19.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 41/64

—

med beaktande av meddelandet från kommissionen ”Svartahavssynergin – Ett nytt regionalt samarbetsinitiativ”(KOM(2007)0160),

—

med beaktande av meddelandet från kommissionen ”Regionalt samarbete i Svartahavsområdet: det aktuella läget och möjliga åtgärder från EU:s sida för att främja ytterligare utveckling i området”(KOM(1997)0597),

—

med beaktande av kommissionens meddelande om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken (KOM(2006)0726),

—

med beaktande av handlingsplanerna inom den europeiska grannskapspolitiken med Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien och Ukraina såväl som av de partnerskaps- och samarbetsavtal som har slutits med dessa stater och som löper ut 2008 eller 2009,

—

med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet för upprättande av ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Ryska federationen å den andra, som trädde i kraft den 1 december 1997 och som löpte ut 2007,

—

med beaktande av rådets beslut 2006/35/EG av den 23 januari 2006 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med Turkiet (1)(”partnerskapet för anslutning”),

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Republiken Moldavien, Ryska federationen, Turkiet, Ukraina och Södra Kaukasien,

—

med beaktande av sin resolution av den 15 november 2007 om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken (2) ,

—

med beaktande av sin resolution av den 13 december 2007 om fartygsolyckorna i Kertjsundet i Svarta havet (3),

—

med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2008 om en effektivare EU-politik för Södra Kaukasien: från löften till handling (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 26 september 2007 om ”Mot en gemensam europeisk utrikespolitik för energi” (5) ,

—

med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism och utskottet för regional utveckling (A6-0510/2007).

A.

Svartahavsregionen ligger i skärningspunkten mellan Europa, Centralasien och Mellanöstern och karakteriseras av nära historiska och kulturella band, stora möjligheter, men även av väldiga skillnader. Regionen består av EU-medlemsstaterna Bulgarien, Grekland och Rumänien, kandidatlandet Turkiet, partner inom den europeiska grannskapspolitiken, dvs. Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina samt Ryska federationen, med vilken EU har enats om ett strategiskt partnerskap som grundas på fyra gemensamma områden.

B.

I och med anslutningen av Bulgarien och Rumänien till EU har Svarta havet till en viss omfattning blivit ett innanhav för EU och därmed fått en ny dimension av strategisk betydelse för EU som resulterar i både fler delade utmaningar och mål och i förnyade möjligheter till stärkt samarbete mellan EU och länderna i regionen som syftar till att upprätta ett verkligt område för säkerhet, stabilitet, demokrati och välstånd.

C.

Alternativen för samarbete inom utveckling och förvaltning av synergierna i Svartahavsregionen måste fastställas mot bakgrund av ett stort antal befintliga handlingsprogram, arrangemang och förhållningssätt gentemot regionen.

D.

Kommissionen föreslog en inledande strategi för Svartahavsregionen i sitt ovannämnda meddelande från 1997 om regionalt samarbete i Svartahavsområdet.

E.

De specifika aspekterna i EU:s politik för södra Kaukasien behandlas ovannämnda resolution av den 17 januari 2008.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande med titeln ”Svartahavssynergin – Ett nytt regionalt samarbetsinitiativ” och målet att stärka samarbetet med och inom Svartahavsregionen genom att komplettera den befintliga bilaterala politiken med en ny regional politik. Parlamentet uppmärksammar särskilt att frågor om trygg energiförsörjning och anslutningsförhandlingarna med Turkiet, liksom det faktum att partnerskaps- och samarbetsavtalen snart löper ut och förhandlingarna om deras framtid, placerar det regionala samarbetet i Svartahavsområdet bland de högst prioriterade frågorna på EU:s utrikespolitiska dagordning. Det anser att den framtida utvecklingen vid Svarta havet på lång sikt skulle ha stor nytta av en oberoende Svartahavsstrategi.

2.

Europaparlamentet understryker att Svartahavsområdet behöver bemötas med en mer samstämd, hållbar och strategisk politisk inriktning som, tillsammans med politiken för den nordliga dimensionen och Europa-Medelhavspartnerskapet, leder till skapandet av en strategi för Svartahavsområdet.

3.

Europaparlamentet anser att meddelandet, i syfte att anta en sammanhållen, effektiv och resultatinriktad regional politik, måste åtföljas av ytterligare konsekventa åtgärder av EU för att främja en verkligt regional dimension som är skräddarsydd för detta område. Parlamentet är också bekymrat över att resultaten för den regionala strategin för Svartahavsområdet som tillämpats sedan 1997 inte har utvärderats på ett lämpligt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en grundlig utvärdering av genomförda och pågående åtgärder och att lägga fram resultatet inför parlamentet.

4.

Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att genomföra en första utvärdering av Svartahavssynergin under 2008. Parlamentet uppmanar kommissionen att med utgångspunkt i denna utvärdering, och med hänsyn tagen till de rekommendationer som parlamentet gör i såväl denna som andra relevanta resolutioner, presentera konkreta förslag om hur regionalt samarbete och genuint partnerskap i Svartahavsområdet kan främjas. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att i utarbetande av framtida översyner eller utvidgande av sin Svartahavsstrategi utnyttja de erfarenheter som gjorts inom den nordliga dimensionen.

5.

Europaparlamentet betonar att den regionala politiken för Svartahavsområdet inte får användas vare sig för att tillhandahålla ett alternativ till EU-medlemskapet eller för att ange EU:s gränser. Parlamentet anser dock att de mål som anges i denna bör ingå som fullständiga och sammanhängande delar i EU:s övergripande utrikespolitik gentemot sina grannländer och de länder som medverkar i den regionala strategin för Svartahavsområdet.

6.

Europaparlamentet anser att EU, de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, kandidatlandet Turkiet samt Ryssland bör involveras i det regionala samarbetet i Svartahavsområdet på lika villkor. Parlamentet anser att endast genom att gradvis bygga upp en kultur om gemensamt ansvar för de utmaningar som länderna i Svartahavsområdet står inför, även på säkerhetsområdet, kommer det att vara möjligt för Europa att uppfylla sin fulla potential i regionen. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att verka aktivt för att involvera samtliga Svartahavsländer i denna regionala politik.

7.

Europaparlamentet anser att den nya politiken bör inriktas på ett antal prioriterade områden för vilka kommissionen bör tillhandahålla en detaljerad handlingsplan med konkreta mål, riktmärken och uppföljningar och som ska utgöra en grund för att stärka EU:s engagemang i regionen såväl som stärka det inomregionala samarbetet. Parlamentet understryker att EU måste fokusera på ett begränsat antal prioriterade mål och undvika splittring och dubbelarbete.

8.

Europaparlamentet understryker att olösta och ihållande konflikter i Svartahavsregionen utgör en mycket stor utmaning för stabiliteten och den hållbara utvecklingen i regionen och är ett stort hinder i processen att främja det regionala samarbetet. Parlamentet uppmanar därför till ett mer aktivt och omfattande deltagande från EU:s sida i de pågående insatserna för att lösa konflikterna enligt folkrätten och principerna för territoriell integritet och till ett djupare engagemang från EU:s sida i konflikthantering och fredsbevarande uppdrag. Parlamentet anser att EU bör spela en avgörande roll när det gäller att bidra till en anda av förståelse, dialog och förtroendeskapande åtgärder i regionen.

9.

Europaparlamentet konstaterar att Ryssland har en påtaglig militär närvaro i regionen i form av sin Svartahavsflotta med hemmahamn i Sevastopol på Krimhalvön. Parlamentet påpekar att 1997 års avtal mellan Ryssland och Ukraina om Svartahavsflottans förläggning löper ut 2017. Parlamentet konstaterar att denna ännu olösta fråga redan har gett upphov till spänningar mellan Rysslands och Ukrainas regeringar. Parlamentet uppmuntrar EU att engagera sig i denna strategiskt viktiga fråga och arbeta i närmare kontakt med Rysslands och Ukrainas regeringar.

10.

Europaparlamentet betonar att EU måste ange konsekventa prioriteringar på området med frihet, säkerhet och rättvisa inom ramen för Svartahavssynergin, med målet att samordna och förena hela politikområden.

11.

Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet och kommissionen, med beaktande av de höga viseringsavgifter som tillämpas när det gäller vissa grannländer efter utvidgningen av Schengenområdet den 21 december 2007, att se över viseringsavgifterna och sänka dem till en nivå som är överkomlig för vanliga medborgare i de länder som deltar i den europeiska grannskapspolitiken eller strategiska partnerskap med EU.

12.

Europaparlamentet erinrar om behovet av att ta itu med utmaningarna i samband med gränsöverskridande brottslighet, olaglig handel och olaglig migration och samtidigt till fullo respektera principen om ”non-refoulement”. Parlamentet understryker att åtgärder på detta område måste kombineras med lämpliga åtgärder för att stärka rörligheten i syfte att stimulera kontakterna mellan folken och därmed sprida europeiska värden som demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar därför med kraft rådet och kommissionen att sluta avtal om förenklad visering och återtagande med de Svartahavsländer som ännu inte fått möjlighet till detta, samt att främja den fria rörligheten på alla andra sätt som står till deras förfogande, inklusive underteckna rörlighetspartnerskap med de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet understryker särskilt behovet av effektiva viseringslättnader för lokal gränstrafik liksom för vissa specifika befolkningsgrupper som studerande, affärsmän och aktörerna inom det civila samhället.

13.

Parlamentet betonar vikten av att utveckla det gränsöverskridande förvaltningssamarbetet och gränsförvaltningssamarbetet i syfte att uppnå målen vad avser både säkerhet och fri rörlighet. Parlamentet anser att viktiga erfarenheter har kunnat dras till följd av EU:s gränsuppdrag (EUBAM) i Moldavien och Ukraina när det gäller att möta säkerhetsutmaningar genom multilateralt samarbete, och anser att uppdraget bör stärkas ytterligare och användas som exempel för samarbete vid gränserna.

14.

Europaparlamentet betonar behovet av en grundlig analys av det specifika säkerhetsläget och säkerhetsutmaningarna i de olika staterna i Svartahavsregionen. Parlamentet stöder förslaget att Europol får mandat och medel för att kunna utföra en analys gällande regionen, särskilt på migrationsområdet.

15.

Europaparlamentet anser att en ny politik för Svartahavsområdet inte kan begränsas till ekonomiskt samarbete, utan bör också ha som mål att upprätta ett område som kännetecknas av hållbar demokrati, god samhällsstyrning och rättssäkerhet, och understryker särskilt betydelsen av politiska och rättsliga reformer och ett effektivt genomförande av åtaganden. Parlamentet betonar att främjandet av respekten för de mänskliga rättigheterna, demokratin och de grundläggande friheterna är en av hörnstenarna inom EU:s utrikespolitik och betonar behovet av att främja dessa värderingar både i bilaterala förbindelser och i regionalpolitiken, oaktat graden av tillmötesgående som partnerregeringarna uppvisar. Parlamentet uppmanar EU att föra fram frågor om regionalt samarbete på dessa områden som led i dialoger och samråd om mänskliga rättigheter med Svartahavsländerna liksom i multilaterala fora. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att fullt ut använda det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter och Svartahavssynergin för att främja regionalt samarbete mellan de olika civila samhällena.

16.

Europaparlamentet välkomnar initiativet att skapa en EU-region för Svartahavsområdet i syfte att främja regionalt samarbete genom samarbete mellan regionala och lokala aktörer. Parlamentet understryker hur viktigt det är med bottom-up-projekt och gränsöverskridande samarbete på lokal nivå när det gäller att skapa ett verkligt utrymme för demokrati och effektiv samhällsstyrning i Svartahavsområdet.

17.

Europaparlamentet betonar nödvändigheten av att upprätta och utveckla goda grannstatsförbindelser bland länderna i Svartahavsregionen och mellan dessa länder deras grannstater, på grundval av ömsesidig respekt, territoriell integritet, icke-inblandning i varandras inre angelägenheter och förbud mot att använda våld och hot om att använda våld, såsom grundprinciper för att främja det regionala samarbetet. Parlamentet understryker betydelsen av en dialog med det civila samhället och av interkulturell dialog på detta område och uppmanar kommissionen att ytterligare främja en sådan dialog, särskilt inom ramen för Europeiska året för interkulturell dialog (2008) i syfte att främja framväxten av en kultur av ömsesidig tolerans, respekt för olikheter, regional dialog och samarbete.

18.

Europaparlamentet uppmärksammar Svartahavsregionens strategiska betydelse som ett produktions- och överföringsområde för diversifieringen och säkerheten avseende EU:s energiförsörjning. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att i brådskande ordning överväga att öka sitt praktiska stöd för infrastrukturprojekt av strategisk betydelse. Parlamentet upprepar sitt stöd för skapandet av ny infrastruktur och livskraftiga transportkorridorer som skapar diversifiering både i fråga om leverantörer och rutter, såsom energikorridoren genom Kaspiska havet och Svarta havet och Nabucco-, AMBO- och Constanta/Trieste-rörledningarna samt övriga planerade transitprojekt för gas och olja, såväl som Inogate- och Tracecaprojekten som sammanbinder regionerna vid Svarta havet och Kaspiska havet.

19.

Parlamentet efterlyser utvärderingar av de sociala och miljömässiga följdverkningarna av sådana projekt för transitinfrastruktur och anser att Svartahavssynergin bör utgöra en lämplig ram för främjande av marknadsreformer i regionen som syftar till att skapa konkurrenskraftiga, förutsebara och öppna energimarknader.

20.

Europaparlamentet anser att insatser för att stärka de fysiska förbindelserna mellan länderna längs Svarta havet skulle göra mycket för att främja den regionala sammanhållningen. Parlamentet anser att samarbetet på transport- och miljöområdena inte bör begränsas till energifrågor, utan bör innefatta ett heltäckande förhållningssätt där man tar hänsyn till regionens behov. Parlamentet noterar planerna på att bygga en ringväg runt Svarta havet och betonar Svarta havets och Donaus strategiska betydelse som regionala transportleder.

21.

Europaparlamentet understryker Donaus betydelse som en mycket viktig transportaxel och ekonomisk pulsåder som binder samman EU och Svartahavsregionen. Parlamentet anser därför att en hållbar utveckling av Donau och dess ekonomiska potential för att koppla samman länderna kring Svarat havet bör ingå bland de prioriterade mål som styr EU:s engagemang i regionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra och presentera en studie med förslag om konkreta initiativ i detta hänseende och som även beaktar miljöaspekterna. Europaparlamentet hävdar med kraft att om EU:s tillträde till Svarta havet ska utnyttjas till fullo kommer det att bli nödvändigt att utveckla infrastrukturen vid EU:s hamnar vid Svarta havet (Bourgas, Constanța, Mangalia och Varna) liksom vid hamnarna vid Donaumynningen för att underlätta för intermodala transporter.

22.

Europaparlamentet är djupt oroat över miljösituationen i Svartahavsregionen, särskilt den som råder i och vid Svarta havet och som har orsakats av okontrollerade föroreningar och förvärrats genom flera miljöolyckor, såväl som över situationen i och vid Donau och dess delta. Parlamentet understryker behovet av ett ökat genomförande av multilaterala miljöavtal i regionen och av miljöutvärderingar i alla regionala projekt och uppmanar till ett utvidgat samarbete mellan EU och länderna i Svartahavsregionen för att tackla regionens miljöutmaningar.

23.

Europaparlamentet oroas särskilt av okontrollerade oljeföroreningar och de följder som dessa får för djurlivet. Parlamentet understryker behovet av samarbete som går utöver det stöd som kommissionen ger genom sitt övervaknings- och informationscentrum, särskilt när det gäller att förebygga oljespill och med fokus på ansträngningar för att förbättra säkerheten för sjötransporter med tankfartyg.

24.

Europaparlamentet uppmärksammar Donaudeltat som är hemvist för ett unikt växt- och djurliv. Det är mycket viktigt att miljökonsekvensbedömningar görs för infrastrukturprojekt som Bistrayakanalen mellan Rumänien och Ukraina.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa de riktlinjer som arbetsgruppen DABLAS (för Donau och Svarta havet) utarbetat för att lösa miljöproblemen, som inte bara angår Donau utan även Dnestr- och Dnepravrinningsområdena.

26.

Europaparlamentet uppmärksammar den ojämna, men trots det starka, ekonomiska tillväxten i hela regionen, men uppmärksammar det faktum att det är i huvudsak de olje- och gasexporterande länderna som står för denna tillväxt. Parlamentet uppmärksammar den privata sektorns bräcklighet i många länder som gränsar till Svarta havet. Parlamentet understryker vikten av att skapa ett område för att ta tillvara ekonomiska möjligheter och skapa ekonomiskt välstånd inom Svartahavsområdet till förmån för dess invånare och handelspartner. Parlamentet understryker behovet av att förbättra investeringsklimatet för offentliga aktörer på det lokala planet liksom för utländska investerare, särskilt genom att öka ansträngningarna inom ramen för kampen mot korruption och bedrägeri, och främja marknadsekonomiska reformer för att öka konkurrenskraften och den ekonomiska attraktionskraften, skapa diversifierade ekonomier och ge underlag för en hållbar utveckling, social rättvisa och sammanhållning. Parlamentet uppmuntrar till harmonisering och ytterligare liberaliseringsåtgärder och stöder upprättandet av ett frihandelsområde i enlighet med WTO:s principer. Parlamentet anser att EU, såsom viktig handelspartner till länderna i Svartahavsområdet, har en ledande roll att spela när det gäller att främja ovan nämnda mål och uppmuntra regionen att vidta nödvändiga åtgärder.

27.

Europaparlamentet beaktar den viktiga roll som turismnäringen i kustområden spelar som katalysator för Svartahavsområdets utveckling i fråga om handel och ekonomisk tillväxt. Parlamentet understryker behovet att ytterligare utveckla infrastrukturen för turismen och att uppmuntra till diversifiering inom området för turismprodukter, för att därigenom skydda traditionella försörjningssätt, utnyttja naturresurser på ett bättre sätt (särskilt jordvärme som erbjuder viktiga möjligheter för näringslivet) och skapa underlag för ökad livskvalitet i regionen. Parlamentet understryker att förenklade viseringsregler för resor mellan grannländerna kommer att främja rörlighet och gynna såväl handeln som annan ekonomisk verksamhet. Parlamentet anser att Svartahavssynergin bör utgöra en lämplig ram för att främja utvecklingen av turism inom Svartahavsområdet.

28.

Europaparlamentet noterar interregionala initiativ som järnvägsprojektet Baku-Tbilisi-Kars. Parlamentet anser att det här initiativet öppnar dörren för en bättre ekonomisk och politisk integration av den delen av världen i den europeiska och internationella ekonomin, och att det kommer att bidra till att utveckla ekonomi och handel i regionen. Parlamentet betonar dock att projektet förbigår den befintliga och fullt fungerande järnvägsförbindelsen i Armenien. Europaparlamentet uppmanar med kraft republikerna i Sydkaukasien och Turkiet att bedriva en ändamålsenlig politik för regional ekonomisk integration och att avstå från kortsynta och politiskt motiverade regionala energi- och transportprojekt som strider mot den europeiska grannskapspolitikens principer om sund utveckling.

29.

Europaparlamentet understryker betydelsen av att öka dialogen mellan kulturerna och uppmanar kommissionen att främja detta ytterligare.

30.

Europaparlamentet understryker behovet att underlätta för kontakter människor emellan genom att främja samarbete inom utbildning och forskning via existerande och tillgängliga EU-program (Tempus, Erasmus Mundus, det sjunde ramprogrammet för forskning). Parlamentet uppmanar EU och Svartahavsländerna att utöka sitt samarbete.

31.

Europaparlamentet understryker betydelsen av att locka forskare från Svartahavsländerna till EU genom att förenkla förfarandena för utfärdande av arbetstillstånd, bland annat genom att införa blåkortssystemet.

32.

Europaparlamentet stöder idén att EU-medlemsstaterna i regionen intar en ledande roll avseende främjandet av ett fördjupat samarbete med och inom regionen. Parlamentet anser att Rumänien, Bulgarien och Grekland, såsom EU-medlemsstater i Svartahavsområdet, kan och bör spela en ledande roll i detta hänseende. Parlamentet understryker den särskilda roll som dessa medlemsstater kan spela när det gäller överföring av expertkunskaper och know-how genom partnersamverkan-, Taiex- och Sigmaprogrammen. Parlamentet anser att man fullt ut bör använda EU:s kunskaper när det gäller att verka för regionalt samarbete i andra närliggande geografiska yttre områden, särskilt inom den nordliga dimensionen, i syfte att utbyta bästa metoder.

33.

Parlamentet understryker Rysslands och Turkiets ställning i Svartahavsregionen när det gäller att främja regionalt samarbete. Parlamentet anser att om regionalt samarbete i Svartahavsområdet ska lyckas är det av största vikt att dessa länder involveras på ett konstruktivt sätt, tillsammans med alla andra berörda stater.

34.

Europaparlamentet erinrar om att det redan finns en mångfald av regionala samarbetsmekanismer i Svartahavsregionen. Parlamentet understryker därför behovet av att EU och länderna i Svartahavsregionen samordnar sin verksamhet och förhindrar överlappande insatser. Parlamentet anser att ett stärkande av och ett utökat samarbete med de olika regionala organisationerna och initiativen, t.ex. Organisationen för ekonomiskt samarbete i Svartahavsområdet (BSEC), Svartahavsforumet för partnerskap och dialog, GUAM-organisationen för demokrati och ekonomisk utveckling och andra sektorsorganisationer, med hänsyn till deras specifika sakkunskap, eventuellt inom en ny struktur, kan tillhandahålla en lämplig ram för skapande av synergi Parlamentet anser att den politiska dimensionen av dialogen och samarbetet med och inom Svartahavsområdet också bör utvecklas ytterligare.

35.

Europaparlamentet välkomnar det faktum att kommissionen nyligen har tilldelas observatörsstatus i BSEC, och uppmärksammar de befintliga förbindelserna mellan parlamentet och BSEC:s parlamentariska församling. Parlamentet anser att det är viktigt att ytterligare främja den parlamentariska dimensionen i samarbetet mellan parlamentet och parlamenten i länderna i Svartahavsregionen.

36.

Europaparlamentet understryker behovet att utveckla samarbetet i Svartahavsområdet även på icke-statlig nivå. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att stödja insatser att skapa en plattform för icke-statliga organisationer verksamma i Svartahavsområdet i syfte att skapa en ram för utbyte mellan civilsamhällena i regionen, främja medvetenhet om gemensamma problem och bidra till genomförandet och övervakningen av EU:s handlingsplaner för regionen.

37.

Europaparlamentet kräver en rationell användning av gemenskapens finansiella instrument genom bättre samordning av ENPI, strukturfonderna och det föranslutningsstöd som är tillgängligt för regionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med mottagarländerna fastställa ett allmänt rapporteringssystem innan resurserna tilldelas, i syfte att övervaka och mäta resursanvändningens hållbarhet, effektivitet och förenlighet med EU:s allmänna politiska mål.

38.

Europaparlamentet stöder fördubblingen av de finansiella resurser som görs tillgängliga inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI) för finansiering av gränsöverskridande projekt. Parlamentet begär att användningen av de finansiella resurserna ska omfattas av samma principer som de som gäller för strukturfonderna, särskilt principerna om partnerskap, hållbarhet, effektivitet, icke-diskriminering och en decentraliserad struktur, och uppmanar kommissionen att informera parlamentet om användningen av dessa fonder och om de framsteg som uppnåtts, genom korta halvårsrapporter.

39.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid projekt för kontakter mellan människor inom ramen för gränsöverskridande samarbete erbjuda och särskilt främja det decentraliserade finansieringsinstrumentet ”småprojektsfonder”.

40.

Europaparlamentet understryker behovet av att förstärka kapacitetsuppbyggnaden bland lokala och regionala parter i Svartahavsregionen när det gäller programplanering samt förberedelse och genomförande av projekt för att säkerställa en effektiv förvaltning av gemenskapens finansiella instrument.

41.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, till medlemsstaternas parlament och regeringar samt till parlamenten och regeringarna i alla länder i Svartahavsregionen.