52009DC0250

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 29.5.2009

KOM(2009) 250 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om den aktuella situationen när det gäller bekämpning av livsmedelsburen salmonella inom EU

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om den aktuella situationen när det gäller bekämpning av livsmedelsburen salmonella inom EU

SYFTE

Syftet med detta meddelande är att informera Europaparlamentet och rådet om den aktuella situationen och tillämpningen av gemenskapsbestämmelserna om bekämpning av salmonella och om resultaten efter antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen[1] samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG av den 17 november 2003 om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen[2] . Meddelandet omfattar även övrig gemenskapslagstiftning och åtgärder för att upprätthålla och förbättra bekämpningen av salmonella i hela livsmedelskedjan.

INLEDNING

Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) rapporterade 151 995 fall av salmonella hos människor år 2007 i de 27 medlemsstaterna i EU, vilket ger en incidens på 31,1 fall per 100 000 invånare[3]. Det är dock allmänt känt att antalet fall av salmonella hos människa är grovt underskattat och underrapporterat[4].

En del av dessa salmonellafall hos människa upptäcktes inom de 3 131 livsmedelsburna utbrotten[5], som utgör 64,5 % av alla livsmedelsburna sjukdomsutbrott med känt ursprung. Salmonellautbrotten drabbade 22 705 människor, varav 14 % blev inlagda på sjukhus och 23 avled. Salmonella Enteritidis och Salmonella Typhimurium stod för 95 % av de utbrott där serotyperna var kända.

Människor kan drabbas av salmonella genom intag av smittad föda, vilket är vanligast, eller smittat dricksvatten. Animaliska produkter, främst ägg och köttprodukter, rapporteras vara de vanligaste smittkällorna, men även bageriprodukter, frukt, grönsaker och choklad har orsakat salmonellautbrott.

Ett ytterligare hot mot folkhälsan utgör uppkomsten av antimikrobiell resistens mot salmonella hos människa till följd av användningen av antibiotika inom animalieproduktionen[6].

ÖVERVAKNING AV SALMONELLA

Övervakning hos människa

I kommissionens beslut 2000/96/EG av den 22 december 1999 om de smittsamma sjukdomar som successivt ska omfattas av gemenskapsnätverket enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG[7] fastställs den obligatoriska övervakningen av salmonella hos människa. Dessa uppgifter samlas in av ECDC genom dess nätverk i medlemsstaterna.

Övervakning av foder, livsmedel och djur

Syftet med direktiv 2003/99/EG är att garantera att zoonoser, zoonotiska smittämnen och antimikrobiell resistens övervakas noggrant och att livsmedelsburna utbrott blir föremål för en ordentlig epidemiologisk undersökning. Medlemsstaternas resultat av övervakningen av livsmedel, djur och foder överförs elektroniskt till Efsa.

Undersökning av livsmedelsburna utbrott och enstaka fall för att ta reda på källan gör det möjligt att fastställa prioriteringar för vilka livsmedel och djurpopulationer som i första hand ska beaktas när det gäller åtgärder för att förebygga salmonella, minska risken för folkhälsan på snabbaste sätt och garantera ett integrerat arbetssätt. Både ECDC och Efsa avsätter betydande resurser för att utveckla verktyg och utarbeta rekommendationer för att förbättra undersökningarna.

Information om foder, djur, livsmedel och människor sammanställs varje år av Efsa i en gemenskapsrapport om zoonoser. Utöver detta granskar Efsas panel för biologiska faror rapporten och lämnar rekommendationer för att förbättra övervakningen och för att eventuellt vidta åtgärder.

Övervakningen av salmonella har gradvis harmoniserats genom gemensamma provtagningsprotokoll och analysmetoder enligt grundläggande studier och kontrollprogram (se punkt 5) för levande djur och genom gemensamma mikrobiologiska kriterier för livsmedel (se punkt 6.2). Detta har medfört att prevalensdata har kunnat jämföras mellan medlemsstater och att riskbedömning kan göras på gemenskapsnivå.

Gemenskapens referenslaboratorium för salmonella har utsetts och det samordnar ett nätverk med nationella referenslaboratorier för att förbättra testmetoderna och garantera hög kvalitet på laboratorieanalyser i alla medlemsstater.

Åtgärd : För en bättre bedömning av den faktiska prevalensen av salmonella hos människa och en bättre jämförelse av prevalensen i olika medlemsstater och om möjligt även i länder utanför EU bör forskning uppmuntras eller övervakningen av salmonella hos människa förbättras.

KONTROLL AV SALMONELLA I FODER

Bearbetat animaliskt protein måste uppfylla salmonellakriteriet i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel[8].

Salmonella har även hittats i flera vegetabiliska foderämnen som sojabönmjöl och rapsfrömjöl3. De åtgärder som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 av den 12 januari 2005 om fastställande av krav för foderhygien[9], som bland annat omfattar ett HACCP-system, är därför viktiga för att förhindra och begränsa salmonellasmitta under transport, lagring och bearbetning av fodermaterial.

I juni 2008 avgav Efsas panel för biologiska faror ett yttrande om den mikrobiologiska riskbedömningen av foder för livsmedelsproducerande djur. I yttrandet rekommenderas en uppsättning salmonellakriterier för vegetabiliskt foder i syfte att förhindra infektering av djur.

Åtgärd : Överväga salmonellakriterier för foder. Åsiktsutbyte med medlemsstaterna och berörda parter pågår.

KONTROLL AV SALMONELLA I DJURPOPULATIONER

I enlighet med förordning EG) nr 2160/2003 håller gemenskapsmål på att fastställas för minskning av prevalensen av salmonella i fjäderfä- och svinpopulationer. För varje population följs samma typ av förfaringssätt:

( Grundläggande studier om prevalensen av salmonella har inletts i enlighet med direktiv 2003/99/EG med början några månader efter det att tio nya medlemsstater anslöt sig till EU 2004. På detta sätt samlades jämförbar information in om värphöns och slaktkycklingar i de dåvarande 25 medlemsstaterna. Resultaten av de grundläggande studierna av kalkoner och slaktsvin i alla 27 medlemsstater blev tillgängliga första halvåret 2008. En grundläggande studie om salmonella hos avelssvin genomfördes under 2008.

( För fjäderfäpopulationen ger de grundläggande studierna en referensprevalens för att fastställa ett mål för minskningen av salmonella enligt förordning (EG) nr 2160/2003. De möjliggör även analys av riskfaktorer för utarbetningen av kontrollprogram. Genom studierna har även medlemsstater med hög prevalens av salmonella uppmuntrats att förstärka sina insatser innan gemenskapen kräver att åtgärder vidtas.

( För svinpopulationer ger de grundläggande studierna information som underlag för en kostnadsnyttoanalys innan uppgifterna används som referensprevalens för fastställande av ett minskningsmål. Dessutom behövs en kvantitativ riskbedömning från Efsa för denna kostnadsnyttoanalys. Fjäderfäpopulationer har undantagits från dessa kostnadsnyttoanalyser.

( När man kommit överens om ett minskningsmål sänder medlemsstaterna och aktuella länder utanför EU alltid sina nationella kontrollprogram till kommissionen för godkännande.

( Kontrollprogrammen inklusive en harmoniserad övervakning av populationen genomförs efter godkännandet och i varje fall inom 18 månader efter det att ett minskningsmål har fastställts. Begränsningar för att släppa ut levande djur och ägg på marknaden gäller om kontrollprogrammen inte har lagts fram eller godkänts, eller om vissa serotyper av salmonella upptäcks.

Avelshöns av Gallus gallus

Ett minskningsmål för salmonella i flockar av avelshöns fastställdes i kommissionens förordning (EG) nr 1003/2005 av den 30 juni 2005 om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003[10]. I slutet av 2009 får högst 1 % av de vuxna avelsflockarna vara infekterade med en av de fem serotyperna.

Sedan de nationella kontrollprogrammen infördes den 1 januari 2007 åligger det medlemsstaterna att provta alla flockar eller kläckerier med en harmoniserad metod. Om Salmonella Enteritidis eller Salmonella Typhimurium påvisas får kläckägg inte längre produceras, och hönorna ska avlivas eller slaktas på ett säkert sätt. År 2007 var upp till 1,2 % av flockarna i de flesta medlemsstater fortfarande infekterade med de fem viktigaste serotyperna, vilket innebär att målet helt eller nästan helt hade uppnåtts. I fem medlemsstater låg andelen infekterade flockar fortfarande mellan 4,2 och 15,4 %.

Sedan antagandet av kommissionens beslut 2007/843/EG av den 11 december 2007 om godkännande av kontrollprogram för bekämpning av salmonella hos avelsflockar av Gallus gallus i vissa tredjeländer[11] är import av kläckägg och levande fjäderfä för avel endast tillåten från Förenta Staterna, Kanada, Kroatien, Tunisien och Israel, de enda länder som lagt fram kontrollprogram för salmonella som är likvärdiga med EU-bestämmelserna.

Värphöns

Den grundläggande studien visade störst skillnad i prevalens hos flockar av värphöns, med exempel på allt från 0 till över 50 % av salmonellapositiva flockar. På grund av skillnaderna och den höga prevalensen i ett antal medlemsstater beslutade kommissionen att fastställa ett minskningsmål utgående från föregående år, fram till dess att prevalensen sjunkit till under 2 % (förordning (EG) nr 1168/2006[12]).

Kontrollprogrammet för salmonella hos värphönsflockar inleddes i alla medlemsstater senast den 1 februari 2008. Programmet omfattar harmoniserad övervakning i alla flockar var femtonde vecka.

Dessutom har kommissionen antagit åtgärder (kommissionens förordning (EG) nr 1237/2007[13]) för att begränsa utsläppandet av konsumtionsägg på marknaden

- från och med den 1 november 2007 i de fall där flocken är källan till salmonellautbrott hos människor,

- från och med den 1 januari 2009 om frånvaro av Salmonella Enteritidis eller Salmonella Typhimurium inte kan påvisas vid övervakningen.

På grundval av likvärdiga kontrollprogram som framlagts och godkänts har endast Schweiz och Kroatien fått tillstånd att exportera konsumtionsägg till EU. Endast dessa två länder och Förenta staterna får exportera levande fjäderfä för värpning.

Slaktkycklingar

En grundläggande studie av flockar av slaktkycklingar genomfördes i medlemsstaterna under perioden oktober 2005–september 2006. På gemenskapsnivå testades 23,7 % av flockarna positiva för salmonella.

Därför fastställdes i kommissionens förordning (EG) nr 646/2007 av den 12 juni 2007[14] ett minskningsmål för Salmonella Enteritidis och Salmonella Typhimurium innebärande att högst 1 % av flockarna fortfarande fick vara infekterade.

Kontrollprogrammet för salmonella hos flockar av slaktkyckling inleddes senast den 1 januari 2009 i samtliga medlemsstater. Programmet omfattar övervakning av alla flockar av slaktkyckling före slakt.

I enlighet med förordning (EG) nr 2160/2003 ska 25 gram färskt fjäderfäkött vara fritt från salmonella från slutet av 2010, men närmare bestämmelser behöver fastställas av kommissionen.

Likvärdiga garantier för export av slaktfjäderfä har endast lämnats av Schweiz. Dagsgamla slaktkycklingar får endast exporteras till EU från Schweiz och Förenta staterna.

Åtgärd : Kommissionen kommer före årets slut att anta närmare bestämmelser om livsmedelssäkerhetskriteriet avseende salmonella för färskt fjäderfäkött inklusive lägsta provtagningsfrekvenser, harmoniserade provtagningsplaner och analysmetoder. Bedömning av likvärdiga garantier från tredjeländer som för närvarande tillåts exportera färskt fjäderfäkött ska genomföras så snart villkoren för handel med färskt fjäderfäkött i EU har fastställts.

Kalkoner

En grundläggande studie av kalkoner utfördes under perioden oktober 2006–september 2007 i samtliga medlemsstater, inklusive Bulgarien och Rumänien. Gemenskapen konstaterade att prevalensen av salmonellapositiva flockar var 13,6 % hos avelskalkoner och 30,7 % hos slaktkalkoner.

På grundval av resultaten av den grundläggande studien fastställdes i kommissionens förordning (EG) nr 584/2008 av den 20 juni 2008[15] ett minskningsmål för Salmonella Enteritidis och Salmonella Typhimurium innebärande att högst 1 % av flockarna fortfarande fick vara infekterade.

Kommissionen håller nu på att utvärdera de nationella kontrollprogram som lagts fram av medlemsstaterna och tredjeländer. Kontrollprogrammen kommer att gälla från början av 2010.

Livsmedelssäkerhetskriteriet för färskt fjäderfäkött kommer utöver slaktkycklingar även att gälla för kalkoner från utgången av 2010.

Åtgärd: Utvärdering och eventuellt godkännande av medlemsstaternas och tredjeländers kontrollprogram före utgången av 2009.

Slaktsvin

En grundläggande studie av slaktsvin utfördes under perioden oktober 2006–september 2007 i samtliga medlemsstater, inklusive Bulgarien och Rumänien. På gemenskapsnivå testades 10,3 % av slaktsvinen positiva för salmonella.

Kommissionen håller i enlighet med förordning (EG) nr 2160/2003 på att genomföra en kostnadsnyttoanalys innan ett gemenskapsmål fastställs. I analysen ingår en kvantitativ bedömning av riskfaktorer och olika alternativ för att minska riskerna, samt en uppskattning av fördelarna för människors hälsa. Analysen genomförs i nära samarbete med Efsa och bör vara avslutad i mitten på 2010.

Åtgärd: Ett minskningsmål kommer att fastställas så snart kostnadsnyttoanalysen har slutförts. Trots dröjsmålet med att fastställa ett minskningsmål, vilket beror på att jämförbara prevalensdata måste samlas in i de 27 medlemsstaterna och att en kostnadsnyttoanalys måste genomföras, innebär den gällande lagstiftningen, särskilt hygienförordningarna (se punkt 6.1) och förordningen om mikrobiologiska kriterier för livsmedel (se punkt 6.2), redan nu en hög nivå på livsmedelssäkerheten.

Avelssvin

En grundläggande studie av avelssvin genomfördes under perioden januari–december 2008 i samtliga 27 medlemsstater. Kommissionen kommer att genomföra en likadan kostnadsnyttoanalys som för slaktsvin innan ett gemenskapsmål fastställs. I analysen ingår en kvantitativ bedömning av riskfaktorer och olika alternativ för att minska riskerna, samt en uppskattning av nyttan med att minska förekomsten av salmonella i slaktsvin. Analysen genomförs i nära samarbete med Efsa och bör vara avslutad i mitten på 2010.

Åtgärd: Ett mål för minskning av salmonella hos avelssvin kommer att övervägas omedelbart efter kostnadsnyttoanalysen, dvs. senare än vad som anges i förordning (EG) nr 2160/2003.

KONTROLL AV SALMONELLA I LIVSMEDEL

Hygienförordningarna

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien[16] fastställs allmänna regler om livsmedelshygien för livsmedelsföretagare. Förordningen säkerställer livsmedelssäkerhet i hela livsmedelskedjan genom tillämpning av metoder som baseras på HACCP och god hygienisk sed.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung[17] kompletterar reglerna i förordning (EG) nr 852/2004 när det gäller obearbetade och bearbetade produkter av animaliskt ursprung. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel[18] säkerställer att förordningen tillämpas korrekt.

Förordningarna ger en allmän ram för hygieniska förhållanden som minskar förekomsten av salmonella i livsmedel. En rapport med utvärdering av tillämpningen av förordningarna håller på att utarbetas.

Förordning (EG) nr 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel

I förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005[19] fastställs mikrobiologiska kriterier för vissa mikroorganismer samt tillämpningsbestämmelser som livsmedelsföretagen ska följa.

Förordningen fastställer kriterier för livsmedelssäkerhet för salmonella i 18 livsmedelsgrupper, vilka innefattar malet kött, köttberedningar, maskinurbenat kött, äggprodukter, glass och modersmjölksersättning i pulverform. Kriterierna anger vilka livsmedel som får släppas ut på marknaden.

Kriterierna för processhygien för salmonella hos slaktkroppar av slaktkycklingar, kalkoner, svin, nötkreatur, får, getter och hästar finns också fastställda i förordningen. Om det angivna indikativa värdet överstigs krävs korrigerande åtgärder för att bibehålla god hygien i processen.

KONTROLL AV ANTIBIOTIKARESISTENT SALMONELLA

Inom EU

Efsa rapporterade en tendens mot en ökning av antibiotikaresistenta isolat av salmonella hos människa under de senaste åren[20].

Resistensen hos salmonellaisolat från svin och nötkreatur och i viss utsträckning även från slaktkycklingar samt i kött från dessa djur har mycket gemensamt med resistensen hos isolat från människa. Detta visar tydligt att det finns en grupp salmonellaisolat som är antibiotikaresistenta hos animalieproduktionens djur och livsmedel från dessa.

Sedan den 1 januari 2006 är det inom EU förbjudet att använda annan antibiotika än koccidiostatika och histomonostatika som fodertillsats. Dessutom får antibiotika inte användas som en särskild metod för att bekämpa salmonella hos fjäderfä förutom under exceptionella förhållanden som klart anges i kommissionens förordning (EG) nr 1177/2006 av den 1 augusti 2006[21]. Med hänsyn till detta förbud kan kontrollprogrammen för att begränsa salmonella hos populationer av animalieproduktionens djur vara det effektivaste sättet att minska antibiotikaresistent salmonella.

För att få jämförbar information från varje medlemsstat har kommissionen antagit harmoniserade regler om övervakning av resistens i salmonellaisolat[22].

Dessutom har gemenskapens referenslaboratorium och ett nätverk av nationella referenslaboratorier för antimikrobiell resistens utsetts[23] för att förbättra testmetoderna och garantera hög kvalitet på laboratorieanalyser i alla medlemsstater.

Kommissionen har gett de relevanta vetenskapliga organen SCENIHR[24], Efsa, Emea[25] och ECDC i uppdrag att bedöma risken med antimikrobiell resistens i zoonotiska smittämnen, däribland salmonella.

Åtgärd: Kommissionen kommer att utvärdera riskbedömningen från SCENIHR, Efsa, Emea och ECDC för att vid behov överväga lämpliga alternativ.

På det internationella planet

Sedan 2007 har Europeiska gemenskapen också varit ledande när det gällt att utveckla lösningar inom ramen för en tillfällig mellanstatlig arbetsgrupp för antimikrobiell resistens som har upprättats av FAO/WHO:s gemensamma Codex Alimentarius-kommission. Det inledande arbetet i Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) följs mycket noggrant.

Åtgärd: Kommissionen kommer att fortsätta att stödja antagandet av Codex Alimentarius riktlinjer om antimikrobiell resistens före 2011.

SÄRSKILDA GARANTIER

När Finland och Sverige anslöt sig till EU fick länderna särskilda garantier avseende salmonella. Andra medlemsstater som vill sända kött eller ägg till Finland eller Sverige måste bevisa att produkterna är fria från salmonella enligt ett strikt provtagningsprotokoll. Anledningen till de särskilda garantierna var den gynnsamma epidemiologiska situationen i Finland och Sverige och de stränga bestämmelser som gäller inom ländernas kontrollprogram.

Medlemsstater eller regioner i medlemsstater som har kontrollprogram som är likvärdiga med de godkända programmen i Finland och Sverige kan också få sådana särskilda garantier.

Danmark lämnade 2007 in en ansökan om likadana särskilda garantier avseende salmonella i kött från slaktkyckling och ägg som de garantier som beviljats för Finland och Sverige. Prevalensen av salmonella i Danmark ansågs emellertid inte ännu tillräckligt låg för att ansökan skulle kunna stödjas av flertalet medlemsstater.

Åtgärd: Kommissionen kommer att på nytt överväga särskilda garantier för Danmark när prevalensen har sjunkit ytterligare, och fortsätter att bedöma ansökningar från medlemsstaterna om att få särskilda garantier.

UTBILDNING I KONTROLL AV ZOONOSER

År 2007 och 2008 genomfördes fem fyradagars utbildningar i övervakning och kontroll av zoonoser inom programmet för ”bättre utbildning för säkrare livsmedel”. Salmonellakontroll är huvudinnehållet i utbildningen. Målet för utbildningen var följande:

- Att ge ca 200 deltagare från behöriga myndigheter tillräckliga kunskaper för att kunna planera eller justera nationella program eller planer för kontroll av zoonoser enligt EU:s lagstiftning.

- Att fatta beslut i enlighet med EU:s förväntningar inom ramen för övervakning och kontroll av zoonoser och tillämpning av mikrobiologiska kriterier för livsmedel.

Utbildningen kommer även att genomföras 2009 och 2010 med andra deltagare.

En mer allmän utbildning i tillämpningen av HACCP anordnades 2006, 2007 och 2008 och lockade mer än 1 100 deltagare från samtliga medlemsstater och 15 länder utanför EU.

ARBETSGRUPPENS MÖTE OM KONTROLL AV SALMONELLA

Kommissionen har grundat en arbetsgrupp för bekämpning och utrotning av djursjukdomar. Arbetsgruppen ska bidra till att förbättra effektiviteten hos de åtgärder som vidtas av medlemsstaterna och kostnadseffektiviteten i de kontrollprogram som delfinansieras av gemenskapen, t.ex. programmen för salmonella.

Mellan september 2007 och mars 2009 anordnades fyra regionala möten som inriktades specifikt på bekämpning av salmonella. Kommissionen och de deltagande medlemsstaterna granskade de nationella kontrollprogrammen för fjäderfä, utbytte erfarenheter om genomförandet av programmen och pekade ut områden där ytterligare åtgärder behövdes.

Åtgärd: Kommissionen kommer att fortsätta att anordna regelbundna arbetsmöten för de medlemsstater som har godkända medfinansierade kontrollprogram för salmonella.

GEMENSKAPENS MEDFINANSIERING AV KONTROLLPROGRAM FÖR SALMONELLA

Enligt rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet[26] kan kontrollprogram för zoonotisk salmonella medfinansieras av gemenskapen.

Under 2008 har 20 medlemsstater lämnat in kontrollprogram för salmonella hos flockar av värphöns av arten Gallus gallus som godkändes för medfinansiering, och 19 medlemsstater har fått ekonomiskt stöd från EU för att införa kontrollprogrammet för salmonella i avelsflockar av fjäderfä. I de åtgärder som medfinansieras av EU ingår utgifterna för medlemsstaternas myndigheter för bakteriologiska test, inköp av vaccin och ersättning för destruering av flockar. Gemenskapens anslag för kontroll av salmonella uppgick 2008 till 29 935 000 euro.

För år 2009 lades kontrollprogram för salmonella i flockar av avelshöns av arten Gallus gallus fram av 20 medlemsstater, 22 ansökningar lämnades in om medfinansiering av kontrollprogram för värphöns av arten Gallus gallus och 16 medlemsstater ansökte om bidrag för att genomföra sina kontrollprogram för salmonella i slaktkycklingar.

År 2009 betraktades kostnaderna för analyser för att granska effektiviteten av desinfektionsmedel för första gången som bidragsberättigande.

DE BERÖRDA PARTERNAS MEDVERKAN

Gemenskapens lagstiftning om bekämpning av salmonella är avsedd att förbättra livsmedelssäkerheten för konsumenterna. Den kan även ge livsmedelsföretagarna i EU ett bättre utgångsläge vid internationell handel, eftersom vissa importerande länder lägger stor vikt vid förekomsten av salmonella i livsmedel och flera nuvarande exporterande länder kan ha problem med att uppfylla de stränga EU-kraven.

När ett kontrollprogram nyligen har inletts och prevalensen av salmonella fortfarande är relativt hög, bör inte de sociala och ekonomiska effekterna av åtgärderna underskattas. För att ett kontrollprogram ska kunna genomföras på rätt sätt och få önskad effekt är det därför viktigt att parterna är villiga att samarbeta i programmet.

Kommissionen välkomnar därför att berörda parter håller på att utarbeta gemenskapsriktlinjer för god hygienisk sed. I synnerhet gäller följande:

- Kommittén för jordbrukets näringslivsorganisationer (Copa), kommittén för lantbrukskooperativ inom Europeiska gemenskapen (Cogeca) och den europeiska unionen för grosshandel med ägg, äggprodukter, fjäderfä och vilt (EUWEP) har beslutat att utforma riktlinjer för god hygienisk sed för flockar av värphöns.

- Copa/Cogeca och europeiska sammanslutningen för fjäderfäproducenter och handlare (a.v.e.c) har enats om att utforma riktlinjer för god hygienisk sed för flockar av slaktkycklingar och på slakterierna.

Riktlinjerna kommer i båda fallen att fokusera på kontroll av salmonella.

Åtgärd: Kommissionen kommer att fortsätta att uppmuntra berörda parter att utarbeta riktlinjer för god hygienisk sed, särskilt för produktion av griskött.

FORSKNING

Ett betydande antal initiativ med inriktning på salmonella och antimikrobiell resistens har utarbetats med stöd från kommissionen inom ramen för sjätte och sjunde ramprogrammet för forskning. Ett exempel är spetsforskningsnätverket Medvetnet under det sjätte ramprogrammet, som inriktar sig på prevention och kontroll av (i huvudsak livsmedelsburna) zoonoser. Transatlantiskt vetenskapligt samarbete kring de bästa sätten att hantera zoonoser skulle kunna vara till nytta.

SLUTSATSER

Förordning (EG) nr 2160/2003 gäller för närvarande främst bekämpning av salmonella i primärproduktionen av fjäderfän och svin. Kommissionen har framgångsrikt fastställt mål för minskning av salmonella i enlighet med kraven i lagstiftningen. En betydande försening väntas bara när det gäller målet för minskning av salmonella hos svin, eftersom jämförbara prevalensdata måste samlas in från samtliga 27 medlemsstater samtidigt som en kostnadsnyttoanalys ska genomföras. En omfattande kostnadsnyttoanalys anses nödvändig innan ett minskningsmål kan fastställas för salmonella hos svin, eftersom nuvarande forskningsresultat och erfarenheter från vissa medlemsstater inte räcker som underlag.

Kommissionen begränsade sig inte till att anta tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 2160/2003, utan tog initiativ till ytterligare åtgärder som behövs för att dess tillvägagångssätt ska ha större möjligheter att lyckas, bl.a. genom att

( anordna utbildning för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och i tredjeländer,

( försöka övertyga berörda parter i EU om vikten av att delta aktivt,

( stödja medlemsstaterna ekonomiskt.

Salmonellakontroll ingår också i en bred strategi för att kontrollera patogener i hela livsmedelskedjan enligt kommissionens devis ”från jord till bord”. Dessutom ska hänsyn tas till eventuella negativa bieffekter, t.ex. ökning av den antimikrobiella resistensen.

Kommissionen har utökat övervakningen av salmonella för att kontrollera resultaten av sina egna och medlemsstaternas insatser genom att samla in referensvärden från grundläggande studier, genom nätverkssamarbete mellan laboratorier och genom att harmonisera provtagningsprotokollet.

Sedan förordning (EG) nr 2160/2003 om bekämpning av zoonoser antogs har de behöriga myndigheterna och berörda parter fått betydligt bättre kunskaper och ökad motivation för att vidta åtgärder mot salmonella, vilket ofta har resulterat i att åtgärder har vidtagits innan EU-bestämmelserna har blivit bindande. Effekterna för folkhälsan kan redan ses i utvecklingen av insjuknandet i salmonella mellan 2004 och 2007, se tabell 1. Dessutom kan en betydande minskning förväntas från och med 2009 (restriktioner för konsumtionsägg) respektive 2011 (kriterier för livsmedelssäkerhet i fråga om kött från fjäderfä).

Tabell 1: Antalet rapporterade fall av salmonella i EU25 från 2004 till 2007

[pic]

[1] EUT L 325, 12.12.2003, s. 1.

[2] EUT L 325, 12.12.2003, s. 31.

[3] ”The Community Summary Report on Trends and Sources of Zoonoses and Zoonotic Agents in the European Union in 2006”, The EFSA Journal , nr 223, 2009.

[4] ”Scientific Opinion of the Panel on Biological Hazards on a quantitative microbiological risk assessment on Salmonella in meat: Source attribution for human salmonellosis from meat”, The EFSA Journal , nr 625, s. 1–32, 2008.

[5] Utbrott innebär två eller flera fall hos människa med samma källa. Till skillnad från enstaka fall får sådana utbrott uppmärksamhet i media.

[6] Se vidare: www.who.int/foodborne_disease/resistance.

[7] EGT L 28, 3.2.2000, s. 50.

[8] EGT L 273, 10.10.2002, s. 1.

[9] EUT L 35, 8.2.2005, s. 1.

[10] EUT L 170, 1.7.2005, s. 12.

[11] EUT L 332, 18.12.2007, s. 81.

[12] EUT L 211, 1.8.2006, s. 4.

[13] EUT L 280, 24.10.2007, s. 5.

[14] EUT L 151, 13.6.2007, s. 21.

[15] EUT L 162, 21.6.2008, s. 3.

[16] EUT L 139, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 3.

[17] EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22.

[18] EUT L 139, 30.4.2004, s. 206. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 83.

[19] EUT L 338, 22.12.2005, s. 1.

[20] ”The Community Summary Report on Trends and Sources of Zoonoses, Zoonotic Agents, Antimicrobial Resistance and Foodborne Outbreaks in the European Union in 2006”, The EFSA Journal , nr 130, 2007.

[21] EUT L 212, 2.8.2006, s. 3.

[22] Kommissionens beslut 2007/407/EG av den 12 juni 2007 om harmoniserad övervakning av antimikrobiell resistens hos salmonella i fjäderfä och svin (EUT L 153, 14.6.2007, s. 26).

[23] Kommissionens förordning (EG) nr 776/2006 av den 23 maj 2006 om ändring av bilaga VII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 vad beträffar gemenskapens referenslaboratorier (EUT L 136, 24.5.2006, s. 3).

[24] Vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker.

[25] Europeiska läkemedelsmyndigheten.

[26] EGT L 224, 18.8.1990, s. 19.