Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Sakernas Internet – En handlingsplan för Europa”

KOM(2009) 278 slutlig

(2010/C 255/21)

Föredragande: Zenonas Rokus RUDZIKAS

Den 18 juni 2009 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Sakernas Internet – En handlingsplan för Europa”

KOM(2009) 278 slutlig.

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur, informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 12 november 2009. Föredragande var Zenonas Rokus Rudzikas.

Vid sin 458:e plenarsession den 16–17 december 2009 (sammanträdet den 17 december 2009) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 60 röster för och 2 nedlagda röster:

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   Med tanke på vad som kännetecknar informations- och kommunikationsteknikens (IKT) utveckling och denna tekniks särskilda betydelse på olika områden i en stats utveckling och dess invånares liv, välkomnar EESK kommissionens meddelande ”Sakernas Internet – En handlingsplan för Europa” (1). Detta syftar till ett nytt allmänt paradigm: en övergång från ett internet från människa till människa till ett internet från människa till sak eller från sak till sak (”sakernas internet” eller ”IoT”).

1.2   EESK håller med kommissionen om att IoT kommer att bidra till fler och bättre arbetstillfällen, skapa affärsmöjligheter och tillväxt samt öka Europas globala konkurrenskraft och förbättra människors livskvalitet.

IoT kommer att bidra till att lösa sociala samhällsproblem med koppling till hälsoövervakning, naturskydd, miljöproblem, transport och andra områden av mänsklig verksamhet. Nätkommunikationen med IoT-tillämpningar kommer att få stora effekter på vårt samhälle och kommer gradvis att leda till ett verkligt paradigmskifte.

1.3   Kommittén välkomnar visserligen kommissionens meddelande och instämmer i princip i kommissionens uttalanden och rekommendationer. Det saknas dock mer konkreta uppgifter, framför allt i fråga om tidsfristerna för genomförandet.

1.4   Med tanke på internets globala natur är kommissionens initiativ, åtgärder och rättsakter inte tillräckliga om man vill få grepp om denna globala struktur. Man måste lägga större tonvikt vid internationella organisationers roll och vid förhandlingar och överenskommelser som de flesta stater skulle ratificera. Det krävs ett ”cybernetiskt Kyotoprotokoll” eller cybernetiska motsvarigheter till de överenskommelser som förväntas nås i Köpenhamn.

1.5   EESK anser att kommissionen bör uttala sig mer konkret om de underliggande principerna för förvaltningen av sakernas internet, så att förhållandet mellan centraliserad och decentraliserad förvaltning blir mer balanserat, och om den kontinuerliga övervakningen av frågor som rör personlig integritet och skydd av personuppgifter. Det räcker inte med att bara ”sätta i gång diskussionen”. Det behövs också nya, konkreta åtgärder.

1.6   EESK håller med om att det är särskilt viktigt att man standardiserar system och förfaranden när man uppför detta cybernetiska ”Babels torn”. Vid standardiseringen måste man dock ta hänsyn till mångfalden i ländernas språk, kultur och traditioner och till ländernas särdrag.

1.7   Kommittén ställer sig positiv till kommissionens strävan att även i fortsättningen finansiera forskningen om sakernas internet via det sjunde ramprogrammet. Detta är dock inte tillräckligt. Man måste dessutom finansiera forskning med inriktning på utformningen av sakernas internet. Om man prioriterar denna inriktning, öppnas vägen för kvalitativa genombrott på detta område (nanoteknik, optoelektronik, kvantdatorer, gridteknik (grid computing) och datormoln (cloud computing), teknik för muntlig kommunikation via dator m.m.). Dessa åtgärder måste samordnas bättre.

1.8   För att IKT ska kunna utvecklas snabbt krävs det en kontinuerlig uppdatering av kunskapsnivån. På detta område gäller i särskilt hög grad principen om livslångt lärande. Universitetslärare och studenter, lärare och elever måste liksom alla vuxna kontinuerligt förbättra sina kunskaper. Här kommer det att vara särskilt effektivt med olika former av distansundervisning. Man måste vidta åtgärder för att överbrygga den geografiska digitala klyftan. Det organiserade civila samhället har en särskild roll att spela i arbetet med att förverkliga dessa mål.

1.9   EESK erkänner vikten av innovationer och gör kommissionen uppmärksam på att man måste förbättra skyddet av de immateriella rättigheterna och främja patentering av utrustning, förfaranden och metoder. Man måste framför allt främja projekt som syftar till att bevara folkens kulturarv och den kulturella och språkliga mångfalden samt andra immateriella rikedomar.

1.10   EESK vill göra kommissionen uppmärksam på att det krävs mer djupgående forskning om elektromagnetiska vågors inverkan på den mänskliga organismen. Även om IoT-systemen sänder ut svaga impulser, kan det hända att antalet strålkällor ökar exponentiellt. De flesta av dessa avger permanent strålning. De allt större ”elektromagnetiska föroreningarna” kan i framtiden därför leda till stora problem. Den moderna vetenskapen har ännu inte svarat på frågan om det finns något tröskelvärde som skiljer ofarlig strålningsintensitet från farlig och vilka effekter en ackumulering kan få. Innebär inte detta att vi släpper anden ur flaskan?

2.   Vad som kännetecknar informations- och kommunikationsteknikens utveckling

Visionen om IoT handlar om ett världsomspännande, trådlöst, integrerat nät som består av intelligenta anläggningar och inrättningar (s.k. ”saker”) och olika slags sensorer och aktuatorer, ett nät där saker kommunicerar med varandra och med människor med hjälp av standardprotokoll. Detta nät kommer att koppla samman miljarder människor. Låt oss nämna några av informations- och kommunikationsteknikens kännetecken.

2.1   Ett av IKT-teknikens grundläggande kännetecknen är dess mycket snabba, nästan explosionsartade utveckling. I en av utvecklingsfaserna föddes internet. På praktiskt taget en generations tid har IKT-tekniken tagit sig ut ur de enskilda forskningslaboratorierna och till allmänheten. Med samma fart har den parallella databehandlingen (parallel computing) och den distribuerade databehandlingen (distributed computing) fått fotfäste. I Litauen genomförs t.ex. projekten BalticGrid I och II och de nationella projekten LitGrid och GridTechno med EU-stöd.

2.2   Ett annat kännetecken är att informations- och kommunikationsteknikens utveckling till stor del sker tack vare samverkan med andra forskningsområden, genom användning och syntes av metoder och resultat, vilket leder till att ny kvalitet tar form. Här får man inte begränsa sig till bara fysik och matematik.

2.3   IKT-tekniken ”betalar tillbaka sin skuld” till de andra vetenskaperna genom att den tillhandahåller forskningsmetoder, utrustning och andra produktionsmedel. Detta påverkar till och med människors vardagsliv. Om matematiken tidigare betraktades som ”vetenskapernas drottning” (andra brukade säga ”tjänare”), har informationstekniken nu tagit över denna titel. Man skulle också kunna citera den franske femtonhundratalsfilosofen François Rabelais inför en annan revolution, nämligen tryckkonstens intåg: ”Vetenskap utan samvete är själens undergång” (Pantagruel, kapitel VIII, 1532).

2.4   Ett annat kännetecken är den övervägande inriktningen på tillämpningar. Detta innebär att utrustning och anläggningar som grundar sig på denna teknik förbättras mycket snabbt. Det räcker med att man tittar på dynamiken inom mobiltelefonin, hur datorernas egenskaper förändras och hur de algoritmiska språken och internet utvecklas.

2.5   IoT kommer genom sin funktion oundvikligen att leda till att den teknosfär som omger oss generellt kommer att bli ”smartare”. Sakerna kommer att bli intelligenta och förstå omgivningens och sina egna egenskaper och möjligheter vid en viss tidpunkt. De kommer att kunna fatta självständiga beslut och aktivt verka för att uppnå fastställda mål och fullgöra de uppgifter som tilldelats dem. Det är möjligt att de intelligenta sakerna kommer att kunna utföra alla möjliga slags handlingar och uppgifter med hänsyn till omgivningen vid en viss tidpunkt: att anpassa sig till omgivningen, byta konfiguration, reparera egna defekter och till och med avgöra vem som ska ha åtkomst eller byta ägare.

2.6   Med tanke på den jättelika globala marknaden för denna teknik och den mycket snabba utveckling som nämns ovan, en utveckling där det krävs ständiga förbättringar och kunskapsnivån hela tiden måste uppdateras, kommer denna stora affärsnisch att bli särskilt intressant för länder i Europa som har en hög bildningsnivå och en högt utvecklad arbetskultur.

2.7   Litauerna har talesättet ”Varje käpp har två ändar” [vilket motsvarar ”varje medalj har en baksida”]. Så är det också med informations- och kommunikationstekniken. Å ena sidan leder användningen av den till att människors livskvalitet ökar. Det finns å andra sidan också negativa effekter. Här ska vi bara nämna hotet mot den personliga integriteten, risken för cyberterrorism och webbsidor som främjar pornografi, homofobi, rasism och liknande. Det finns också en risk för att framför allt tonåringar utvecklar ett internetberoende, där en stor del av det verkliga livet byts ut mot ”livet i den virtuella verkligheten”.

2.8   Med tanke på vad som kännetecknar informations- och kommunikationsteknikens och dess skötebarns – internets – utveckling och denna tekniks betydelse för ländernas ekonomi och människors livskvalitet, har EESK under ganska lång tid ägnat denna fråga stor uppmärksamhet. Särskilt hänvisar vi här till yttrandet CESE 1514/2008 (TEN/342) om ”Sakernas Internet” (föredragande: Daniel Retureau) samt till ett antal yttranden i dessa frågor som antagits under de senaste åren (2) och de dokument som citeras i dessa.

3.   Allmänna kommentarer

3.1   Med tanke på informations- och kommunikationsteknikens (IKT) särskilda betydelse på olika områden i en stats utveckling och dess invånares liv, välkomnar EESK kommissionens meddelande ”Sakernas Internet – En handlingsplan för Europa”. Detta syftar på ett nytt allmänt paradigm: en övergång från ett internet från människa till människa till ett internet från människa till sak eller från sak till sak.

3.2   EESK håller med kommissionen om att arbetet med att utforma och utveckla IoT kommer att bidra till fler och bättre arbetstillfällen, skapa affärsmöjligheter och tillväxt samt öka Europas globala konkurrenskraft och förbättra människors livskvalitet.

3.3   Kommittén ställer sig positiv till kommissionens investeringar i informations- och kommunikationsteknikens utveckling, både genom ramprogrammet för forskning och utveckling (femte, sjätte och sjunde ramprogrammet) och genom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. Stora framsteg har gjorts. Apparaterna krymper snabbt och håller på att bli osynliga för blotta ögat, saker kan allt oftare kopplas samman trådlöst, de blir rörliga och systemen blir allt mer heterogena och komplexa. Det blir allt vanligare med radiofrekvensidentifiering (RFID), NFC (Near-Field Communication), Internetprotokoll Version 6 (IPv6), ultrabredband och andra typer av modern teknik.

Om genombrotten på detta område vittnar också det faktum att ett av Nobelprisen 2009 tilldelades tre fysiker för att de skapat fiberoptiken och bidragit till uppfinningen av de första lyckade bildtagnings- och bildöverföringsmetoderna med hjälp av digitala optiska sensorer. Detta var ett genombrott som möjliggjorde internet i dess moderna form och vidareutvecklingen av internet till ett IoT.

3.4   Utvecklingen av sakernas internet kommer att medföra stora djupgående samhällsförändringar. Processen måste därför styras så att den effektivt bidrar till ekonomisk tillväxt och människors välmående utan att inkräkta på deras personliga integritet och informationssäkerheten.

EESK välkomnar alla åtgärder från kommissionens sida som leder till att hinder för spridningen av sakernas internet undanröjs.

3.5.1   För det första måste man värna om två av EU-medborgarnas grundläggande rättigheter – den personliga integriteten och skyddet av personuppgifter. Skyddet av den personliga integriteten och personuppgifter måste därför vara föremål för kontinuerlig övervakning, och man måste reagera på de överträdelser som konstateras.

3.5.2   Det är mycket viktigt att IoT-komponenter utformas tillsammans med systemen utifrån tanken om ”utformning för integritet och säkerhet”, och systemen måste absolut inkludera användarkrav, så att ett klimat av förtroende, acceptans och säkerhet skapas. Inom företagsvärlden handlar informationssäkerhet om tillgänglighet, tillförlitlighet och konfidentialitet för affärsuppgifter och om bedömning av nya risker.

3.5.3   Varje störning i sakernas internet kan ha stora effekter på ekonomin och samhället regionalt och till och med globalt. Man måste därför se till att skyddet av IoT-informationsinfrastrukturen blir så stort som möjligt.

3.5.4   Standardiseringen kommer att vara av stor betydelse för att sakernas internet ska bli ett massfenomen. Den gör det inte bara lättare att använda sakernas internet utan även möjligt för industrin att konkurrera bättre på internationell nivå. Standardiseringen skulle få särskilt stor verkan i kombination med en snabb utbyggnad av IPv6. Detta skulle nämligen göra det möjligt att vända sig till ett praktiskt taget obegränsat antal objekt, och dessutom jordens alla invånare, via internet.

3.6   Vi ställer oss särskilt positiva till kommissionens åtgärder för att stödja vetenskaplig forskning och teknisk utveckling på detta tvärvetenskapliga område, där resultaten av en mängd forskningsinriktningar och tekniska metoder integreras och syntesen leder till en kvalitativt ny produkt – framtidens internet: IoT. Kommissionens strävan att främja partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn för att lösa detta grundläggande problem är lovvärd.

Sakernas internet skapar inte bara nya möjligheter för näringslivet och produktionen utan kommer också att kräva helt nya affärsmodeller, framför allt inom e-handel och e-affärsprocesser.

3.7   IoT-systemen kommer att utformas, förvaltas och användas av många olika aktörer som har olika affärsmodeller och intressen. Man måste därför göra det möjligt att främja tillväxt och innovation, att bygga på befintliga system med nya tillämpningar och på ett flexibelt sätt anpassa de nya systemen till de befintliga.

3.8   Sakernas internet kommer, genom att det inte känner några nationella gränser, att vara en verkligt global produkt. När det utformas och införs blir det därför särskilt viktigt med internationell dialog, utbyte av bästa praxis och samordning av relevanta gemensamma åtgärder.

3.9   EESK välkomnar kommissionens åtgärder och medel för att se till att det finns snabb tillgång till lämpliga spektrumresurser och för att övervaka och bedöma behovet av ett ytterligare harmoniserat spektrum för särskilda IoT-syften. Med tanke på att antalet apparater och objekt som avger elektromagnetiska vågor kommer att öka, måste man se till att all utrustning och alla system uppfyller allmänhetens säkerhets- och hälsokrav i framtiden.

3.10   Kommittén stöder kommissionens strävan att på EU-nivå (och kanske till och med på global nivå?) skapa en mekanism för alla aktörer i syfte att övervaka utvecklingen av sakernas internet och ta ställning till vilka ytterligare åtgärder myndigheterna bör vidta för att se till att detta ambitiösa projekt genomförs så snabbt som möjligt. En nödvändig förutsättning för detta är att det förs en regelbunden dialog och att det sker ett utbyte av bästa praxis med andra delar av världen.

3.11   EESK stöder särskilt kommissionens strävan att agera handlingskraftigt för att Europa ska spela en ledande roll vid utformningen av sakernas internet och göra sakernas internet till ett sakernas internet för människor. Kommittén är beredd att bidra till att dessa ambitiösa men realistiska mål förverkligas. Det organiserade civila samhället kan här göra en viktig insats och dess representanter måste rådfrågas om alla aspekter som rör samhället och människors liv, i synnerhet när det gäller att värna om offentliga och privata friheter.

4.   Särskilda kommentarer

Kommittén välkomnar visserligen kommissionens meddelande och instämmer i princip i kommissionens uttalanden och rekommendationer. EESK har dock ett antal kommentarer, förslag och rekommendationer.

4.1   I handlingsplanen och i de fjorton handlingslinjer som nämns i denna saknas konkreta uppgifter om tidsfristerna för genomförandet. Det är först i slutet av dokumentet (avsnitt 5: Slutsatser) som det sägs att ”sakernas Internet ännu inte [är] en konkret verklighet, utan snarare en framtidsvision om ett antal tekniktyper som, i kombination, dramatiskt skulle kunna förändra våra samhällens sätt att fungera under de närmaste 5–15 åren”. Man kan alltså utgå ifrån att denna handlingsplan har ett upplägg på cirka 15 år. De flesta av de handlingslinjer som föreslås måste naturligtvis genomföras, samordnas eller åtminstone övervakas hela tiden. För vissa av dem skulle man dock kunna ange eller specificera en tidsfrist för genomförandet (till exempel för handlingslinjerna 1, 4, 8, 9 och 14).

4.2   IoT har global spännvidd. Förr eller senare kommer praktiskt taget alla länder i världen att vara anslutna till det. Kommissionens initiativ, åtgärder och rättsakter räcker därför inte om man vill få grepp om denna globala struktur. Man måste lägga större tonvikt vid internationella organisationers roll och vid förhandlingar och överenskommelser som de flesta stater skulle ratificera. Det krävs ett ”cybernetiskt Kyotoprotokoll” eller cybernetiska motsvarigheter till de överenskommelser som förväntas nås vid toppmötet i Köpenhamn.

4.3   Man borde uttala sig mer konkret om de underliggande principerna för förvaltningen av sakernas internet och framhäva behovet av balans mellan centraliserad och decentraliserad förvaltning. Man borde också uttala sig mer konkret om den kontinuerliga övervakningen av frågor som rör personlig integritet och skydd av personuppgifter och på så sätt minimera riskerna för den personliga integriteten, för skyddet av personuppgifter och för terroristattacker.

4.4   EESK understryker att ”rätten till chipsens tystnad” (möjligheten att när som helst stänga av sin uppkoppling till nätmiljön) inte är en tillräcklig garanti för personlig integritet och en saks säkerhet. Att en mobiltelefon är avstängd är exempelvis inte någon garanti för att vissa kretsar inte kan inhämta sådan information om innehavaren som är av intresse för dem. Det räcker därför inte med att bara ”sätta i gång diskussionen”. Det krävs också nya, konkreta åtgärder.

4.5   EESK håller med om att det är särskilt viktigt med standardisering när man uppför detta cybernetiska ”Babels torn”. Tack vare denna standardisering ska t.ex. ett kylskåp i Kina kunna kommunicera med en hylla med Danone-yoghurt i en livsmedelsaffär i Frankrike. Vid standardiseringen måste man dock ta hänsyn till mångfalden av språk, kulturer och traditioner i länderna och till ländernas särdrag.

4.6   Kommittén ställer sig särskilt positiv till kommissionens strävan att även i fortsättningen finansiera forskning och teknisk utveckling med anknytning till sakernas internet via det sjunde ramprogrammet. Finansieringen på detta område måste dock prioriteras. Europas globala konkurrenskraft och dess invånares välmående beror nämligen till stor del på vilka framsteg som görs. Vid sidan om de forskningsområden som nämns i samband med handlingslinje 7 bör man också nämna nanoteknik, gridteknik (grid computing) och datormoln (cloud computing), optoelektronik, kvantdatorer och andra områden inom fysik och informationsteknik. Om man prioriterar denna utveckling skulle detta öppna vägen för kvalitativa genombrott på detta område. Dessa åtgärder måste samordnas bättre.

4.7   För att informations- och kommunikationstekniken ska kunna utvecklas och spridas snabbt, krävs det människor med rätt utbildning. Universitetslärare måste systematiskt uppdatera innehållet i undervisningen, så att studenterna har tillgång till senaste information och kan ingå i de grupper som utformar och använder IoT. Elever måste också få lämplig utbildning. Det krävs ett system för vidareutbildning av vuxna. Principen om livslångt lärande gäller i särskilt hög grad och metoder för distansundervisning lämpar sig särskilt bra på detta område. Det är viktigt att man vidtar åtgärder för att överbrygga den geografiska digitala klyftan. Det organiserade civila samhället och dess strukturer har en särskild roll att spela i arbetet för att förverkliga dessa mål.

4.8   EESK erkänner vikten av innovationer och pilotprojekt och gör kommissionen uppmärksam på att man måste förbättra skyddet av de immateriella rättigheterna på detta område och främja patentering av utrustning, förfaranden och metoder. Man borde kunna förvänta sig en mer bestämd reaktion från kommissionens sida och inte bara ett ”kommissionen [kommer] att överväga att…”. Man måste framför allt främja projekt som syftar till att bevara folkens kulturarv och den kulturella och språkliga mångfalden (det sägs att ett språk som inte används i datorsammanhang är dödsdömt) samt andra immateriella rikedomar.

4.9   EESK vill göra kommissionen uppmärksam på att det krävs mer djupgående forskning om elektromagnetiska vågors inverkan på den mänskliga organismen. Även om IoT-systemen sänder ut svaga impulser, kan det hända att strålkällorna ökar exponentiellt i antal. De flesta av dessa avger permanent strålning. De allt större ”elektromagnetiska föroreningarna” kan i framtiden därför leda till stora problem. Den moderna vetenskapen har ännu inte svarat på frågan om det finns något tröskelvärde som skiljer ofarlig från farlig strålningsintensitet och vilka effekter en ackumulering kan få. I slutänden kan ju ett kvantum av elektromagnetisk strålning vara tillräckligt för att framkalla cancer och sätta i gång en okontrollerad celltillväxt. Innebär inte detta att vi släpper anden ur flaskan?

4.10   IoT bygger på komplex och strukturerad information och komplexa algoritmer. Det kommer utan tvekan att handla om strukturer som består av centraliserade och enskilda intellektualiserade intelligenta saker. Arbetet vid Europeiska organisationen för kärnforskning (CERN) är organiserat på ett liknande sätt. För insamling, analys, lagring och användning av uppgifter används i dag en infrastruktur som bygger på gridteknik och utformats under EGEE (Enabling Grids for E-Service) (3) och närliggande projekt. I fallet med IoT är databehandlingsförfarandena dock mycket mer komplexa. EGEE kan därför bara ses som en första etapp i arbetet med att skapa, utforma och införa lämpliga IoT-komponenter.

(1)  KOM(2009) 278 slutlig.

(2)  EUT C 256, 27.10.2007, s. 66-72, EUT C 224, 30.8.2008, s. 50-56, EUT C 175, 28.7.2009, s. 92-96, EUT C 128, 18.5.2010, s. 69.och se EESK:s yttrande om ”Skydd av kritisk informationsinfrastruktur” (Se sidan 98 i detta nummer i EUT).

(3)  www.eu-egee.org.