämmelsen i artikel 5.1 i rådets förordning (EG) nr 510/2006. Kraven i artikel 2 i kommissionens förordning (EG) nr 1898/2006 är uppfyllda.
3. Produkttyp:
Grupp 2.1 – Öl
4. Produktspecifikation:
(Sammanfattning av kraven i artikel 4.2 i förordning (EG) nr 510/2006)
4.1 Namn:
”Černá Hora”
4.2 Beskrivning:
Det ljusa ölet är medelförjäst till högförjäst med guldgul till guldbrun färg, bra skumbildning med stark kolsyra, medelstark till fyllig smak med ren malt och humle samt humlearom. Fylligheten beror framför allt på förekomsten av ojäst restextrakt, vilket uppstår genom skillnaden mellan skenbar och verklig förjäsningsgrad. En mycket svag smak och doft av jäst eller frukt (estrar) är tillåten. Helhetsdoftens låga intensitet visar att det finns relativt lite oönskade biprodukter från jäsningen. Ölet är medelbeskt till beskt, med mild till måttlig strävhet och längre eftersmak.
Det mörka ölet är medelförjäst till högförjäst, rödaktigt till rödbrunt, med bra skumbildning, angenäm humlesmak och doft. Det har medelkraftig kolsyra och karakteristisk mycket fyllig smak, vilket beror på skillnaden mellan skenbar och verklig förjäsningsgrad och på ojästa rester av råvaror. Ölet får dessutom smaka sötaktigt och karamell.
Följande ölsorter finns med angivna sensoriska egenskaper:
Ljust starköl är medelförjäst till högförjäst med guldgul till guldbrun färg, bra skumbildning med stark kolsyra, medelfyllig smak med ren malt och humle samt humlearom. En mycket svag smak och doft av jäst eller frukt (estrar) är tillåten. Ölet är medelbeskt, med mild strävhet och längre eftersmak.
Ljust mellanöl är medelförjäst till högförjäst med guldgul till guldbrun färg, bra skumbildning med stark kolsyra, fyllig smak med ren malt och humle. En mycket svag smak och doft av jäst eller frukt (estrar) är tillåten. Ölet är beskt, med måttlig strävhet och längre eftersmak.
Ofiltrerat mellanöl utmärks av bra skumbildning, guldgul till guldbrun färg, bra kolsyra och fyllig smak, med karakteristisk bismak och doft av jäst. Ölet har en utpräglat måttlig humlebeska, med en eftersmak av långsamt avtonande beska utan sträv och tung karaktär.
Mörkt starköl har en tillsats av karamell- och färgmalt, är medelförjäst med granatröd till rödbrun färg, karamellsmak till sötaktig smak och mild beska.
Halvmörkt mellanöl är medelförjäst till högförjäst, med rödaktig till granatröd färg, hög kolsyra, behaglig doft och smak av humle och mild karamell, med bra skumbildning.
Alla varianter av ”Černá Hora” är underjästa och kännetecknas av specifika sensoriska egenskaper, i synnerhet den unika doften och smaken av stark kolsyra.
Ljust öl – kvalitetsegenskaper:
|
Ljust starköl |
Ljust mellanöl |
Ofiltrerat mellanöl |
|
Stamvörtstyrka |
(viktprocent) |
11,00-12,99 |
8,00-10,99 |
8,00-10,99 |
Alkohol |
(volymprocent) |
3,8-6,0 |
3,5-4,5 |
3,5-4,5 |
Färg |
(EBC-enheter) |
8,0-16,0 |
7,0-16,0 |
7,8-16,0 |
Bitterämnen |
(EBC-enheter) |
20,0-45,0 |
16,0-28,0 |
16,0-28,0 |
pH |
|
4,2-4,9 |
4,3-4,7 |
4,3-4,7 |
Skillnad mellan skenbar och verklig förjäsningsgrad |
(%) |
1,0-10,0 |
1,0-10,0 |
1,0-10,0 |
Polyfenoler |
(mg/l) |
130,0-230,0 |
130,0-230,0 |
130,0-230,0 |
Mörkt och halvmörkt öl – kvalitetsegenskaper:
|
Mörkt starköl |
Halvmörkt mellanöl |
|
Stamvörtstyrka |
(viktprocent) |
11,00-12,99 |
8,00-10,99 |
Alkohol |
(volymprocent) |
3,6-5,7 |
3,5-4,5 |
Färg |
(EBC–enheter) |
50,0-120,0 |
16,0-40,0 |
Bitterämnen |
(EBC–enheter) |
20,0-45,0 |
16,0-28,0 |
pH |
|
4,1-4,8 |
4,3-4,7 |
Skillnad mellan skenbar och verklig förjäsningsgrad |
(%) |
1,0-10,0 |
1,0-10,0 |
Polyfenoler |
(mg/l) |
130,0-230,0 |
130,0-230,0 |
Råvaror:
Kornmalt
Denna malt är av ljus typ och kallas även ”tjeckisk malt”, som framställs av tvåradigt vårkorn. Kännetecknande för denna kornmalt är låg lösning och förjäsning.
Vörtextrakt på kornmalt har kvalitetsegenskaper som framgår av följande tabell:
Extrakt i torr malt |
(viktprocent) |
min. |
80 % |
Kolbach-index |
(%) |
|
37-41 % |
Diastatisk kraft |
(W.-K.-enheter) |
min. |
220 |
Verklig förjäsningsgrad |
(%) |
max. |
82 % |
Sprödhet (friabilitet) |
(%) |
min. |
75 % |
Humle
Den humle som används är ”Žatecký poloraný červeňák” (röd Saaz). Den skiljer sig avsevärt från andra humlesorter, främst genom proportionen mellan bitterämnena α- och β-humulonsyror och halten av β-farnesen. Man använder antingen torkad humle eller humleextrakt. (Originaltexten bibehålls om Žatecký poloraný červeňák används och inte Žatecký chmel SUB).
Vatten
För tillverkningen av ölet ”Černá Hora” används lokalt vatten, som är mjukt till medelhårt.
Bryggerijäst
Vid tillverkningen av ölet ”Černá Hora” används enbart jäststammar för så kallad underjäsning (Saccharomyces cerevisiae ssp. uvarum). Dessa säkerställer skillnaden mellan skenbar och verklig förjäsningsgrad enligt denna produktspecifikation.
4.3 Geografiskt område:
Kommunen ”Černá Hora” i länet Södra Mähren, Republiken Tjeckien.
4.4 Bevis på ursprung:
Sökanden registerför råvaruleverantörer och köpare. På varje produkt anges obligatoriska uppgifter om tillverkaren, inklusive adress, vilket möjliggör spårbarhet.
Hela tillverkningsprocessen står under ständig kontroll. Kontrollerna och deras resultat dokumenteras fortlöpande. Även kvaliteten på alla vid tillverkningen använda råvaror kontrolleras. Vattenkvaliteten är föremål för regelbundna mikrobiologiska kontroller. Alla kontroller dokumenteras skriftligt och registreras. Registreras gör också användningen av olika råvaror vid varje bryggning för framställning av de olika ölsorterna.
Kontrollen av att produkterna uppfyller kraven utförs av Republiken Tjeckiens statliga jordbruks- och livsmedelsinspektions lokalkontor (Státní zemědělská a potravinářská inspekce).
4.5 Framställningsmetod:
Ölet ”Černá Hora” tillverkas uteslutande med dubbeldekoktion. Vörten kokas konsekvent tills ölets stamvörtstyrka uppnås. Primärjäsningen sker åtskilt från lagringen. Tillverkningen är alltså av klassisk typ, utan forcerade metoder.
Öltillverkningen startar i brygghuset. Sedan den krossade malten blandats med vatten, värms endast en tredjedel stegvis upp. Därigenom blir stärkelsen och andra ämnen i extraktet vattenlösliga och stärkelsen spjälkas. Denna mäskning upprepas två gånger, varvid varje mäsk kokas för sig. Efter utmäskningen separeras maltresterna (drav) och första delen av sötvörten erhålls. Draven lakas sedan med varmt vatten och lakvattnet blandas med första delen av sötvörten. Den erhållna sötvörten kokas i 80–120 minuter med varierande humletillsats eller humleprodukter och resulterar i stamvört. Varje bryggning ska ge den stamsötvörtskoncentration som motsvarar ölets önskade vörtstyrka. Detta innebär att ölets vörtstyrka inte modifieras i följande produktionsled.
Den kokta stamvörten kyls till jästemperatur, bryggerijäst för underjäsning tillsätts och den första och viktigaste primärjäsningen sker. Denna sker i klassiska öppna jäskar. Temperaturen ska inte överstiga 9,5 °C. Primärjäsningen varar i 6–12 dagar, beroende på stamvörtstyrkan.
Efter avslutad primärjäsning vidtar efterjäsning och lagring. Till skillnad från primärjäsningen den vid lägre temperatur, ända ned till 0 °C, under måttligt övertryck i slutna tankar. Efterjäsningen pågår i 21–60 dagar, alltefter ölets vörtstyrka. Under denna fas sker klarning, ölet mättas med kolsyra och får rundare smak. Resultatet blir kolsyrerikt öl med tjockt och fast skum. Under lagringen försvinner den tydliga smaken och doften av jäst, beskan mildras och den för ölsorten typiska aromen framträder. Efter lagringen filtreras ölet utan föregående modifiering av stamvörtstyrkan, varefter det tappas på fat, flaska, burk eller cisterner. Ölet kan också vara ofiltrerat. Slutprodukten ska ha de tekniska kvalitetsvärden som anges i tabellerna i punkt 4.2.
4.6 Samband:
Registreringsansökan för ”ČERNÁ HORA” avser ett öl som alltsedan 1200-talet utan avbrott tillverkats i området där kommunen Černá Hora ligger. Det första skriftliga omnämnandet av ett bryggeri i Černá Hora härstammar från 1530.
Sedan den tiden är historien rik på bryggerier och öltillverkning i Černá Hora. Alltmedan ägarna skiftade, höjdes successivt kvaliteten på ölet ”Černá Hora”. År 1949 förstatligades bryggeriet och kom att ingå i olika statsföretag. Tillverkningen av ”Černá Hora” fortsatte dock med bevarade traditionella metoder och förfaranden. I samband med privatiseringen blev bryggeriet självständigt 1996.
I mähriska landsarkivet i Brno finns många dokument med uppgifter om bryggeriets och öltillverkningens rika historia i Černá Hora (exempelvis jordeboken till godset Černá Hora, kejsar Josef II:s kataster för Černá Hora och Bořitov, jordräntematrikeln för Černá Hora och Bořitov m.m.). Uppgifter finns vidare i arkivet på bryggeriet Černá Hora, a.s.
Med bryggeriets utveckling, ökade produktion och upptappning moderniserades och utvidgades även byggnaderna och produktionsutrustningen. Ölet ”Černá Hora” påverkade emellertid obetydligt av dessa förändringar, varför det finns all anledning att betrakta det som en dryck med sekelgamla traditioner. Mältarna i Černá Hora har alltid sökt bevara ortens gamla unika öl, som påverkats mycket lite av tidens gång.
Ölet ”Černá Hora” har en kvalitet och popularitet som bland annat många utmärkelser vittnar om. Dessa har det fått på inhemska och internationella tävlingar och utställningar, exempelvis Táborský palcát (Tábors stridsklubba), Cena českých sládků (Tjeckiska mältarnas pris), Pivo spanilých jízd, Zlatý pohár Pivex (Pivex guldpokal), Česká pivní pečeť (Tjeckiska ölsigillet) m.fl.
Om ölets kvalitet och popularitet vittnar även det vår- och höstevenemang som redan i tio år anordnats med presentation av ortens öl. I april anordnas ”Våryra (APRÝLES)” och i september ”Ölvallfarten” (”Pivní pouť”). I dessa evenemang deltar regelbundet tusentals besökare, inte bara från trakten utan även från hela Republiken Tjeckien och utlandet.
Ölet från Černé Hory nämns också i olika encyklopedier, exempelvis i Berry Verhoef, Velká encyklopedie piva (Rebo Productions, Čestlice 2002) och Michael Jackson, Pivo – průvodce světem piva pro laiky i odborníky (Fortuna Print, Prag 2001). Många artiklar har också skrivits och publiceras om ölet i både nationella och lokala tidningar och tidskrifter. Just i Černá Hora utges oregelbundet ”Černohorský máz”, som bland annat informerar om framgångar som ölet ”Černá Hora” haft på olika tävlingar och utställningar.
Om ölbryggandets historia i Černá Hora handlar boken ”V Černé hoře piva moře – z historie černohorského pivovarnictví” (1995) av historikern Leoš Vašek från Brno.
4.7 Kontrollorgan:
Namn: |
Státní zemědělská a potravinářská inspekce, inspektorát v Brně |
|||
Adress: |
|
|||
Tfn |
+420 542424011 |
|||
Fax |
+420 542426717 |
|||
E-post: |
epodatelna@szpi.gov.cz |
4.8 Märkning:
–
(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.